9789147089147

Samverkan är en organisationsprincip som på senare år har vuxit sig starkare i hela samhället. Den har kallats för välfärdsstatens nya arbetsform och i näringslivet har fusioner, strategiska allianser, partnerskap och interorganisatoriska nätverk blivit allt vanligare.

I den här boken ligger fokus på samverkan som ett praktiskt fenomen: vad det betyder att samverka, varför man gör det och hur det kan gå till. Att samverka är komplext – det innebär att man samtidigt överskrider gränser, upprätthåller gränser och tydliggör dem. Boken belyser hur vi utifrån ett organisatoriskt perspektiv kan förstå det som händer i praktiken då samverkan mellan organisationer sker.

Kajsa Lindberg är ek.dr och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Best.nr 47-08914-7

Tryck.nr 47-08914-7-00

Samverkan - omslag.indd 1

09-07-14 10.27.29

Samverkan ISBN 978-91-47-08914-7 © 2009 Kajsa Lindberg och Liber AB Förläggare: Ola Håkansson Redaktörer: Åsa Sterner och Mia Ljunggren Omslag: Kristina Eldon Omslagsbild: ©Shutterstock images, Kirsty Pargeter Sättning: Catharina Grahn/ProduGrafia

Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Samverkan.indd 2

09-06-03 08.20.55

Innehåll Inledning 5 1. Vad är ”att samverka”? 11 Samverkan och ordets betydelse 13 Praktikens förståelse 13 Forskares definitioner 16 Ordböckernas definitioner 20 Samordning 22 Samordning inför hotet om fågelinfluensa 25 Sammanfattning 26 2. Varför samverka? 29 Gränsskapande processer 31 Orsaker till och argument för samverkan 34 Orsaker till samverkan 34 Argument för samverkan 38 Två exempel på samverkan mellan organisationer 45 Sjukvården och läkemedelsindustrin – möten med många dimensioner 45 Brottsbekämpning i samverkan 48 Sammanfattning 50 3. Hur går samverkan till? 53 Synsätt på samverkan 54 Faktorer som främjar samverkan 55 Faktorer som hämmar samverkan 59 Olika former för samverkan 63 Nätverk 65 Partnerskap 66 Projekt 69 Sammanfattning 73 3

Samverkan.indd 3

09-05-29 07.58.35

4. Samverka – att arbeta tillsammans kring något 75 Gränser och kopplingar 77 Objektens betydelse i samverkan 81 ANT – en möjlig samverkansteori 85 Organisering av en vårdkedja som ett aktörsnätverk 88 Problematisering 89 Intressering och enrollering 90 Mobilisering 92 Sammanfattning och kommentarer 94 Avslutning 95 Referenser 100 Register 111

4

Samverkan.indd 4

09-05-29 07.58.35

Inledning

Att göra saker tillsammans innebär att man kan uppnå sådant som man inte hade klarat av på egen hand. Handlingen i filmen Trollkarlen från Oz, där Judy Garland fick sitt genombrott i rollen som Dorothy, är ett bra exempel på detta.

När en elak granne försöker avliva Dorothys hund Toto tar hon honom med sig och flyr. Då kommer en tornado och förflyttar Dorothy till det magiska landet Oz. Hon får veta att för att kunna återvända hem till Kansas måste hon be den Store Trollkarlen, som bor i Smaragdstaden, om hjälp. På sin väg dit träffar hon Fågelskrämman, som vill ha en hjärna, Plåtman, som vill ha ett hjärta, och Fega Lejonet, som vill bli modig. Dorothy lovar dem att den Store Trollkarlen från Oz kommer att kunna ge dem det de vill ha. De råkar ut för många äventyr på sin väg, men med förenade krafter lyckas de övervinna alla svårigheter. I Smaragdstaden upptäcker de att den Store Trollkarlen egentligen är en mycket liten man som gömmer sig bakom en stor mask. Men det spelar ingen roll eftersom de redan fått det de ville ha.

Dorothy och hennes vänner hade ett gemensamt syfte med vad de gjorde, även om var och en hade olika bevekelsegrunder för varför de gjorde det.

Tillsammans tog de sig till Smaragdstaden, en resa som de förmodligen inte hade klarat utan varandra. Detta är vad samverkan handlar om: att göra saker tillsammans med ett gemensamt syfte.

Den här boken handlar om samverkan mellan människor som arbetar i olika organisationer. Med organisationer avser jag organiserade verksamheter, såväl myndigheter och privata företag som frivilligorganisationer. I många situationer i det dagliga arbetslivet behöver människor ha kontakt 5

Samverkan.indd 5

09-05-29 07.58.35

Inle dning

och interagera med personer i andra organisationer för att uppnå sådant som de inte kan på egen hand. Och när sådana handlingar utförs beskrivs det ofta som att man samverkar. Att samverka kan till exempel vara att människor möts för att diskutera en lösning på ett problem som man inte kan lösa inom den egna organisationen, att de delar med sig av sin kunskap för att genomföra uppgifter som inte faller inom ramen för en organisation eller att de utför vissa uppgifter tillsammans.

Samverkan – en universallösning?

Behovet av, eller kravet på, att organisationer ska samverka verkar ha ökat. Åtminstone pratas det mycket om samverkan, och många människor har i sina arbeten deltagit i olika former av samverkansaktiviteter. Det kan bero på att det i dagens samhälle ställs krav på organisationer som innebär att de blir tydligt avgränsade enheter, vilket gör att det sker en renodling av verksamheterna (Lindqvist 1998). Organisationer gör till exempel snävare bedömningar av vilka uppgifter som faller inom ramarna för deras uppdrag.

Många ”stora” frågor/problem i dagens samhälle, till exempel bekämpning av fattigdom eller miljöfrågor, faller emellertid inte inom ramen för en enda organisations gränser utan kräver insatser från många olika organisationer.

Men också många ”mindre”, vardagliga frågor kräver att man samverkar mellan organisationer.

I offentlig sektor har samverkan det senaste decenniet lyfts fram som en ”universallösning” på hur organisationer ska arbeta, och samverkan beskrivs ibland som välfärdsstatens nya arbetsform (Danermark & Kullberg 1999). Man menar att offentliga organisationer måste samverka för att kunna fullgöra sina uppdrag gentemot medborgarna. Att stimulera gränsöverskridande aktiviteter har varit en viktig punkt på den socialpolitiska agendan sedan mitten av nittiotalet (SOU 1996:85), men har också spridit sig till andra områden. Många myndigheter är till och med ålagda att samverka med andra. Polisen ska till exempel samverka med tull och skattemyndigheter för att bekämpa brottslighet, och socialtjänst och sjukvård ska samverka kring våra äldre.

6

Samverkan.indd 6

09-05-29 07.58.35

Inle dning

Samverkan lyfts fram även i andra sammanhang. Det har till och med vuxit fram myndigheter, till exempel Vinnova, som syftar till att stödja sådana processer (Lavén 2008). Vinnova betonar vikten av samverkan mellan företag, offentliga organisationer och universitet för att främja innovationer och tillväxt i samhället och stödjer projekt som arbetar i så kallade kluster eller utifrån konceptet Triple Helix. Gemensamt för sådana koncept är just samverkan mellan olika organisationer. Ett exempel på det är samverkan mellan företag, myndigheter och representanter från akademin som arbetar inom bioteknikområdet (Powell 1998). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ett annat exempel på en organisation som har till uppgift att se till att andra organisationer i samhället samverkar om det till exempel inträffar något som utlöser en kris. I offentlig sektor samverkas det alltså mycket.

Men även om begreppet samverkan verkar ha annekterats av den offentliga sektorn är det en självklarhet även i privat sektor att organisationer samverkar med varandra. Företag ingår i relationer med leverantörer, deltar i forsknings- och utvecklingsprojekt med andra företag och så vidare.

Samverkan, eller samarbete, lyfts i sådana sammanhang ofta fram som en betydelsefull, om inte avgörande, faktor för att ett företag ska kunna vara konkurrenskraftigt (Kanter 1994). Ofta beskrivs samverkan som nödvändig för att åstadkomma innovationer och för att främja tillväxt.

Samverkan sker också i partnerskap mellan offentliga och privata organisationer. Det kan till exempel handla om att organisationer från olika sektorer i samhället och med olika geografisk placering måste samverka för att försöka hantera miljöproblem. Vid toppmötet i Rio 1992 deklarerades att hållbar utveckling inom miljöområdet är en internationell prioritet och att behovet av samverkan för att minska den globala uppvärmningen är av största vikt. Ett exempel på samverkan mellan offentliga och privata organisationer ges i Petra Adolfssons (2009) studie som visar hur landsting, apotek och företrädare för läkemedelsindustrin i Sverige samverkar för att ta fram ett system för miljöklassificering av läkemedel.

7

Samverkan.indd 7

09-05-29 07.58.36

Inle dning

Varför man samverkar Samverkan sker alltså mellan olika typer av organisationer, och de har olika skäl till att de går in i relationer med andra organisationer. En praktisk förklaring är att organisationer behöver samverka för att hantera alltmer komplexa processer. Det innebär med andra ord att det finns en efterfrågan på samverkan. Detta framförs ofta i de utredningar som förordar samverkan (se t.ex. SOU 1995:142) där traditionella organisationsstrukturer beskrivs som gammaldags och icke ändamålsenliga. Såväl lagstiftning som organisationsmodeller kan bidra till att avgränsa verksamheter och aktiviteter från varandra.

En annan förklaring, som är av mer symbolisk karaktär, är att organisationer samverkar för att möta krav utifrån, det vill säga från andra organisationer eller människor, och framstå som moderna och legitima. Det innebär till exempel att möta klienters eller kunders behov och önskningar. Men det kan också handla om att konkurrera om resurser av olika slag. Det kan vara ekonomiska resurser men också kunskapsmässiga i form av till exempel kompetent personal. En sådan förklaring fokuserar olika typer av behov av samverkan.

Ytterligare en förklaring kan vara att det faktiskt finns ett stort utbud av modeller för samverkan som distribueras av till exempel konsulter och dominerande organisationer på området. Det finns mycket litteratur att tillgå där man kan läsa sig till hur man ska göra när man ska bedriva projekt och hur man ska samverka för att uppnå bästa möjliga resultat. Många organisationer som har en dominerande roll inom ett fält kräver att andra organisationer ska samverka. Socialstyrelsen strävar efter att få sociala och vårdande organisationer att samverka, och Vinnova kräver att de innovationsprojekt de stödjer ska samverka för att få finansiering.

Samverkan har alltså kommit att bli en betydelsefull aktivitet i såväl privat som offentlig sektor, och många människor är i sitt dagliga arbete engagerade i samverkan på olika sätt. Man kan nog till och med se samverkan som en organiseringsprincip som vuxit sig allt starkare i hela samhället. För att samverka krävs alltså interaktion mellan människor som arbetar i olika

8

Samverkan.indd 8

09-05-29 07.58.36

Inle dning

organisationer. I begreppet samverkan finns ett implicit antagande om att det finns gränser och att de ska överskridas (Löfström 2001). Samtidigt som samverkan verkar vara en betydelsefull aktivitet för många olika verksamheter är mötet över gränser emellertid inte oproblematiskt eftersom organisationer skiljer sig åt vad gäller organiseringsprinciper, regelverk samt kunskaps- och förklaringsmodeller (Danermark & Kullberg 1999).

Samverkan som praktiskt fenomen Under de senaste åren har det också vuxit fram en del litteratur kring samverkan skriven av både praktiker och forskare. Samverkanslitteratur skriven av praktiker utgörs i stor utsträckning av avrapportering av samverkansprojekt, medan den del av litteraturen som är skriven av forskare i stor utsträckning handlar om att skapa en förståelse för hur samverkan sker och hur organisationer kan uppnå fördelar med samverkan (se t.ex. Huxham & Vangen 2005, Sullivan & Skelcher 2002, Huxham 1996). Eftersom både praktiker och forskare använder begreppet samverkan kan det ibland uppstå förvirring kring om samverkan används för att beskriva ett praktiskt fenomen, det vill säga något som sker i det dagliga arbetet, eller om det används som ett ”forskarbegrepp” som konceptualiserar och teoretiserar hur arbete mellan organisationer går till. I den här boken kommer jag att utgå från samverkan som något som sker i det dagliga arbetet mellan organisationer.

Boken handlar alltså om samverkan som ett praktiskt fenomen, vad det betyder att samverka, varför man gör det och hur det kan gå till. Den handlar också om hur vi utifrån ett organisatoriskt perspektiv kan förstå det som händer i praktiken då samverkan mellan organisationer sker. Det handlar om situationer där människor i en organisation arbetar tillsammans med människor i en annan organisation, det vill säga interorganisatorisk samverkan. Att jag här betraktar samverkan som ett interorganisatoriskt fenomen innebär att jag inte kommer att behandla aktiviteter mellan delar inom en organisation, det som sker i mötet mellan professionella grupper eller

9

Samverkan.indd 9

09-05-29 07.58.36

Inle dning

dynamiken i de mellanmänskliga relationerna (för studier med sådant fokus, se t.ex. Boklund 1995, Hansen 1999, Hjelte 2005).

Förutom att avgränsa vad samverkan omfattar behövs en diskussion kring begreppet samverkan i relation till andra, närliggande begrepp, framför allt samordning, något som diskuteras mer utförligt i kapitel 1, som handlar om vad samverkan är. Kapitel 2 handlar om varför man samverkar.

Samverkansaktiviteter kan motiveras på flera olika sätt. Motiv för samt syften med samverkan kan bygga på olika förhållningssätt till det man vill uppnå, vilket i sin tur kan ha att göra med vem som tar initiativ till samverkan. Kapitel 3 handlar om hur samverkan kan bedrivas. Där beskrivs andra, närliggande koncept/modeller som också handlar om interorganisatoriska aktiviteter. Kapitel 4 handlar om samverkan som att arbeta tillsammans kring något. Där beskrivs processer och på vilket sätt själva ”gränsobjektet”, det vill säga det man samverkar kring, påverkar hur man kopplar ihop de handlingar som sker i de samverkande organisationerna. I avslutningen diskuteras samverkan som organiseringsprincip och att man inte bara lär sig av samverkan utan också måste lära sig att samverka.

10

Samverkan.indd 10

09-05-29 07.58.36

Kapitel 1

Vad är ”att samverka”?

Samverkan är i grunden en social företeelse som förutsätter interaktion mellan människor: människor möts och gör något tillsammans. Sådan interaktion kan ske spontant, men den kan också vara organiserad i förväg, det vill säga den är mer eller mindre strukturerad och planerad.

Spontant organiserad samverkan uppstår ofta i situationer då något verkligen behöver göras, när det inträffar något utöver det vardagliga som man inte har en färdig repertoar av handlingar för. Vid en jordbävning i Italien i slutet på sjuttiotalet började människor som var på plats då katastrofen inträffade organisera insatser för att ta hand om de drabbade. Giovan Francesco Lanzara (1983) beskriver hur en man började förse dem med kaffe, och runt hans kaffestånd samlades människor och planerade räddningsarbetet. De arbetade tillsammans och samordnade sina insatser långt innan de formella räddningsstyrkorna kommit till platsen och påbörjat sitt arbete. En liknande beskrivning gör David Renemark (2007) av vad som hände i spåren av stormen Gudrun. Befolkningen i de drabbade områdena gick ”man ur huse” för att tillsammans röja skog och göra vägar framkomliga.

Andra samverkansinsatser är planerade i förväg, ofta av personer som aldrig själva kommer att delta i samverkansaktiviteterna. Företagsledningar kan till exempel definiera samverkan med andra företag som en konkurrensfördel i en strategisk satsning. Det finns, som tidigare nämnts, också organisationer och funktioner som har som sitt uppdrag att samordna arbetsinsatser och se till att andra samverkar. I början av 2000-talet tillsatte den dåvarande regeringen samordnare för två prioriterade områden: psykiatri 11

Samverkan.indd 11

09-05-29 07.58.36

1. Vad är ”att samve r ka”?

och narkotikapolitik. Deras uppdrag handlade om att främja samverkan mellan organisationer som arbetar inom dessa områden för att på ett effektivare och bättre sätt möta problem. Ett annat exempel är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som på sin hemsida betonar att dess arbete bygger på att berörda organisationer tar sitt ansvar och samarbetar med varandra. I förordningen (2008:1002) som reglerar dess uppdrag står det i 2 §: ”Myndigheten ska i samverkan med myndigheter, kommuner, landsting, organisationer och företag identifiera och analysera sådana sårbarheter, hot och risker i samhället som kan anses vara särskilt all­var­liga.”1 I mer vardagliga situationer har många människor i sina arbeten varit involverade i olika former av samverkansaktiviteter. De kan ha deltagit i samverkansprojekt eller mött kollegor från andra organisationer för att tillsammans lösa specifika arbetsuppgifter. Därmed bär de med sig en stor, men fragmenterad, vardagskunskap om vad samverkan är (Danermark & Kullberg 1999). Men även om samverkan är ett etablerat begrepp i praktiken kan det vara svårt att finna en avgränsad och entydig definition av vad samverkan innebär.

Den här boken handlar om samverkan som i någon mening är organiserad och som har ett uttalat syfte. Jag har valt att fokusera situationer där människor som arbetar i olika organisationer möts, och inte samverkan mellan enskilda individer med egna intressen. Det som beskrivs här är formell samverkan, men ute i organisationer samverkar människor hela tiden också på ett informellt plan. Det är lätt hänt att beskrivningar av samverkan exemplifieras med vad som händer i offentlig sektor eftersom det där äger rum många aktiviteter som benämns just samverkan. Men samverkan sker i alla typer av organisationer, även om det ibland beskrivs med andra ord, som till exempel samarbete, samordning, koalition, nätverk, allians eller partnerskap. Även om olika begrepp används har de det gemensamt att de beskriver olika former av interorganisatoriska relationer (se t.ex. Himmelman 1996).

1 http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20081002.htm.

12

Samverkan.indd 12

09-05-29 07.58.36

1. Vad är ”att samve r ka”?

Förutom att det finns en uppsjö av olika begrepp finns det också en mängd försök att definiera vad samverkan är för något. Ett sätt att göra det är att diskutera hur samverkan förhåller sig till begrepp som till exempel samordning och samarbete. I det här kapitlet kommer jag att gå igenom några olika definitioner av samverkan och närliggande begrepp.

Samverkan och ordets betydelse Ska man ge sig på ett försök att definiera vad samverkan är för något finns det flera vägar att gå. Ett sätt är att gå till praktiken och se hur samverkan – som ett praktiskt fenomen – definieras av uppdragsgivare eller av dem som samverkar i sina vardagliga arbeten. Ett annat sätt är att vända sig till litteratur skriven av forskare för att se hur de definierar samverkan utifrån en mer teoretisk utgångspunkt. Ytterligare ett sätt är att gå till ordböcker och se vad ordet samverka betyder, men också att se hur det används i andra språk. Jag kommer här att ge exempel på vad samverkan kan betyda utifrån dessa tre områden. Det är inga uttömmande beskrivningar utan helt enkelt några utvalda exempel på vad samverkan är för något.

Praktikens förståelse Samverkan bedrivs i praktiken ofta i projektform, och deltagare i samverkansprojekt tenderar att lägga ganska mycket tid på att definiera både vad de tänker göra, vad de borde göra och vad de gör. De sätter upp mål och definierar sina uppdrag. Sådana definitioner av samverkan innehåller ofta beskrivningar av såväl samverkans form som dess innehåll. Samverkans form beskriver hur man tänker gå till väga och vilka som ska delta, medan samverkans innehåll innebär att man beskriver vad man samverkar kring, till exempel att man samverkar kring en patientgrupp med komplexa problem eller kring utveckling av en produkt. Uppdragsgivare, till exempel myndigheter och företagsledningar, definierar också samverkan men då ofta i relation till vad de vill uppnå med samverkan, det vill säga i förhållande till ett mål.

Företag och offentliga organisationer ställs i dag ofta inför uppgifter där 13

Samverkan.indd 13

09-05-29 07.58.36

1. Vad är ”att samve r ka”?

de inte kan agera på egen hand utan måste arbeta tillsammans med andra organisationer för att uppnå målen. För många företag är det till exempel av största vikt att utveckla goda relationer och samverka med andra företag för att de ska vara konkurrenskraftiga. För att möta de utmaningar som hållbarhetsfrågor medför måste exempelvis företag i bilindustrin samverka med andra sektorer i samhället, både andra företag, offentliga organisationer och intresseorganisationer. Fords chef för hållbarhetsfrågor Sue Cischke menar att samverkan är en nyckelaktivitet i deras arbete med hållbar utveckling: Effective responses to sustainability challenges require action by all sectors of society – business, government and consumers. We have forged partnerships with a variety of organizations to leverage our own efforts.2

I den offentliga sektorn är det vanligt att organisationer får i uppdrag att samverka för att möta medborgarnas behov och för att fullgöra sina uppdrag. I flera av Socialstyrelsens författningar, föreskrifter, allmänna råd och kungörelser anges att samverkan ska ske, antingen mellan organisationer eller mellan olika personalgrupper. Många offentliga utredningar lyfter också fram samverkan som arbetsform. Storstadsutredningens betänkande definierar samverkan på följande sätt: Samverkan är det som kan ske och sker mellan myndigheter, organisationer och förvaltningar på organisationsnivå, men även mellan enskilda individer och myndigheter, organisationer och förvaltningar (SOU 1995:142).

I den statliga utredningen om förändringar i samtjänstlagen lyfts samverkan fram som en självklarhet, även om det inte anges vad samverkan är för något:

2 www.ford.com/microsites/sustainability-report-2007-08/overview-letter-cischke.

Hämtat 2008-08-19.

14

Samverkan.indd 14

09-05-29 07.58.36

1. Vad är ”att samve r ka”?

Det skall vara en självklarhet att myndigheter samverkar. Myndigheter bör ha samma mål, inriktat på att medborgarnas problem ska lösas snabbt och korrekt, vare sig det gäller att komma i utbildning eller arbete, starta ett företag, få en tillståndsprövning utförd eller något annat där myndigheter kopplas in (SOU 2008:34 s. 20).

Det bedrivs många projekt och försöksverksamheter i offentlig sektor som syftar till att främja samverkan. Ett exempel är det program som Arbetslivsinstitutet bedrev under slutet av nittiotalet och som allmänt kom att kallas för Sjukvårdsprogrammet, med arton lokala vårdkedjeprojekt runt om i Sverige (se vidare kapitel 4). Ett delsyfte med programmet var samverkan över gränser: Det var viktigt att stödja samverkansformer som möjliggör samverkan mellan professioner, funktioner och vårdgivare som normalt inte samverkar men som borde göra det om man såg till patienternas och personalens bästa (Ekman-Philips 2002 s. 3).

Ytterligare ett exempel på myndigheter som ställer krav på samverkan, eller ger i uppdrag att samverka, är den statliga myndigheten Vinnova, vars målsättning bland annat är att bidra till att skapa ny kunskap, kompetens och innovationer när det gäller nya framgångsrika produkter, tjänster och processer. Vinnovas övertygelse är att det behövs samverkan för att skapa tillväxt i samhället. På sin hemsida beskriver myndigheten det så här: För att skapa hållbar tillväxt krävs det att olika aktörer samverkar med sina respektive kompetenser för att få ett kraftfullt agerande på den globala marknaden.3

3 www.vinnova.se/Om-VINNOVA/Bakgrund---VINNOVAs-omvarld/.

Hämtat 2008-09-12.

15

Samverkan.indd 15

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

Vinnova stödjer därför satsningar där man strävar efter samverkan mellan företag, forskare och politisk/offentlig verksamhet (s.k. Triple Helix). För att få finansiering från Vinnova ska projekten ha deltagare från dessa olika områden.

De exempel på hur samverkan beskrivs av uppdragsgivare och av olika myndigheter som presenterats här avspeglar förväntningar och vad man eftersträvar snarare än att de är beskrivningar av faktiska möjligheter i den vardagliga praktiken. De är officiella beskrivningar och definitioner av samverkan som är idealiserade, och som sådana kan de betraktas som normativa uttalanden om förhoppningar (Power 1997). Det betyder inte att de inte fyller en funktion, det är snarare så att de som idealiserade beskrivningar kan ses som vägledande, legitimerande och motiverande. Definitionerna lyfter upp samverkan på agendan, även om de inte fungerar som ”verktyg” för att man ska förstå vad samverkan innebär.

Forskares definitioner Ett annat sätt att närma sig vad samverkan är för något är att se hur olika forskare definierar samverkan men också andra, närliggande begrepp som samarbete och samordning. Forskare bygger visserligen oftast sina definitioner på vad de studerat i praktiken, men problemet med sådana definitioner kan vara att det för med sig bakomliggande perspektiv på vad organisationer och organisering är för något. Dessutom tenderar forskares definitioner att också vara positioneringar inom ett forskningsfält, vilket kan göra definitionerna alltför abstrakta eller krångliga. Men här ska jag trots det ge några exempel.

Berth Danermark (2004), som har varit involverad i många samverkansstudier i offentlig sektor och som har skrivit flera böcker om samverkan, definierar samverkan som: Man interagerar alltid om något i ett specifikt syfte (s. 22).

16

Samverkan.indd 16

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

En sådan definition betonar samverkans sociala aspekt, där interaktion mellan människor är grundläggande, men interaktionen är inte oavsiktlig eller oreflekterad. Det är snarare så att samverkan rör sig kring något, det vill säga samverkan har ett objekt. Samverkan är också intentionell och riktar sig framåt eftersom den har ett syfte. Enligt Danermark handlar samverkan om målinriktade handlingar som utförs tillsammans med människor från andra organisationer, till skillnad från det mer allmänna begreppet samarbete som vi ägnar oss åt dagligen utan att närmare fundera över det.

Chris Huxham och Siv Vangen, som också studerat många samverkansprojekt i Storbritannien och skrivit flera böcker om fördelar med samverkan, ger en liknande definition: … any situation in which people are working across organizational boundaries towards some positive end (2005 s. 4).

Deras definition av samverkan inkluderar alla olika situationer där männi­ skor arbetar över organisatoriska gränser med ett gemensamt mål. Samverkan innehåller enligt dem positivt laddade interorganisatoriska aktiviteter och relationer, det vill säga aktiviteter och relationer mellan organisationer som syftar till att förbättra något. Samverkansaktiviteter kan sträcka sig över olika sektorer och ha alla möjliga typer av syften – alltifrån att samverka kring en delad vision, till exempel nolltolerans i trafiken, till att uppnå kortsiktiga mål i ett projekt. Även Helen Sullivan och Chris Skelcher, som studerat policyarbete, betonar positiva resultat i sin beskrivning av vad samverkan är för något: Collaboration is now central to the way in which public policy is made, managed and delivered throughout the world. It is a way of working with others where there is a shared interest in positive outcomes (2002 s. 1).

Sullivan och Skelcher har studerat samverkan mellan olika typer av offentliga organisationer, privata företag och frivilligorganisationer och menar 17

Samverkan.indd 17

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

att allas intressen måste vägas in då man tar fram en ny policy. Samverkan är det sätt på vilket man tar fram en policy, hanterar och styr den samt sprider den runt om i samhället. Ett sådant arbete innebär att många intressen ska tillgodoses och motsättningar överbryggas. Därmed finns det ett stort inslag av förhandling och kompromisser i samverkan även om man har gemensamma intressen och mål som är positivt laddade. Många definitioner av samverkan har alltså ett drag av ett optimistiskt förhållningssätt, och de följs ofta av normativa uttalanden – råd – om hur man ska uppnå fördelar med samverkan. Det innebär också att man försöker förutse hinder som kan motverka samverkan.

Andra forskare beskriver samverkan i relation till andra, närliggande begrepp, som samarbete och samordning, eller beskriver att det finns olika grader av samverkan. Rafael Lindqvist (1998) menar att begreppen samarbete och samordning uppfattas som mer långtgående än begreppet samverkan. Han beskriver att samordning förutsätter att gemensamma formella regler finns och att mål och aktiviteter utformas gemensamt, medan samverkan tillåter att organisationer bibehåller de ursprungliga målen och aktiviteterna. En kategorisering av de närliggande begreppen som ofta citeras i studier av samverkan i offentlig sektor är gjord av Claes-Göran Westrin (1986). Han skiljer mellan konsultation, samordning/koordinering, samverkan/kollaboration och integration. Enligt Westrin, men även Boklund (1995) och Lindqvist (2000) som delvis använt sig av denna indelning, visar den här kategoriseringen på en gradskillnad i interaktionen mellan dem som interagerar.

• Konsultation innebär tillfälliga insatser inom en annan organisation.

Konsultation sker om en organisation med ett visst behov anlitar en utomstående expert (konsult) som ger ett utlåtande i frågan. Det innebär en tillfällig interaktion kring ett avgränsat område.

• Samordning/koordinering innebär att olika organisationer samordnar sina insatser. I industrin beskrivs en produktionskedja som en värdekedja, vilket innebär att värdet på en produkt förädlas i olika steg som är samordnade. I hälso- och sjukvårdssektorn samordnas till exempel insat18

Samverkan.indd 18

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

ser i så kallade vårdkedjor. Det kan handla om att samordna vårdinsatserna kring äldre i akutsjukvård, primärvård och den kommunala hem­ tjänsten.

• Samverkan/kollaboration innebär att man går ett steg längre. Även om organisationerna behåller sina ansvars- och verksamhetsområden så interagerar man kring specifika och avgränsbara frågor. Det kan handla om allt från produktutveckling och framtagande av nya läkemedel till casemanagement inom socialtjänst och psykiatri.

• Integration är det steg där man gått så långt att verksamheter helt integreras med varandra. En del samverkansprojekt är försöksverksamheter som syftar till att bli permanenta organisationer där personal med olika kompetenser arbetar kring specifika problem.

Rosabeth Moss Kanter (1994) beskriver grader av interaktion mellan organisationer som hon kopplar till former för hur samverkan organiseras. Den ena extremen är vad hon kallar ömsesidig service-konsortium (mutual service consortia), vilket innebär att företag inom samma bransch går samman och investerar i en teknologi som de alla kan utnyttja men som är för dyr för var och en av dem. Den andra extremen är partnerskap i värdekedjan (value-chain partnership), det vill säga den förädlingskedja där en produkts värde successivt ökar, vilket innebär en stark och nära samverkan mellan kund och leverantör. Partnerskapet består då av företag i olika industrier med olika men komplementära kunskaper och färdigheter som kopplar ihop sina förmågor för att skapa värde.

Mitt emellan dessa extremer finns vad Kanter beskriver som joint ventures, vilket innebär att företag samverkar för att dra nytta av möjligheter som de inte kan utnyttja på egen hand. Det kan vara ett företag som har utvecklat eller köpt in en viss teknik och som inleder ett joint venture med ett annat företag som har tillgång till en annan marknad. Det första företaget får tillgång till en ny marknad och det andra företaget får tillgång till ny teknik, det vill säga båda vinner på att samverka med varandra.

19

Samverkan.indd 19

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

Forskares definitioner av samverkan avspeglar ett optimistiskt förhållningssätt, att samverkan syftar till något gott, men har inte riktigt karaktären av idealiserade uttalanden om förväntningar som de definitioner och beskrivningar som praktiker ger. Gemensamt för de definitioner som presenterats här är att de också ger en indikation på hur samverkan sker. Samverkan relateras också till andra, liknande aktiviteter, som också beskrivs med närliggande begrepp.

Ordböckernas definitioner Ordböcker tenderar att ge ganska enkla och inte så laddade definitioner, vilket kan vara att föredra. Där kan man också se hur ordet samverkan förhåller sig till andra, närliggande begrepp, som samarbete och samordning. Även i andra språk, som till exempel engelskan, används flera, likartade begrepp för att beskriva den här typen av aktiviteter: collaboration, cooperation och coordination. Dessa översätts i allmänhet till samverkan, samarbete och koordinering/samordning. Det engelska ordet collaboration härstammar från det latinska ordet collaboratus som betyder ”att arbeta tillsammans”.

Enligt Svenska Akademiens ordbok innebär samverkan att en grupp av personer arbetar tillsammans, och definitionen av verbet samverka lyder: om person eller (numera vanligen) grupp eller sammanslutning av personer (t.ex. förening eller politiskt parti): (för att uppnå ett gemensamt eftersträvat mål) arbeta eller utöva verksamhet tillsammans eller gemensamt (med en eller flera andra personer eller grupper eller sammanslutningar); samarbeta; i synnerhet med subjekt betecknande två eller flera parter (även dels: samordna eller ha samordnat sin verksamhet, arbeta efter en gemensam plan eller efter gemensamma grundlinjer) dels närmande sig betydelsen: stödja eller hjälpa varandra).4

4 http://g3.spraakdata.gu.se/saob/. Hämtat 2008-08-19. Vissa förkortningar har här skrivits ut.

20

Samverkan.indd 20

09-05-29 07.58.37

1. Vad är ”att samve r ka”?

Samverkan handlar alltså om att arbeta gemensamt och att stödja och hjälpa varandra. Men vad som är intressant är att i andra sammanhang strävar författare efter att tydliggöra skillnader mellan de närliggande begreppen samarbete och samordning, medan de här används för att beskriva vad samverkan är för något. En något mer lättillgänglig definition av verben samverka och samarbeta ges av Norstedts ordbok. Att samverka beskrivs som att handla eller fungera gemensamt för visst syfte, handla efter gemensam plan

medan samarbeta definieras som att arbeta tillsammans (med andra).

Definitionerna är alltså överlappande i den meningen att det handlar om människor som gör något tillsammans, det vill säga interaktion mellan människor. Det som skiljer begreppen åt är att samverkan har ett uttalat syfte. Samarbete däremot omfattar all möjlig interaktion mellan männi­ skor, även den som vi inte direkt tänker på att vi gör. Trots det kan man på det stora hela säga att begreppen kan användas synonymt i den meningen att samverkan innebär att man samarbetar med ett uttalat syfte. Begreppet samordning däremot används för att beskriva hur dessa handlingar ska organiseras och kopplas ihop. Samordna betyder enligt Norstedts ordbok att organisera (olika verksamheter) för ett gemensamt syfte

medan det i Svenska Akademiens ordbok beskrivs som att ordna eller placera (föremål eller byggnader o.d.) tillsammans.

Samordning skiljer sig alltså från de andra begreppen eftersom det är något som kan göras i förväg, av någon annan och på någon annan plats. Men 21

Samverkan.indd 21

09-05-29 07.58.38

Samverkan är en organisationsprincip som på senare år har vuxit sig starkare i hela samhället. Den har kallats för välfärdsstatens nya arbetsform och i näringslivet har fusioner, strategiska allianser, partnerskap och interorganisatoriska nätverk blivit allt vanligare.

I den här boken ligger fokus på samverkan som ett praktiskt fenomen: vad det betyder att samverka, varför man gör det och hur det kan gå till. Att samverka är komplext – det innebär att man samtidigt överskrider gränser, upprätthåller gränser och tydliggör dem. Boken belyser hur vi utifrån ett organisatoriskt perspektiv kan förstå det som händer i praktiken då samverkan mellan organisationer sker.

Kajsa Lindberg är ek.dr och verksam vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Best.nr 47-08914-7

Tryck.nr 47-08914-7-00

Samverkan - omslag.indd 1

09-07-14 10.27.29