9789127414327

Impuls

s l u p Im

RELIGION 3 Lennart Göth Katarina Lycken

IMPULS Religion för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiös?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, då?

Grundbok 2 är också uppdelad i fem kapitel: Att möta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism,

RELIGION 3

RELIGION 3

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

Och allt det där andra, då?

Grundbok 3 lyfter fram etikfrågorna liksom väckelserörelserna i Sverige, nya religiösa rörelser och alternativa livsåskådningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i går, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.

I serien IMPULS Religion finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Du kan dessutom abonnera på tillhörande Lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

3 ISBN 978-91-27-41432-7

9

Omsl fullformat Religion3.indd 1

1 0 0 0 0

789127 414327

09-09-28 11.29.01

Att tolka livet När man städar under en soffa som man inte orkar flytta på, måste man ibland lägga sig ned. Man ligger på mage, kikar in under soffan och försöker nå med dammsugarmunstycket. Då kan det hända att man får syn på ett eller annat i mörkret. ”Vad är det där?” ”Vadå?” säger någon annan och böjer sig ned vid armstödet och kikar in under soffan från sidan. ”Det där gråbruna där inne vid väggen.” ”Där inne? Det där fyrkantiga paketet?” ”Nej. Det är alldeles runt. Cirkelrunt. Som ett … ja, som ett jättemynt, kanske.” ”Jag ser inget mynt. Det är ett paket. Ett ganska tjockt paket.

Kanske är det en bok i det. Det kunde det vara.” ”Nej, nej, det är runt som en snusdosa. Fast mindre.” ”Ta och peta fram det med dammsugaren. Jag vill veta vad det är.”

Men det är svårt att få fram det. Ni måste hjälpas åt, du med dammsugaren och den andre med en pinne. När ni fått fram det upptäcker ni att det är en tom toapappersrulle. Du hade alldeles rätt i att det var runt, från ditt håll sett. Den andre hade helt rätt i att det hade fyra kanter, som ett paket, från hennes eller hans håll sett.

Ibland kan man inte själv komma åt det man söker och måste ha hjälp av andra. Ibland måste man vrida och vända på saker och se det från andras håll också för att förstå. När det gäller viktigare saker än toapappersrullar, när det gäller Gud och kärlek och annat som är viktigt i livet, kan det kännas svårt att ta hjälp av andra.

Men att anstränga sig för att se något från en annans håll betyder inte att man måste acceptera att den andre har rätt. Man får försöka fundera över det tillsammans och se på det från olika håll. Man måste inte bli överens. Bara det att båda är villiga att se det från varandras håll gör att det blir lättare att leva tillsammans.

6

1.Att tolka livet.indd 6

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.09

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 7

7

09-09-24 16.34.13

Livsberättelsen Den nyfödda babyn är så liten att den kan bäras i två öppna händer.

Den har levt inne i mamman med ljudet och rytmen av hennes dunkande hjärta. Nu läggs den på mammans mage och får höra samma trygga ljud igen. Fast det låter annorlunda nu. Det är samma ljud, men ändå helt olika.

Steg för steg kommer babyn att få vänja sig vid andra saker och andra ljud. Den kommer att lära sig dofter och smaker. Den kommer att få känna på och röra vid olika saker. De känns inte på samma sätt: en del är sträva, andra lena, en del varma, andra kalla, en del behagliga, andra obehagliga. Men alla ingår de i den nya babyns nya värld.

Ganska snart kommer barnet ha vant sig vid världen utanför magen.

För varje dag lär det sig mer. Inte bara att mammor för det mesta är mjuka och sänggavlar nästan alltid hårda, utan också att det finns regler som måste följas. Man måste upp ur sängen på morgonen. Kanske måste man komma till måltider på bestämda klockslag. I en del familjer tackar man Gud för maten, i andra inte. I en del familjer sitter man tillsammans vid bordet och lämnar det inte förrän alla är klara, i andra börjar man gemensamt men lämnar måltiden när man känner för det.

I en del har man måltidsgemenskapen framför TV:n.

Hur man än gör i familjen, så blir just det sättet det naturliga för barnet. Barnet gör som alla andra. Det är helt enkelt så man gör. Det är självklart. Barnet har inte sett något annat.

Självklarheter Det är klart att man ber bordsbön. Eller så är det klart att man inte gör det. Och man tycker att de som inte gör som man själv är lite konstiga.

Man behöver inte vara dum för att tycka att det som är annorlunda är underligt och kanske till och med skrämmande. Man behöver inte vara enfaldig för att tycka att det man själv gör är naturligt och det man själv tror på rätt och självklart. Tvärtom är det så vi fungerar. Det vi växt upp med och hört sedan barnsben blir det som vi tycker är naturligt, och vi undrar hur andra kan tycka och tro annorlunda. Och ju fler det finns omkring oss som tror detsamma som vi, desto säkrare blir vi på att vi har rätt.

Därför är det nyttigt att befinna sig någonstans där människor beter sig på ett annat sätt än man själv. Där det är man själv som är annorlunda, den som folk tycker är konstig. Kanske har man sedan inte lika lätt att tycka att de som tror och tycker annorlunda är konstiga.

8

1.Att tolka livet.indd 8

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.13

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 9

9

09-09-24 16.34.16

Att härma – göra som någon annan gör.

Berättelser Barnet börjar lära sig ett språk mycket tidigt. Snart lär det sig att en del av de ljud det hör är ord och att orden kan berätta saker och förklara hur saker och ting hänger ihop. Mamma och pappa, syskon, kamrater och släkt kommer att berätta. De berättar om sig själva, människor de mött, sådant de hört av andra.

Barnet lär sig hur man ska bete sig genom att se på hur andra gör, men också genom att höra berättelser om hur folk gör. Barnet hör vad som sker när personerna i berättelserna handlar på olika sätt. Så lär sig barnet vad som är rätt och fel och vad som är viktigt i livet. Berättelserna tolkar livet åt barnet.

I det afrikanska landet Botswana säger man om den som inte vet hur man ska bete sig: ”Stackare, han har inte hört berättelserna.” Då är det inte underligt att han inte kan uppföra sig rätt, menar man.

10

1.Att tolka livet.indd 10

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.20

Berättelser som krockar

Det som det lilla barnet hör berättas kommer det naturligtvis att tro på. Man måste ju känna till och jämföra olika berättelser för att kunna bestämma sig för att inte tro på någon av dem. När det bara finns en förklaring och en berättelse är det givetvis den som gäller.

Men en sak är säker. Alla möter så småningom flera olika slags berättelser. Berättelserna når oss på olika sätt. Vi får dem inte bara från föräldrar, vänner och syskon. Vi möter dem också i sångtexter, böcker och tidningsartiklar. Vi ser på filmer, vi läser löpsedlar, hör skvaller i samtal och på chattsidor. Alla dessa berättelser tolkar livet åt oss. De talar om vad som är viktigt och vad som är rätt, hurdana vi människor är och hurdana vi borde vara.

Vi är kvinnor eller män, och berättelserna talar om för oss hurdan en riktig kvinna och en riktig man ska vara. Vi är barn, ungdomar eller vuxna, stadsmänniskor eller folk från landsbygden, svenskar eller utlandsfödda – och i filmer, böcker och skvaller finns färdiga bilder av hur man då är eller ska vara. Det finns färdiga roller att spela.

Ofta spelar vi olika roller beroende på vilket sammanhang vi är i.

Hemma beter man sig på ett sätt. I skolan spelar man en annan roll.

Bland kamrater ytterligare en. Men då och då krockar berättelserna.

Man blir osäker på vilken roll man ska spela. Kanske frågar man sig själv vem man egentligen är. Vad står jag för? Står jag för något?

Att berättelser krockar kan vara bra för oss. Genom att vi möter olika sätt att beskriva och berätta om livet, kan vi få utrymme att själva välja vad vi vill betrakta som viktigt.

•

Finns det några berättelser eller sångtexter eller filmer som du tycker säger något viktigt om livet och hur man ska leva det?

Vilka i så fall, och på vilket sätt gör de det?

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 11

?

11

09-09-24 16.34.20

Ovan firas den hinduiske guden Krishnas födelse, till vänster framförs ett julspel om när Jesus föddes.

Heliga berättelser Vissa berättelser är viktigare än andra. Vissa berättelser får oss att känna och inse vad våra liv går ut på och är menade till. De ger oss inte bara en roll utan en identitet. De besvarar de frågor som vi anser vara väsentliga för att vi ska hitta vår plats i livet och finna en mening i det. De beskriver oss sådana som vi vill vara.

En del sådana berättelser kan kallas heliga berättelser.

De kallas heliga för att de visar på något heligt i tillvaron. Att något är heligt betyder att det hör till det allra innersta i livet. Inför det heliga känner man respekt. Det inger absolut vördnad.

Berättelser som kallas heliga hör ofta samman med en religion.

Ibland säger man: ”Den är religiös för vilken något är heligt.” En berättelse som skildrar det heliga och får oss att känna och förstå vad det heliga är betraktas därför med vördnad.

12

1.Att tolka livet.indd 12

Helig Helig eller heligt är den eller det som tillhör det gudomliga och som man har djup respekt och aktning för, som inger absolut vördnad.

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.22

Symboliska berättelser De heliga berättelserna handlar om existentiella frågor. Det är frågor om liv och död, om mening och ansvar. Varför lever vi? Finns det en mening? Har vi ansvar för andra än oss själva och varför i så fall? Vad betyder det att leva medveten om att man ska dö? Är döden slutet?

Existentiella frågor kan sällan besvaras på ett enkelt sätt. Heliga berättelser skiljer sig därför från andra berättelser. De har ofta formen av en myt. ”Det där är bara en myt.” När ordet myt används så, har det betydelsen lögn. Det är till exempel en myt att alla judar är delar av en konspiration som är ute efter att ta över världen, att alla muslimer vill starta ett heligt krig och utplåna den kristna civilisationen, att kristna dricker blod vid sina gudstjänster, att hinduer bränner änkor på bål eller att buddhister hela dagarna sitter och mediterar med ansiktet mot väggen.

Det är inte sant att de olika religionerna fungerar så.

När ordet myt används om heliga texter, innebär det någonting annat. Myt betyder då en symbolisk berättelse. Myten fungerar ungefär som en modell. I fysiken används modeller för atomens byggnad. De visar hur elektroner rör sig kring atomkärnan. Så ser atomen naturligtvis inte ut i verkligheten, men modellen är bra, eftersom den förklarar hur atomen fungerar. Det är en sann beskrivning, men en beskrivning som är anpassad för oss så att vi kan förstå. En fullständig beskrivning av atomen skulle inte gå att förstå. Modeller och symboler används oftare än vi tror.

Existentiell Ordet existentiell hör ihop med ordet existens. Existentiella frågor är frågor som handlar om människans existens, frågor som ingen människa kan komma undan. Det är till exempel frågor om liv, död och mening.

Myt Ordet myt betyder symbolberättelse och används oftast i religiösa sammanhang. Myten berättar då om Guds eller gudars handlingar.

Symbol En symbol är ett tecken för något. Den ska påminna om det som den betecknar. Exempel på symboler är trafiksignaler och ikoner på dataskärmar.

Kan man tro på myterna?

De som tror på myterna ser oftast inte på dem som gissningar om världen och tillvaron. Det är inte människor som har hittat på berättelserna. Myterna har kommit till oss från den osynliga världen.

Det är inte alltid lätt att dra en gräns mellan myter, som framför allt är symbolberättelser, och historiska texter, som är beskrivningar av vad som faktiskt har hänt. Troende människor inom samma religion kan ha helt olika åsikter om vad som är myter och vad som är historiska texter. Synen på texterna kan också ändras under tidens gång. Många religiösa ser sin religions skapelsemyter som symboliska berättelser.

Förr betraktade man dem kanske både som symbolberättelser och som beskrivningar av hur det faktiskt gick till när världen skapades.

Heliga texter ska alltid behandlas med respekt. Det bör man tänka på, om man får tillfälle att se i en annan persons heliga texter. Det betyder inte att man inte kan prata om dem och diskutera dem. Bara ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 13

13

09-09-24 16.34.22

man gör klart för sig hur den andra läser berättelserna. Hon eller han hör kanske ett tilltal från Gud i dem. Att svara på det tilltalet kan vara det allra viktigaste i den personens liv.

• Vad betyder ordet myt när man använder det i religiösa sammanhang?

• Vad skiljer myten från vanliga sagor och påhittade berättelser?

?

De stora berättelserna Ibland talar man om stora berättelser. Då menar man berättelser som många i ett land eller till och med en världsdel håller för sanna.

Berättelsen betraktas som det naturliga sättet att tänka och tro.

I stora delar av värden har kristendomen dominerat, i andra delar islam. Dessa två religioner har mycket gemensamt: tron på en Gud, som en gång skapade allt, en Gud som nu hör människors böner och som en gång ska gripa in och ställa allt till rätta. I andra delar av världen är hinduismen starkast. Där ser människor det som naturligt att födas in i en folkgrupp, en kast, med speciella uppgifter. Det finns många gudar, men bakom dem finns kanske något större, en gudomlig kraft som omfattar allt.

Detta är bara exempel. Överallt har det funnits och finns det sätt att tänka och tro och berätta om livet som anses vara självklara och naturliga. De som tänker på annat sätt uppfattas som konstiga och kanske besvärliga.

Dessa stora berättelser har byggt kulturer. Det betyder att samhällen har formats efter hur berättelserna skildrar livet. Var man än går i dessa samhällen finns det ting som påminner om vilken livstolkning som samhället stöder. Böneutrop eller klockklanger delar in tiden åt människorna och markerar när de ska avsätta tid till bön eller meditation.

Dofter från rökelse eller offer för tankarna till det heliga. Vissa byggnader uppförs så att de ska synas vida omkring. Det kan vara tempel, kyrkor eller moskéer. De finns ofta i samhällets centrum.

De flesta av dessa stora, kulturbärande berättelser är religioner.

Eftersom de är så stora och omfattar så många människor kallas de för världsreligioner. Men även icke-religiösa berättelser kan omfattas av många människor. Den marxistiska kommunismen var en rörelse som påverkade många. Den ville också tolka livet, tala om vad som var viktigt och rätt och riktigt. Den syntes i konst och arkitektur.

14

1.Att tolka livet.indd 14

Kultur Ordet kultur betyder odling, men oftast använder man ordet för att beteckna ett sätt att tänka och vara.

Man kan till exempel tala om en europeisk kultur och en amerikansk, om en nordisk kultur och en svensk eller om en kristen kultur och en islamisk.

Tempel, kyrka, moské Religioner har heliga platser eller heliga rum där man samlas och tillber.

Inom islam har man moskén och inom kristendomen kyrkan. Ordet tempel som benämning på den heliga platsen finns i många religioner, till exempel hinduismen och buddhismen.

Världsreligion Hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam brukar kallas världsreligioner. De har många anhängare spridda över hela världen.

Ibland säger man att naturnära folks religioner har ett gemensamt sätt att se på tillvaron och tillsammans kan kallas för en världsreligion.

Marxistisk kommunism Ordet kommunism har använts om samhällen där allt ägs gemensamt.

För det mesta används ordet om en politisk ideologi som utgår från Karl Marx tankar och som vill ha en revolutionär, grundläggande förändring av samhället.

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.23

Röda torget i Moskva. Soldater paraderar till minne av andra världskriget. De röda fanorna symboliserar det kommunistiska Sovjetunionen. I bakgrunden syns Vasilijkatedralen, som tillhör den ortodoxa kyrkan.

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 15

15

09-09-24 16.34.24

Hur är det i dag?

Det finns många som menar att det egentligen inte längre finns några sådana stora berättelser. Naturligtvis existerar världsreligionerna fortfarande och har många anhängare. Den marxistiska kommunismen finns också. Men ingen av dem, menar man, är längre en sådan där stor berättelse som formar kulturer. Enskilda människor eller grupper av människor kan tro på dessa berättelser, men hela kulturer gör det inte.

Det finns inte längre några stora berättelser som utformar samhällen.

Andra menar att människor i alla tider trott att de varit fria och självständiga och sett världen sådan den verkligen är. De har inte tänkt på sig själva som personer som varit påverkade av en viss berättelse eller livsåskådning. Stora berättelser fungerar just så, menar man, att de till största delen är osynliga för dem som lever i dem. Det är helt enkelt det naturliga sättet att tänka – alla andra tänker ju också så!

Hur är det? Har vi en livstolkning och livsåskådning som vi själva inte valt, men som de flesta av oss håller för sann? Finns det en livstolkning som utformar samhället, fast vi själva inte är medvetna om det?

16

1.Att tolka livet.indd 16

Saint Patrick´s Cathedral bland skyskraporna i New York.

Livsåskådning Den livsåskådning man har är det sätt man har att se på livet.

Livsåskådningen är det tankemönster man använder, när man försöker besvara de livsavgörande, existentiella, frågorna. Livsåskådningar kan vara både religiösa och icke-religiösa.

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.27

De tidigare stora berättelserna syntes på olika sätt. Det sätt att tro som man tyckte var självklart och naturligt syntes, hördes och kändes.

Kan man tänka på samma sätt om våra samhällen och vår tid? Vilka byggnader ligger i centrum av våra samhällen? Vad säger det om vad vi tycker är centralt och angeläget? Vilka byggnader syns vida omkring?

Vilka bilder möts vi alla av och vad föreställer de? Varför är det just dessa bilder som vi alla ser på? Vilka dofter och vilka ljud möter oss och känns viktiga? Vad är det som markerar tid för oss, och vad skiljer vardagstid från annan tid?

Likheter och olikheter Det finns likheter och skillnader mellan de stora berättelserna. Världsreligionerna delas in i abrahamitiska religioner, asiatiska religioner och naturnära folks religioner. De abrahamitiska religionerna är judendom, kristendom och islam. De har bland annat berättelserna om Abraham gemensamt. De asiatiska religionerna är framför allt hinduism och buddhism. De naturnära folkens religioner är många, men har var för sig få anhängare. Ändå finns det likheter mellan dem som gör att de utgör en grupp för sig. Allt ska vara i balans: människa och miljö, naturligt och övernaturligt.

Det finns många sätt att tro på Gud

Ett annat sätt att gruppera religionerna är att dela in dem i monoteistiska, polyteistiska och panteistiska religioner. Ändelsen -teism kommer från det grekiska ordet theos som betyder gud.

Monoteism betyder tro på en enda Gud. De abrahamitiska religionerna betraktas som monoteistiska.

Polyteism betyder tro på flera gudar. Ibland kallas hinduismen, vissa delar av buddhismen och naturnära folks religioner polyteistiska. Man talar om flera gudar och gudinnor med olika egenskaper.

Panteism betyder att allt är gudomligt. När vi skiljer mellan det vardagliga och det gudomliga, är det bara något vi fått för oss. Egentligen är vi själva och allt vi ser en del av det gudomliga.

Men det är inte alltid lätt att skilja på de här olika grupperna. Ibland säger anhängare till religioner med flera gudar att de olika gudarna egentligen är olika namn på en och samma gudomliga kraft. Då liknar deras tro monoteismen. Ibland kanske de säger att det gudomliga genomströmmar allt och att det som vi ser som mångfald och olikheter egentligen är ett. Alla gudar och gudinnor, alla människor, alla djur och all natur är ett och detsamma. Då liknar deras tro mer panteismen.

Monoteism Ordet monoteism kommer från två grekiska ord: monos som betyder ensam och theos som betyder gud.

Monoteism betyder alltså tro på en gud.

Polyteism Ordet polyteism kommer från två grekiska ord: polys som betyder flera och theos som betyder gud. Polyteism betyder alltså tro på flera gudar.

Panteism Ordet panteism kommer från två grekiska ord: pas som betyder allt och theos som betyder gud. Panteism betyder alltså tron på att allt är gudomligt.

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 17

17

09-09-24 16.34.27

Det som ser ut på ett visst sätt kan alltså ibland vara något helt annat.

Det som ser ut som polyteism kan vara monoteism eller panteism. Och många som tror på en enda Gud och därför kan kallas monoteister tror ändå att Gud finns i allt. Gud är inte ett med människan. Människan är inte Gud eller gudomlig. Gud är helt annorlunda. Ändå finns Gud med i minsta grässtrå, i människan och i det yttersta av universum.

Detta brukar man kalla för panenteism.

Det är alltså inte enkelt. Det går inte att förstå en religion bara genom att placera den i en grupp eller sätta ett namn på den.

Ateism, agnosticism och mystik

Monoteism, polyteism, panteism och panenteism har ändelsen -teism gemensamt. De utgår alla från begreppet gud – theos på grekiska.

Att dela in livsåskådningar och religioner utifrån hur de ställer sig till tanken på en gud är ett arv från den tid då tron på en eller flera gudar var det naturliga och självklara. Man tillhörde olika religioner beroende på vilken gudstro man hade.

Ateism betyder att inte tro på någon gud. Vissa riktningar av buddhismen skulle kunna kallas ateistiska.

En annan livsåskådning kallas agnosticism. Ordet kommer från grekiskans agnosis, som betyder icke-vetande, och begreppet används just om det gudomliga. En agnostiker vet inte om det gudomliga existerar.

Men också agnostiker kan man vara på många olika sätt. Man kan vara en agnostiker som inte vet om Gud eller det gudomliga finns och inte heller bryr sig om det. Man anser inte att det är särskilt väsentligt.

Man kan också vara en agnostiker som visserligen tycker att frågan om Gud är viktig, men att det är omöjligt för människan att veta något om Gud. Frågan kan vara viktig även om svaret inte går att få.

Det finns människor som vill kalla sig troende och agnostiker på en gång. Man tror, men det går inte att uttrycka vad man tror på med språkets hjälp. Man har en religiös övertygelse som inte går att fånga i ord. Ord som monoteism, polytesim, panteism, panenteism och ateism är meningslösa, eftersom det som man lämnar över sitt liv till är outsägbart. Man både vet och inte vet.

Ibland kallas ett sådant förhållningssätt för mystik. Det finns i alla religioner. Det innersta i livet, det absolut viktigaste, går inte att uttrycka i ord. Inför det får man stanna ordlös, i förundran och vördnad.

18

1.Att tolka livet.indd 18

Panenteism Ordet panenteism kommer från tre grekiska ord: pas som betyder allt, en som betyder i, och theos som betyder gud. Panenteism betyder alltså tron på att gud finns i allt.

Ateism Ordet ateism kommer från grekiskans a- som innebär nekande och theos som betyder gud. Ateism är alltså att inte tro på någon gud.

Agnosticism Ordet agnosticism kommer från grekiskans a- som innebär nekande och gnosis som betyder vetande. Ordet används för det mesta om gud och det gudomliga. En agnostiker vet alltså inte om gud eller det gudomliga finns.

Mystik Mystik finns i alla religioner. Mystiken betonar att gud och det gudomliga inte går att förklara i ord och att mötet med gud eller det gudomliga är en personlig erfarenhet.

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.29

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 19

19

09-09-24 16.34.34

Fokus på det gemensamma Om man ser en helt svart bild, är det inte lätt att säga vad den föreställer. Någon kanske säger att den är en bild av en svart katt i en mörk garderob. Eller en sotare en natt utan stjärnor. Eller vad man kan se när man sticker huvudet in i en svart säck och blundar. Men det går ju inte att se om bilden föreställer det ena eller det andra. För att man ska kunna se något måste det finnas kontraster i bilden. Det måste finnas skillnader.

Mycket av den kunskap vi har bygger på att vi ser skillnader. Vi jämför: ”Förr var det så där, men nu är det så här.” ”De tänker på ett sådant sätt, men vi tänker så här.” ”Där borta ser det ut på ett sätt, men här på ett annat.”

Men när vi jämför är det lätt hänt att vi fokuserar onödigt mycket på skillnaderna och kontrasterna. Människor är mer lika än olika.

20

1.Att tolka livet.indd 20

Sätten att visa upp sig och att markera att man tillhör en grupp både liknar varandra och skiljer sig åt i olika delar av världen. Här en västerländsk punkare och en stammedlem i Nya Guinea.

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.35

Människor gläds över ungefär samma saker och lider ungefär på samma sätt. Människor vill bli älskade och söker en mening. Människor sörjer när de förlorar någon eller något de älskar och finner tillfredsställelse och glädje i att göra saker som uppskattas av andra.

Ibland säger man att detta gemensamma finns i alla religioner och livsåskådningar. Uttryck som ”Du skall älska din nästa som dig själv”, ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem” och ”Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov” säger egentligen samma sak. Vi är beroende av varandra och ansvariga för varandra. Man brukar kalla detta för ömsesidighetens princip.

Det betyder inte att de olika livsåskådningarna och religionerna säger att människan är sådan att hon lever för andra. Principen är mer ett mål än en beskrivning av hur det är. De olika sätten att berätta om livet och tolka det försöker svara på varför människan inte är sådan som hon borde vara och vad man kan göra åt det.

Ömsesidighetens princip Ömsesidighetens princip innebär att vi, eftersom vi är beroende av varandra, också har en plikt att hjälpa varandra.

Tänk om …

Tänk om andras förklaringar och lösningar kan ge mig nya insikter?

Tänk om andras sätt att berätta om och tolka livet kan göra att jag förstår saker bättre och dessutom kan finna redskap för att göra livet bättre för mig och andra?

Det finns ett gammalt indianskt ordspråk som säger att man inte kan veta hur en annan människa har det, förrän man gått en mil i hans mockasiner. Det är en bra bild. Det krävs nämligen ansträngning för att sätta sig in i hur en annan tänker och föreställer sig världen. Men världen blir större om man försöker.

Det är inte alltid man orkar med den ansträngningen. Ibland behöver man zooma in. Man behöver krypa in i ett tryggt hörn, ha det som man är van. Göra världen liten. Ha tid för vila och återhämtning.

Men ibland behöver man zooma ut. Världen är större än den plats där jag är. Det finns fler sätt att beskriva tillvaron än dem jag är van vid.

Det finns en mängd berättelser som kan göra mitt liv större.

• •

•

Ge exempel på stora berättelser.

Förklara begreppen monoteism, polyteism, panteism, ateism, panenteism, agnosticism och mystik.

Vad menas med ömsesidighetens princip?

?

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 21

21

09-09-24 16.34.35

Vad man kan hitta under en soffa Du ligger på soffan och halvsover. Din kamrat ligger på golvet och kikar in under soffan. Du börjar bli lite irriterad. Du städade där för ett par dagar sedan. Då låg det skräp under soffan, bland annat en tom toarulle. Från ena hållet såg toarullen ut som ett fyrkantigt paket, från andra hållet var den rund och såg ut som ett mynt eller kanske en chokladrulle. Ni blev besvikna när ni petat fram den. Inte mycket att ha, inget mynt, ingen choklad, inget paket. Men det blev åtminstone rent under soffan.

Du har ingen lust att städa igen och fattar inte varför din kamrat ligger där och spanar. ”Vad är det där?” säger din kamrat och fortsätter att speja. ”Ingen aning.” ”Det ser ut som … det ser faktiskt ut som ett paket.” ”Sluta.” ”Jag säger bara att det ser ut som ett paket.” ”Och jag säger att det är en toarulle. Igen.” ”Varför skulle det rulla in en tom toarulle under soffan igen? Hur mycket går du på toa egentligen?” ”Låt det vara.” ”Nej, hjälp mig att få fram det.”

Du suckar men du gör det. Du hjälper till.

Du trodde som du var van att tro. Det var ju inget särskilt under soffan förra gången, så varför skulle det vara det nu? Din kamrat försökte övertyga dig. Du var naturligtvis fri att tro vad du ville, men när man är vänner så hjälper man till.

Den här gången kanske det är ett paket. Det vore ju lite konstigt, när man tänker efter, om det var en tom toarulle igen. Men man tänker ju lätt som man är van.

Men tänk om det är ett paket som någon lagt ifrån sig och som av misstag sparkats in under soffan. En födelsedagspresent som valts ut med omsorg. När ni hittar den som tappat paketet blir hon eller han mycket glad. Ni får hittelön. Hon eller han kan äntligen glädja den som presenten var ämnad åt.

Löjligt?

Det kunde vara på det sättet.

Att vara beredd på att livet kan vara bättre än man tänker sig, att det kan komma positiva överraskningar, att livet har mycket att ge om man

22

1.Att tolka livet.indd 22

ATT TOLKA LIVET

09-09-24 16.34.36

bara ser efter, att vara inställd på att se på tillvaron med förundran – det finns de som kallar den sortens inställning religiös. Inte för att man måste tillhöra en religion för att tänka så eller uppfatta livet så, men för att det är en attityd som har att göra med övertygelsen att livet är större än vad man själv kan förmå sig att tänka och förstå.

Det verkar i alla fall vara roligare att leva så.

ATT TOLKA LIVET

1.Att tolka livet.indd 23

23

09-09-24 16.34.47

Impuls

s l u p Im

RELIGION 3 Lennart Göth Katarina Lycken

IMPULS Religion för grundskolans senare del är indelad i tre böcker: Grundbok 1 handlar om de abrahamitiska religionerna och är uppdelad i fem kapitel: Är du religiös?, Judendom, Kristendom, Islam, Och allt det där andra, då?

Grundbok 2 är också uppdelad i fem kapitel: Att möta religionerna, Naturnära folks religioner, Hinduism, Buddhism,

RELIGION 3

RELIGION 3

FÖR GRUNDSKOLANS SENARE DEL

Och allt det där andra, då?

Grundbok 3 lyfter fram etikfrågorna liksom väckelserörelserna i Sverige, nya religiösa rörelser och alternativa livsåskådningar som feminism, marxism och ekosofi. Bokens kapitel är: Att tolka livet, Sverige i går, i dag, i morgon, Synvändor, Etik – att värdera och agera.

I serien IMPULS Religion finns även en Stadiebok som innehåller samtliga tre grundböcker.

Du kan dessutom abonnera på tillhörande Lärarhandledning som finns på www.nok.se/impuls För mer information om IMPULS: www.nok.se/impuls

3 ISBN 978-91-27-41432-7

9

Omsl fullformat Religion3.indd 1

1 0 0 0 0

789127 414327

09-09-28 11.29.01