S A M LA D
KUNSKAP FÖR S KOLAN
FÖR S KOLAN
Mötet med nyanlända
I Mötet med nyanlända presenteras tydligt och enkelt hur du som lärare organiserar, inkluderar och arbetar pedagogiskt med dina nyanlända elever. Trots att de inte ska behandlas som en grupp behövs viss kategorisering för att kunna skapa en tydlig organisation och rutiner vid mottagandet i skolan. Författaren tar också upp hur du håller den bästa kontakten med elevens hem samt hur skolan kan arbeta med elevhälsoperspektivet. I sitt berättande gör författaren kopplingar till läroplan och styrdokument och delar med sig av personliga reflektioner och erfarenheter. Boken kan läsas med behållning av alla lärare som möter och undervisar nyanlända elever. Tiia Ojala är fil.mag. och lärare i svenska som andraspråk med erfarenhet av att undervisa nyanlända i alla åldrar. Hon har arbetat som förstelärare och är nu verksam som föreläsare och läromedelsförfattare. S A M LA D
KUNSKAP FÖR SKOLAN
S A M LA D
Tiia Ojala
Hur skapar man en god utbildning för nyanlända elever? Vilka resurser behövs? Hur ska skolan tänka för att lyckas?
Mötet med nyanlända
S A M LA D
KUNSKAP
S A M LA D
KU NS KANP
KUNSKAP
FÖR SK OLA
FÖR SKOLAN
Svenska som k LA D rå A Msp andSra KU NS KA P FÖR SK OLA N
ISBN 978-91-8809-940-2 ISBN 9789172059245
99 778899117828 005999244052
Mötet med nyanlända ång
ngsrik skolg
framgå Vägen till en Tiia Ojala
© 2016 Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-940-2 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Linnéa Isheden Omslagsfoto: Brian Summers/AGE/TT Omslag: Tomas Rudström Grafisk form: Roger Johansson Första upplagan, första tryckningen Tryck: GPS group/Ednas Print, Slovenien 2016 Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
Innehåll Förord 7
Organisation 9
En god utbildning för nyanlända 10 Olika organisationer för nyanlända 15 Kartläggning av kunskaper 23 Ett praktiskt exempel på en organisation för nyanlända 27 Övergång från förberedelseklass till ordinarie undervisning 32 Referenser 34
Inkludering 37
Första mötet med nyanlända 38 En närvarande lärare 40 Kontinuerlig intagning 42 Social inkludering 46 Fadderskap 49 Kulturkrockar med skolkulturen 53 Att arbeta mot främlingsfientlighet 56 Referenser 61
Pedagogik 63
Ämnesundervisning i de teoretiska ämnena 64 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt 66 Formativ bedömning 74 Läsning med nyanlända 79 Samtal i klassrummet 82 Studiehandledning 86 Individualisering i ojämna grupper 92 Elever med kort eller ingen skolbakgrund 95 Referenser 104
hemmet 107
Att hålla kontakt med nyanlända föräldrar 108 Att hålla kontakt med god man 114 Familjer från talspråkliga kulturer 116 Kulturella krockar 119 Referenser 125
Elevhälsa 127
Elever som varit med om svåra saker 128 Elever med inlärningssvårigheter 137 Referenser 151
– Du måste skriva en bok till de lärare som du annars inte når fram till. – Här, varsågod, du lärare som jag annars inte når fram till. Och alla ni andra. Här är min bok.
Förord Allt verkligt liv är möte. (Martin Buber)
Jag växte upp i en liten hamnstad i Finland. Min kontakt med invandrare var begränsad, om inte till och med obefintlig. Däremot var min nyfikenhet gentemot andra länder och kulturer stark redan i tidig ålder. När min mellanstadielärare berättade sina historier från Afrika öppnades mina ögon och lusten att se världen blev starkare. Senare åkte jag och min familj på vår första riktiga charterresa till Mallorca. Jag såg fram emot resan, äntligen skulle jag få uppleva livet utanför Finland. Vad jag fick uppleva var (finska) köttbullar och en grisfest för turister. Jag kände starkt att jag ännu inte sett världen. När jag var 20 år satt jag på finlandsfärjan, som då fortfarande hette sverigefärjan för mig. Jag var på väg till nya äventyr i livet. Dagen efter stod jag i Skärholmen, en förort till Stockholm, där jag skulle bo som inneboende hos en syrisk man. Det var där och då världen mötte mig. Människor från alla världens håll och kanter välkomnade mig till landet. Men början i ett nytt land är aldrig lätt. Det krävs mycket styrka och tålamod för att orka kämpa vidare. Man kämpar med mycket nytt. Språket och kulturen kan skapa bekymmer samtidigt som man strävar efter att känna samhörighet till landet. Mina erfarenheter och insikter om hur det är att vara nyanländ ledde till att jag till slut blev lärare i svenska som andraspråk. I dag har jag arbetat med nyanlända vuxna, ungdomar och barn. Jag har skrivit ett antal läroböcker samt föreläser om hur man undervisar nyanlända. Jag brinner för frågor om migration och nyanlända och deras lärande. Att ta emot nyanlända i skolan är komplext. Med denna bok vill jag bidra till en bättre, mer framgångsrik skolgång för alla nyanlända barn. Att nyanlända får en framgångsrik start i 7
den svenska skolan innebär att lärarna har rätt pedagogiska verktyg och ett interkulturellt förhållningssätt gentemot eleverna. Att skolan har en fungerande organisation kring mottagandet är också väldigt viktigt. Om man utöver allt detta lyckas få en bra dialog med hemmet har man bäddat för en lyckad framtid för de nyanlända barnen. Förhoppningsvis ger den här boken dig många tankar och konkreta råd som stöttar ditt arbete som lärare när du möter nyanlända. Jag vill önska dig lycka till med detta oerhört viktiga och givande arbete. Kom ihåg att du betyder mycket för dina elever. Det är du som kan lyckas tända gnistan så att eleverna vill lära sig mer i skolan. Du kan få dem att lyckas i skolan och bli någonting stort i Sverige!
Författarens tack Juncta valenta – förenade krafter ger styrka. Denna bok hade aldrig blivit verklighet på egen hand. Stort tack till Tobias som vågade tro på mitt skrivande trots min brutna svenska och till Linnéa som filat på texten ytterligare. Ett tack även till kollegor som betytt mycket för mig. Framför allt minns jag två kollegiala samarbeten som utvecklat mig som lärare: Margaretha och Terese. Stort tack till er! Jag vill också tacka alla de studiehandledare som hjälpt mig förstå elevernas värld bättre och därmed byggt kulturella broar mellan mig och eleverna och alla mina vänner i sociala medier som jag kunnat bolla många pedagogiska tankar med. Ett enormt stort tack till min man som alltid trott på mig, som peppat mig, som lyft mig och som även skakat min värld emellanåt. Allt det har utvecklat mig som människa åt det positiva. Den största tacksamheten vill jag ändå rikta mot alla mina elever. Det är ni som gjort min resa möjlig och spännande. Ni finns alltid i mitt hjärta. Stockholm i mars 2016 Tiia Ojala
8
ORGANISATION Om man inte har klart för sig vart man vill komma, är det stor risk att man kommer någon annanstans. (Bo Tonnquist)
En god utbildning för nyanlända Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. (Skolverket, 2016a, s. 8)
Jag var orolig. Två av mina elever skulle till matematiklektionerna i
den ordinarie undervisningen för första gången. Jag visste att de var duktiga i matematik men båda två var en aning blyga. Eleverna hade ingen i klassen som talade samma språk, vilket ökade min oro. Dessutom var deras svenska fortfarande på nybörjarnivå. Hur skulle det gå? Jag var även osäker på om läraren skulle kunna bemöta eleverna på ett sätt som inte skrämde dem. Nästa lektion kom eleverna tillbaka. De log. Jag pustade ut. De såg ut att må bra. Vilken lättnad, men ändå var jag en aning spänd i kroppen. Innan jag ens hann fråga hur lektionen hade gått berättade den ena eleven stolt att den andra eleven var bäst i hela klassen i matematik. Båda eleverna log brett. Det var en enorm vinst för dem. Eleverna var nyanlända, deras svenska var bristande men den ena av dem var bättre i matematik än någon annan i klassen. Vilket lyft för eleven! Vilket levande bevis på att det bara är språket som skiljer en nyanländ elev från en elev född i Sverige.
10
Nyanlända Den gemensamma nämnaren för alla nyanlända elever i den svenska skolan är att de har anlänt till Sverige nära skolstarten eller under sin skoltid samt att de inte har svenska som modersmål och att de behärskar det svenska språket bristfälligt eller inte alls. Eleven anses inte vara nyanländ efter fyra år i den svenska skolan. Där tog likheterna slut. Varje nyanländ elev är en individ med ett eget, unikt bagage. Där finns elevens kunskaper i sitt eget språk samt i olika ämnen. Där ryms även elevens livserfarenheter. Vissa har upplevt krig och fått fly från sitt hemland, andra är här av fri vilja. Några har inga svårigheter att få stanna i Sverige, vissa har tillfälliga uppehållstillstånd, andra lever gömda eller väntar på svar från Migrationsverket. Trots att nyanlända elever inte ska behandlas som en grupp behövs viss kategorisering för att kunna skapa en tydlig organisation och tydliga rutiner när man mottar dem i skolan. Hur skapar man en god utbildning för nyanlända elever? Vilka resurser behövs? Hur ska skolan tänka för att lyckas?
Framgångsfaktorer för en god utbildning för nyanlända Skolinspektionens granskningar (Skolinspektionen, 2014) visar på fem framgångsfaktorer för att skapa en god utbildning för nyanlända elever: 1. En ordentlig, tidig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter samt en undervisning som anpassas efter det kart läggningen kommer fram till. 2. De nyanlända eleverna ska få den studiehandledning på mo dersmålet som de behöver. 3. Språkinlärning bör ske i alla ämnen. Alla lärare måste vara språklärare. 4. Att ta fram gemensamma strategier i skolan kring nyanlända. 5. Man bör inte lämna ansvaret till enskilda lärare. 11
Utöver dessa punkter ska ett gemensamt, interkulturellt förhållnings sätt gentemot den nyanlända eleven lyftas som en framgångsfaktor för hela skolan. Respektfullt bemötande och bra förhållningssätt samt hur man möter eleven professionellt är grunden för all pedagogik men kan inte betonas nog när det gäller mottagandet av nyanlända. Hur alla på skolan bemöter den nyanlända eleven är viktigare än viktigt.
Resurser för nyanlända
Modersmål
Studiehandledning
Kamrater Nyanländ elev (litteracitet, skolbakgrund, ämneskunskaper) Ämnesundervisning i reguljär klass
Svenska som andraspråk
Ämnessvenska
Figur 1. De resurser som enligt Monica Axelsson behövs för att nyanlända ska få en bra utbildning (Axelsson, 2014, 12 september).
12
Man kan tolka ovanstående figur som att en nyanländ elev är en individ med sina ämneskunskaper, sin litteracitet och sin skolbakgrund. Hur dessa delar ser ut framgår när man gör en kartläggning. Det är viktigt att nyanlända får modersmålsundervisning och studiehandledning. Modersmålsundervisning behövs för att stötta elevens starkaste språk. Om elevens modersmål är starkt brukar svenskinlärningen gå snabbare. Därför ska betydelsen av modersmålsundervisning aldrig nedvärderas. Dessutom förstärker moders målsundervisningen ofta elevens flerspråkiga identitet. Studiehandledarens uppgift är att stötta elevens arbete i skolan genom elevens starkaste språk. Utan studiehandledning är elevens kunskapsutveckling svårare. Alla abstrakta ämnesbegrepp förklaras på svenska, vilket självklart kan vara väldigt svårt. Den nyanlända eleven ska även studera svenska som andraspråk. Det är upp till skolan att bestämma om undervisningen ska bedrivas i en grupp med alla andra elever som läser svenska som andraspråk, det vill säga även tillsammans med dem som är födda i Sverige, eller om eleven ska få så kallad nybörjarsvenska i egen grupp. Vad som är bäst för eleven är svårt att säga. Lika svårt att säga är om eleven ska undervisas delvis i en förberedelseklass eller direkt inkluderas i ordinarie undervisning. Allt handlar om hur skolans organisation är uppbyggd och hur den fungerar, hur lärarna lyckas undervisa, stötta och bemöta eleven och vilka resurser som finns för att stödja elevens inlärning. Varje enskild elevs kunskaper och behov avgör också vilken undervisningsform som är den bästa. Eleven ska även utvecklas kunskapsmässigt. Den nyanlända ele ven har rätt till alla ämnen i skolan, precis som alla andra elever. Det ser dock inte ut så alla gånger och det brukar upplevas som svårt. Om eleven direktinkluderas i den ordinarie undervisningen brukar rätten till ämnesundervisning fungera, men det är tveksamt om eleven kan tillgodogöra sig kunskaperna via svenska. En människa lär sig och redovisar trots allt all kunskap via språket. Om eleven måste göra det via det svenska språket är det naturligtvis omöjligt om hen saknar det. I en förberedelseklass sker det mer sällan att 13
eleverna erbjuds ämnesundervisning. Det händer dock – speciellt om läraren är bekant med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – att läraren i förberedelseklass undervisar ”ämnessvenska”, det vill säga svenska kombinerat med andra skolämnen. Sist men inte minst har kamraterna på skolan en avgörande roll i mottagandet av nyanlända. En studie (Nilsson & Axelsson, 2013) visar att det är svårt att ta sig in i olika sociala sammanhang, inte minst i ordinarie undervisning. I en förberedelseklass brukar eleven få kamrater, även om det oftast är andra nyanlända eller andra inom den egna språkgruppen. Men just i den ordinarie undervisningen segregeras nyanlända många gånger. Studien visar också att det är lättare för nyanlända att få sociala relationer i flerspråkiga skolor än i skolor med få flerspråkiga elever. Jag har själv erfarenhet av arbete på en flerspråkig skola där majo riteten av eleverna hade syriskt påbrå eller någon koppling till Syrien. Nyanlända syriska elever hade mycket lättare att få kamrater i den ordinarie undervisningen än de andra språkgrupperna. Många hade någon släkting eller annan bekant i den ordinarie undervisningen vilket underlättade den sociala inkluderingen. De andra språkgrupperna blev lätt utanför och hade svårare att komma in i sociala sammanhang i skolan. Faktum är att kamrater är en brygga till social inkludering för nyanlända. Utan kamrater hamnar den nyanlända eleven automatiskt utanför och utanförskap leder till sämre skol resultat och sämre välbefinnande. Det är lärarens och skolans ansvar att bidra till att bygga relationer mellan nyanlända och andra elever på skolan. Det ska skapas strukturer som underlättar att relationer byggs. Alla nämnda faktorer är resurser som alla skolor ska se över för att den nyanlända elevens skolgång ska fungera. I den här boken presenterar jag mina tankar och erfarenheter kring detta, men jag tar även upp andra praktiska saker som är bra att tänka på när man undervisar och möter nyanlända elever.
14
Olika organisationer för nyanlända Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts enligt 12 c § delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelse klass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i un dervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelse klass längre tid än två år. (Skollag 2010:800, 3 kap., 12 f §)
När jag började mitt arbete som förstelärare fick jag höra att mot-
tagandet av nyanlända inte hade fungerat åren innan. Jag fick också höra om barn som hamnat mellan stolarna, som skickats ut i den ordinarie undervisningen utan plan, för tidigt eller till och med direkt. Jag fick höra om en nyanländ högstadieelev som inte var funktionellt litterat och som nu satt i den ordinarie undervisningen som alla andra, utan att förstå någonting, utan att kunna läsa. Jag fick höra om tysta elever som inte kunde svenska så bra och som nu försvann i undervisningen och språksvaga elever som inte fått det rätta stödet fanns i många grupper. Jag suckade djupt och satte igång arbetet. Från noll började jag bygga upp en verksamhet där de nyanlända eleverna skulle få det bästa.
15
Förberedelseklass, direktinkludering eller mottagningsenhet? Ofta hör man att skolor organiserar eleverna antingen i en så kallad förberedelseklass (FBK) eller att de direktinkluderas i den ordinarie undervisningen. Det finns också kommuner som har en mottag ningsenhet för nyanlända elever. Där vistas eleven en viss period och därifrån slussas hen vidare till en skola med förberedelseklass eller direktinkludering. I verkligheten har skolor med förberedelse klass ofta ändå en blandning mellan förberedelseklass och direkt inkludering. Dessutom får eleven inte längre gå i förberedelseklass på heltid (Skolverket, 2016a).
FBK
Mottagningsenhet
Organisation för nyanlända
Direktinkludering
Blandning av FBK och direktinkludering
Figur 2. Olika sätt att organisera skolgången för nyanlända elever.
16
Förberedelseklass är en grupp eller en klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion till det svenska språket och den svenska kulturen samt grundläggande svenskundervisning. Det är viktigt att noggrant fundera kring hur man organiserar undervisningen i en förberedelseklass. Eftersom eleven inte längre får gå enbart i förberedelseklass är det viktigt att också fundera kring vilka ämnen eleven kan studera i ordinarie undervisning. Skriv ner styrkor och svagheter i den befintliga verksamheten för nyanlända. Hur ser det ut i just din skola? Gör en ärlig analys av vad som är bäst för eleverna såväl språkligt och kunskapsmässigt som socialt. Om svagheterna är fler än styrkorna är det kanske dags att fundera på om skolan ska byta till en annan form eller utveckla den nuvarande verksamheten. Däremot avråder jag för snabba förändringar. Innan ni byter system är det viktigt att tänka på hur det nya systemet kommer att fungera på just er skola. Är det bättre att utveckla bristerna som finns i den befintliga verksamheten eller byta system helt och hållet? Utgå inte från en idealbild utan var realistisk.
Språkligt perspektiv Mina erfarenheter av olika organisationer för nyanlända överensstämmer till stor del med Monica Axelssons (2014, 12 september) iakttagelser kring förberedelseklass kontra ordinarie undervisning. Enligt min erfarenhet finns det generellt fler fördelar med en förberedelseklass än med direktinkludering. Dock betyder inte detta att det är min idealbild av saken. Drömmen är något annat än vad verkligheten ofta visar. I en förberedelseklass får eleven ofta en trygg start i den svenska skolan och undervisas i smågrupper med andra elever som också håller på att lära sig språket. Stämningen blir lättare trygg och därmed vågar eleven uttrycka sig på sin begränsade svenska. Dock är det betydelsefullt att reflektera över hur undervisningen i en för beredelseklass ska bedrivas. Det pågår ofta mycket interaktion mellan eleverna och mellan läraren och eleverna i en förberedelseklass. 17
Läraren brukar vara lärare i svenska som andraspråk och studiehandledning brukar finnas som stöd. Ur ett språkligt perspektiv är förberedelseklassen ofta ett lyft för den nyanlända eleven. Jag vill dock betona att det språkliga lyftet i förberedelseklass oftast handlar om vardagsspråket, inte om skolspråket, vilket ökar klyftan till ordinarie undervisning. Eleven måste kunna utvecklas i skolspråket eftersom det på sikt kan hjälpa eleven att nå målen. Vid direktinkludering kan den nyanlända eleven däremot lätt bli språkligt exkluderad och läraren har ofta svårt att ta hänsyn till att hen inte kan språket. Stöttning och studiehandledning behövs för att nyanlända ska kunna följa undervisningen i klassen utan att bli frustrerad. Att eleverna ofta hamnar utanför i ordinarie undervisning är något som tidigare nämnd studie bekräftar (Nilsson & Axelsson,2013). Större undervisningsgrupper i ordinarie undervisning gör dessutom att interaktionen med den nyanlända eleven begränsas. Slutligen påpekar Monica Axelsson (2014, 12 september) att det inte är självklart att eleven i ordinarie undervisning får studie handledning trots att skolspråket i undervisning och läroböcker är mycket abstrakt. Detta har automatiskt en negativ inverkan på elevens språkutveckling i det svenska språket.
Kunskapsmässigt perspektiv Det är inte ovanligt att eleven går i förberedelseklass ett helt år, ibland till och med längre. Vad innebär det för personens kunskapsutveckling om hen inte får studera olika ämnen? Att vänta ett till två år på att få fortsätta studera till exempel matematik, geografi eller biologi kan vara förkrossande för ett ungt liv. Det ger konsekvenser. Å andra sidan, kan man utveckla sina ämneskunskaper om man saknar språket? Kan man få ett betyg i NO eller SO om man inte kan någon svenska? Möjlighet till betyg finns i den ordinarie undervisningen, något som gör ordinarie undervisning mer till en ”riktig skola”. Elever i en förberedelseklass är ofta mycket medvetna om att de inte kan få betyg i olika ämnen och många upplever det som pro18
blematiskt. Enligt Axelsson (2014, 12 september) uttrycker många elever att en förberedelseklass är en ”icke-skola”. Många av mina elever som undervisats i förberedelseklass en begränsad tid och därefter gått vidare till den ordinarie undervisningen har kunnat få flera betyg inom loppet av två år. Vissa har till och med fått ett betyg i svenska som andraspråk efter bara ett par år i Sverige. Min undervisning i förberedelseklass hade en tydlig koppling till läroplanen. Innehållet kunde handla om hållbar utveckling, om rättigheter i en demokrati och vi kunde skriva sagor och bokrecensioner. Innehållsmässigt arbetade vi med andra ord med samma innehåll som lärarna i ordinarie undervisning. Jag överöste eleverna med skolspråket från NO och SO samtidigt som vi lärde oss svenska. Språk och kunskap gick hand i hand. På detta sätt minskade klyftan mellan förberedelseklass och ordinarie undervisning. Att i förberedelseklass behandla samma innehåll som i ordinarie undervisning har dessutom visat sig gynna övergången dit (Skolinspektionen, 2014). Denna typ av undervisning är inte möjlig lika ofta när förberedelseklasser endast har lärare i svenska som andraspråk och inte ämneslärare. Det finns givetvis alltid individuella skillnader mellan elever. Vissa utvecklas snabbare än andra. Men vi lärare får aldrig underskatta vår betydelse i inlärningsprocessen. Det är vi som skapar förutsättningarna för ett framgångsrikt lärande.
Socialt perspektiv Nästa fundering är vilken undervisningsform som ur ett socialt perspektiv är bäst för den nyanlända eleven. Förberedelseklass eller direktinkludering? Förberedelseklass brukar vara en trygg plats för nyanlända. Där får de oftare kamrater, dock uteslutande nyanlända kamrater. Kamrater med svenska som förstaspråk är väldigt ovanligt. Det verkar dock inte vara så mycket enklare i den ordinarie undervisningen. Nyanländas språk kan vara så basalt att klasskamraterna tappar intresset att prata. Efter några artighetsfraser finns 19
inte så mycket mer att kommunicera. Enligt Jahanmahan och Bunar (2015) känner sig nyanlända ofta väldigt ensamma och till och med mobbade i den svenska skolan. Ur perspektivet om social inkludering vinner förberedelseklassen oftast just eftersom eleverna lättare får kamrater där, även om det rör sig om andra nyanlända. Men som tidigare påpekats har jag erfarenhet från en skola med stor mängd arabisktalande elever. I den skolan hade de nyanlända arabisktalande (framför allt syriska) eleverna lättare att få vänner i den ordinarie undervisningen eftersom många hade någon släkting eller annan bekant där. Däremot var det inte alls lika självklart för de andra språkgrupperna. Sammanfattningsvis ser jämförelsen mellan förberedelseklass och direktinkludering ut som följer: FÖRBEREDELSEKLASS
DIREKTINKLUDERING
Trygg start
Otrygg start
Små grupper
Stora grupper
Lärare i svenska som andraspråk
Ämneslärare
Ämnessvenska?
Ämnesundervisning
Inga betyg
Möjlighet till betyg
Studiehandledning
Studiehandledning?
Nyanlända kamrater
Svensktalande kamrater?
Mycket interaktion
Lite interaktion
Figur 3. Efter Axelsson, 2014, 12 september.
Mottagningsenhet I vissa kommuner finns som nämnt en mottagningsenhet för nyanlända elever. Tiden i mottagningsenheten varierar. Enligt nya riktlinjer kan en nyanländ elev dock inte undervisas heltid utanför den ordinarie undervisningen (Skolverket, 2016a). Detta sätter stopp för mottagningsenheter där eleverna gått mer än två månader. I mot20
tagningsenheten brukar eleven kartläggas och undervisas i grundläggande svenskkunskaper. Därefter slussas eleven vidare till en skola med förberedelseklass eller direktinkludering. I mottagningsenheterna brukar det finnas mycket kompetens kring nyanländas lärande. Den svaga punkten är när man slussar ut eleven. Hur det fungerar i den mottagande skolan avgör mycket hur elevens start i den svenska skolan blir. Huruvida kartläggningen som gjorts i mottagningsenheten tas tillvara eller inte i skolan är också en fråga som noggrant ska tänkas igenom. Övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning brukar vara den svaga punkten. Jag har svårt att se att det skulle vara enklare när eleven slussas ut från en verksamhet till en annan. Utan en strukturerad koppling till de mottagande skolorna blir arbetet på mottagningsenheten ganska meningslöst. Nyanlända elever har ofta fått lämna mycket bakom sig. Ibland har de fått flytta flera gånger innan de kommit till Sverige. Därför kan en mottagningsenhet upplevas som ytterligare en flytt. En aspektatt reflektera kring.
Individuella lösningar Oavsett vad som passar din skola eller kommun bäst – förberedelseklass, direktinkludering, en blandning av förberedelseklass och direktinkludering eller mottagningsenhet – är det viktigt att komma ihåg att individuella bedömningar till slut avgör vilken form som passar den enskilda eleven bäst. Vad kartläggningen visar är avgörande i detta, men även elevens studieteknik, drivkraft och hur eleven mår. Jag har haft elever som i princip direkt inkluderats i den ordinarie undervisningen trots att skolan haft en förberedelseklass. Till exempel hade en av mina elever gått i en elitskola i sitt hemland och talade engelska som modersmål. Hen hade inget behov av att gå i en förberedelseklass. Hen kunde kommunicera med lärarna via engelskan och visste exakt hur man studerar. Eleven hade också 21
S A M LA D
KUNSKAP FÖR S KOLAN
FÖR S KOLAN
Mötet med nyanlända
I Mötet med nyanlända presenteras tydligt och enkelt hur du som lärare organiserar, inkluderar och arbetar pedagogiskt med dina nyanlända elever. Trots att de inte ska behandlas som en grupp behövs viss kategorisering för att kunna skapa en tydlig organisation och rutiner vid mottagandet i skolan. Författaren tar också upp hur du håller den bästa kontakten med elevens hem samt hur skolan kan arbeta med elevhälsoperspektivet. I sitt berättande gör författaren kopplingar till läroplan och styrdokument och delar med sig av personliga reflektioner och erfarenheter. Boken kan läsas med behållning av alla lärare som möter och undervisar nyanlända elever. Tiia Ojala är fil.mag. och lärare i svenska som andraspråk med erfarenhet av att undervisa nyanlända i alla åldrar. Hon har arbetat som förstelärare och är nu verksam som föreläsare och läromedelsförfattare. S A M LA D
KUNSKAP FÖR SKOLAN
S A M LA D
Tiia Ojala
Hur skapar man en god utbildning för nyanlända elever? Vilka resurser behövs? Hur ska skolan tänka för att lyckas?
Mötet med nyanlända
S A M LA D
KUNSKAP
S A M LA D
KU NS KANP
KUNSKAP
FÖR SK OLA
FÖR SKOLAN
Svenska som k LA D rå A Msp andSra KU NS KA P FÖR SK OLA N
ISBN 978-91-8809-940-2 ISBN 9789172059245
99 778899117828 005999244052
Mötet med nyanlända ång
ngsrik skolg
framgå Vägen till en Tiia Ojala