9789144085906

Feedback-informerad terapi – FIT

FIT har ett mångteoretiskt förhållningssätt till utvärdering och förbättring av kvalitet och effektivitet i förändringsarbete. Metoden går ut på att regelbundet och formaliserat få feedback från klienten om allians och behandlingsresultat. Denna feedback använder terapeuten till att anpassa och modifiera sitt arbetssätt till klientens preferenser och behov. Den öppna dialogen mellan terapeut och klient förbättrar resultaten och risken för tidiga avhopp minskar dramatiskt. FIT följer American Psychological Associations (APA) definition av evidens­ baserad praktik.

I boken beskrivs samtliga aspekter av FIT; empiriska utgångspunkter, grundläggande och avancerade tillämpningar (inklusive arbete med grupper, par, handledning och implementering). FIT är användar­ vänligt med enkla mått skapade för att fungera i kliniskt vardags­ arbete. Som användare kan du skaffa ett konto på ICCE:s webbsida www.scottdmiller.com/performance-metrics där du kan ladda ner svenska versioner av de skalor och diagram som ingår i metoden.

Feedback-informerad terapi – FIT är tänkt för alla som arbetar med samtal som förändringsverktyg, såsom psykoterapeuter, socionomer, kuratorer, specialpedagoger samt studerande inom dessa yrkes­ områden.

Art.nr 37226

Feedback-informerad terapi

FIT

| Feedback-informerad terapi – FIT

Feedback-informerad terapi – FIT baseras på erfarenheter och forskning om vad som faktiskt fungerar i terapi. Det finns flera hundra olika former och metoder inom psykoterapifältet men nyare metastudier och resultat­ utvärderingar har visat att alliansen mellan terapeut och klient är mer avgörande för ett positivt resultat än valet av terapimetod.

Scott D. Miller Bob Bertolino (red.)

Scott D. Miller (red.), PhD, är grundare till International Center for Clinical Excellence – ICCE. Han är författare, lärare och föreläsare, inte minst i Skandinavien som han besöker regelbundet. Bob Bertolino (red.), PhD, är docent vid Maryville University, USA, och har fungerat som huvudredaktör för manualerna.

Redaktörer

Scott D. Miller Bob Bertolino

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08590-6_01_cover.indd 1

2014-09-19 14:37

Originalets titel: The ICCE Manuals on Feedback-Informed Treatment (FIT) © 2012, International Center for Clinical Excellence ”This translation of the title is published by arrangement with International Center for Clinical Excellence.”

Scott D. Miller, grundare, ICCE Bob Bertolino & Scott D. Miller, redaktörer för ICCE-manualerna ICCE-manualerna är ett samarbetsprojekt. Teamet som utvecklat dem består av: Rob Axsen, Susanne Bargmann, Robbie Babbins-Wagner, Bob Bertolino, Cynthia Maeschalck, Scott D. Miller, Bill Robinson, Jason Seidel & Julie Tilsen.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 37226 ISBN 978-91-44-08590-6 Upplaga 1:1 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Bengt Weine Fackgranskning: Bengt Weine Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-08590-6_book.indd 2

2014-09-22 10.08

INNEHÅLL

Förord till den svenska utgåvan 15 Introduktion till manualerna 17 The International Center for Clinical Excellence (ICCE) 17 ICCE-manualerna för feedback-informerad terapi (FIT) 17 Definition av feedback-informerad terapi (FIT) 18 DEL I

Vad är verksamt i terapi?

Bob Bertolino, Susanne Bargmann & Scott D. Miller Kapitel 1.1 Psykisk hälsa – resultat 21 Viktiga forskningsresultat om psykisk hälsa 21 Medelpatienten mår bättre än 80 procent av dem som inte fått behandling 21 Psykoterapi är kostnadseffektivt 22 Allmänna faktorer är det som ger goda resultat i psykoterapi 22 Terapeutiska faktorer 22 Vad fungerar inte i terapi? 25 Psykoterapi har inte blivit mer effektiv 25 Faktorer som påverkar resultatet i liten eller ingen utsträckning 29 Vad fungerar i terapi? 29 Rutinmässig och kontinuerlig feedback förbättrar resultatet 30 Resultatprognos 31

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 3

3

2014-09-22 10.08

Innehåll

Kapitel 1.2 Terapeutisk allians 33 Den terapeutiska alliansen är avgörande för klienters framsteg 33 Klientens uppfattning om alliansen förutsäger behandlingsresultatet 34 Skillnaden i resultat mellan kliniker beror till stor del på skillnader i den terapeutiska alliansen 34 Vikten av att följa upp alliansen 34 Kapitel 1.3 Egenskaper hos allians- och resultatmått 35 Tillförlitlighet 35 Validitet 36 Användbarhet 36 Förändringskänslighet 36 Skalorna för utvärdering av resultat och samtal 37 Kapitel 1.4 Spetskompetens och klinisk praktik 39 Att fastställa sin grundkapacitet 39 Att ägna sig åt medveten, reflekterande träning 39 Att använda kontinuerlig feedback/handledning 40 Litteratur 43 Test 49 Vanliga frågor 53

4

978-91-44-08590-6_book.indd 4

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

Innehåll DEL II

Feedback-informerad terapi – grunderna Susanne Bargmann & Bill Robinson Kapitel 2.1 Psykometriska aspekter på ORS och SRS 59 Skattning av förändring – ORS 59 Kliniskt gränsvärde för ORS 60 Index för tillförlitlig förändring 60 Förändringskurva 60 Skattning av samtal – SRS 62 SRS alliansgränsvärde 62 Kapitel 2.2 Att skapa en feedbackkultur 63 Att introducera skalorna för klienten 64 Framgångsrika terapeuter och feedbackkultur 65 Kapitel 2.3 Att använda ORS 67 Introducera ORS för klienter 67 Att gradera ORS 69 Att tolka markeringarna 69 Resultat ovanför det kliniska gränsvärdet 70 Kapitel 2.4 Att använda SRS 73 Att introducera SRS för klienter 73 Att gradera SRS 74 Att tolka resultatet 74

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 5

5

2014-09-22 10.08

Innehåll

Kapitel 2.5 Att integrera feedback i vården 79 ICCE:s överenskommelse om hjälpinsatser 79 ICCE:s dokumentation om framsteg 80 ORS och SRS är dialogverktyg 81 Kapitel 2.6 Att arbeta feedback-informerat med par, familjer och barn, grupper och klienter under tvång 91 Feedback-informerad terapi med par 91 Feedback-informerad terapi med familjer och barn 93 Grupper 94 Klienter under tvång 95 Litteratur 97 Test 99 Vanliga frågor 103 DEL III

Feedback-informerad handledning Cynthia Maeschalck, Susanne Bargmann, Scott D. Miller & Bob Bertolino Kapitel 3.1 Huvudprinciper i FIT-handledning 109 Varför är det viktigt med klientfeedback i handledning? 109 Administrativ FIT-handledning 110 Klinisk handledning i FIT 112

6

978-91-44-08590-6_book.indd 6

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

Innehåll

Kapitel 3.2 FIT-handledning i praktiken 115 Lämpliga ärenden för handledning 116 Lyckade fall 116 Mindre lyckade fall 117 Resultat på eller över det kliniska gränsvärdet 117 Inga framsteg på ORS 119 Varierande ORS-värden 121 Problematiska allianssiffror 126 Kapitel 3.3 ”Varningsflagg” för handledare 129

Kapitel 3.4 Att hjälpa kliniker med kontinuerlig professionell utveckling 131 Litteratur 137 Test 139 Vanliga frågor 143 DEL IV

Att dokumentera förändring: en handbok för mätning, analys och rapportering Jason Seidel & Scott D. Miller Kapitel 4.1 Att fastställa en valid baslinje: grundläggande krav för validitet och reliabilitet och hur dessa berör valet av instrument och användningen av resultatmått 149 Användbarhet 150 Validitet 151

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 7

7

2014-09-22 10.08

Innehåll

Reliabilitet 155 Sammanfattning och rekommendationer 158 Kapitel 4.2 Att göra diagram för klientresultat (riktlinjer och metoder för att visa resultatdata i kliniskt arbete) 161 Att framställa och tolka kurvor 162 Sammanfattning och rekommendationer 165 Kapitel 4.3 Att förstå klinisk signifikans: den kliniska gränsen, reliabel förändring och andra begrepp 167 Kliniskt signifikant förändring 167 Det kliniska gränsvärdet 168 Tillförlitlig förändring 169 Kapitel 4.4 Att förstå effektstorlek: metoder för att beräkna och använda jämförelsemått och kurvor för förväntad förändring 173 Att använda effektstorleken för jämförelse mot normalvärden 177 Sammanfattning 180 Litteratur 183 Test 185 Vanliga frågor 189

8

978-91-44-08590-6_book.indd 8

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

Innehåll DEL V

Feedback-informerad terapi: avancerade tillämpningar Julie Tilsen, Cynthia Maeschalck, Jason Seidel, Bill Robinson & Scott D. Miller Kapitel 5.1 FIT med speciella klientgrupper 197 Personer som diagnostiserats som ”allvarligt och långvarigt psykiskt sjuka” 197 Personer med inlärningssvårigheter och kognitiv funktionsnedsättning 201 Personer i behandling under tvång 204 Personer i missbruksbehandling 207 Personer som upplever marginalisering 212 Tveksamhet inför mätning och utvärdering 213 Mätningar är främmande eller inte kulturellt relevanta 214 Personer som upplever partnervåld 216 Kapitel 5.2 FIT vid arbete med grupper 221

Kapitel 5.3 FIT vid långtidsterapier 225

Kapitel 5.4 FIT i olika behandlingssammanhang 229 Flera samtidiga insatser och den som erbjuder sådana tjänster 229 Intensiv dagbehandling, behandling på institution och sjukhus 230 Öppenvård 231 Hemmabehandling och uppsökande verksamhet 232

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 9

9

2014-09-22 10.08

Innehåll

Litteratur 233 Test 235 Vanliga frågor 239 DEL V I

Implementering av feedback-informerad terapi i olika verksamheter och vårdsystem Bob Bertolino, Rob Axsen, Cynthia Maeschalck, Scott D. Miller & Robbie Babbins-Wagner Kapitel 6.1 Översikt över implementering i verksamheter 245 Beredskapsindex för feedback och följsamhetsmått (BIFF) 250 Kapitel 6.2 Utforskning 253 Bedömning av beredskap och strategisk planering (kartläggning av området) 253 BIFF under utforskningsfasen 253 Område 1: Kliniska konsekvenser 255 Område 2: Administration 256 Område 3: Informationssystem, dokumentation och IT 256 Område 4: Föreskrifter och auktorisation 257 Område 5: Brukare 257 Område 6: Finansiärer 258 Kapitel 6.3 Iscensättning 261 Skapa en grupp för tillsyn av övergången 262 BIFF under iscensättningsfasen 262 Område 1: Kliniska konsekvenser 263

10

978-91-44-08590-6_book.indd 10

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

Innehåll

Område 2: Administration 264 Område 3: Informationssystem, dokumentation och IT 265 Område 4: Föreskrifter och auktorisation 267 Område 5: Brukare 267 Område 6: Finansiärer 267 Pilotverksamhet för FIT 268 Kapitel 6.4 Initial implementering 269 BIFF i den initiala implementeringsfasen 270 Område 1: Kliniska konsekvenser 270 Område 2: Administration 271 Område 3: Informationssystem, dokumentation och IT 272 Område 4: Föreskrifter och auktorisation 272 Område 5: Brukare 273 Område 6: Finansiärer 273 Kapitel 6.5 Fullständig implementering 275 Om BIFF i denna fas 275 Område 1: Kliniska konsekvenser 276 Område 2: Administration; Område 3: Informationssystem, dokumentation och IT; Område 4: Förordningar och auktorisation; Område 5: Brukare; Område 6: Finansiärer 276 Förnyelse 276 Upprätthållande 277 Litteratur 279 Test 281 Vanliga frågor 285

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 11

11

2014-09-22 10.08

Innehåll

Appendix Del II – Appendix 1 289 Skattning av förändring (ORS) 289 Skattning av samtal (SRS) 290 Diagram förändringskurva 291 Skattning av förändring: barn och ungdomar (CORS) 292 Skattning av samtal: barn och ungdomar (CSRS) 293 Skattning av förändring: små barn (YCORS) 294 Skattning av samtal: små barn (YCSRS) 295 Utvärdering av gruppens arbete (GSRS) 296 Del II – Appendix 2 297 Feedback-informerade framstegsnoteringar 297 Del II – Appendix 3 299 Exempel på och instruktioner för en FIT-arbetsplan 299 Del III – Appendix 1 301 Översikt över feedback-informerad terapi (FIT) 301 Förhållningssätt 301 Grunderna till FIT 301 Del III – Appendix 2 303 Checklista för användning av FIT i klinisk handledning 303 Praktisk tillämpning 303 Granskning av ORS 303 Granskning av SRS 303 Att söka viktig information 304 Att lyssna efter 304 Del III – Appendix 3 305 Ordlista för FIT-handledare 305 Förenade resultatmått 305 Utgångsvärde 305 Kliniskt gränsvärde 305 Ren- och nivåavpassad effektstorlek för ORS 306 Förväntad förändringskurva 306

12

978-91-44-08590-6_book.indd 12

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

Innehåll

Andelen klienter som uppnår förväntad förändring eller behandlings­mål 307 Index för tillförlitlig förändring (RCI) 307 Del VI – Appendix 1A 309 Beredskapsindex för feedback och följsamhetsmått (BIFF) Formulär 309 Del VI – Appendix 1B 319 Beredskapsindex för feedback och följsamhetsmått (BIFF) Anvisningar 319 Del VI – Appendix 2 323 ICCE-klinikerns kärnkompetenser 323 Del VI – Appendix 3 331 Implementering 331 Del VI – Appendix 4 335 Exempel på och instruktioner för en FIT-arbetsplan 335 Del VI – Appendix 5 341 Feedback-informerade framstegsnoteringar 341 Del VI – Appendix 6 345 Exempel på utbildningsplan 345

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 13

13

2014-09-22 10.08

978-91-44-08590-6_book.indd 14

2014-09-22 10.08

FÖRORD TILL DEN SVENSK A UTGÅVAN

Det finns i vårt land idag ett tydligt krav på att det ska finnas uppföljnings­ instrument och resultatutvärderingar inom vård- och behandling, inte minst gäller det psykoterapeutisk verksamhet. Från exempelvis SKL (Sveriges­ kommuner och landsting) följer man utvecklingen med stort intresse och man har också valt att ge stöd till bland annat det instrument, Feed-backinformerad terapi, FIT, som beskrivs i denna manual. Att intresset för just detta instrument börjar växa kan både bero på att det har blivit godkänt som evidensbaserat av den nationella organisationen SAMHSA i USA, men också på att det till skillnad från de flesta andra instrument är enkelt att använda och inte kräver mycket tid i vardagsarbetet.

Ur terapeut- och klientperspektiv kan FIT-instrumentet användas för att följa och utveckla den terapeutiska alliansen, vilken i modern behandlingsforskning förs fram som en avgörande faktor för ett lyckosamt förändringsarbete. Det senaste decenniets fokusering på att hitta rätt metod håller på att förändras mot att hitta den metod som passar den enskilde terapeutens och klientens samarbete bäst.

ICCE (International Center for Clinical Excellence) har ursprungligen tagit fram och publicerat sex manualer i häftesform. Studentlitteratur har valt att sätta samman dem i en volym för att skapa en helhet och djupare förståelse för det förhållningssätt som ligger bakom de konkreta utvärderings­ instrumenten. Det gör att boken blir lika värdefull för terapeuter som för deras uppdragsgivare och samarbetspartners, även vid det viktiga implementeringsarbetet.

Slutligen kan nämnas att Scott D. Miller, en av grundarna till ICCE, är en välkänd och mycket uppskattad föreläsare i vårt land sedan många år. © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 15

15

2014-09-22 10.08

Förord till den svenska utgåvan

Han är en ivrig förespråkare för en utveckling av det terapeutiska arbetet och terapeutisk kompetens oavsett inriktning där klienterna blir subjekt och inte objekt.

I september 2014 Bengt Weine

16

978-91-44-08590-6_book.indd 16

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

INTRODUK TION TILL MANUALERNA

The International Center for Clinical Excellence (ICCE) The International Center for Clinical Excellence (ICCE) är ett internationellt virtuellt nätverk som skapats för att stödja professionella hjälparbetare, forskare, chefer och politiker att förbättra kvalitet och resultat inom den psykiska hälsovården och psykiatrin. Stödet ges genom att använda kontinuerlig feedback från brukare och den bästa tillgängliga vetenskapliga evidensen. ICCE lanserades i december 2009 och är i dag det snabbast växande nätverket för bästa möjliga kliniska praktik. Medlemskapet är gratis. För att bli medlem, gå in på: www.centerforclinicalexcellence.com.

ICCE-manualerna för feedback-informerad terapi (FIT) ICCE-manualerna för feedback-informerad terapi (FIT) består av en handbok som innehåller viktig information som praktiker och institutioner behöver för att implementera FIT som en arbetsrutin. Målet med handboken är att ge praktiker en grundlig genomgång av kunskaper och färdigheter som förknippas med ett särskilt gott kliniskt arbete, även kallade ICCE Core Competencies. ICCE-praktiker har kompetens inom dessa fyra områden: Kompetens 1: Forskningsbas Kompetens 2: Implementering Kompetens 3: Mätning och rapportering Kompetens 4: Kontinuerlig professionell utveckling

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 17

17

2014-09-22 10.08

Introduktion till manualerna

ICCE-manualerna för FIT täcker följande områden: Del I: Vad är verksamt i terapi?

Del II: Feedback-informerad terapi: grunderna Del III: Feedback-informerad handledning Del IV: Att dokumentera förändring: en handbok för mätning, analys och rapportering Del V: Feedback-informerad terapi: avancerade tillämpningar Del VI: Implementering av feedback-informerad terapi i olika verksamheter och vårdsystem

Definition av feedback-informerad terapi (FIT) FIT är ett mångteoretiskt förhållningssätt till utvärdering och förbättring av kvalitet och effektivitet i beteendevetenskapligt arbete. Det innebär att man på ett rutinmässigt och formellt sätt ser till att få feedback från brukare om terapeutisk allians och behandlingsresultat och att man använder informationen till att genomsyra och skräddarsy den service som erbjuds.

FIT beskrivs detaljerat i manualerna och är inte bara förenlig med utan utgår också från American Psychological Associations (APA) definition av evidensbaserad praktik. FIT innehåller ”en integrering av bästa tillgängliga forskning … och uppföljning av patientens framsteg (och av stora förändringar i patientens liv, som till exempel arbetslöshet, svår sjukdom) som kan väcka tanken på behov av att anpassa behandlingen … (till exempel problem i den terapeutiska alliansen eller i implementeringen av behandlingsmålen)” (APA Presidential Task Force on Evidence-Based Practice 2006, s. 273, 276–277).

18

978-91-44-08590-6_book.indd 18

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

K A P I T E L 3.1

Huvudprinciper i FIT-handledning

I likhet med FIT generellt utgår FIT-handledning från ett teoriöverskridande perspektiv. I motsats till handledning, som traditionellt utgår från en speciell behandlingsmodell eller teoretisk orientering, bygger FIT-handledning på klientfeedback avseende resultat och allians. På så sätt kan FIT-handledning användas oavsett terapeutisk inriktning, modell eller sammanhang.

Varför är det viktigt med klientfeedback i handledning?

Det finns tre återkommande rön från psykoterapiforskningen (som beskrivs i detalj i Del I) som understryker vikten av att ta fram och använda klientfeedback om allians och resultat för att vägleda behandlingen: • Avhopp inom den psykiska hälsovården är notoriskt höga,

i genomsnitt 47 procent av vuxna (Wierzbicki & Pekarik 1993) och mellan 28 och 85 procent av barn och ungdomar (Garcia & Weisz 2002; Kazdin 1996) vilket tyder på att behandlare vid upprepade tillfällen misslyckas med att engagera många av sina klienter (Duncan, Miller, Wampold & Hubble 2010).

• En liten andel klienter (~10 procent) står för den största delen av vårdkostnaderna (~60–70 procent) vilket tyder på upprepad behandling utan lyckade resultat (Lambert, Whipple, Hawkins, Vermeersch, Nielsen & Smart 2003).

• Kliniker har svårt att identifiera vilka klienter som riskerar tidiga avbrott eller försämring (Hannan, Lambert, Harmon, Nielsen, Smart, Shimokawa med flera 2005).

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 109

109

2014-09-22 10.08

Del III Feedback-informerad handledning

Det finns evidens som visar att en rutinmässig utvärdering av resultat och allians hjälper kliniker att hantera ”riskabla” kliniska situationer och därmed bli mer effektiva, genom att förhindra tidiga avbrott och försämringar (Miller 2011).

FIT-handledning styrs av följande empiriskt stödda principer: • Klientens upplevelse av allians och resultat är det som bäst förutsäger att klienten ska gå kvar och göra framsteg i terapin.

• På grund av den svaga korrelationen mellan klienters och klinikers skattning av resultat och allians, måste terapeuter rutinmässigt söka feedback från klienter via valida och tillförlitliga mätmetoder.

• Ingen enskild modell, metod eller terapeut räcker till för att behandla alla typer av problem.

• Feedback är nödvändigt för att man ska kunna hantera olika problem och människor som söker behandling.

Oavsett om det handlar om klinisk eller administrativ handledning är huvudmålsättningen vid FIT-handledning att säkerställa att den behandling som erbjuds engagerar klienten och är effektiv i varje enskilt fall. Ibland ges administrativ handledning oberoende av klinisk och i andra fall kombineras de två. I följande text behandlas de två inriktningarna separat för att tydliggöra det unika hos båda.

Administrativ FIT-handledning Det kan vara en utmaning att implementera resultat- och alliansmätningar i behandlingsorganisationer. Erfarenheten visar att det är nödvändigt med administrativt engagemang och inblick för att FIT ska upprätthållas i den kliniska vardagen. Administrativ handledning betyder att man tillhandahåller nödvändig infrastruktur för att säkerställa att: • behandlare använder mätinstrumenten på ett korrekt sätt (till exempel

anpassning av introduktionen av skalorna, tajmning för användandet etcetera) • hinder för att använda skalorna i vardagen identifieras och lösningar utvecklas och implementeras 110

978-91-44-08590-6_book.indd 110

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

3.1 Huvudprinciper i FIT-handledning

• det finns en överensstämmelse med FIT:s teori och praktik oberoende

av enskilda behandlare och behandlingsprogram.

Den administrative handledaren har till uppgift att bygga in strukturer som hjälper till att upprätthålla användningen av FIT. Det handlar primärt om att personalen får nödvändig utbildning i FIT, hur man använder feedback för resultat och allians och hur man tolkar data (se mer om detta i Del VI, Del III och Del IV). Vidare behöver man etablera en behandlingskultur, inklusive förhållningssätt och metoder som stämmer med FIT-principerna.

Implementeringen misslyckas nästan alltid om det inte finns ett tydligt stöd från ledningen med en transparent och regelbunden kommunikation om vikten av FIT för att nå organisationens mål och uppgifter (till exempel redovisningsansvar inför finansiärer, möjlighet att arbeta med kliniker som presterar sämre än genomsnittet för att förbättra deras resultat, att förbättra hela verksamhetens resultat). Administrativa handledare måste skapa en tydlig policy för hur data angående resultat och allians kommer att användas i verksamheten (till exempel för att förbättra behandlingen för klienterna, inte för att anställa eller avskeda personal). Att belöna eller bestraffa personal utifrån denna typ av klientfeedback är kontraindicerat och vi avråder å det bestämdaste från det. Att utvärdera terapeuters arbete genom att använda skalorna och feedback kan vi å andra sidan starkt rekommendera och det borde vara en del av varje utvecklingssamtal.

Administrativa handledare har ansvar för att utveckla strukturer och processer som garanterar att data från resultat och allians integreras i alla sammanhang där kliniska diskussioner förs och beslut tas (till exempel ärende­fördelning, behandlingskonferenser, behandlingsplanering, hand­ ledning). Data bör alltid finnas med då ett ärende diskuteras för att säkerställa att klientfeedbacken styr behandlingen. Det behövs mycket uppmuntran och bekräftelse för att skapa ett positivt sammanhang för FIT och likaså är det nödvändigt att alla som har kontakt med klienter deltar i att samla in och utvärdera data. Ingen bör undantas från önskemålet att be om feedback, varken handledare, deltidsanställda eller konsulter (inklusive dem som bara står för medicinering eller gör utredningar).

Data är centralt för FIT. Därför måste administrativa handledare ha kontroll på hur data hanteras och rapporteras. Det kan ibland innebära att man hanterar gränssnittet mellan kliniskt arbete och teknik. Om man © S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 111

111

2014-09-22 10.08

Del III Feedback-informerad handledning

använder sig av databaserade hjälpmedel måste klinikern veta hur man använder systemet och få snabbhjälp om det behövs så att tillgång till feedback inte försenas. Många verksamheter har utsett ”FIT-mästare”, egna experter som fått extra utbildning och som kan svara på frågor och lösa problem som uppstår.

Checklista för den administrative handledaren • Anpassa principer och metoder hos FIT i samråd med klienter och kliniker.

• Se till att involvera klienter och/eller deras feedback i alla diskussioner om klienter och i behandlingsplaner.

• Etablera en tydlig policy för hur data från klientfeedback används (till exempel inte för utvärdering av anställda, snarare för handledning, utveckling och för att arbeta mot positiva resultat för klienter).

• Sätt upp tydliga principer för uppföljning av FIT i teori och praktik.

• Ge tydlig styrning och ledning för att säkerställa en lyckosam implementering och integrering av FIT inklusive: ––Se till att kliniker får tillräcklig och kontinuerlig utbildning.

––Identifiera hinder för implementering av FIT. ––Var tillgänglig för kliniker för stöd och konsultation.

• Etablera tydlig standard och metodik för hantering och rapportering av data.

Klinisk handledning i FIT Klinisk handledning i FIT fokuserar på att integrera den feedback som erhålls då man rutinmässigt använder mått för resultat och allians i klinisk praktik.

Tyngdpunkten ligger vid att identifiera och hantera sådan behandling där det finns risk för tidiga avhopp, försämring och behandling utan förbättring.

Eftersom den terapeutiska alliansen är så viktig för lyckad behandling, präglas den kliniska handledningen av klientens mål och behandlingsönskemål (se figur 3.1). Då alliansvärdena är låga eller då inga framsteg görs eller är ojämna utforskar handledaren

112

978-91-44-08590-6_book.indd 112

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

2014-09-22 10.08

3.1 Huvudprinciper i FIT-handledning

a) klientens mål för behandlingen b) olika metoder eller omhändertagandenivå c) andra inblandade professionella.

Vi beskriver mer i detalj hur man hanterar ”riskärenden” i Del III. Det är nödvändigt att skapa en kultur där kliniker känner sig trygga med att diskutera svårigheter, utmaningar och misstag, och det kan handledaren åstadkomma genom att svara öppet på frågor, ta klinikers funderingar kring FIT på allvar och själv be om feedback från den handledde.

Det är viktigt att tänka på att en handledare är en förebild. Därför måste hon eller han själv använda sig av FIT i sitt eget kliniska arbete och ha en gedigen kunskap om forskningsbakgrund, huvudprinciper och praktisk tillämpning av FIT.

Klientens preferenser

Mål, mening och avsikt

Medel och metoder

Klientens syn på den terapeutiska relationen FIGUR 3.1 Den terapeutiska alliansen.

© S T U D E N T L I T T E R AT U R

978-91-44-08590-6_book.indd 113

113

2014-09-22 10.08

Feedback-informerad terapi – FIT

FIT har ett mångteoretiskt förhållningssätt till utvärdering och förbättring av kvalitet och effektivitet i förändringsarbete. Metoden går ut på att regelbundet och formaliserat få feedback från klienten om allians och behandlingsresultat. Denna feedback använder terapeuten till att anpassa och modifiera sitt arbetssätt till klientens preferenser och behov. Den öppna dialogen mellan terapeut och klient förbättrar resultaten och risken för tidiga avhopp minskar dramatiskt. FIT följer American Psychological Associations (APA) definition av evidens­ baserad praktik.

I boken beskrivs samtliga aspekter av FIT; empiriska utgångspunkter, grundläggande och avancerade tillämpningar (inklusive arbete med grupper, par, handledning och implementering). FIT är användar­ vänligt med enkla mått skapade för att fungera i kliniskt vardags­ arbete. Som användare kan du skaffa ett konto på ICCE:s webbsida www.scottdmiller.com/performance-metrics där du kan ladda ner svenska versioner av de skalor och diagram som ingår i metoden.

Feedback-informerad terapi – FIT är tänkt för alla som arbetar med samtal som förändringsverktyg, såsom psykoterapeuter, socionomer, kuratorer, specialpedagoger samt studerande inom dessa yrkes­ områden.

Art.nr 37226

Feedback-informerad terapi

FIT

| Feedback-informerad terapi – FIT

Feedback-informerad terapi – FIT baseras på erfarenheter och forskning om vad som faktiskt fungerar i terapi. Det finns flera hundra olika former och metoder inom psykoterapifältet men nyare metastudier och resultat­ utvärderingar har visat att alliansen mellan terapeut och klient är mer avgörande för ett positivt resultat än valet av terapimetod.

Scott D. Miller Bob Bertolino (red.)

Scott D. Miller (red.), PhD, är grundare till International Center for Clinical Excellence – ICCE. Han är författare, lärare och föreläsare, inte minst i Skandinavien som han besöker regelbundet. Bob Bertolino (red.), PhD, är docent vid Maryville University, USA, och har fungerat som huvudredaktör för manualerna.

Redaktörer

Scott D. Miller Bob Bertolino

www.studentlitteratur.se

978-91-44-08590-6_01_cover.indd 1

2014-09-19 14:37