9789147084517

Första hjälpen på jobbet ELSIE SETTERBERG • LIBER

1

Första hjälpen L-ABC Om en arbetskamrat råkar ut för en olyckshändelse eller blir akut sjukt kan utgången vara beroende av att den som finns i närheten kan ingripa och agera på rätt sätt.

Med första hjälpen menar man den hjälp som ges till en skadad eller hastigt insjuknad person, innan han/hon kommer under läkarvård.

Det handlar om enkla åtgärder, som man inte behöver någon sjukvårdsutbildning för att klara av.

Dessa enkla åtgärder kan vara direkt avgörande för om den skadade/sjuke kommer att överleva eller kan tillfriskna utan vidare skador och men.

De första minuterna kan vara kritiska.

Det dröjer från 10 minuter till 1 timma innan ambulans är på plats. Ett andningshinder ger skador på hjärnan efter bara 3 till 5 minuter och efter ytterligare någon minut stannar hjärtat. Därför är det viktigt att den som finns på platsen genast ingriper.

Det är önskvärt att alla människor kan utföra denna enkla första hjälp.

Vid avstannat hjärtarbete och andningsstopp ger man hjärt-lungräddning (HLR).

Första hjälpen kallas också L-ABC

Blödning(ar) ska stoppas

L står för livsfarligt läge, t.ex. risk för brand, explosion, ras, påkörning m.m.

Den första åtgärden är då att flytta den skadade så att han inte riskerar ytterligare skador.

Chock (cirkulationssvikt) ska förebyggas

L står också för lägesbedömning, dvs. att överblicka och bedöma situationen och därefter agera så att inte ytterligare personer inklusive du själv, skadas.

ABC motsvarar inte bara det som ska göras utan anger också i vilken ordning det bör ske.

Andningen ska befrämjas Se till att den skadade har fria andningsvägar och kan andas.

Med chock menas här en försämrad blodcirkulation som medför syrebrist i kroppen.

På en arbetsplats ska det enligt lag finnas personer som fått första hjälpenutbildning. Hur många som ska ha denna utbildning bedöms utifrån arbetplatsens speciella behov.

Förutom den grundläggande L-ABCutbildningen med HLR ska dessa personer även få utbildning i de speciella första hjälpenåtgärder som är anpassade efter de olycksrisker som finns på arbetsplatsen.

19

Stoppa blödning Sipprande blödning D inte så bråttom Rinnande blödning med jämn blodström D bråttom Pulserande, sprutande blödning D mycket bråttom

d Höj den skadade kroppsdelen. d Lägg den skadade plant med benen högt.

d Är såret stort – pressa ihop sårkanterna.

Ta inte bort främmande föremål från såret. d Lägg på ett tryckförband.

Blödningar hos personer som äter blodförtunnande läkemedel kan vara svåra att stoppa. Kontakta genast sjukvården.

20

B

21

Blödning Vår totala blodmängd brukar beräknas till 7 % av kroppsvikten. Det innebär att en vuxen person på 70 kg har ca 5 liter blod.

Hela denna mängd passerar hjärtat och syresätts i lungorna varje minut.

En stor blödning måste stoppas, annars kan den bli livshotande. Förblödningen går snabbast om en artär är skadad. Det höga trycket på artärsidan gör att ljusrött blod kommer sprutande i takt med pulsslagen. Vid blödning från en ven har blodet mörkare färg och det rinner i en jämn ström. En kapillärblödning sipprar fram och upphör oftast av sig själv.

En yttre, synlig blödning kan du oftast få att avstanna genom högläge och tryckförband.

En inre blödning, t.ex. i buken är svårare att upptäcka. Man bör därför noga kontrollera en skadad person och förebygga chocktillstånd (se under flik C).

Åtgärder vid blödning • Låt den skadade ligga ner med benen högt.

• Placera den blödande kroppsdelen i högläge. Genom att hålla den över hjärtats nivå minskas blodgenomströmningen i området.

• Tryck ihop sårkanterna och därmed det blödande blodkärlet.

• Lägg på ett tryckförband.

Kontrollera att förbandet inte sitter för hårt. Domnar kroppsdelen och blir vit och kall måste du lossa förbandet.

Om blödningen inte upphör förstärker du förbandet utan att ta bort det gamla.

Du bör inte ta bort främmande föremål ur ett sår. Stadga bara förmålet genom att polstra med ren näsduk eller kompress och lägg över ett skyddande förband.

Symtom vid blödning En stor blödning, inre eller yttre visar sig genom att den skadade • blir blek • känner sig frusen • blir törstig • får en snabb men svag puls • andas snabbt • får en blåaktig färgton på läppar och naglar • känner sig slö och gärna vill somna.

Detta är tecken på att ett chocktillstånd håller på att utvecklas. Det är mycket allvarligt och måste förebyggas (se under flik C ).

†

Avsliten kroppsdel Om en kroppsdel slits av är det inte säkert att blödningen till en början är så stor. Det beror på att blodkärlen i området drar ihop sig. Du bör dock vara beredd på att det senare kommer en kraftig blödning.

För att förebygga denna blodsförlust kan du lägga ett avsnörande förband.

Ett avsnörande förband innebär att all blodförsörjning till området nedanför förbandet upphör. Det kan leda till vävnadsdöd i dessa delar.

Avsnörning får därför endast tillämpas om en kroppsdel är avsliten och om det inte finns andra möjligheter att stoppa

blödningen. Förbandet ska läggas så nära skadan som möjligt och med ett material som är bredare än två centimeter.

En avsliten kroppsdel ska tas omhand och tas med till sjukhuset. Den ska förvaras svalt och fuktigt. En plastpåse kan vara lämplig som transportförpackning.

Utslagen tand En utslagen tand kan sättas tillbaka igen om den hanteras varsamt. En bra miljö under transporten är att lägga den i mjölk. Är personen helt vaken och klar kan han lägga tanden under tungan.

Man bör däremot inte lägga tanden i munnen på en person med sänkt medvetande.

Ge inget att äta eller dric

22

B

33

Andningsbesvär, Astma, KOL, Silikos Om kroppens celler inte får syretillförsel kommer de att dö. Hjärnan är mycket känslig för syrebrist. Bara några få minuters upphörd andning kan ge bestående skador på hjärnans funktioner.

Att kunna andas ordentligt hör till vitalfunktionerna. Svårighet att andas ger alltid svåra ångestkänslor.

Vid alla former av andningsbesvär är det viktigt att skapa fria luftvägar och vid behov ge mun–till–mun-andning. Se under flik A.

Allergi Man kan reagera allergiskt mot praktiskt taget vad som helst. Det kan vara något man ätit, andats in, haft hudkontakt med eller att man blivit stucken av ett bi eller geting.

Inandning av gaser En del gaser kan ge skador på lungvävnaden. Kolmonoxid hindrar syre att transporteras ut till cellerna.

Den drabbade bör snabbt komma bort från riskområdet och till frisk luft. Se till att du själv är skyddad vid hjälparbetet.

Läs vidare Frätskador s. 50.

Förgiftning s. 52.

Man skiljer på allergiskk och icke allergisk astma. Vid allergisk astma utlöses andningsbesvären av något ämne, allergen, som den här personen reagerar allergiskt mot. Det kan t.ex. vara pollen, damm eller pälsdjur.

Vid icke allergisk astma kan ansträngning, tobaksrök, parfym-och blomdoft, luftvägsinfektioner, vissa läkemedel m.m. orsaka besvären.

Astma

Astmaanfall

Den som har astma har en kronisk inflammation i luftrören som gör dessa extra känsliga för olika retningar.

Andningsbesvären vid ett astmaanfall beror på att luftvägarna förträngs genom kramp i luftrörens muskulatur, slemhinnan svullnar och producerar en ökad mängd segt slem.

luftrör vid normal luftrör vid – astmaanfall muskulatur

Om andningsvägarna svullnar kan tillståndet bli mycket allvarligt. Ring 112.

ökad slembildning

slemhinna muskelkramp

svullen slemhinna

Symtom vid astmaanfall • • • • • •

skrällande torrhosta tryck över bröstet pipande, väsande utandning oro och ångest blekhet kallsvett

Vid ett astmaanfall är det framför allt utandningen som är försvårad. Den drabbade försöker avhjälpa detta med att dra upp axlarna och försöka blåsa ut luften.

• Var lyhörd för önskemål från den sjuke.

Det brukar vara vilsamt att sitta framåtlutad med stöd för armarna.

• Lossa på åtsittande kläder.

• Öppna eventuellt fönster.

• Ta bort sådant som du misstänker kan ha utlöst anfallet • Om anfallet inte går över – ring 112.

Rökning är den klart dominerande orsaken till KOL. Ungefär var fjärde rökare utvecklar lungsjukdomen.

KOL är en av de vanligaste dödorsakerna i världen. Personer som i sitt yrke utsätts för damm, föroreningar i luften, skadliga gaser m.m. löper en ökad risk. Röker man dessutom ökar riskerna betydligt.

Om du har arbetskamrater med astma.

Visa hänsyn genom att inte röka i deras närhet och undvik starka dofter som kan irritera luftrören.

Om du använder andningsskydd vid arbete i förorenad luft minskar du riskerna för lungsjukdomar.

KOL – kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Stendammslunga, silikos

Hjälp vid ett astmaanfall Ett astmaanfall kan upplevas panikartat av den sjuke. Det ter sig också dramatiskt för omgivningen. Astmaanfallet är mycket tröttande och den sjuke behöver all hjälp och allt stöd han kan få.

• Lämna inte en person med akut astmaanfall ensam.

• Uppträd lugnt.

• Hjälp ev. till med tillförsel av läkemedel som ordinerats för akuta behov.

Följ doseringsanvisningarna.

KOL är ett samlingsnamn för sjukdomar med försvårad andning på grund av förändringar i luftvägar och lungor.

Rökning är den klart största enskilda orsaken till lungsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och cancer

Under senare år har arbetsskadeanmälningar av stendammslunga åter ökat efter en kraftig nedgång under senare delen av 1900-talet. Riskerna finns i branscher där kvartspartiklar förekommer, t.ex. i gruvor, stenindustri, keramisk industri och gjuterier.

Bröstkorgsskador se s. 41.

34

A

35

Benbrott Benbrott – frakturer Om någon skelettdel utsätts för alltför stor påfrestning kan den skadas så att ett benbrott uppstår. Äldre människor, speciellt kvinnor, får ett skörare skelett som inte klarar påfrestningar i samma grad som i yngre dagar. Är skelettet mycket skört kan det räcka med att trampa snett för att det ska bli ett brott på lårbenshalsen. Vid en fraktur skadas som regel även omkringliggande vävnad. Blodkärl kan gå sönder och orsaka blödning.

Kännetecken på benbrott • Smärta som ökar vid minsta rörelse.

• Svullnad, missfärgning av huden över skadan.

• Svårt att röra eller stödja på den skadade kroppsdelen.

• Felställlning som uppstår om skelettdelarna har ändrat läge i förhållande till varandra.

En urledvrickning, stukning, kan vara svår att skilja från en fraktur. Endast en röntgenundersökning kan avgöra detta (se urledvrickning, stukning på s. 65).

Sluten fraktur innebär att huden är oskadad och hel. Vid öppen fraktur har huden skadats vilket ökar risken för infektioner i skadeområdet.

Hur svår en fraktur är beror på hur brottändarna ligger i förhållande till varandra, t.ex. sned-, spiral-, kross-, eller splitterfraktur.

Brott på lårbenshalsen (collum femorisfraktur) Säkra tecken på brott på lårbenshalsen är att det skadade benet blivit kortare än det andra. Foten vänds ut från kroppen och det går inte att lyfta benet från underlaget. Om frakturen är inkilad finns inte dessa tecken och det händer att den skadade t.o.m. kan stödja på benet. Smärta vid lägesändringar kan då vara det enda symtomet.

Brott på strålbenet, radiusfraktur, är en av de vanligaste frakturerna. Det kan uppstå när en person faller och tar emot sig med handen.

Första hjälpen vid benbrott • Lägg den skadade så bekvämt som möjligt, helst utan att flytta honom.

• Ring 112 efter ambulans.

• Se till att han inte fryser. Utomhus och på kalla golv bör du lägga en filt/ klädesplagg såväl under som över den skadade.

• Placera den skadade kroppsdelen högt.

Det minskar svullnad och ev. blödning.

• Arbeta mycket försiktigt eftersom lägesändring kan förvärra skadan och utlösa smärta.

• Täck eventuella sår med rent förband.

Förbandet ska helst inte läggas runt kroppsdelen eftersom det kan uppstå en betydande svullnad som leder till att förbandet sitter för hårt.

• Försökk aldrig att peta in utstickande bendelar. Täck med ett rent förband.

• Stanna hos den skadade så att du kan inge trygghet och kan observera tillståndet.

Om den skadade måste flyttas innan ambulansen kommer, ska kroppsdelen stödjas så att brottet inte rubbas ur sitt läge.

För att en fixering ska fylla sin funktion måste lederna både ovanför och nedanför brottet låsas i sina lägen.

Observera att en person som fått ett benbrott också kan ha ådragit sig andra skador, t.ex skall- eller ryggskador.

36

B

51

Förgiftning Giftiga ämnen kan komma in i kroppen via • munnen • andningsvägarna • hud och slemhinnor

Förgiftning via munhålan Lösningsmedel som t.ex. tändvätska, lacknafta, bensin, fotogen, lampolja är flyktiga och kan orsaka retning i lungorna.

Frätande ämnen som t.ex. maskindiskmedel, kaustiksoda, rengöringsmedel kan ge svåra frätskador i munhåla, svalg och matstrupe.

• Skölj ur munnen ordentligt • Drick mjölk • Ring giftinformationscentralen, 112

Läkemedel Överdos av läkemedel kan orsaka förgiftning och ge olika symtom beroende på läkemedlets art.

Att ett läkemedel är receptfritt innebär inte att det är mindre farligt vid en överdos.

• Ta reda på vad det är för läkemedel.

• Ring giftinformationscentralen, 112.

• Vid sänkt medvetande – lägg den drabbade i stabilt sidoläge.

Observera • Ge aldrig dryck till en person som är slö eller allmänpåverkad.

• Framkalla inte kräkning såvida giftinformationscentralen inte gett råd om det.

• En person med andningsbesvär, tilltagande slöhet, medvetslöshet, kramper ska omedelbart tas till sjukhus.

• Ge första hjälpen L-ABC vid behov.

Framkalla aldrig kräkning hos en person som fått i sig lösningsmedel eller frätande ämnen. Ett frätande ämne kommer vid kräkning att få kontakt med matstrupen två gånger och kan då skada slemhinnan ytterligare. Ångorna från lösningsmedlet kan komma ner i luftvägarna och skada lungorna.

Förgiftning via andningsvägarna Kolmonoxid är en färg- och luktfri gas som bildas vid förbränning. Gasen binder sig till de röda blodcellerna i blodet där den tar upp plats från det livsviktiga syret som ska transporteras till kroppens olika celler. Den drabbade riskerar att dö av syrebrist.

Den som inandats kolmonoxid får en rosa hudfärg som kan misstolkas som ett friskhetstecken.

Andra kvävande gaser kan bildas i gödselbrunnar, potatiskällare, silon, tankar m.fl. slutna rum. Gasen är lömsk eftersom den utsatte personen kan bli medvetslös utan direkt förvarning.

Det är viktigt med god ventilation vid arbete på platser där det kan bildas kvävande gaser. Vid arbetet bör man vara minst två personer varav den ene bör befinna sig utanför och kan ingripa vid behov. Den som befinner sig i brunnen/ tanken bör ha livlina så att han snabbt kan dras upp.

Åtgärder • Se till att personen kommer ut i friska luften.

• Ge eventuellt mun–till–mun-andning.

• Ring 112 efter ambulans.

Förgiftning genom kontakt med hud och slemhinnor Vissa kemiska substanser kan vara skadliga för kroppen utan att vara frätande. De giftiga ämnena kan tas upp av hud och slemhinnor och via blodet ge skador på lever, njurar och hjärna. Exempel på sådana ämnen är fenoler och bensin. Vid hudkontakt med sådana ämnen ska du gå tillväga på samma sätt som vid kontakt med frätande ämnen. (Se Frätande ämnen s. 49–50.)

Blodförgiftning Blodförgiftning, sepsis, beror på att bakterier kommit in i blodbanan och förökat sig där. Bakterierna kan även spridas genom lymfkärlen som då tecknar sig som röda

strimmor under huden. När bakterierna tagit sig in i blodbanan kan de bilda nya kolonier i nästan alla organ. Det är ett allvarligt tillstånd.

Bakterierna kan gå över till blodet från en lokal infektion, ett sår, en böld, urinvägsinfektion, tarminfektion, halsinfektion m.m.

Symtom • Hög feber med frossbrytningar och svängningar i temperaturen.

• Påverkat allmäntillstånd.

Det kan även förekomma illamående, buksmärtor, hudutslag.

Om infektionen inte behandlas snabbt kan njurfunktionen slås ut, blodtrycket sjunka och chocktillstånd utvecklas.

Behandling Blodförgiftning behandlas med antibiotika direkt tillfört till blodet, i dropp.

Behandlingen bör påbörjas så snart som möjligt för att förhindra att bakterierna tillväxer och skadar inre organ.

52

F

Hjärtbesvär Hjärtat är en muskel som fungerar som en pump. Det drar ihop sig, slår regelbundet.

Arbetet styrs av nerver, hormoner och av ett elektriskt system som finns i hjärtmuskeln, retledningssystemet. De elektriska impulserna kan avläsas med EKG (elektrokardiogram). Varje hjärtslag kan i de stora, ytliga artärerna avläsas som pulsslag.

När kroppens celler behöver mer syre för sitt arbete ökar hjärtat takten och pulsen blir snabbare. Även hjärtmuskelcellerna behöver syre och näring för sitt arbete. De försörjs genom hjärtats kranskärl. Om blodflödet i ett kranskärl försämras orkar inte hjärtat arbeta tillräckligt. Det leder till smärta i bröstet, illamående, trötthet, yrsel m.m.

I de flesta fall beror det på en förträngning av kranskärlen på grund av att kalk, fett och bindväv lagrats in i kärlets väggar och gjort dem trånga och stela, ateroskleros.

En otillräcklig blodförsörjning till hjärtmuskelcellerna orsakar angina pectoris, kärlkrampssmärta i bröstet. Den uppstår vanligen i samband med ansträngning och går över vid vila eller med kärlvidgande läkemedel.

Om smärtan inte går över trots vila och läkemedel kan ett blodkärl helt ha täppts igen. Den del av muskelvävnaden som försörjs av blodkärlet dör då av syrebrist.

Vävnadsskadan kallas infarkt.

B A

Tilltäppning av ett stort kärl (A) ger en stor infarkt, av ett litet kärl (B) en liten infarkt.

Det streckade området visar vävnadsskadans omfattning.

A

B

Allergi 31 Andning och hjärtverksamhet 11 Andningsbesvär 33 Andningsstopp, se L-ABC Angina Pectoris 53 Astma 33 Ateroskleros 53 Avsliten kroppsdel 22

Geting- bistick 37 Ormbett 37 Djurbett 37 Fästingbett 38 Blodförgiftning 52 Blödning, se L-ABC Borrelia 38 Brand 9 Brännskador 39 Bröstkompressioner 18 Bröstkorgsskador 41 Bukskador 42 Buller 69 Chock 23 Cirkulationssvikt, se L-ABC

Kemikalieolyckor 49, 51, 67 Kramper 55 Krisstöd 30 Kräkning 57, 58 Kärlkramp 53

L

L-ABC 1 Livsfarligt läge 5

Benbrott 35 Bett 37

• • • •

C

K

Lägesbedömning 5

M

Magsjuka 57 Medvetslöshet 11, 13, 15 Mun–till–mun-andning 17

N

Nackskador 59

O

Ormbett 37

P

Propp i hjärnan 64 Propp i hjärtat 53 Psykiskt och socialt omhändertagande 27 Punkterad lunga, pneumothorax 41

D

Defibrillator 18 Diabetes 43 Diarré 57 Diskbråck 61 Djurbett 37

E

Elektriska skador 45 Epilepsi 55

F

Fallande föremål 48 Fallskador 47 Farliga ämnen 49, 51 Frakturer 35 Främmande föremål 63, 66, 67 Frätskador 49, 67 Förgiftning 51

G

Gasolyckor 49, 51, 67

H

Hjärnblödning, stroke 64 Hjärnskakning 62 Hjärtbesvär 53 Hjärtinfarkt 53 Hjärtstopp 18

Hörselskador 69

I

Insulin känning/chock 44 Ischias 61

L

A

B

R

Revbensfraktur 41 Ryggont, rygginsufficiens 61 Ryggskador 59 Ryggskott 61

S

Silikos 34 Skallskada 62 Skelettskador 35 Stabilt sidoläge 15 Stendammslunga 34 Stickor, flisor 63 Stukning 65 Svetsblänk 68

T

Tänder, utslagna 22 Tinnitus 70

U

Urledvrickning 65 Utslagen tand 22

V

Vinterkräksjuka 57 Vrickning 65

Ö

Ögondusch 49, 68 Ögonskador 67 Örat och hörselskador 69

C

A–Ö

Första hjälpen på jobbet är en lättanvänd och rikt illustrerad handledning för alla arbetsplatser. Den visar steg för steg hur man ska agera vid olyckor och andra akuta händelser. Symtom och åtgärder beskrivs vid olika akuta sjukdomstillstånd t.ex. stroke och hjärtinfarkt. Boken vänder sig till allmänheten och kräver ingen sjukvårdsutbildning.

Elsie Setterberg är sjuksköterska, vårdlärare och huvudinstruktör i HLR. Boken är granskad av Marita Nordlindh, företagssköterska och utbildningsansvarig vid Åhuskomptens AB som ingår i Riksutbildarna i Sverige.

Liber och Elsie Setterberg har även gett ut Första hjälpen på väg, en handbok som riktar sig till den bilåkande allmänheten och Första hjälpen till barn, en handbok för föräldrar, förskollärare, dagbarnvårdare m.fl. Dessa är utformade på samma sätt som Första hjälpen på jobbet.

ISBN 978-91-47-08451-7 © 2007 Elsie Setterberg och Liber AB F Ö R L A G S R E D A K T Ö R : Karin Sjögren Marklund F O R M G I V N I N G : Anna Hild I L LU S T R AT I O N E R :

Sara Ånestrand

Liber AB 113 98 Stockholm, tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundtservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Best. nr 47-08451-7 Tryck nr 47-08451-7

Första upplagan 1 T R YC K :

Elanders Gummessons, Falköping, 2007

KO P I E R I N G S F Ö R B U D Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer

och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.