9789140672773

Pedagogiskt ledarskap Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar pedagogiskt ledarskap eller helt enkelt vill lära dig mer om vad det innebär att vara en ledare. Pedagogiskt ledarskap tar upp allt ifrån olika ledarskaps- och organisationsteorier till konflikthantering och hur man arbetar praktiskt för att bli en bra ledare.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiskt ledarskap, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt ledarskap

Ser du dig själv som en ledartyp? Vad är det egentligen som gör vissa människor till bra ledare? Hur gör man för att planera aktiviteter så att de passar alla i gruppen?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Pedagogiskt ledarskap Tove Phillips

Innehåll 1. Teorier om ledarskap....................................7 Att leda....................................................................................................8 Ledarens funktion................................................................................18 Pedagogik.............................................................................................23 Inlärning..................................................................................................31 Behov och motivation.........................................................................37 Organisation..........................................................................................42 Sammanfattning .................................................................................53

2. Ledarens betydelse.....................................57 Ledaregenskaper................................................................................58 Faktorer som påverkar ledarskapet................................................67 Det sociala sammanhanget..............................................................76 Ledaren och individen........................................................................84 Ledaren och gruppen.........................................................................91 Bli en bättre ledare..............................................................................97 Sammanfattning.................................................................................101

3. Ledarskap och genus...............................105 Genus och könsroller........................................................................106 Manligt och kvinnligt ledarskap......................................................112 Lika möjligheter till ledarskap?.........................................................118 Att leda jämställt.................................................................................122 Sammanfattning.................................................................................127

4

4. Konflikter...................................................131 Vad är en konflikt?.............................................................................132 Ledarens ansvar.................................................................................137 Förebygga konflikter..........................................................................138 Att upptäcka konflikter......................................................................140 Hantera konflikter...............................................................................142 Utvärdera konflikter..........................................................................149 Mobbning............................................................................................150 Sammanfattning.................................................................................163

5. Planera, genomföra och utvärdera...........167 Syfte, mål och planering..................................................................168 Med målgruppen i fokus..................................................................176 Att genomföra aktiviteter..................................................................180 Dokumentation...................................................................................183 Utvärdering..........................................................................................187 Arbetsmiljö...........................................................................................192 Entreprenörskap................................................................................199 Sammanfattning................................................................................203

6. Interaktion och kommunikation................207 Interaktion...........................................................................................208 Kommunikation..................................................................................212 Faktorer som påverkar.....................................................................215 Sammanfattning ...............................................................................219 Ordlista................................................................................................222 Index.....................................................................................................223 Bildförtecking.....................................................................................224

5

Alva går tredje året på Barn- och fritidsprogrammet. Just nu gör hon praktik i grundskolan, i årskurs fem. Hennes handledare är idrottslärare, så Alva har fått medverka på ett stort antal idrottslektioner. Hon tycker det är ganska kul, men är förvånad över hur tuffa och uppkäftiga elvaåringarna kan vara. När det är dags för henne själv att planera och genomföra en lektion är hon mycket nervös.

Alva ska ha en lektion i amerikansk fotboll, något som hon själv tycker är kul. Hon börjar med att berätta om sportens historia och spridning i världen. Nervositeten gör att hon pratar snabbt och hon känner hur kinderna hettar. Några av tjejerna i klassen fnissar.

När hon delar in klassen i lag är det några killar som börjar jaga varandra. Alva ropar på dem, men det tar en stund innan hon har samlat ihop alla och fått deras uppmärksamhet.

Hon ska nu berätta om reglerna och står framför gruppen med elever med en boll i handen. Hennes handledare hjälper till för att visa hur man passar och tar emot bollen, men Alva tappar den och snubblar.

–Bra jobbat! säger en av klassens skojare med tillgjord röst. Tjejerna fnissar.

Alva låtsas som ingenting, utan fortsätter att berätta om reglerna. Hon märker att några av tjejerna inte lyssnar, utan står och pratar om något annat.

–Kom igen nu tjejer, säger Alva. Hon försöker låta tuff, men rösten sviktar.

–Kom igen nu tjejer, piper en av killarna i gruppen och fnissar. Alva känner en klump i halsen och märker hur det börjar vattnas i ögonen.

6

rondare rka ckver kan att on

oton togör hur sen

det lva nnras

tår oll i för en,

are

ätatt och

sö-

1. Teorier om ledarskap Det här kapitlet tar upp olika teorier som rör ledarskap, pedagogik och organisation. Det förklarar alltså den teoretiska sidan av ledarskapet. I detta kapitel får du lära dig om:

• Ledarskap • Ledarens funktion • Pedagogik • Inlärning • Behov och motivation • Organisation

diskutera

· fundera på

1. Har du någonsin varit i en ledarroll? Hur gick det?

2. Vilken åldersgrupp tror du är svårast att leda och varför?

3. Varför tror du Alva har svårt att få elevernas respekt?

4. Hur tycker du att Alvas handledare ska hjälpa Alva?

5. Skulle du kunna tänka dig att ha ett yrke där du är i en ledarroll?

Varför/varför inte?

ai mp nas

Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Ledarskap och organisationer utifrån olika teorier”

7

Att leda Människan är ett flockdjur och nästan alla flockar behöver ledare.

Den som leder flocken är den som bestämmer vad man ska göra och hur man ska göra det. Det är också ledaren som har ansvar för flocken, dels för dess resultat, dels för dess välmående.

Vad är ledarskap?

Ledarskap är utförandet av de uppgifter som en ledare inom exempelvis en stat, organisation, arbetsplats eller familj har hand om.

Ibland sköts ledarskapet av en person, ibland av flera. Den eller de som befinner sig i ledningen är nästan alltid de som har högst status och befinner sig högst upp i gruppens hierarki.

Ett av ledarskapets syften är att organisera och vägleda gruppen mot olika mål och med goda resultat. Ett annat är att skapa sammanhållning i gruppen och ge stöd åt de enskilda individerna.

Ledarskap handlar också om egenskaper och personlighet. De flesta av oss har en inre bild av hur en ledare ska vara, men bilden varierar beroende på våra erfarenheter och alla de olika ledare vi mött under våra liv.

8

Formellt ledarskap Formellt ledarskap innebär att ledaren fått sin roll genom beslut.

Det kan till exempel vara en ordförande i en förening, en chef på ett företag, en lärare i en klass eller ett lands statsminister.

Det formella ledarskapet innehåller bestämda uppgifter, som ofta finns beskrivna i lagar, stadgar eller anställningsavtal. Den formella ledaren har makt, status och ofta fler privilegier än andra, exempelvis genom högre lön. Den har också ett mycket större ansvar.

Rektorn på en skola har många ansvarsområden, allt ifrån att verksamheten följer nationella mål och riktlinjer till att det inte förekommer mobbning eller annan kränkande behandling på skolan.

Informellt ledarskap Informellt ledarskap uppstår inte genom beslut, utan genom socialt samspel. I de flesta grupper finns det någon som har ledarrollen. Det är sällan något som uttalas i ord, eller ens diskuteras bland gruppens medlemmar. Det ”bara blir” så.

Den informella ledaren har heller inga bestämda uppgifter. I en kamratgrupp har kanske ledaren mest att säga till om, men det finns inga formella krav på att den ska utföra något särskilt.

I dokusåpor som ”Robinson” och andra sociala experiment kan man se hur det går till när vissa människor blir ledare. Det är ofta människor som har synpunkter om mycket, men också ser till att saker blir utförda. De verkar ha ett behov av att organisera och skapa ordning. Om resten av gruppen tycker att de gör ett bra jobb, så accepterar de ofta deras roll som ledare. Ibland är det många som vill vara ledare och då kan det bli konflikt. I slutändan brukar det vara den som har flest anhängare som får ledarrollen.

formell – något som följer vissa former eller regler stadgar – formella regler, exempelvis som styr en förenings verksamhet privilegium – fördel, förmån informell – spontan, ledig, avspänd, något som inte behöver hålla sig till vissa former

Äventyr i vildmarken – vem tar ledningen?

9

Ledarskapsteorier Det finns många teorier som rör ledarskap. Teorierna har olika perspektiv och fokuserar alltså på olika aspekter av ledarskapet:

•

Personlighet. Egenskaper och identitet som gör en person till en framgångsrik ledare.

•

Funktion. Utövande och organisation av ledarskap genom beteende och handling.

•

Symbol. En symbol för struktur, makt, mål och meningsfullhet i t.ex. ett samhälle, en organisation eller ett idrottslag.

Arv eller miljö Flera ledarskapsteorier ägnar sig åt frågan om huruvida ledaregenskaper är medfödda eller inte.

The Great Man Theory var en ledarskapsteori som blev populär under 1900-talets första hälft. Dess huvudtanke är att ledaregenskaper är medfödda, något man kom fram till genom att jämföra egenskaper hos ledare och icke-ledare. Enligt den här teorin är det bara ett fåtal män som har kapacitet att bli ledare. Kvinnor togs inte med i bilden alls.

The Traits Theory är en annan teori som menar att en person kan ha vissa fysiska och mentala egenskaper som skapar bättre förutsättningar för ledarskap. Det kan till exempel vara social kompetens, intelligens och problemlösningsförmåga, men också fysiska egenskaper som längd, vikt och hårfärg.

Behavioristiska teorier menar tvärtom att alla genetiskt sett har lika stora möjligheter att bli ledare. Det är miljö, uppväxt, erfarenheter, träning och tillfälligheter som gör att vissa människor utvecklar ledaregenskaper och blir ledare.

Frågan om arv och miljö är intressant, viktig och omtvistad.

Fortfarande är det många som anser att människor föds till ledare och att vem som helst inte kan ta på sig ledarrollen. Men om man aldrig har sett sig själv som ledare och därför aldrig provat på att vara ledare, så vet man ju inte.

10

Vilka ledare känner du igen?

Vad är de kända för?

11

Ledarstil Tänk på alla dina lärare och hur olika de är. Vissa är kanske stränga, andra är pratiga, snälla, slappa, välorganiserade, respektingivande, högljudda, försiktiga, mjuka och milda eller hårda och bestämda.

Några kanske vill diskutera allt med eleverna, medan andra bestämmer det mesta själva.

Man brukar säga att det finns tre olika ledartyper: den auktoritäre ledaren, den demokratiske ledaren och låt-gå-ledaren. auktoritär – i maktposition, bestämmande, sträng

12

•

Den auktoritäre ledaren är i en absolut maktposition över gruppens medlemmar. Man ska lyda och inte opponera sig.

Den här ledaren ber aldrig sina underordnade om synpunkter eller råd, utan bestämmer allt på egen hand. Ledarskap inom det militära är ofta auktoritärt, eftersom allvarliga situationer som krig behöver en väldigt tydlig ledning.

•

Den demokratiske ledaren involverar gruppens medlemmar och låter dem komma med synpunkter och förslag.

Alla har en chans att säga sitt och vara delaktiga i besluten.

Det demokratiska ledarskapet har många fördelar. Det gör ofta att gruppens medlemmar trivs bättre. Många presterar dessutom bättre när de själva har fått vara med och ha inflytande över verksamheten. För att ett demokratiskt ledarskap ska fungera bra är det viktigt att ledaren är ansvarsfull och tydlig. När många vill få sin vilja igenom finns det annars risk för kaos.

•

Låt-gå-ledaren lägger över en stor del av ansvaret på gruppens medlemmar. Man får hjälp av ledaren när man ber om det, men annars håller denna sig i bakgrunden och är ganska passiv. Vissa låt-gå-ledare anser att den frihet de ger medlemmarna skapar bättre förutsättningar och utvecklar deras initiativförmåga. Några är osäkra i sin ledarroll och känner sig obekväma med att leda och stå i centrum. Andra är helt enkelt ointresserade av sin uppgift.

Hur man vill ha sin ledare varierar från person till person. Gillar man att ta eget ansvar kanske man trivs bäst med en ledare som ger stor frihet. Har man däremot svårt att ta ansvar kan det kännas skönt med en auktoritär ledare. De flesta verkar dock tycka bäst om ett demokratiskt ledarskap, så länge det är starkt och tydligt.

Uppgifts- och relationsorienterat ledarskap Ibland talar man om ledarskapsstilar utifrån vad ledaren fokuserar mest på. Är det viktigaste att verksamhetens uppgifter blir genomförda och att man når sina mål eller är det viktigaste att skapa goda relationer i gruppen?

Den uppgiftsorienterade ledaren ser det som sin viktigaste funktion att få jobbet gjort. Gruppen styrs hela tiden med tanke på de mål som ska uppnås. Relationer och eventuella konflikter hamnar i bakgrunden.

Den relationsorienterade ledaren ser det som sin viktigaste uppgift att skapa en bra grupp, eftersom en bra grupp har större möjligheter att få ett bra resultat. För den här ledaren är det viktigt att arbeta med trivsel, sammanhållning och delaktighet.

Är det nödvändigt med auktoritärt ledarskap inom försvaret?

13

Situationsanpassat ledarskap I ett situationsanpassat ledarskap använder sig ledaren av olika metoder i olika situationer. Ledarskapsforskarna Paul Hersey och Ken Blanchard skapade 1969 en modell för det situationsanpassade ledarskapet, en modell som beskriver fyra olika ledarstilar som anpassas efter deltagarens kompetens och engagemang.

S3 – D3

S2 – D2

Stödjande ledarskap

Coachande ledarskap

Lågt uppgiftsfokus

Högt uppgiftsfokus

Högt relationsfokus

Högt relationsfokus

S4 – D4

S1 – D1

coachande – handledande, vägledande delegera – att lämna ifrån sig makt och beslutsfattande till andra

Delegerande ledarskap Styrande ledarskap

Lågt uppgiftsfokus

Högt uppgiftsfokus

Lågt relationsfokus

Lågt relationsfokus

Deltagarna delas in i fyra olika grupper: D1: Låg kompetens, högt engagemang D2: Viss kompetens, lågt engagemang D3: Hög kompetens, varierande engagemang D4: Hög kompetens, högt engagemang När ledaren har analyserat deltagarnas kompetensnivå och engagemang, anpassas ledarstilen utifrån dessa. Det kan t.ex. innebära att en lärare använder ett delegerande ledarskap (S4) med en elev som är duktig, motiverad och självgående (D4). Med en elev som har svaga kunskaper och bristande engagemang (D2), måste läraren istället ha en coachande/handledande funktion och arbeta med såväl uppgifter som relation (S2).

14

Kommunikativt ledarskap Kommunikativt ledarskap handlar om mer än att kunna kommunicera med sin grupp. En kommunikativ ledare gör sina gruppmedlemmar delaktiga och tar vara på deras kunskaper och synpunkter.

Ett exempel från skolan är läraren som inför varje nytt moment har en genomgång med klassen. Läraren tar reda på elevernas bakgrundskunskaper och frågar efter deras synpunkter när det gäller arbetssätt och redovisning.

När gruppmedlemmarna känner sig delaktiga ökar inte bara trivseln, utan också resultatet. Därför är det viktigt att ha en bra kommunikation mellan gruppen och ledaren. En kommunikativ ledare:

•

anpassar sina presentationer till målgruppen

•

efterfrågar gruppens synpunkter

•

lyssnar aktivt

•

kan stå för sin åsikt, men vågar också ändra åsikt

•

är inte rädd för att gå in i konflikter

•

deltar i informellt småprat

•

ger positiv återkoppling och konstruktiv kritik

•

delar med sig av kunskap och information

En kommunikativ ledare kan ha roligt med sina medarbetare.

15

Administration Ofta handlar ledarskap också om administration. Att administrera innebär att se till att en verksamhet fungerar smidigt. I praktiken handlar det om att ha hand om sådant som ofta kallas kontorsarbete. Det kan vara allt ifrån att ha ordning på medlemsregister och ekonomi till att kalla till möten och ge information till allmänheten.

Många pedagogiska ledare har ett ganska stort administrativt ansvar. En lärare måste ha struktur på sina kurser, planera lektioner, ha koll på elevers närvaro och resultat, utvärdera resultaten och följa upp hur det går för varje enskild elev. Ibland kan ledare tycka att de administrativa delarna stjäl tid från deras ”verkliga” uppdrag, men i många fall går ledarskap och administration in i varandra.

diskutera

· fundera på

1. Vilka organisationer är du en del av?

2. Vad tror du det finns för skillnader mellan en ideell förening som Friskis och Svettis och ett kommersiellt privatägt gym?

3. Skulle du kunna tänka dig att arbeta ideellt? Varför/varför inte?

4. Vad finns det för för- och nackdelar med platta organisationer?

5. Vad tror du det finns för för- och nackdelar med hierarkiska organisationer?

6. Vad är viktigast – bra lön eller en trivsam arbetsplats där man känner sig delaktig? Varför?

7. Känner du igen någon av härskarteknikerna? Berätta!

8. Händer det att du själv använder dig av härskartekniker? I så fall, i vilka sammanhang?

52

Sammanfattning •

Ledarskap handlar om att utföra ledarskapsuppgifter i en grupp eller organisation, t.ex. att fatta beslut och organisera verksamheten. Det handlar också om personliga egenskaper och kompetens.

•

Formella ledare är tillsatta, informella ledare har fått sin roll utan att någon beslutat om det.

•

Det finns olika teorier om ledarskap. Vissa ser på ledarskapet ur ett personlighetsperspektiv, andra ur ett funktionsperspektiv och andra ur ett symbolperspektiv.

•

Man brukar säga att det finns tre olika ledarstilar: auktoritärt, demokratiskt och låt-gå-ledarskap.

•

Pedagogik är vetande och metoder som används i uppfostran och undervisning. I ett pedagogiskt ledarskap använder man detta vetande och dessa metoder för att leda, lära ut och instruera.

•

Det finns mycket forskning kring hur inlärning går till och vilka faktorer som är stöd och hinder för lärande.

•

Vårt lärande styrs till stora delar av våra behov och vår motivation. En ledare bör därför känna till vilka olika behov människor har och hur de motiveras.

•

En organisation är en grupp människor med ett gemensamt mål, en tydlig struktur och arbetsfördelning, varaktighet och regelbundenhet. Exempel på organisationer är skolan, idrottsföreningar, politiska partier och företag.

•

Organisationsteorier förklarar hur organisationer fungerar och vilka faktorer som är avgörande för en organisations framgång och effektivitet.

53

instuderingsfrågor

1.

Vad är ledarskap?

2.

Förklara och ge exempel på formellt ledarskap.

3.

Förklara och ge exempel på informellt ledarskap.

4.

Vad innebär ett auktoritärt ledarskap?

5.

Vad innebär ett demokratiskt ledarskap?

6.

Vad innebär ett låt-gå-ledarskap?

7.

Förklara begreppen uppgiftsorienterat och relationsorienterat ledarskap.

8.

Vad är tanken bakom ett situationsanpassat ledarskap?

9.

Vilka är fördelarna och nackdelarna med ett kommunikativt ledarskap?

10. Förklara hur en ledare kan vara en symbol.

11. Vad är socialisation?

12. På vilka sätt kan en ledare bidra till människors socialisation?

13. Vad är pedagogik?

14. Förklara begreppen didaktik och metodik.

15. Vilka är tre av våra vanligaste minnesstrategier och hur fungerar de?

16. Vad innebär det att ha en visuell lärstil?

17. Vad innebär det att ha en auditiv lärstil?

18. Vad innebär det att ha en taktil lärstil?

19. Vad innebär det att ha en kinestetisk lärstil?

20. Beskriv människans behov enligt Maslow.

21. Vad är inre och yttre motivation?

22. Vad är en organisation?

23. Vad är skillnaden mellan en privat och en offentlig organisation?

24. Vad är skillnaden mellan en ideell och en kommersiell organisation?

25. Vad är en platt organisation och vad är en hierarkisk organisation?

26. Ge exempel på några härskartekniker och vad de innebär.

54

uppgifter

1.

Gör ett text- och bildspel med temat ”Vad är en ledare”. Fråga elever på skolan eller människor på stan vilka ord de förknippar med ledarskap. Sätt ihop orden med bilder och passande musik för att skapa ett stämningsfullt bildspel. Använd gärna bildspelet i en större redovisning om ledarskap.

2.

Arbeta i grupp. Intervjua en ledare (t.ex. lärare, rektor, företagsledare eller idrottstränare) om deras ledarskap och deras ledaregenskaper. Redovisa för resten av klassen.

3.

Arbeta enskilt. Använd modellen över situationsanpassat ledarskap (s. 14) och placera dig själv som deltagare i olika situationer. Hurdan är du på svensklektionerna? På mattelektionerna? På innebandyträningen? Hemma?

Analysera sedan vilken typ av ledarskap du skulle behöva i dessa olika situationer och om det stämmer överens med verkligheten.

4.

Arbeta enskilt, i par eller i grupp. Gör ett fördjupningsarbete om en stor ledare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Redovisa för resten av klassen och komplettera om möjligt med bilder och filmklipp.

5.

Rita en skiss över Maslows behovstrappa och fyll i på vilka sätt dina olika behov uppfylls. Var på trappan befinner du dig och vilka är dina mål?

6.

Arbeta i grupp. Gör ett studiebesök på en organisation och ta reda på vad det är för typ av organisation, hur den är strukturerad och vad man har för arbetssätt. Redovisa för resten av klassen.

7.

Tillbaka till Alva. Dela in klassen i tre grupper. Spela in varsin film om Alva och idrottseleverna. En grupp ska göra Alva till en auktoritär ledare, en grupp ska låta henne vara en demokratisk ledare och en grupp framställer henne som en låt-gå-ledare. Visa upp filmerna för klassen och diskutera resultatet.

55

Pedagogiskt ledarskap Tove Phillips

Den här boken är för dig som studerar pedagogiskt ledarskap eller helt enkelt vill lära dig mer om vad det innebär att vara en ledare. Pedagogiskt ledarskap tar upp allt ifrån olika ledarskaps- och organisationsteorier till konflikthantering och hur man arbetar praktiskt för att bli en bra ledare.

Tove Phillips

Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Pedagogiskt ledarskap, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.

Pedagogiskt ledarskap

Ser du dig själv som en ledartyp? Vad är det egentligen som gör vissa människor till bra ledare? Hur gör man för att planera aktiviteter så att de passar alla i gruppen?

Tove Phillips, lärare i Barnoch fritidsämnen/engelska och frilansskribent.

Pedagogiskt ledarskap Tove Phillips