9789162273521 by Smakprov Media AB

Koll på Världen

Koll på Världen Hur bildades solsystemet? Var finns jordens ökenområden? Varför behöver mangroverskogarna bevaras? Det här och mycket mer får eleverna svar på i Koll på Världen. Boken ger eleverna basen i geografi med utgångspunkt i natur- och kulturgeografin. Koll på Världen består av en elevbok, en aktivitetsbok och en lärarhandledning.

Världen

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

ISBN 978-91-622-7352-1

(523-2275-8)

4718Geo6_Omslag_rev.indd 1

2013-03-18 13.58

Innehåll

Vad är geografi? Kartografi Kartprojektioner

Jorden

8 10

En planet full av liv

Uppbyggande krafter

Världens bergskedjor

Nedbrytande krafter

När marken skakar

Jordens klimat och natur 24 Vinden påverkar klimatet

Tropisk regnskog

Världens regnskogar krymper

Savann

Stäpp

Öken

Att leva i öknen

Polarområden

Oväder i Nordamerika

Världens befolkning

Folkräkning

Varför är vissa länder fattiga?

Stora städer

Resurser

Resurserna i berggrunden

Vi måste hushålla med våra resurser

Återvinning

4 4106Geo6_ Inledning.indd 4

09-09-17 15.25.11

Marken vi lever av

Världsdelarna

Basmat

Afrika

Nyttoväxter

Antarktis

102

Boskapsskötsel

Asien

104

När maten inte räcker

Europa

108

Nordamerika

110

Oceanien

114

Världens största industriland

Sydamerika

118

Viktiga industriländer i Asien

Barnarbete

Hela världen samarbetar

Industrier i världen

Världshavet

Under ytan

Havets resurser

Havet måste skyddas

Sötvatten

Tabeller

122

125

Floder

Sjöar

Vatten och hälsa

Sjöar förändras och försvinner

5 4106Geo6_ Inledning.indd 5

09-09-17 15.25.11

Vad är geografi? Geografi handlar om vår jord och om oss människor som lever här. När du läser geografi lär du dig hur jorden ser ut och varför den ser ut som den gör. Du lär dig också hur vi människor använder och påverkar jorden på olika sätt. Ett bra sätt att lära sig geografi är att ställa frågor om en plats eller ett område. En viktig fråga är ”Varför är det så just här?”. Det går att ställa många frågor till en och samma plats.

Var i världen kan bilden vara tagen? Varför har det byggts en stor damm just här? Varför finns det ingen bebyggelse runt dammen? Hur såg det ut här innan vattenkraftverket byggdes?

Hur kan landskapet på bilden ha formats så här? Varför har berget olika färger? Varför kan den här typen av natur intressera människor?

6 4106Geo6_ Inledning.indd 6

09-09-17 15.25.13

Varför sorteras plastflaskorna? Vad kan flaskorna användas till? Varför säljs det vanligt vatten på plastflaskor? Varför finns det vatten på plastflaskor att köpa i Sverige?

Var i världen tror du bilden är tagen? Var i världen tror du bilden är tagen?

Vilken tid på dygnet kan bilden vara tagen?

Många människor har ved som sin enda energikälla. Varför?

Vad finns det för fördelar med att bo i en storstad? Finns det några nackdelar?

Varför är det oftast kvinnor som hämtar ved?

På vilket sätt skiljer sig människornas liv åt på de två bilderna?

7 4106Geo6_ Inledning.indd 7

09-09-17 15.25.16

Jo rdens klimat och natur När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad som utmärker de olika klimatzonerna. … hur klimatet påverkar naturen. … hur vinden påverkar klimatet. … vad som är typiskt för olika naturområden på jorden. Jordens klimat skiljer sig mycket åt mellan olika platser. I vissa områden regnar det varje dag, i andra är det så torrt att det kan gå flera år mellan regnen. På en del platser kan det vara extremt kallt och snöigt. På andra är klimatet så varmt att det aldrig snöar.

Klimatzoner Jorden brukar delas in i fyra klimatzoner: den tropiska zonen, den subtropiska zonen, den tempererade zonen och den polara zonen. Den tropiska zonen finns runt ekvatorn. Här är klimatet varmt och fuktigt. Det regnar varje dag och temperaturen håller sig oftast över 20ºC. I den tropiska zonen är det ungefär samma klimat året om. De stora regnskogarna finns i denna klimatzon. polara zonen tempererade zonen subtropiska zonen tropiska zonen

24 4106Geo6_Kap03.indd 24

09-09-17 16.16.29

Den polara zonen finns i områdena runt Nord- och Sydpolen. Här är det kallt hela året och det kommer bara lite nederbörd. Kylan gör att den översta delen av marken är frusen året om (permafrost). I den polara zonen finns jordens tundraområden, där det mest växer lavar och mossor.

Den tempererade zonen finns norr och söder om den subtropiska zonen. Det som är typiskt för denna klimatzon är de fyra årstiderna. I den tempererade zonen växer barrskog. Det stora barrskogsområdet på norra halvklotet kallas för tajgan.

Den subtropiska zonen finns både norr och söder om den tropiska zonen. Även här är klimatet mycket varmt, men det varierar över året. På många ställen inom denna zon delas året upp i en regnperiod och en torrperiod. I vissa områden regnar det nästan aldrig och där finns jordens stora ökenområden.

25 4106Geo6_Kap03.indd 25

09-09-17 16.16.59

Tropisk regnskog Runt ekvatorn är klimatet varmt och fuktigt. Här breder täta skogar ut sig, som är gröna året om. Eftersom det regnar i stort sett varje dag kallas den här typen av skog för tropisk regnskog. Regnskogen kan delas in i olika våningar eller skikt.

regnskog

Övre skiktet De flesta av regnskogens växter och djur lever i det övre skiktet. Där breder trädkronorna ut sig för att fånga så mycket solljus som möjligt. Apor, fåglar och olika klängväxter trivs högst upp i träden, ofta mer än 40 meter över marken.

Mellanskiktet Under trädkronorna är det skuggigt. Här trivs palmer, orkidéer och lianer. Lianerna växer från marken och klättrar sedan uppåt med hjälp av träd och buskar. Så småningom tar de sig ända upp till trädtopparna där de binder samman trädkronorna med varandra.

Nedre skiktet Vid marken i en regnskog är det mörkt och fuktigt. Bara växter som klarar skugga kan överleva här. Växtligheten är gles och består mest av buskar, lägre växter och unga träd. På marken ligger nedfallna löv, frukter och grenar. Det varma klimatet gör att de förmultnar fort och ger näring åt jorden. Längs floderna och vid skogsbrynen, där det är ljusare, är växtligheten på marken mycket tätare.

Har du koll på … … att världens minsta fågel, kolibrin, lever i regnskogsområdena i Sydamerika. … att bananer, mango, paprika och kakao kommer från regnskogen.

28 4106Geo6_Kap03.indd 28

09-09-17 16.17.31

Regnskogen kryllar av liv Regnskogen kryllar av liv. Mer än hälften av världens växt- och djurarter lever i regnskogen. Forskarna räknar dessutom med att det fortfarande finns mängder av arter som ännu inte har upptäckts. Papegojor och tukaner är två färgstarka fågelarter som trivs i regnskogen. De lever av frön och frukter. Tukanen känns igen på den stora och färgglada näbben. Eftersom näbben är fylld av lufthål är den inte så tung som den ser ut att vara.

Många apor har sina hem i regnskogen. Orangutangerna lever i regnskogarna i Indonesien och Malaysia. De använder sina starka armar för att klänga runt bland trädkronorna i jakt på frukt. Schimpanser och gorillor finns i de afrikanska regnskogarna. Gorillorna lever största delen av sitt liv på marken. Hanarna blir riktigt stora och kan väga närmare 200 kilogram. Aporna är i dag hotade djurarter. Det beror bland annat på att deras livsmiljö försvinner när regnskogarna avverkas. En annan förklaring är att de jagas för sitt kött. Det finns en hel del djur som kan vara farliga för människor i regnskogen. Giftiga grodor, alligatorer och ormar trivs här. Världens största orm, anakondan, lever i regnskogarna i Sydamerika. Den trivs i vatten och är en duktig simmare. Anakondan kan bli upp till 10 meter lång. Den är mycket stark och dödar sitt byte genom att ringla sig runt det och sedan dränka eller kväva det. Med sin storlek och styrka klarar anakondan till och med av att döda krokodiler. Den blå pilgiftgrodan lever bara i södra Surinam. Pilgiftgrodorna har fått sitt namn av att indianerna i Amazonas doppar sina pilar i grodornas giftiga hudsekret. Grodorna har starka lysande färger för att varna andra djur som vill äta upp dem.

29 4106Geo6_Kap03.indd 29

09-09-17 16.17.34

Frutiger 55 (roman) 8,5/10

Polarområdena

Jordaxeln lutar och det gör att norra och södra halvklotet får olika mycket solljus under olika delar på året. När vi har vinter på norra halvklotet befinner vi oss på den del av jorden som lutar bort från solen. På södra halvklotet är det tvärtom, där är det sommar, eftersom den delen av jorden lutar mot solen. När det är vinter i Sverige är det alltså sommar i Australien och tvärtom.

Polarområdena tillhör de mest ogästvänliga områdena på jorden. Här är det kallt nästan hela året. Stora delar täcks av snö och is. Den vita snön och isen reflekterar solljuset tillbaka ut i atmosfären. Det är en orsak till att klimatet är så kallt just här. Att jorden lutar märks särskilt tydligt i polarområdena. På vintern, när jorden lutar bort från solen, är det mörkt dygnet runt. Då blir klimatet ännu kallare. På sommaren är det i stället ljust hela dygnet. Det kallas för midnattssol.

Antarktis Antarktis är jordens sydligaste kontinent och täcker en yta som är något större än Europa. Nästan hela Antarktis täcks av stora glaciärer. Isen är på många ställen ett par kilometer tjock. Antarktis är den enda kontinenten på jorden där det inte finns några bofasta människor. Det kalla klimatet gör att bara växter och djur som klarar det extremt hårda klimatet kan överleva här, till exempel mossor, lavar, pingviner och sälar.

38 4106Geo6_Kap03.indd 38

09-09-17 16.18.00

Jordens kallaste plats Antarktis är jordens kallaste plats. Här har man uppmätt den lägsta temperaturen någonsin, –89°C. Klimatet är mildast vid kusterna. Det är bara där temperaturen kan nå över 0°C under sommarhalvåret. Antarktis får små mängder nederbörd och eftersom temperaturen nästan alltid ligger under 0°C faller den mesta nederbörden som snö.

Arktis Området runt Nordpolen kallas Arktis. Till skillnad från Antarktis är Arktis inte en egen kontinent. En stor del av Arktis består av ett tjockt lager havsis. Arktis sträcker sig över de nordligaste delarna av Asien, Europa och Nordamerika. Klimatet vid Arktis är något mildare än på Antarktis. Den lägsta temperaturen man har uppmätt är –68°C. Det finns fler djurarter i Arktis än på Antarktis. Här lever bland annat isbjörnar, fjällrävar och valrossar. Det finns också många bofasta människor i Arktis. Ett ursprungsfolk som funnits här under väldigt lång tid är inuiterna.

I polarområdena märks det särskilt tydligt att klimatet är på väg att bli varmare. Här har medeltemperaturen ökat mer än på andra håll. En effekt av detta är att isen på Nord- och Sydpolen smälter allt snabbare. Om stora delar av isen vid polerna skulle smälta kan havsytans nivå stiga. Då hotas kuststäder över hela världen av översvämning.

Har du koll på att … … att det inte finns någon fast mark under Nordpolen. Där finns bara tjock is. … att mer än hälften av allt sötvatten på jorden finns lagrat i isen på Antarktis.

39 4106Geo6_Kap03.indd 39

09-09-17 16.18.03

Oväder i Nordamerika Katastrofen i New Orleans På eftermiddagen den 29 augusti 2005 drabbades staden New Orleans av en av de värsta naturkatastroferna i USA någonsin. Då svepte orkanen Katrina in över staden. Stora delar av New Orleans ligger under havsytans nivå. Mark har torrlagts och stora skyddsvallar har byggts ut mot Mexikanska golfen för att hålla undan vattnet. När orkanen Katrina drog in över staden brast skyddsvallarna och stora mängder vatten forsade in. Snart täcktes 80 procent av New Orleans av vatten. Människorna fick fly upp på hustak och många blev fast där i flera dygn. Orkanen Katrina gjorde mer än 100 000 människor hemlösa och cirka 1 400 personer miste livet.

Tropiska cykloner Tropiska cykloner är enorma virvelvindar som får sin kraft från varmt havsvatten. De bildas över tropiska hav när ytvattnet är varmare än 27ºC. Vindarna i tropiska cykloner är starka och har en hastighet på minst 33 meter per sekund. När de når land kan de starka vindarna tillsammans med kraftiga regn förstöra hus och leda till översvämningar. Tropiska cykloner kan också pressa havsvatten framför sig så att enorma vattenmassor sveper in över kusterna.

Tropiska cykloner kallas också orkaner. I Asien kallas de tyfoner.

40 4106Geo6_Kap03.indd 40

09-09-17 16.18.07

Området runt Mexikanska golfen drabbas ofta av orkaner. Bilden visar orkanen Katrina som är på väg in mot New Orleans. I mitten av virvelvinden syns orkanens öga. Det är ett område i orkanens centrum där det är betydligt lugnare än i resten av orkanen.

För att meteorologerna ska kunna hålla isär olika orkaner får de olika namn. I början fick alla orkaner kvinnonamn, men sedan 1979 döps varannan orkan till ett manligt namn. Namnen kommer i bokstavsordning. Orkanen efter Katrina hette Lee och orkanen efter Lee fick namnet Maria.

Tornador En annan typ av virvelvindar som är vanliga i Nordamerika är tornador. De är mycket mindre än orkaner, men kan ändå ställa till med stor skada. En tornado uppstår oftast i samband med åskväder och bildas uppe i atmosfären när luften är varm och fuktig. Under molnet formas något som liknar en tratt, som letar sig ner till marken.

Har du koll på att … … tornador är de kraftigaste vindarna på jorden.

En tornado drabbar bara just det område den drar fram över. Därför kan man befinna sig ganska nära en tornado utan att själv skadas. Tornador är vanligast i USA, som drabbas av ungefär 1 000 stycken varje år. En tornado lämnar ett stråk av förstörelse efter sig. Det är inte ovanligt att ett hus blir totalt förstört medan grannhuset klarar sig utan någon större skada. Kraftiga virvelvindar förekommer även i Sverige. Här är de inte lika starka och kallas för tromber.

41 4106Geo6_Kap03.indd 41

09-09-17 16.18.09

Varför är vissa länder fattiga? Varför är vissa länder fattigare än andra? Det finns många orsaker till detta, det räcker inte med en enda förklaring. Många fattiga länder har varit kolonier och styrts från andra länder. Det har i vissa fall gjort att den ekonomiska utvecklingen försenats. Flera fattiga länder har styrts av en diktator som inte varit intresserad av att bygga upp landet. Ibland beror fattigdomen på långvariga krig eller att landet drabbas av torka eller andra återkommande naturkatastrofer.

46 4106Geo6_Kap04.indd 46

09-09-17 16.20.51

Om man jämför fattiga och rika länder kan man hitta några områden som brukar skilja dem åt. Det är ekonomi, hälsa, livslängd, läskunnighet och spädbarnsdödlighet. Rika länder

Fattiga länder

- bra ekonomi

- dålig ekonomi

- bra hälsovård

- sämre hälsovård

- hög medelålder

- låg medelålder

- hög läskunnighet

- låg läskunnighet

- låg spädbarnsdödlighet

- hög spädbarnsdödlighet

Rika länder kallas även industrialiserade länder eller i-länder. Fattiga länder kallas även för utvecklingsländer eller u-länder.

Men även i de fattigaste länderna finns det rika människor och tvärtom. I USA, som är ett av världens rikaste länder, finns det ändå många människor som inte har råd med sjukvård. I Indien, ett land med väldigt många fattiga, finns det samtidigt väldigt många rika människor som lever ett liv i lyx.

Nolberta Malera i El Salvador lånade 30 dollar för att kunna köpa en symaskin. År 2006 gick Nobels fredspris till Muhammad Yunus från Bangladesh. Han har startat en bank som lånar ut små belopp, mikrolån, till fattiga människor. Nästan alla som lånar pengar från banken är kvinnor. Eftersom de är fattiga och inte äger något av värde får de inte låna pengar från vanliga banker. Mikrolånen hjälper låntagarna att starta företag som de sedan kan tjäna pengar på. Det kan gå till så att en kvinna lånar pengar för att köpa en mobiltelefon. Sedan hyr hon ut den till de som inte har någon telefon och får på så sätt en inkomst. Ett annat exempel är en kvinna som lånar pengar för att öppna ett litet gatustånd där hon kan sälja olika saker för att tjäna pengar. Tack vare mikrolånen har människorna en möjlighet att ta sig ur fattigdomen. I stort sett alla som lånar pengar betalar tillbaka sina lån med ränta och kan fortsätta försörja sina familjer. Det har med andra ord gått bra både för banken och för låntagarna. Banken har över 1 000 kontor runtom i Bangladesh. I dag har många andra länder tagit efter idén med mikrolån.

47 4106Geo6_Kap04.indd 47

09-09-17 16.20.52

Stora städer Under de senaste hundra åren har allt fler människor flyttat från landsbygden till städerna. Det kallas för urbanisering. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i städer. Invånarantalet ökar så snabbt att vi talar om megastäder, storstadsområden där det bor fler än 10 miljoner människor. Exempel på megastäder är Mexico City, New York och New Delhi.

Varför ﬂyttar så många till städer? Drömmen om ett bättre liv kan bli sann i städerna. Där finns det fler sätt att försörja sig på än vad det gör på landsbygden. Många fattiga arbetar med att erbjuda små tjänster; de säljer blommor, cigaretter och tidningar eller tvättar bilarnas framrutor vid rött ljus. Den här typen av arbeten är väldigt vanliga i städer i fattiga länder.

Stora slumområden Mer än 1 miljard människor lever i dag i städernas slumområden. De flesta saknar ofta vatten, avlopp, sophämtning och elektricitet. Slumområden finns överallt: längs järnvägar och floder, i gränder och runt flygplatser. Slum finns nära områden där rika människor bor och i anslutning till städernas soptippar.

48 4106Geo6_Kap04.indd 48

09-09-17 16.20.55

Chennai En av världens största städer är Chennai (Madras). Ingen vet hur många människor som bor där, men siffran stiger för varje dag. Staden växer ohämmat utåt och uppåt. Varje skrymsle med tak kan bli en bostad. I de centrala delarna av staden bor människor i vad som en gång var offentliga toaletter. Uppe på hustaken har en egen stad vuxit fram. De som inte

har turen att hitta en ledig plats får helt enkelt bo på gatan. Toaletter saknas i stort sett överallt och vattnet i stadens två floder är nästan stillastående av föroreningar. För många år sedan togs hundratals bufflar till staden som ”renhållningsarbetare”. De åt upp allt skräp. I dag fungerar inte detta längre på grund av all plast som slängs. När bufflarna äter plasten får de ont i magen och blir sjuka. På gatorna trängs cyklar, mopeder, bilar och bussar med människor, kor och bufflar. För att minska störningar i trafiken har stadsplanerarna bestämt att vissa gator ska vara kofria. På stadens jättelika soptippar samlar barn och vuxna saker som kan återvinnas: glas, gamla kläder och plastburkar. Många barn växer upp på soptippen och lever sedan hela sitt liv där. Det är få av dem som kan läsa och skriva. Därför finns det flera organisationer som startat night schools. Det är skolor som öppnar på kvällen, där barnen efter en lång arbetsdag får möjlighet att lära sig räkna, läsa och skriva.

49 4106Geo6_Kap04.indd 49

09-09-17 16.20.58

Re surser

När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad en resurs är. … vilka våra viktigaste resurser är. … skillnaden mellan förnybara och icke förnybara resurser. … varför det är viktigt att hushålla med våra resurser. Vattnet

Sötvatten brukar kallas världens viktigaste resurs. Utan rent vatten kan varken människor, växter eller djur överleva. Från strömmande vatten kan vi också utvinna energi. Det sker i vattenkraftverk, där energin i det strömmande vattnet omvandlas till elektricitet.

En resurs är en tillgång som vi människor har nytta av. Det finns många olika resurser på jorden och flera av dem är viktiga för att vi ska överleva. Varje dag använder vi naturens resurser på olika sätt.

Solen och vinden Vi kan utvinna energi från solen och vinden. Med hjälp av solceller och vindkraftverk omvandlas energin till elektricitet. Solens strålar är dessutom helt nödvändiga för livet på jorden. Utan solen skulle jorden vara en död planet utan liv.

50 4106Geo6_Kap05.indd 50

09-09-17 16.24.38

Skogen och marken Människor har i alla tider haft nytta av skogen eftersom den ger oss bränsle. De flesta av världens fattiga människor använder fortfarande ved som sin enda energikälla. Från skogen får vi också olika träprodukter som byggnadsmaterial, möbler och pappersmassa. Den odlade marken ger oss mat och på grässlätterna kan boskap beta.

Våra resurser kan delas upp i förnybara och icke förnybara. De förnybara resurserna tar inte slut hur mycket vi än använder dem. De resurser som inte är förnybara finns det bara en viss mängd av och de kan alltså ta slut.

Berggrunden Från olika mineral i berggrunden får vi till exempel järn, koppar, guld och diamanter. Järn används för att tillverka stål som kan användas till att bygga skyskrapor, tillverka bilar och mycket annat. I berggrunden finns också olja, naturgas och kol som vi får energi från.

Befolkningen Människan har lärt sig att ta till vara jordens resurser på olika sätt. Vi kan bruka jorden, bryta malm i gruvorna och konstruera vindkraftverk. Därför räknas människan också som en viktig resurs.

51 4106Geo6_Kap05.indd 51

09-09-17 16.26.56

Havets resurser Havet är ofantligt stort och här finns många viktiga resurser, bland annat fisk och skaldjur. Men här finns även mycket olja och naturgas. Stora delar av havsbotten är fortfarande okända för oss människor. Därför finns det troligen fler resurser som väntar på att bli upptäckta. Det är många som vill använda havets resurser. För att det inte ska leda till konflikter mellan olika länder är det viktigt att komma överens om hur resurserna ska fördelas. Därför finns det gränser även till havs och regler som säger hur havet får användas. Reglerna kallas havsrätt och har beslutats av FN.

land

Gränser till havs Varje land med kust bestämmer över sitt kustområde närmast land. Detta område kallas territorialhav och sträcker sig 12 sjömil (ca 2 mil) ut från land. Här får inte andra länders militära fartyg vistas utan tillstånd. Men eftersom det finns resurser utanför denna zon, har länderna även en ekonomisk zon som sträcker sig 200 sjömil (ca 37 mil) ut i havet. Här har landet ensamrätt till fisk, olja och andra tillgångar. Landet får även bestämma hur miljön ska skyddas här. Resten av havet är fritt och kallas för internationellt vatten. Över det fria havet bestämmer ingen enskild stat.

ca 2 mil

ca 37 mil

territorialhav

ekonomisk zon

fritt hav

82 4106Geo6_Kap08.indd 82

09-09-17 16.45.47

Intresset för havets resurser ökar Mangan-noduler på Atlantens botten

Eftersom vi förbrukar mer och mer metaller och resurserna på land minskar, tror många forskare att framtidens ”gruvor” kommer att ligga i havet. Det är här som utvinningen av sällsynta och värdefulla mineraler kommer att äga rum. På havsbotten, framför allt i Stilla havet och Indiska oceanen, finns stora fyndigheter av mangan, nickel, koppar och kobolt. De ligger som stora klumpar på havsbotten och kallas för noduler. I dag går det att ”dammsuga” upp nodulerna från havsbotten, men det är inte ekonomiskt lönsamt ännu.

USA

Arktis yg

Kanada

on o

Ryssland

Hans

Grönland (Danmark)

Svalbard (Norge) rra

ish

Forskare tror att en fjärdedel av jordens ännu oupptäckta tillgångar av olja och gas finns på Norra ishavets botten. Alla länder som gränsar till Norra ishavet gör anspråk på fyndigheterna och det är inte alltid länderna kommer överens om var gränserna i havet ska gå. Länderna tvistar exempelvis om vem som är ägare till Lomonosovryggen som är en bergskedja på havsbotten. En annan tvist gäller den lilla ön Hans, mellan Grönland och Kanada. På grund av sitt strategiska läge kan den få stor betydelse i jakten på olja, naturgas, kol och guld.

83 4106Geo6_Kap08.indd 83

09-09-17 16.45.48

Vi måste hushålla med våra resurser Hållbar utveckling Uttrycket hållbar utveckling innebär att vi som lever på jorden måste hushålla med jordens resurser så att även kommande generationer kan ha nytta av dem. Alla måste tänka på att vattnet och luften inte smutsas ner, att skogen inte skövlas och att jordbruksmarken inte förstörs. Det är framför allt människorna i de rika länderna som behöver ändra sitt sätt att leva, eftersom de gör av med mest resurser. Samtidigt måste de fattiga länderna få det bättre, utan att deras sätt att leva påverkar miljön negativt. Det är en svår uppgift och regeringarna i världens länder måste samarbeta för att hitta en bra lösning.

Var förbrukas energin? Förbrukningen av energi skiljer sig kraftigt åt både mellan världsdelar och mellan länder. De rika länderna förbrukar mycket energi. Här använder industrier och städer stora mängder energi som produceras med hjälp av kol, olja eller uran (kärnkraft). I fattigare länder ser det annorlunda ut. Där finns färre bilar, industrier och produkter av olja och där konsumeras därför betydligt mindre energi.

Bilden visar jordens energiförbrukning. Det gula ljuset kommer från städer och det röda ljuset visar områden där det utvinns olja. Utanför Japans kust syns ett grönblått ljus. Det kommer från fartyg som fiskar bläckfisk. Det svagt rosa ljuset är stora skogsbränder och det blå bandet över Grönland och Nordamerika är norrsken. Bilden är ett fotomontage – i verkligheten är det aldrig natt på hela jorden samtidigt.

54 4106Geo6_Kap05.indd 54

09-09-17 16.27.02

Hur använder vi resurserna på ett hållbart sätt? Förr trodde man att jordens resurser var oändliga och att utsläpp från industrier och bilar bara försvann utan att orsaka några problem. I dag vet vi att olja, bensin och kol inte kommer att räcka i all framtid. Dessutom smutsar de ner miljön. Det räcker inte med att vi försöker använda mindre av de energikällor som inte är förnybara. Vi måste också bli bättre på att hitta alternativ till dem. Det betyder bland annat att vi måste komma på ännu bättre sätt att använda energin från solen, vinden och vattnet. Ett annat sätt att bidra till en hållbar användning av jordens resurser är att återanvända de resurser vi redan använt. Det kan till exempel handla om att återvinna papper, metaller och glas. Vi måste också fundera över vad vi köper och hur långt olika varor behöver transporteras. Kanske är det klokare att köpa äpplen från Sverige än från länder på andra sidan jordklotet.

I stället för att tanka bensin kommer allt fler bilägare i framtiden att kunna ladda bilbatterierna med el.

Det kan vara så enkelt som att ta cykeln i stället för bilen.

Har du koll på …

… att om solen lyser en timme över Sverige i maj, ger den lika mycket energi som vi förbrukar under ett helt år. … att det går att bygga hus som bara värms upp av kroppsvärmen från dem som bor där och från de elektriska apparaterna i huset. … att världens tillgångar på olja troligen kommer att räcka cirka 40 år till.

55 4106Geo6_Kap05.indd 55

09-09-17 16.27.04

Sö tvatten När du har läst det här kapitlet ska du veta … … vad ett delta är och hur det byggs upp. … varför rent vatten och hälsa hör ihop. … hur brist på sötvatten kan uppstå. … varför stora sjöar kan försvinna.

Yukon

De stora sjöarna

Vattnet cirkulerar Den totala mängden vatten i atmosfären och på jorden har varit densamma under miljarder år. Allt vatten transporteras runt i ett kretslopp mellan havet, atmosfären och marken. Från havet och marken avdunstar vattnet och bildar moln som fäller ut regn eller snö över land. Vattnet transporteras sedan via sjöar och vattendrag tillbaka till havet. En stor del av vattnet tränger ner i marken och samlas i berggrunden. Det vattnet kallas för grundvatten.

Mississippi

Amazonfloden

En väldigt liten del av allt vatten på jorden är sötvatten och mer än hälften av sötvattnet är snö eller is.

97 % saltvatten 3 % sötvatten

2 % som snö och is 1 % i grundvatten, sjöar och vattendrag

Över hela världen finns sjöar och floder med sötvatten. Det är vatten som är viktigt för oss människor och som ska räcka till mycket. Jordbruk och industrier kräver stora mängder vatten. Vi använder också vatten för transporter och för att utvinna elektricitet.

Parana

Det finns allra flest sjöar i de områden som en gång täcktes av inlandsis. Det är därför vi har så många sjöar i Sverige. Genom varje världsdel rinner många stora och små floder. Det område som floden samlar upp sitt vatten från kallas för flodens avrinningsområde. Allt vatten från detta område rinner så småningom ut i havet. Amazonflodens avrinningsområde är 13 gånger större än hela Sveriges yta.

86 4106Geo6_Kap09.indd 86

09-09-17 16.48.06

Ojämn fördelning Trots att det finns gott om vatten på jorden lider många människor av vattenbrist. Problemet är att en del länder har gott om vatten medan andra nästan inte har något vatten alls. Sötvattnet i världen är ojämnt fördelat. Fattiga länder med varmt och torrt klimat har ofta ont om sötvatten. Där finns också många människor som ska dela på vattnet. I Sverige är det tvärtom, här regnar och snöar det ofta. Det gör att vi har gott om vatten. Vi är dessutom få, jämfört med många andra länder, som ska dela på vattnet.

Lena

Ob Huang He

Bajkalsjön

Volga Aralsjön

Donau Kaspiska havet Tigris Eufrat

Ganges

Nilen

Chang Jiang Indus

Tchadsjön Niger

Kongofloden

Victoriasjön

Darling

Murray

Det som påverkar tillgången på vatten är hur mycket nederbörd som faller, hur stor avdunstningen är och hur växtligheten i området ser ut.

87 4106Geo6_Kap09.indd 87

09-09-17 16.48.36

Vatten och hälsa Tillgången på sötvatten i världen ändras inte. Det sötvatten som finns måste räcka till alla människor. När befolkningen ökar, minskar samtidigt mängden sötvatten per person. Fler människor måste dela på vattnet. I länder med liten tillgång på vatten kan en snabb befolkningsökning skapa allvarliga problem. Brist på vatten kan vara ett hinder för ett lands utveckling och det kan även leda till konflikter mellan länder. När länder höjer sin levnadsstandard ökar också efterfrågan på vatten. Industrier och jordbruk måste ha god tillgång till vatten. Även människorna kräver mer vatten till hygien, tvätt, matlagning och vattenspolande toaletter. Under 1900-talet ökade vattenförbrukning i världen mer än dubbelt så mycket som befolkningsökningen.

Vattenförbrukning i olika länder I Sverige använder varje person i genomsnitt mer än 200 liter vatten per dygn till matlagning, dryck och tvätt. Det är ungefär så mycket vatten som ryms i ett badkar. I fattiga länder kan miljoner människor få nöja sig med bara 15 liter per person och dag. Deras vatten är dessutom ofta smutsigt.

Genomsnittlig vattenförbrukning per person och dag USA

350 liter

Sverige

200 liter

Nigeria

120 liter

Indien

25 liter

92 4106Geo6_Kap09.indd 92

09-09-17 16.48.47

Många saknar rent vatten Mer än 2,6 miljarder människor saknar rent dricksvatten och tillgång till toaletter. I fattiga länder släpps i stort sett allt avloppsvatten ut orenat i vattendragen. Det smutsiga vattnet bidrar inte bara till dålig miljö, utan även till dålig hälsa för de som är tvungna att använda vattnet. En av de vanligaste orsakerna till sjukdomar i många fattiga länder är bristen på toaletter. De flesta människor är hänvisade till diken och buskar för att uträtta sina behov. I avföringen finns ofta maskar, parasiter och andra bakterier som lätt sprids vidare. Många floder förorenas på sin väg mot havet. Ett exempel är floden Jamuna, som har sin källa i bergskedjan Himalaya. När floden når New Dehli, Indiens huvudstad, är den fylld med rent vatten. Men när den passerat staden med sina 17 miljoner invånare, har vattnet förorenats kraftigt. Det beror på att avloppen rinner rakt ut i floden. Alla de miljoner människor som bor nedströms måste ändå använda det smutsiga vattnet till både hygien och matlagning.

I länder där många människor inte kan läsa används bilder för information. Skylten visar att man inte ska uträtta sina behov i naturen eftersom vattnet blir förorenat. Dessutom är risken för ormbett stor.

Vägar till förändring Att bygga toaletter är en viktig väg till renare vatten. Men på längre sikt har utbildning och kunskap stor betydelse för att människor inte ska bli sjuka. I fattiga länder ansvarar kvinnorna för familjens matlagning. Det kan ta många timmar att hämta det vatten som familjen behöver varje dag. Ofta är det flickorna i familjen som har hand om vattenhämtningen. Det innebär att deras skolgång blir lidande. Eftersom det är kvinnorna som sköter matlagningen är det viktigt att flickorna får lära sig hur viktigt det är med hygien. FN arbetar för att halvera antalet människor som saknar rent dricksvatten och toaletter fram till år 2015.

93 4106Geo6_Kap09.indd 93

09-09-17 16.48.49

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Grafisk form: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Kartor: s. 98, 102, 104, 108, 110, 114, 118, © Kartcentrum, Bromma Bildredaktör: Lena Nistell Redaktörer: Lars Alberthson och Maria Renck Koll på Världen ISBN 978-91-622-7352-1 © 2009 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Fjärde tryckningen Tack alla lärare som har bidragit med goda idéer! Speciellt tack till Ann-Kristin Sandrud. Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BonusPresskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland, 2013

2 4718Geo6_ Inledning_rev.indd 2

2013-03-18 14.03

Bildförteckning Omslag: Worldsat International/J. Knighton/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 6(1) Gerard Fritz/NordicPhotos 6(2) Jens Hilberger/PantherMedia/Lucky Look 7(1) Still Pictures/NordicPhotos 7(2) Frans Lanting/NordicPhotos 7(3) Chad Ehlers/Tiofoto/NordicPhotos 11 Erich Lessing/IBL Bildbyrå 12 Serge Brunier/NASA 14-15 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 17 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 18 The Travel Library/REX Features/IBL Bildbyrå 19 Atalante/IBL Bildbyrå 20-21 Dynamic Graphic 21 EPA/CIRO FUSCO/Scanpix 23 AFP Photo/Digital Globe/Scanpix 24 Pete Oxford/Nature Place/IBL Bildbyrå 25(1) Corbis 25(2) Dynamic Graphic 25(3) Corbis 27 Kevin Foy/Rex Features/IBL Bildbyrå 28 Nick Garbutt/Nature Place/IBL Bildbyrå 29(1) Dynamic Graphic 29(2) Peter Blackwell/Nature Place/IBL Bildbyrå 29(3) Suzanne L. & Joseph T. Collins/Photo Researchers/IBL Bildbyrå 30(1) GreenshotsCommunications/Alamy/Lucky Look 30(2) Deforestation/Gamma/IBL Bildbyrå 30(3) FSC 31 Peter Newton/Alamy/Lucky Look 32 PhotoDisc 33 Chuck Pefley/Alamy/Lucky Look 34-35 Corbis 35 Marco Simon/Rex Features/IBL Bildbyrå 36(1) Image State/IBL Bildbyrå 36(2) Mike Hill/Alamy/Lucky Look 37(1) Kröner/f1 online/Lucky Look 37(2) Hank Morgan/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 38 Corbis 39 Alaska Stock/NordicPhotos 40 Liz Roll/UPI Photo/Gamma/IBL Bildbyrå 41(1) UPI Photo/NOAA/Gamma/IBL Bildbyrå 41(2) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 43 URF/F1 online/Lucky Look 44 IBL Bildbyrå 44-45 Pavel Rahman/AP Photo/Scanpix 46(1) Ray Roberts/Rex Features/IBL Bildbyrå 46(2) Koene Ton/Gamma/IBL Bildbyrå 47 Yuri Cortez/AFP Photo/Scanpix 48(1) Åke Ericson/IBL Bildbyrå 48(2) Lars Alberthson/Bonnier Utbildning 49 David Pearson/Alamy/Lucky Look 50 Comstock 50-51 Dagmar Ehling/Photo Researchers/IBL Bildbyrå 51(1) Dynamic Graphic 51(2) Boliden AB 51(3) Hans Westerling/Gamma/IBL Bildbyrå 52-53 David R. Frazier Photolibrary/Alamy/Lucky Look 52 Uppsala Akademiska Barnsjukhus 53(1) Karen Bleier/AFP Photo/Scanpix 53(2) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 54-55 W.T. Sullivan III/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 55(1) Fabrizio Bensch/Reuters/Scanpix 55(2) PhotoDisc 56(1) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 56(2) Jeppe Gustafsson/Scanpix 57 Åke Ericson/IBL Bildbyrå 58-59 Alamy/Lucky Look 59 Tina Miguel/Tiofoto/NordicPhotos 60(1) Alamy/Lucky Look 60(2) ImageState 60(3) David R. Frazier/Alamy/Lucky Look

4106Geo6_ bakvagn.indd 128

61(1) 61(2) 62(1) 62(2) 63(1) 63(2) 64 65(1) 65(2) 66 67 68 68-69

Wolfgang Pällzer/Alamy/Lucky Look Joel Nito/AFP/Scanpix Greg Balfour Evans/Alamy/Lucky Look Lalo de Almeida/The New York Times/Scanpix Bruno Perousse/age fotostock/IBL Bildbyrå Roger-Viollet/IBL Bildbyrå Julio Etchart/Still Pictures/NordicPhotos Rex Features/IBL Bildbyrå Insadco/Alamy/Lucky Look André Maslennikov/IBL Bildbyrå Still Pictures/NordicPhotos PhotoDisc Die Harkortsche Fabrik auf der Burg Wetter, Alfred Rethel (1816-1859), Private Collection/Lauros/Giraudon/The Bridgeman Art Library 69(1) Södra 69(2) Anthony Arendt/Alamy/Lucky Look 70 IBL Bildbyrå 70-71 NASA 71 FAN Travelstock/Alamy/Lucky Look 72 Lou Linwei/Alamy/Lucky Look 72-73 Thomas J. Abercrombie/National Geographic/Getty Images 73 Stuart Forster/Alamy/Lucky Look 74-75 brianindia/Alamy/Lucky Look 75(1) Sofia Müller/Scanpix 75(2) Jens Assur/Pressens Bild/Scanpix 78(1) Planetary Vision/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 78(2) Worldsat International/J. Knighton/Science Photo Library/ IBL Bildbyrå 78-79 Comstock 81 David Shale/Nature Place/IBL Bildbyrå 82-83 Darryl Leniuk/age fotostock/IBL Bildbyrå 83 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 84(1) Rehan Khan/EPA/Scanpix 84(2) Westend61/Crative Stock/IBL Bildbyrå 85 Peter Oxford/Nature Place/IBL Bildbyrå 87 Alamy/Lucky Look 88 Kate Holt/eyevine/IBL Bildbyrå 89(1) NASA/MODIS Rapid Response Team 89(2) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 89(3) Erich Lessing/IBL Bildbyrå 90 Christopher Vernon-Parry/Alamy/Lucky Look 90-91 Steve Vidler/ImageState/IBL Bildbyrå 91 A & J Visage/Alamy/Lucky Look 92-93 Neil Cooper/Alamy/Lucky Look 92 Comstock 93 Lena Molin 94 blickwinkel/Alamy/Lucky Look 95 Aurora/NordicPhotos 96-97 Science Photo Library/IBL Library 99 Image Source 100 John Hrusa/EPA/Scanpix 100-101 Dynamic Graphics 101(1) blickwinkel/Alamy/Lucky Look 101(2) Thomas Kitchin & Vict/First Light/IBL Bildbyrå 103 Ingram 105 Glow Images 106 Glow Images 106-107 Nakheel Development/AP Photo/Scanpix 107 Chad Ehlers/Tiofoto/NordicPhotos 109 Image Source 111 Dynamic Graphics 112-113(1) Luis Castaneda/age fotostock/IBL Bildbyrå 112-113(2) Comstock 113 Peter Adams/age fotostock/IBL Bildbyrå 115 Goodshot-Jupiter Images 116(1) Roger Fletcher/Alamy/Lucky Look 116(2) Chris McLennan/Alamy/Lucky Look 117(1) Dave Watts/Alamy/Lucky Look 117(2) Novastock/F1 online/Lucky Look 119 photolibrary/Lucky Look 120 Goodshot-Jupiter Images 121(1) Science Photo Library/IBL Bildbyrå 121(2) Robert Harding Picture Library/Alamy/Lucky Look

09-09-17 17.22.42