Page 1

Christina Garsten är docent och prefekt på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.

DELTAGANDE OBSERVATION Denna bok är en grundlig introduktion till deltagande observation som samhällsvetenskaplig metod. Författaren visar genom exempel från egen och andras forskning hur mångfacetterat fältarbetet kan vara och hur fältarbetets utmaningar och problem kan lösas. Fältarbetets olika aspekter diskuteras ut-ifrån olika teoriinriktningar och vetenskapsteoretiska positioner. Boken tar upp centrala teman som: • Grad av deltagande • Olika deltagarroller • Etiska frågor i fältarbetet • Fältanteckningar och presentationen av dessa Författaren tar också upp frågor som hur forskaren kan arbeta upp den tillit som behövs, olika aspekter på relationen mellan forskaren och deltagare och avslutningen på fältarbetet. Ett eget kapitel tar upp problematiken kring konfidentialitet och värnande om personer. Sista delen av boken handlar om analys och kvalitetssäkring. Dessutom presenteras två avsnitt som behandlar lite mer ovanliga och mindre ideala situationer som kan uppkomma kopplat till bl a globaliseringen och det snabbare tempot i arbetslivet. Rollen som observatör förändras då också delvis.

Katrine Fangen DELTAGANDE OBSERVATION

Katrine Fangen beskriver insiktsfullt vad deltagande observation är och hur metoden kan användas för studier av komplexa samhällen. Genom exempel från egen och andras forskning redogör hon för de gemensamma utgångspunkterna och visar samtidigt på metodens mångsidighet och flexibilitet. Boken är ovärderlig läsning för alla som är intresserade av kvalitativ metod.

Katrine Fangen

DELTAGANDE OBSERVATION

Katrine Fangen är verksam vid Universitetet i Oslo.

Best.nr 47-07512-6 Tryck.nr 47-07512-6-02

Liber

Deltagande - omslag.indd 1

10-12-20 16.44.34


Deltag 1-6

05-07-19

20.11

Sida 3

Förord Jag har skrivit den här boken för att systematisera mina erfarenheter av en metod som jag använt i två tidigare forskningsprojekt, min magisteravhandling, som behandlar tre ungdomsgrupper i det före detta DDR, och min doktorsavhandling, som behandlar nynazister i Norge. För tillfället håller jag på med ett forskningsprojekt om somalier i Norge, där deltagande observation är en av flera metoder som jag använder mig av. Deltagande observation är en metod som tvingar dig att reflektera över en lång rad metodologiska, vetenskapsteoretiska och etiska problemställningar. Det är mina reflektioner i kölvattnet av egna fältarbeten som varit utgångspunkt för min önskan att systematisera erfarenheterna. Dessutom har jag under perioden 1995–2003 undervisat vid ett universitet i kvalitativ metod, bedömt tentamina i metod och även varit examinator och handledare för uppsatser där denna metod använts. Boken bygger därför även på min erfarenhet av studenternas faktiska problem med att förstå och använda den här metoden. Boken riktar sig i första hand till studerande vid högskolor och universitet, men den kan även läsas av forskare som använder sig av deltagande observation som metod, liksom av andra intresserade. Journalister eller författare som skriver reportage eller böcker efter långvariga vistelser ”i fält” kan också de ha nytta av boken. Jag vill tacka Christina Garsten som har gjort ett bra arbete med att anpassa boken till svenska förhållanden och som kom med ett bra tips att skriva ett separat avsnitt om globalt fältarbete, ett avsnitt som skrevs speciellt för den svenska utgåvan. Tack också till Ola Håkansson, förläggare på Liber, som som har lett processen med att översätta boken till svenska. Augusti 2005 Katrine Fangen

3


Deltag 1-6

05-07-19

20.11

Sida 4

Innehåll Förord ..................................................................................................................................... 3

Kapitel 1 Inledning ....................................................................................................... 7 Bokens uppbyggnad ............................................................................................................... 10

Kapitel 2 Metodens olika varianter ........................................................................ 11 Den traditionella perioden ....................................................................................................... 11 Amerikansk kulturantropologi ................................................................................................................. 12 Brittisk socialantropologi ........................................................................................................................ 13 Sociologiskt fältarbete: Chicagoskolan .................................................................................................... 14 Den modernistiska perioden .................................................................................................... 17 Symbolisk interaktionism ........................................................................................................................ 17 Grounded theory ..................................................................................................................................... 18 Etnometodologi ....................................................................................................................................... 19 Den reflexiva perioden ............................................................................................................ 20 Postmodernism, konstruktivism och feminism ......................................................................................... 20 När- eller fjärrstudier – sociologiskt och antropologiskt fältarbete ............................................ 24

Kapitel 3 Metodens särart ......................................................................................... 29 Kombination av deltagande och observation ............................................................................ Deltagande ............................................................................................................................. Fördelar med deltagande observation framför andra metoder .................................................. Utmärkande för forskning baserad på deltagande observation .................................................

30 31 32 33

Kapitel 4 Förberedelser inför ett fältarbete ......................................................... 34 Att utforma en problemställning .............................................................................................. 34 Att låta problemställningen växa fram efter hand ................................................................................... 35 Hypotestestning ...................................................................................................................................... 35 Sensitiviserande begrepp och observationsfrågor ................................................................................... 40 Analytiska ramar ..................................................................................................................................... 42 Rundgång mellan teori, metod och data ................................................................................................. 43 Etiska bedömningar vid utformande av problemställning ....................................................................... 47 Förförståelse och överblick över fältet ...................................................................................... 49 Urval ...................................................................................................................................... 54 Val av plats och social enhet ................................................................................................................... 55 Val av informanter ................................................................................................................................... 58

Kapitel 5 Genomförandet .......................................................................................... 61 Inledande kontakt, tillträde till fältet och upparbetande av förtroende ...................................... 61 Presentation av projektet ........................................................................................................................ 69 Portvakter ................................................................................................................................................ 72 Relationsproblem i den första fasen ........................................................................................................ 75 Om att observera .................................................................................................................... 76 Att vara känslig för fältet ........................................................................................................................ 78 Att tränga bakom det självklara .............................................................................................................. 79 Memoreringstekniker .............................................................................................................................. 80

4


Deltag 1-6

05-07-19

20.11

Sida 5

81 83 88 Fältanteckningar ..................................................................................................................... 91 Hur man skriver fältanteckningar ............................................................................................................ 92 Rutiner kring skrivandet av fältanteckningar ........................................................................................... 95 Att förvara fältanteckningar .................................................................................................................... 98 Att sortera fältanteckningar .................................................................................................................... 99 Kodning och kategorisering av fältanteckningarna ............................................................................... 103 Tidsdimensionen i ett fältarbete ............................................................................................. 108 Deltagande observation på deltid ......................................................................................................... 108 Deltagande observation på heltid ......................................................................................................... 111 Långvariga fältarbeten .......................................................................................................................... 114 Kortare fältarbeten ................................................................................................................................ 116 Jo-Jo-fältarbeten ................................................................................................................................... 117 ”Fieldbreaks” ........................................................................................................................................ 119 Att avsluta fältarbetet ........................................................................................................................... 120 Globala eller multilokala fältarbeten ...................................................................................... 121 Vad skiljer globala fältarbeten från traditionella fältarbeten? .................................................. 122 Åtskillnaden mellan tid och rum ............................................................................................................ 123 Multilokalt vs. translokalt fältarbete ..................................................................................................... 126 Teoretiska riktningar som lämpar sig för analys av globala fältarbeten ................................................ 129 Olika sätt att utföra multilokalt fältarbete ............................................................................................ 130 Avgränsning av fältet ............................................................................................................ 132 Olika relationer ..................................................................................................................... 134 Vilken typ av material samlas in? ........................................................................................... 136 Deltagarroller ........................................................................................................................ 139 Insida och utsida ................................................................................................................................... 139 Delvis deltagande observatör ................................................................................................................ 141 Fullt deltagande observatör .................................................................................................................. 143 Icke-deltagande observatör ................................................................................................................... 145 Icke-observerande deltagare/”go native” ............................................................................................. 147 Intervenerande deltagarroll .................................................................................................................. 149 En deltagarroll anpassad till dina personliga färdigheter ...................................................................... 152 Att växla mellan roller .......................................................................................................................... 154 Etiskt problematiska deltagarroller ....................................................................................................... 155 Rolloklarhet .......................................................................................................................................... 157 Fältarbetets sociala dynamik ................................................................................................. 159 Strukturella skillnader mellan forskare och informanter ....................................................................... 159 Identifikation ........................................................................................................................................ 176 Neutral eller partisk? ............................................................................................................................ 181 Kulturrelativism eller etnocentrism ....................................................................................................... 185 Uppmärksamhetsfokus ............................................................................................................................ Observation av verbal kommunikation .................................................................................................... Observation av icke-verbal kommunikation ............................................................................................

Kapitel 6 Kombination med andra datainsamlingstekniker ....................... 187 Att intervjua ......................................................................................................................... 188 Dokumentanalys ................................................................................................................... 199 Andra varianter av metodtriangulering .................................................................................. 201

Kapitel 7 Fältarbetets etik ....................................................................................... 203 Informerat samtycke .............................................................................................................. 205 Konfidentialitet ..................................................................................................................... 210

5


Deltag 1-6

05-07-19

20.11

Sida 6

Infiltration ............................................................................................................................. 218 Andra etiska överväganden ................................................................................................... 223

Kapitel 8 Analys av observationsmaterial ......................................................... 224 Tolkning av första graden ...................................................................................................... 224 Tolkning av andra graden ...................................................................................................... 228 Datas kontextberoende ......................................................................................................................... 230 Komparation ......................................................................................................................................... 232 Att läsa kultur som text ........................................................................................................................ 234 Utvidgad casemetod ............................................................................................................................. 239 Tolkning av tredje graden ...................................................................................................... 240 Att leta efter dolda betydelser .............................................................................................................. 241 Det kritiska ........................................................................................................................................... 244 Verkar analysen objektiverande eller frigörande? ................................................................................. 246 Hur går man till väga rent praktiskt med analysarbetet? ........................................................ 250 Generellt om olika tolkningsnivåer ........................................................................................ 253

Kapitel 9 Kvalitetssäkring av observationsmaterialet ................................... 255 Validitet ................................................................................................................................ 256 Kommunikativ validitet ......................................................................................................................... 256 Katalytisk validitet ................................................................................................................................ 263 Pragmatisk validitet .............................................................................................................................. 264 Positivistisk validitet ............................................................................................................................. 264 Epistemologisk validitet ........................................................................................................................ 265 Bedömning av tolkning utifrån betydelse ............................................................................................. 266 Reliabilitet ............................................................................................................................ 271 Överförbarhet ....................................................................................................................... 276 Ömsesidighet och återföring ................................................................................................. 278

Kapitel 10 Att publicera............................................................................................ 282 Att skriva för en publik .......................................................................................................... 283 Bekännande eller realistisk stil? ............................................................................................. 285 Att använda observationer som illustration ............................................................................ 292 Att redigera observationer .................................................................................................................... 294 Etiska aspekter på publiceringen av studien ........................................................................... 295 Abstraktion och anonymisering ............................................................................................................ 295 Studiens konsekvenser för forskningssubjekten .................................................................................... 296 Från det första tecknet till slutpunkten .................................................................................. 297

Referenser ............................................................................................................................. 299

6


Deltag Kap 1

05-07-19

19.46

Sida 7

Kapitel 1

Inledning Deltagande observation är kanske den mest engagerande metod du kan använda som samhällsforskare. Du kommer mycket nära inpå de människor du studerar, och du deltar i någon mån tillsammans med dem i deras sammanhang. Du studerar social praxis i de sammanhang där den förekommer naturligt. Du upplever deltagarnas1 vardag tillsammans med dem, även om du har en annan status. Du kan komma och gå, och du kommer att lämna fältet när du är klar. När du bedriver deltagande observation kan du inte förhålla dig likgiltig. Du blir engagerad och kan skriva om fältet med långt större inlevelse och kunskap än någon som enbart studerar det med hjälp av mer utanförstående metoder, där det inte är tal om något direkt sammanträffande mellan forskare och informanter, som fallet är vid några former för enkätforskning. Engagemang är en grundstruktur i den mänskliga tillvaron. Enligt Hans Skjervheim (1996:81) kan du inte välja om du skall vara engagerad – i och med att du finns i världen är du redan engagerad i ett eller annat. Det du kan välja är vad du vill engagera dig i, eller också kan du låta andra välja åt dig, och då innebär valet att du följer skick och bruk eller sunt förnuft. Idealet är enligt Skjervheim (1996:87) inte att vara en absolut åskådare som slipper att välja, just därför att han är en åskådare, utan i stället att vara ett subjekt som är närvarande i tillvaron. En sådan närvaro innebär en kontinuerlig serie av val. Så skriver Rosalie H. Wax (1971:41) att deltagande observation, i långt högre grad än de flesta andra metoder inom samhällsforskning, är en metod som åstadkommer ett engagemang hos forskaren. Inte många är likgiltiga efter att ha utfört ett fältarbete. Det är ett av skälen till att fors1 I den här boken använder jag för det mesta begreppet deltagare i stället för informant. På vissa ställen använder jag även termen forskningssubjekt. Tanken är att undvika objektiverande begrepp om de människor du studerar. Men inga begrepp kan helt undkomma kritik. Begreppet deltagare kan bidra till att objektiveringen finns kvar, om än otydligare än förut (Kincheloe och McLarren, 1998:289).

7


Deltag Kap 1

05-07-19

19.46

Sida 8

deltagande observation

kare som är mycket upptagna av att inte påverka eller påverkas, utan vill förhålla sig helt neutrala, sällan är de forskare som föredrar fältarbete. Själva erfarenheten av fältarbetet gör dig engagerad. Sålunda har jag upplevt att mitt fältarbete bland norska nynazister gjort att jag på nära håll erfarit hur många av deltagarna i den nynazistiska miljön vill ta sig ur, men inte lyckas ta steget. Jag har efter fältarbetet varit engagerad i frågor som rör hur vi kan jämna vägen för dem som vill ta sig ur, och hur vi kan förebygga att unga människor hamnar i en sådan miljö, där de riskerar att förstöra många år av sina liv och begå övergrepp mot andra människors trygghet och välstånd. Deltagande observation är just en metod som förutsätter deltagande och engagemang, och som ständigt försätter dig i situationer där du måste välja. Ingen metodbok kan förutsäga alla de valsituationer du hamnar i, eller föreskriva vilka val du bör göra. Men en metodbok kan rusta dig så att du är förberedd på det mångsidiga i situationerna och på att du först och främst måste lita på dig själv, så som alla fältarbetare före dig har fått lov att hitta vägen. Den här boken är tänkt som ett stöd och en uppmuntran för dig att hitta ditt sätt att klara fältarbetets olika valsituationer, samtidigt som du får kunskap om mångsidigheten i alla de fältarbeten som utförts av andra före dig. Att läsa om andras fältarbeten är spännande i sig självt. Det finns nu en relativt omfattande internationell litteratur om deltagande observation. Överraskande mycket av den internationella litteraturen har emellertid en oengagerad form – de är ”receptböcker” där författarna steg för steg beskriver fältarbete som metod. Några få böcker utgör undantag från denna bild, de tar i stället utgångspunkt i egna erfarenheter av fältarbete. Dessa böcker ger på många sätt en bättre introduktion till fältarbetets många utmaningar än de standardiserade metodböckerna. Min erfarenhet är att de mest pedagogiska är metodböcker som balanserar allmänna råd och riktlinjer med att levandegöra erfarenheterna med exempel. Därför har jag skrivit en bok som är tänkt att vara något mitt emellan William Foote Whytes Learning from the field – a guide from experience och Leonard Schatzman och Anselm L. Strauss Field Research – strategies for a natural sociology. I Sverige finns också ett växande intresse för fältarbete i komplexa samhällen, avspeglat i antologin Flera fält i ett (Hannerz, 2001). Med den här boken vill jag förmedla olika traditioner inom fältforskningen, bland dem den senaste tidens samhällsvetenskapliga kritik. Jag utgår ifrån mina egna två fältarbeten – ett från den nynazistiska miljön i Norge 1993–1994, och ett från tre ungdomsmiljöer i Östtyskland år 8


Deltag Kap 1

05-07-19

19.46

Sida 9

1 Inledning

1990. Men jag utgår även från nyare (och några äldre) fältarbeten som utförts av andra forskare. Antologier där många forskare berättar historien om sitt fältarbete är lärorika. Men jag upplever att det även finns ett behov av en bok som sammanfattar många erfarenheter på ett och samma ställe och försöker vinna någon generell lärdom utifrån de olika exemplen. Tanken bakom är att du lär dig en komplex metod genom andras samlade erfarenheter, istället för genom en rad individuella erfarenheter av fältarbete. Du kan lära dig mycket av att jämföra hur olika forskare löser fältarbetets olika problem, och hur fältarbete i olika sammanhang skapar olika utmaningar. Boken beskriver olika grader av deltagande och observation, samt dilemman och utmaningar i olika faser av ett forskningsprojekt. I bokens senare del går jag igenom olika nivåer vid tolkning av kvalitativt material samt hur du kan kvalitetssäkra materialet, och hur du kan rapportera en studie som bygger på deltagande observation. Jag har sökt inspiration i litteratur från de senaste decennierna, samtidigt som jag tar utgångspunkt i klassisk litteratur om fältarbete. Tanken är inte att göra en receptbok om hur man utför fältarbete, utan snarare att visa att det finns många olika sätt att utföra fältarbete. Det finns inget facit, men ändå vissa konkreta tillvägagångssätt att välja mellan. Avsikten med den här boken är därför att med exempel ur egen och andra forskning samt referenser till en omfattande metodlitteratur visa på fältarbetets mångfald. Såsom sociolog har jag i den här boken större delen av fokus på den typ av fältarbete som sociologer brukar genomföra. Men boken handlar ändå inte bara om fältarbete i det egna landet eller den egna kulturen. Mina två fältarbeten var inte fältarbete i den egna kulturen, eftersom det första handlade om ungdomar i Östtyskland precis efter murens fall, och det andra handlade om nynazister i Norge, alltså en subkultur så olik min egen kulturbakgrund att det inte kan kallas fältarbete i ”egen” kultur så som detta begrepp vanligen används. Boken ger också exempel från några klassiska antropologiska fältarbeten i fjärran kulturer och studier i den egna kulturen, som Marianne Gullestads (1979, 1984) studier av arbetarklasskvinnor. I ett senare delkapitel kommer jag att närmare diskutera skillnaderna mellan fältarbete i det egna landet respektive någon annans hemland liksom några vanliga skillnader mellan antropologers och sociologers fältarbete.

9


Deltag Kap 1

05-07-19

19.46

Sida 10

deltagande observation

Bokens uppbyggnad Den här boken är uppbyggd utifrån ett kronologiskt tänkesätt. I kapitel 2 reder jag ut metodens historiska utveckling. Tanken bakom detta kapitel är att det är viktigt att känna till både metodens olika varianter och att metoden inte är statisk och definierad en gång för alla. Tvärtom befinner sig metoden i ständig utveckling, i takt med nya trender som gör sig gällande i samhällsvetenskap och i samhällsdebatten i övrigt. De som enbart är ute efter att lära sig hur de kan gå tillväga med en deltagande observationsstudie kan eventuellt hoppa över detta kapitel, även om det finns ett och annat om praktiskt utövande av fältarbete här också. I kapitel 3 redogör jag för begreppet deltagande observation och näraliggande begrepp som fältarbete och socialantropologi. Vidare diskuterar jag vissa typiska kännetecken för metoden. I kapitel 4 redogör jag för förberedelserna till ett fältarbete, och i kapitel 5 går jag igenom fältarbetets olika stadier, såsom tillträde, att bygga upp förtroende, olika roller du kan välja bland deltagarna på fältet, och så vidare. I detta kapitel exemplifierar jag genom att hänvisa till en rad olika fältarbeten. I kapitel 6 redogör jag för principerna om informerat samtycke och konfidentialitet. Etiska aspekter i övrigt tar jag upp kontinuerligt genom hela boken. I kapitel 7 berör jag några andra metoder som fältarbete vanligen kombineras med. I kapitel 8 visar jag på olika nivåer av analys och tolkning av material som inhämtats genom deltagande observation. I kapitel 9 visar jag hur sådant material kan kvalitetssäkras, och i kapitel 10 går jag igenom olika sidor som berör utskriften av materialet och att omforma det till en forskningspublikation.

10


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 11

Kapitel 2

Metodens olika varianter Deltagande observation är en metod som togs i bruk nästan innan sociologi och antropologi konstituerades som egna universitetsämnen. De första antropologerna som utförde fältarbete hade själva en naturvetenskaplig utbildning. Inom sociologin fick metoden sin första konkreta utformning bland den första generationen av sociologer som anställdes vid den sociologiska institutionen på University of Chicago. Men också innan den här tiden var observation en metod som sociologer använde sig av, även om de inte begreppsbestämt metoden på samma sätt. Georg Simmel skapade vid slutet av 1800-talet en grund för observationsforskningen med sina klara analyser av storstadens liv, baserade på observationer från Berlin. I Norge är Eilert Sundts studie Om giftermål i Norge (1855/1967) klassisk och kan ses som en förelöpare till fältarbete som metod. En svensk klassiker och förelöpare är Ulf Hannerz Soulside (1969).

Den traditionella perioden Deltagande observation tog i högre grad form som en egen metod från och med början av 1900-talet, inom sociologin med Chicagoskolan och inom antropologin med Franz Boas (1897) och senare Bronislaw Malinowskis (1922) fältarbeten. Norman K. Denzin och Yvonna S. Lincoln (1998:13) kallar den här perioden fram till andra världskriget för den traditionella perioden. Det som kännetecknar olika bidrag från den tiden är att de avsåg att skriva ”objektiva” redogörelser för fälterfarenheter. ”Den andre” som studerades framstår som den främmande. Antropologiskt fältarbete har också kallats etnografi. Direkt översatt betyder det att skriva om folk. Ursprungligen var också etnografi ”folkforskning” i betydelsen forskning om olika folkslag. Föregångaren till denna forskningstradition var de nedtecknanden som missionärer och upptäcktsresanden gjorde på sina resor i främmande kulturer (jfr Hylland Eriksen, 1998:18). Efter hand fick sådana nedtecknanden en mer syste11


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 12

deltagande observation

matisk form, då antropologer och etnologer påbörjade kartläggningen av olika folkslags egenheter1. Amerikansk kulturantropologi Franz Boas räknas som den förste antropologiske fältarbetaren och som grundaren av den moderna antropologin (jfr Nielsen, 1996:30–32). Han vigde många år av sitt liv åt att bli bekant med en icke-europeisk kultur, nämligen amerikanska inuiter och indianer. Ändå hävdar Wax (1971:32) att varken Boas eller hans studenter tillbringade mycket tid på fältet med att lära sig de inföddas språk eller med att observera och delta i deras liv. Det ekonomiska stöd de mottog för sina resor tillät sällan mer än några veckors vistelse i taget. Såväl Boas som hans efterföljare brukade därför så snabbt som möjligt försöka hitta en kompetent informant som talade flytande engelska och de inföddas språk, som kände till de gamla berättelserna och vanorna och som var villig att diktera och översätta texter dagarna i ända (ibid.). Men Boas (1911:60) ideal är att en fältarbetare skall behärska lokalbefolkningens modersmål, därför att så mycken information kan inhämtas genom att lyssna till samtal och delta i deras vardagsliv. Boas var naturvetare till sin utbildning, och hans hållning till fältarbetet präglades av det: Han ansåg att det måste finnas universella naturlagar bakom hur olika människogrupper utvecklat sin kulturella särart (jfr Nielsen, 1996). Även om Boas uttryckte irritation över indianernas tidvis bristande vilja att kommunicera och samarbeta med honom (jfr Wax, 1971:33), är det inte heller någon tvekan om att han kom ganska bra överens med dem. En av de indianer som arbetade åt Boas har senare givit ett mycket positivt omdöme om samarbetet (jfr Rohner, 1966:204). Boas har också blivit känd som upphovsman till kulturrelativismen. Han tog för givet att varje språk har sina egna unika kategorier som kan upptäckas om man analyserar lingvistiskt material som inhämtats av någon som talar språket. Boas betonade att om forskarna betraktade andra kulturer med hjälp av begrepp, kategorier och förutsättningar hämtade ur den väs-

1 I sin mest extrema form hade den här forskningen ett kolonialistiskt och rasistiskt drag. Det var ”de andra”, de främmande, som var föremål för intresset, och dessa andra behandlades i sämsta fall som objekt som hade föga värde utöver att de representerade exotiska fall som kunde utforskas. Det mest groteska exemplet är kanske antropologen Alfred Kroeber som 1911 ställde ut den sista kvarlevande av Yahi-stammen på Museum of Anthropology vid University of California (jfr Vidich och Lyman, 1998:56). Denna form för forskning är sedan länge ett övergivet stadium.

12


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 13

2 Metodens olika varianter

terländska kulturen, det vill säga med sina egna kulturella glasögon, så skulle de inte se annat än en förvrängning (jfr Wax, 1971:30). Boas undervisade vid Columbia University i New York, i allt från matematisk analys av antropologiska mätningar (fysisk antropologi) till kurser i teoretisk lingvistik, indianska språk, arkeologi, släktförhållanden, religion, myter, sociologisk teori och fältmetod (Nielsen, 1996:33). Han grundlade den amerikanska kulturantropologin. Vi kan se att även om de första sociologerna och antropologerna inte höll sig med en så sträng skiljelinje mellan olika ämnen och fack, vilket vi i dag ibland kan förvånas över, så fanns det ändå något i Boas fokus som är annorlunda än fältarbetsforskarnas från Chicagoskolan (som jag strax skall beskriva). De senare fokuserade på livet i storstaden och fältarbete bland fattiga och outbildade, medan Boas orienterade sig mot studiet av främmande kulturer, vilket gjorde att han intresserade sig för språk, släktskap och religion. Brittisk socialantropologi Bronislaw Malinowski (1922) grundlade den europeiska, och särskilt den brittiska, socialantropologin. Han har fört vidare det antropologiska fältarbetsidealet, och hans fältarbete har länge idealiserats såsom prototypen för hur ett antropologiskt fältarbete skall genomföras. I kapitlet om publicering kommer jag att beröra hur denna idealiserade bild av honom fick sig en törn då hans dagböcker publicerades långt efter hans död. Boas var upptagen av variation mellan kulturer, medan Malinowski främst studerade en kultur, nämligen den på Trobriandoöarna utanför Nya Guinea. Hans fältarbete varade i två år. Hans möjligheter att komma bort från fältområdet var begränsade. Han var så isolerad från omvärlden att han helt enkelt fick lov att lära sig leva på lokalbefolkningens premisser. Malinowski hade en skarp blick för vad lokalbefolkningen gjorde, han nöjde sig inte med vad de sade om det. Och ett sådant fokus räknas som väsentligt i antropologiskt fältarbete. Malinowski har även visat att det är mycket som talar för att hellre gå på djupet genom att fokusera på en kultur, än att göra en korskulturell jämförelse, eftersom det ger större möjligheter att se den ena kulturens interna sammanhang mer på djupet (Nielsen, 1996:36). Malinowski undervisade vid London School of Economics under senare hälften av 1920-talet, en period som i efterhand kommit att kallas ”guldåldern” (jfr Powdermaker, 1966:33). Hortense Powdermaker och Edward E. Evans-Pritchard tillhörde hans elever. Enligt Powdermaker var 13


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 14

deltagande observation

Malinowski en mycket spännande och inspirerande lärare, och förhållandet mellan honom och den lilla skara forskarstuderande som fanns på den tiden var som i en tät sammanhållen familj. Han hade själv doktorerat i fysik och matematik vid universitetet i Krakow och hade därtill en doktorsexamen baserad på de antropologiska fältarbetena. Typiskt för antropologiskt fältarbete är ett holistiskt (helhetligt) fokus på en kultur. Det ser vi exempel på i Malinowskis fältarbete. Oberoende av vilken samhällsinstitution han beskrev eller analyserade, antingen det handlade om familjen, ritualer eller ett bytessystem, så demonstrerade han på ett levande sätt med en mängd konkreta detaljer sammanhangen mellan kulturens alla beståndsdelar. Magi, ritualer, släktskap, ekonomi, myter och sagor var inte separata kategorier, utan i stället delar av en helhet (jfr Powdermaker, 1966:38). Detta helhetsperspektiv hängde ihop med Malinowskis samhällssyn, nämligen att alla institutioner i ett samhälle är olösligt knutna till varandra (jfr Hylland Eriksen, 1998:19–20). Inom antropologin har detta helhetsperspektiv i stor utsträckning överlevt den traditionella perioden. Sociologiskt fältarbete: Chicagoskolan När det gäller att använda deltagande observation inom den egna kulturen är det särskilt metodutvecklingen i Chicagoskolan på 1920-talet som bidragit till att utforma det sätt på vilket vi bedriver sådana studier i dag. Chicagoskolan är det namn vi i efterhand satt på en mycket välorganiserad och kreativ forskningsmiljö vid sociologiska institutionen vid University of Chicago. Chicagoskolan tog form efter det att Robert Park, Ernest W. Burgess, William I. Thomas och Louis Wirth blivit de ledande professorerna vid institutionen. Park och Burgess inspirerade sina studenter till att utföra etnografiska studier med fokus på olika aspekter av stadslivet (jfr Vidich och Lyman, 1998:61). Dessa studier hade inget av den moralism som präglat tidigare studier vid universitetet. Tanken var mer att dokumentera den myriad av ofta oförenliga värderingar som olika grupper i samhällets bottenskikt levde med (jfr Burgess och Bogue, 1967). Park såg på staden såsom indelad i många olika ”naturliga områden”, vilka tillsammans utgjorde en mosaik av småsamhällen, vart och ett av dem påfallande olikt de andra. Varje amerikansk stad har sina slumområden, sina ghetton, sina invandrarkolonier: regioner som förblir mer eller mindre främmande och exotiska, skriver Park (1952). Nästan varje storstad har sina bohemer och vagabonder, vilka lever ett friare liv, mer äventyrligt och ensamt än annars, fastslår han. Därför uppmanade han studenterna 14


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 15

2 Metodens olika varianter

att studera det judiska ghettot, danshaket, den professionelle tjuven, vagabonden, Chinatown, guldkusten, slummen, inackorderingar, pojkgäng, narkomaner och sinnesförvirrade (jfr Wax, 1971:38). Park (1952) romantiserade den frihet staden gav för att leva ut alla ”magiska varianter av det sociokulturella universumet”. Park ansåg att samhällsforskarna borde ”smutsa ner byxbaken” och utföra vad han ansåg vara ”verklig forskning” (jfr Burgess, 1982:6). Park skrev en rad publikationer om stadslivets natur och betydelsen av kommunikation i stadens sociala liv. Burgess var upptagen av stadens ekologi. Han satte ihop kartor som visade staden indelad i olika ”zoner” – den inre stadskärnan med affärsstråken, övergångszonen med äldre bostadsområden och slum, där det ägde rum en strid om industriutbyggnad och nya affärsstråk, och sedan en yttre zon med arbetarområden och förstäder. Chicagoforskarna studerade särskilt stadens övergångszon, alltså slumområdena. Bland annat studerade de här de arbetslösa, hemlösa, alkoholisterna, ungdomsgängen och andra som hörde hemma långt nere i samhällshierarkin. Deltagande observation var forskarnas huvudmetod, men de kombinerade fältarbetet med många andra datainsamlingsmetoder. De använde allt möjligt som material för sin forskning, inklusive demografisk statistik och studier av lokal historia (jfr Becker, 1970:65). Burgess var en varm anhängare av att använda levnadshistorier såsom datamaterial, och detta har gjorts i många av Chicagoskolans mest kända arbeten, som The Polish Peasant, Jack the Roller och The Professional Thief. Park var mycket upptagen av att det inte räckte att ha kunskap om något, du måste också känna till det. Därför skickade han sina studenter ut i världen för att studera sociala processer utifrån förstahandserfarenhet. Park uppmanade sina studenter att gå ut och leva med gängen och vagabonderna; de skulle ut ur klassrummen och ut på fältet (Downes och Rock, 1982:37; Van Maanen, 1988). En av Parks elever, Everett C. Hughes, studerade småstadsliv och konflikter mellan franska och engelska invånare i närheten av Quebec. Han uppmanade också sina studenter att genomföra fältstudier i den moderna världen, och många av dem tillhörde själva olika etniska minoriteter (inte minst var många av dem indianer) och sökte sig till en akademisk utbildning för att öka sin sociala mobilitet (jfr Wax, 1971:39). Hughes och hans studenter fokuserade sina studier på ”underdog”-yrken och olika avvikarroller (jfr Silverman, 1993:33). Den etnografiska orienteringen vid University of Chicago fick en ny inriktning med Whytes Street Corner Society från 1943. Whyte gjorde for-

15


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 16

deltagande observation

mell forskning till en del av sin livserfarenhet och kallade det ”deltagande observation”. För sociologer har detta blivit själva idealversionen av hur ett fältarbete skall utföras. Whyte levde i lokalmiljön och blev på vissa, men långt ifrån alla sätt, en av ”Cornerville-grabbarna”, ett ungdomsgäng i ett italienskt slumområde i Boston. Whyte var långt före sin tid genom att presentera sina data utifrån ett perspektiv som inkluderar hans egen relation till de pojkar han studerade. Whytes appendix i 1955 års version av boken är kanske den första verkliga introduktionen till deltagande observation såsom metod, baserad på hans egna erfarenheter. Chicagoskolan fortsatte i ungefär tjugo år efter andra världskriget. Till de kända efterkrigsstudierna från den här forskningsgruppen hör David Matzas (1964) Delinqency and Drift, som är en studie av ungdomsgäng, och Howard Beckers (1963) Outsiders, som inkluderar både hans studie av marihuanaanvändare och hans studie av ett dansband. I den här boken kommer jag också att referera till Beckers och hans kollegors (1961) studie av medicinstuderande. Becker betonar liksom Park att forskaren skall ut på fältet, bort från skrivbordet och klassrummet – han skall knacka på dörrar, gå uppför trappor och ta sig in i grupper – för att se vad som försiggår på insidan (jfr Atkinson, 1977:32). Vad man i ett längre perspektiv framförallt velat föra vidare från Chicagoskolan är att fokusera på deltagarnas egen förståelse av de sociala spel de är involverade i. Av Chicagoforskarnas syn på samhället såsom bestående av människor som gör saker tillsammans följer behovet att studera det sociala livet utifrån förstahandskunskap (Becker, 1970:v–vi). Det bästa sättet att göra det på är att använda metoder som gör det möjligt att se vad människor företar sig tillsammans, det vill säga längre perioder med deltagande observation och, där det inte är möjligt, detaljerade ostrukturerade intervjuer. Chicagoforskarna såg på samhället som kollektivt handlande och sociologin som studiet av kollektivt handlande. Med en sådan utgångspunkt blir deltagande observation den bäst lämpade metoden. Detta perspektiv har förts genom många generationer sociologer, med rötter tillbaka till Georg Simmel, och senare genom Georg Herbert Mead, som inspirerade Robert Park. Everett Hughes och senare Chicagoteoretiker som David Matza, Herbert Blumer, Howard Becker (1970:v) och Anselm Strauss har antagit samma perspektiv. Förutom att vi lärt av Chicagoforskarna att fokusera på kollektivt handlande har vi också lärt oss att vara empirinära. En rad sociologiska teoretiska och metodologiska riktningar har vuxit ur den här traditionen,

16


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 17

2 Metodens olika varianter

alla med deltagande observation som huvudmetod. Eftersom jag i boken kommer att ge exempel på fältarbete som inspirerats av var och en av dessa riktningar, och även i någon mån visa hur fältarbetet eller analysen av materialet blir olika beroende på riktning, skall jag kort presentera riktningarna i nästa delkapitel.

Den modernistiska perioden Etnometodologi, symbolisk interaktionism och grounded theory är riktningar som hade sin storhetstid på 1960-talet (en period som i varje fall i Norge betecknats som sociologins ”guldålder”). Dessa riktningar präglas av kritik av hur kvantitativ metod och en mekanistisk samhällssyn dominerat samhällsforskningen. Perioden kan kallas en modernistisk fas, präglad som den är av socialrealism, naturalism och ambitionen att beskriva enskilda delar av livet (jfr Denzin och Lincoln, 1998:16). Under den här perioden försökte många riktningar att formalisera en kvalitativ metod, och många studier baserade på deltagande observation fokuserade på avvikelser och social kontroll. Symbolisk interaktionism Symbolisk interaktionism är en riktning som delvis växte ur Chicagoskolan. Ofta räknas socialpsykologen George Herbert Mead från Chicago som interaktionismens grundare, även om begreppet först användes 1938 av Meads elev Blumer, en ur Chicagoskolans andra generation (jfr Alvesson och Sköldberg, 1994:65). Att ta någon annans roll ser Mead (1976:251) som typiskt för en individs förhandlande med sig själv. Att gå in i någon annans roll vill säga att identifiera sig med andra genom att använda deras roller. En sådan förmåga att ta andras roll är grunden för all mänsklig kommunikation, enligt Mead. I fältarbete är denna förmåga väsentlig, därför att hela poängen med att följa andra personer över tid brukar vara att komma underfund med hur de ser på världen, och vilka roller de tar. Enligt Mead är förmågan att ta någon annans roll ett viktigt steg i barns utveckling. När ett barn använder sina nallar för att spela roller som föräldrarna vanligen använder mot barnen, så har det utvecklat förmågan att ta någon annans roll. Barnet kan till exempel spela att nallen gråter, för att sedan trösta den. Det finns en lång rad sådana rollspel som barn använder, där de går in i de vuxnas roller. Genom den här leken spelar barnen ut föräldrarnas hållningar. 17


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 18

deltagande observation

Efter hand som barnet blir äldre kan det spela många olika roller samtidigt. Det är genom denna form av lek som personens självmedvetande uppstår, anser Mead. Barnets jag integreras gradvis av de olika sociala hållningar som det spelar, därför att det hela tiden behåller förmågan att vända sig till sig självt och besvara den andres rollutspel med en reaktion som i någon mening alltid tillhör en annan. Den hållning som vi kallar sympati hos den vuxne växer ur samma förmåga att ta den andre personens roll. Sympati innebär att man inriktar sig på hjälp åt och medkänsla med andra genom att i någon mån ikläda sig samma hållning som personen man hjälper. Den vanliga beteckningen på detta är att ”sätta sig i den andres ställe” (ibid.:252). Att ta den andres roll betyder inte att du uppnår ett slags övernaturligt tillträde till andras hjärnverksamhet och psykologi. Det innebär endast att du upparbetar en vakenhet och ett intresse för att se saker och ting ur den andres position, och att du eftersträvar att nå den position som den andre upplever världen igenom. Symbolisk interaktionism bygger på detta tänkesätt när den betonar handlandets kommunikativa sidor. En central metodologisk följd av den symboliska interaktionismen är att studera människor och fenomen i de situationer där de ingår, i stället för att se dem som isolerade företeelser (jfr Dingstad, 1997:319). Återigen blir deltagande observation en naturlig metod att använda. Enligt symbolisk interaktionism skall begrepp inte användas på ett fastlåst sätt, som något det empiriska materialet skall mätas mot, istället är idealet att begreppen skall vara teoribetingade (sensitizing concepts). De skall inte ge en entydig beskrivning av fenomenet, utan begreppen skall snarare ha formen av arbetshypoteser, vilka kan ändras efter hand i det analytiska arbetet (Blumer, 1931, 1954, 1969:148–49). Detta flexibla användande av begrepp gör att du kan uppfatta nya relationer, perspektiv och världsbilder. Symbolisk interaktionism är som teoretiskt perspektiv speciellt lämplig att använda när du skall studera människors symboliska samspel i vardagen. Grounded theory Grounded theory är en annan Chicagoinspirerad riktning som växte fram ur den symboliska interaktionismen. Anselm Strauss, en av grundarna av grounded theory, var elev till Blumer, som introducerade begreppet symbolisk interaktionism. Grounded theory utvecklades av Barney Glaser och Strauss (1967) och vidareutvecklades av Strauss och Juliet Corbin 18


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 19

2 Metodens olika varianter

(1990)2. Begreppet kan kanske översättas med grundad teori, eftersom det handlar om en procedur för att konstruera en teori grundad på data (jfr Kristiansen, 2002:316–317). Grounded theory är i högre grad än den symboliska interaktionismen en metodologisk position. Huvudpoängen är att du skall förankra teoribildningen i konkret, empirisk forskningsverksamhet, genom ett systematisk upptäckande och ”avtäckande” av teori utifrån data (Glaser och Strauss, 1967:2). Även om en kvalitativ metod ofta ställs emot den positivism som präglar den kvantitativa metoden så finns det även positivistiska drag i många riktningar inom den kvalitativa metoden. Och grounded theory, som också av grundarna kallas naturalistisk sociologi, kan anses vara positivistisk i en viss mening, när den ser teorin som naturligt sprungen ur det empiriska materialet, som om båda vore objektivt givna företeelser. Glaser (1992) understryker själv ett samband med kvantitativ metod när han ger uttryck för att han har använt statistisk analys som modell för den kvalitativa metoden i grounded theory. Etnometodologi Inte alla fältforskare ansluter sig till Meads identifieringsperspektiv. Etnometodologin fokuserar till exempel mer på vad människor gör än på hur de uppfattar världen. Om etnometodologer studerar yttranden försöker de snarare att upptäcka vad yttrandet ”gör”, det vill säga vilken inverkan det har på det sociala samspelet, än på vilket sätt det återspeglar informantens perspektiv på världen (jfr Potter och Wetherell, 1992). Etnometodologer studerar vilka metoder människor använder för att åstadkomma rationella, passande och försvarbara beskrivningar av den sociala världen och personernas rationella redovisning av sina praktiska handlanden (jfr Garfinkel, 1967). De studerar hur den vardagliga kunskapen uppkommer och tar form. De anser att människors agerande i vardagsvärlden styrs av oreflekterade bakgrundsförväntningar, av implicita regler, och att det är etnometodologernas uppgift att lyfta fram dessa (jfr Alvesson och Sköldberg, 1994:104). Etnometodologerna försöker alltså tränga bakom den kunskap som tas för given, och ta reda på vilka regler som styr våra vardagliga rutinmässiga handlingar. Dessa regler brukar komma till synes när det uppstår ett 2 Glaser hade studerat för Lazarsfeld, som under efterkrigstiden var gästprofessor i Norge, och han spelade en central roll vid uppbyggnaden av Institutt for samfunnsforskning i Oslo. Han räknas av Pierre Bourdieu (1993) som den viktigaste gestalten i den moderna positivismen.

19


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 20

deltagande observation

avbrott i samspelet, genom att något oväntat inträffar. Därför innebär många etnometodologiska studier att forskaren medvetet går in och åstadkommer ett avbrott i samspelet för att sedan kunna studera vilka reaktioner som då uppstår. Jag skall beskriva ett sådant forskningsprojekt mer i detalj i delkapitlet om en intervenerande deltagarroll. Etnometodologin var ett resultat av samarbetet mellan en rad forskare, varav de mest kända är Harold Garfinkel, Edward Rose och Harvey Sacks. De första arbetena inom denna tradition publicerades på 1960talet. Garfinkels viktigaste bidrag finns samlade i Studies in Ethnometodology från 1967.

Den reflexiva perioden Från och med 1970-talet och fram till mitten av 1980-talet fanns det en mångfald av kvalitativa riktningar. Men det som kanske var mest nytt under den här perioden var betydelsen av tolkande samhällsvetenskap. Detta inflytande kom inom antropologin primärt med två banbrytande böcker av Clifford Geertz: The Interpretation of Cultures (1973) och Local Knowledge (1983). Med de här böckerna gjorde Geertz upp med tidigare funktionalistiska, positivistiska, behavioristiska och totaliserande synsätt och förespråkade i stället ett mer pluralistiskt, tolkande och öppet perspektiv (jfr Denzin och Lincoln, 1998:18). Geertz lanserade en kulturteori, som även stod i opposition till den form av kulturanalys som förknippas med strukturalism och kognitiv antropologi. Strukturalismen söker hitta den egentliga betydelsen bakom myter, ceremonier och kulturella artefakter. Ett sådant sökande efter den enda rätta innebörden ser Geertz som reduktionistiskt. Istället efterlyser Geertz (1973:5) en analys av människors handlande som fokuserar på tolkning av innebörd och betydelse, i stället för att leta efter universella lagar. Geertz anser att det sätt betydelseinnehåll skapas på i en kultur säger att betydelse måste ”läsas” eller tolkas på samma sätt som man skulle läsa eller tolka en komplicerad text. Jag återkommer till den här ståndpunkten, och kritiken av den, i analyskapitlet. Postmodernism, konstruktivism och feminism Grounded theory, som nämnts tidigare, och symbolisk interaktionism kan sägas ha präglats av en mjukvariant av positivism, i sitt fokuserande på verkligheten (jfr Schwandt, 1998:229–230). Samma sak gäller i viss mån för etnometodologi (jfr Bourdieu och Wacquant, 1993:63). Men 20


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 21

2 Metodens olika varianter

symbolisk interaktionism är också en reflexiv riktning som stod i kontrast till samtidens positivistiska riktningar, eftersom den betonar människors aktiva självreflexiva beteende, och att vi snarare möter en värld som vi måste tolka, än en uppsättning beteendemässiga stimuli som vi tvingas reagera på (jfr Blumer, 1969:81). Denzin (1992:96) kritiserar ändå symbolisk interaktionism för en naiv empirisk realism i sin tro på att det är möjligt att återskapa verkligheten. I stället föreslår Denzin en tolkande interaktionism som tar till sig insikter från poststrukturalistisk filosofi, särskilt från arbeten inom kulturstudier och feministiska studier. Från kulturstudier (cultural studies, en term som betecknar en riktning inom brittisk samhällsforskning knuten till Birminghamskolan, se Fangen, 1992, 1999) kommer en större betoning på hur samspelande individer binder samman sina upplevda erfarenheter med de kulturella framställningarna av dessa erfarenheter. Från feministiska studier kommer betoningen av att såväl forskaren som de studerades språk och handlande måste läsas utifrån ett sammanhang som fokuserar på såväl kön som existentialitet, biografi och klass (Denzin, 1992:74). De mest extrema förespråkarna för konstruktivism och positivism anser att forskaren konstruerar en text som inte kan säga något utöver sig själv. Detta har medfört ett ökat fokus på teman som tolkning och representation, det vill säga hur den ”andre” framställs. Det här temat har en etisk dimension, som blir särskilt aktuell när du studerar kulturer i tredje världen, där det ofta föreligger en maktobalans mellan forskare och forskningssubjekt. Inom antropologin har postmodernismen centrerats kring kritiken av etnografi såsom metod och skrivsätt. Språkbruken, konventionerna och retoriken i etnografiska framställningar har kritiserats (jfr Marcus, 1998:386). När det gäller kritiken av metod är det särskilt översättningsproblemet som satts under lupp. I varje försök att tolka eller förklara ett annat kulturellt subjekt kommer det att bli kvar ett överskott av skillnad (surplus of difference, ibid.:389). Enligt postmodern kritik kan du aldrig helt återvinna detta överskott av skillnad, oberoende av hur bra din översättning blir, och oberoende av hur väl du lyckas knäcka de koder som kulturen består av. Därför kommer varje tolkande ramverk som du använder i analysen att förbli ofullständigt. Postmodern kritik har också riktats mot traditionell antropologisk komparation. En mer postmodern form av jämförelse har varit att se det globala såsom uppstyckat i olika parallella, relaterade lokala situationer. Komparation blir därför snarare att sidoställa än att jämföra (ibid.:390). Den postmodernistiska påverkan har lett till att man reflekterat mer över 21


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 22

deltagande observation

forskarens roll och till att man föredragit lokala, mikrofokuserade teorier som skall medverka till att kasta ljus över specifika problem eller situationer, hellre än universella teorier (jfr Denzin och Lincoln, 1998:22). När det gäller postmodernistisk kritik av hur fältarbetsstudier skrivs har två banbrytande arbeten varit Writing Culture (Clifford och Marcus, 1986) inom antropologin, och Tales of the Field (Van Maanen, 1988) inom sociologin. Postmodernismen har också medverkat till att man lagt långt större vikt vid tolkning och analys av symboliska innebörder. Som nämnts representerar Geertz (1983:58) en riktning som vill introducera ett hermeneutiskt tolkningssätt också vid studiet av kultur. Han avvisar ett metodologiskt perspektiv av den typ som George Herbert Mead står för, där forskaren skall inta den andres roll genom att försöka sätta sig i hans ställe. I sin studie av människors begrepp om jaget på Java, i Marocko och på Bali försökte han inte se sig själv som risbonde eller stamöverhuvud, för att finna ut av vad han då skulle ha tänkt, utan i stället försökte han analysera de symboliska formerna – ord, föreställningar, bilder, institutioner och beteenden – som människor framställde sig med inför sig själva eller inför andra. Socialkonstruktivismen har rötter både i symbolisk interaktionism och i etnometodologi. Gemensamt för dem är att man betonar hur vi subjektivt uppfattar sociala strukturer eller institutioner, inte strukturens eller institutionernas ”objektiva”, ”verkliga” existens (jfr Ekegren, 1997). Konstruktivister betonar att vetenskaplig kunskap, liksom all annan kunskap, är socialt konstruerad. Detta innebär ett relativistiskt synsätt, eftersom kunskapsproduktionen uppfattas såsom styrd av lokala kontexter. Varje absolut sanningsbegrepp avvisas (ibid.). Konstruktivistisk påverkan har bland annat lett till att en del betraktar etnografier såsom berättelser, snarare än att de förklarar vad som sker i fält (jfr Aldheide och Johnson, 1998). Konstruktivister betraktar det vi ser som verklighet, och sanning som resultatet av perspektiv. Kunskap och sanning finns inte färdiga ”där ute”, så att vi kan fånga dem, utan vi måste skapa dem. Verkligheten är pluralistisk i den meningen att den uttrycks genom en rad olika symboloch språksystem; och plastisk på så sätt att verkligheten töjs och formas för att passa till de meningsfulla handlingar som aktörer utför. Konstruktivisterna anser att det inte finns någon unik förutexisterande verklighet oberoende av människors tankeverksamhet (jfr Bruner, 1986:95). Konstruktivister är också antiessentialister. De anser att det vi ser som självklara saker, som man, kvinna, sanning och jag, är alla produkter av komplicerade diskursiva verksamheter. Konstruktivisterna är därför upptagna 22


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 23

2 Metodens olika varianter

av hur något framställs (representeras), sociala och materiella praxisformer, diskurser och ideologier (jfr Schwandt, 1998:236). Ett par av samhällsvetenskapens ledande konstruktivister har haft observation som sin huvudmetod. Till exempel har Karin Knorr Cetina bedrivit observationsstudier av laboratorieforskare som utfört experiment i biokemi och högenergifysik. Enligt Knorr Cetina (1995:141) ger etnografi den nödvändiga optiken för att kunna se kunskapsproduktionsprocessen såsom konstruktiv (ordnande) i stället för deskriptiv (beskrivande), med andra ord: att se den som grundläggande (konstitutiv) för den verklighet kunskapen sägs framställa. Knorr Cetina tillbringade tid tillsammans med forskare medan hon iakttog de handlingar de utförde vid laboratoriebänken. Hon satt med dem vid deras arbetsbord medan de analyserade data, och hon försökte komma underfund med vad som försiggick, ungefär på samma sätt som en antropolog försöker lära känna en exotisk kultur. Det är också svårt att tänka sig en mer främmande kultur än fysikerna vid CERN med deras enorma maskiner och deras speciella studier av universum (jfr Potter, 1996:35). Men Knorr Cetina (1981:1) skiljer på sitt sätt att observera och det traditionella sättet. Istället för att se empirisk observation som frågor du ställer på ett språk som de du studerar förstår, vill hon ta alla referenser till vetenskapens grundläggande roll seriöst och se vetenskaplig forskning som en produktionsprocess. I stället för att se vetenskapliga produkter (till exempel en etnografisk framställning) som något som fångar det som är, vill hon se dem som selektivt utskurna, omformade och konstruerade från vad det än är som är (whatever is). Konstruktivistisk feminism visar sig bland annat i ett behov av att studera det omedelbara – vardagslivet här och nu – och med fokus på teman som sociologin annars negligerat, nämligen lust, minne, tid och kropp (jfr Game, 1991). I Norge förmedlas detta fokus av bland andra Karin Widerberg (1995:140). För deltagande observation får detta implikationen att tanken på ”rena” oförmedlade erfarenheter, som ligger där, redo att upptäckas av forskaren, avvisas. Återigen läggs det en mycket större vikt vid tolkning, gärna genom att stycka upp det observerade i en rad olika fragment som sätts in i en tolkningsmässig ram. Det innebär också en långt större vikt vid kroppsliga erfarenheter, såväl vad forskarens egna förnimmelser och minnen berättar om det fält som studeras som ett försök på att greppa forskningssubjektens förkroppsligade erfarenheter. Feministiska riktningar har både hämtat näring från och kritiserat postmodernismens intåg. Mary Hawkesworth (1989) kritiserar postmodernismen för att bli för relativistisk och för att missa livets verkliga pro23


Deltag Kap 2

05-07-19

19.47

Sida 24

deltagande observation

blem, som försvinner när man helt fokuserar på texten. I Norge har Ann Nilsen (1994) kommit med liknande kritik. Hon kritiserar till exempel Denzin (1989) för att inte ta hänsyn till strukturella förhållanden, som den sociala och materiella situation informanterna befinner sig i. Hawkesworths lösning är en kritisk feministisk analys för att demonstrera rationella brister vid alternativa förklaringar av kvinnors situation. Hon ser en risk i att postmodernismen, i en värld präglad av olikhet, med relativistisk resignation kommer att förstärka bestående strukturer. Paul Atkinson (1992b:51) är inne på samma sak när han skriver att från en sådan synvinkel refererar etnografiskt skrivarbete till sig självt och till andra texter, men saknar förmåga att framställa eller förklara något i den sociala världen. Feministisk postmodern inverkan på deltagande observationsstudier har särskilt visat sig i ett fokus på produktionen, distributionen och utväxlandet av kulturella objekt och deras betydelse (Denzin, 1992:80). Sådana kulturella objekt kan vara video, film, musik och själva kroppen. När det gäller deltagande observation kan det till exempel innebära studier av olika subkulturella uttryck som rave- eller hiphop-subkulturen och hur ungdomar använder musik, kroppsspråk och dans för att uttrycka vissa symboliska innebörder (se till exempel Angela McRobbie, 1994). Ett annat fokus är studiet av upplevd kultur och erfarenhet som bildas av de kulturella innebörder som cirkulerar i vardagslivet (Denzin, 1992:81). I analyskapitlet kommer jag närmare in på vilka implikationer några av dessa riktningar har för analysen av deltagande observationsmaterial.

När- eller fjärrstudier – sociologiskt och antropologiskt fältarbete I grund och botten behöver det inte vara någon skillnad mellan fältarbete utfört av antropologer, sociologer eller kriminologer. En viktig skillnad som i varje fall gällde under den första fasen av metodens användning var att antropologer studerade fjärran eller ”främmande” kulturer, gärna stamsamhällen i olika delar av världen, medan sociologer och kriminologer studerade olika delkulturer i den egna kulturen, antingen det handlade om etniska ghetton, ungdomsgäng eller (i undantagsfall) statuspräglade miljöer som medicinstuderande. Det har ofta hävdats att antropologer utför betydligt mer långvariga fältarbeten än sociologer, och ofta stämmer det säkert också, men Chicagoforskarna under mellankrigstiden utförde 24


Deltag 1-6

10-12-20

17.11

Sida 2

Deltagande observation ISBN 978-91-47-07512-6 © 2005 Liber AB Originalets titel: Deltagende observasjon © Författaren och Fagbokforlaget, 2004 Redaktör: Ola Håkansson Översättning: Harald Nordli Fackgranskning: Christina Garsten Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsfoto: Alejandro Bachrach/PrB Sättning: LundaText AB

Upplaga 1:2 Tryckt på miljövänligt papper Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01


Christina Garsten är docent och prefekt på Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet.

DELTAGANDE OBSERVATION Denna bok är en grundlig introduktion till deltagande observation som samhällsvetenskaplig metod. Författaren visar genom exempel från egen och andras forskning hur mångfacetterat fältarbetet kan vara och hur fältarbetets utmaningar och problem kan lösas. Fältarbetets olika aspekter diskuteras ut-ifrån olika teoriinriktningar och vetenskapsteoretiska positioner. Boken tar upp centrala teman som: • Grad av deltagande • Olika deltagarroller • Etiska frågor i fältarbetet • Fältanteckningar och presentationen av dessa Författaren tar också upp frågor som hur forskaren kan arbeta upp den tillit som behövs, olika aspekter på relationen mellan forskaren och deltagare och avslutningen på fältarbetet. Ett eget kapitel tar upp problematiken kring konfidentialitet och värnande om personer. Sista delen av boken handlar om analys och kvalitetssäkring. Dessutom presenteras två avsnitt som behandlar lite mer ovanliga och mindre ideala situationer som kan uppkomma kopplat till bl a globaliseringen och det snabbare tempot i arbetslivet. Rollen som observatör förändras då också delvis.

Katrine Fangen DELTAGANDE OBSERVATION

Katrine Fangen beskriver insiktsfullt vad deltagande observation är och hur metoden kan användas för studier av komplexa samhällen. Genom exempel från egen och andras forskning redogör hon för de gemensamma utgångspunkterna och visar samtidigt på metodens mångsidighet och flexibilitet. Boken är ovärderlig läsning för alla som är intresserade av kvalitativ metod.

Katrine Fangen

DELTAGANDE OBSERVATION

Katrine Fangen är verksam vid Universitetet i Oslo.

Best.nr 47-07512-6 Tryck.nr 47-07512-6-02

Liber

Deltagande - omslag.indd 1

10-12-20 16.44.34


9789147075126  

Katrine Fangen Liber Augusti 2005 Katrine Fangen 3

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you