9789170277436

Karin Fyhr

Björn Lundén

UR INNEHÅLLET Arbetskläder • Avskrivningar • Bilkost nader • Datorer och dator program • Dubbel bosättning • Expansionsfond • Facklitteratur • Förbrukningsinventarier • Glasögon • Gåvor till anställda • Hyror • Hälso- och sjukvård • Icke avdragsgillt • Kapitalförluster • Kapitalförsäkringar • Kurser och Konferenser • Kundförluster • Lokaler • Lånedatorer • Massage • Medlemsavgifter • Friskvård • Pensionssparande • Periodiseringsfonder • Prenumerationer • Representation • Resor • Räntefördelning • Skatter • Sponsring • Startkostnader • Stöld • Traktamenten • Utbildning • Vin och sprit FÖRFATTARNA

Karin Fyhr, Björn Lundén, och Ulf Bokelund Svensson arbetar med skattefrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Ulf Bokelund Svensson

www.blinfo.se

Avdrag 2012

AVDRAG 2012 är ett utförligt avdragslexikon för företag och privatpersoner. Här hittar du alla upptänkliga deklarationsavdrag med rättsfalls- och laghänvisningar. Allt förklarat på ett begripligt sätt och med många praktiska exempel och tips.

KARIN FYHR BJÖRN LUNDÉN ULF BOKELUND SVENSSON

AVDRAG 2012 Uppslagsbok för företag och privatpersoner

Avdrag 2012 Uppslagsbok för företag och privatpersoner av Karin Fyhr Björn Lundén Ulf Bokelund Svensson

Björn Lundén Information AB Box 84, 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 · Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se · www.blinfo.se Copyright författarna och Björn Lundén Information AB 2011.

Omslag och sättning av Anki Wallner, Björn Lundén Information AB. Teckensnittet är New Century Schoolbook och Franklin Gothic. ­ Brödtexten är tryckt i 10 punkters teckengrad med 12 punkters kägel.

Denna upplaga av boken är tryckt i 2 500 exemplar hos Elanders i ­Mölnlycke. Tidigare upplagor har sammanlagt sålts i 79 800 exemplar.

Den här boken är en klimatneutral trycksak.

Läs mer på www.klimatneutral.se.

Sjuttonde upplagan, november 2011.

ISSN 1402-2745 ISBN 978-91-7027-743-6

Förord Det här är en praktisk uppslagsbok om avdrag för företag och privat­personer. Boken är indelad med utgångspunkt i de tre inkomstslagen: • näringsverksamhet • tjänst • k ­ apital.

Här kan du läsa om vad som är avdragsgillt och om det finns några ­beloppsbegränsningar. Boken är ett lexikon där olika utgifter förklaras och kommenteras i bokstavsordning. Istället för att göra ett sökords­regist­er har vi lagt in ett stort antal hänvisningsord.

Boken uppdateras på vår hemsida På vår hemsida www.blinfo.se kan du gå in och titta efter ändringar och kompletteringar som inträffat efter att boken är tryckt. På så sätt är ­boken aktuell under lång tid. Dessutom hittar du länkar till all aktuell lagtext.

När du befinner dig på startsidan väljer du Gratistjänster, BL Bok Plus och därefter ­boken Avdrag 2012.

Deklarationen 2012 Boken innehåller huvudsakligen de regler som gäller för taxeringsåret 2012 (inkomst­året 2011). Vi har även tagit upp nya regler och förslag för inkomst­året 2012 (taxeringsåret 2013), som vi känner till vid bokens tryckning.

Enskilda firmor (K1) Årsbokslutsreglerna för enskilda firmor om förenklat årsbokslut (K1-reglerna) påverkar även avdragsreglerna i vissa fall. Läs om detta i avsnittet om näringsverksamhet i kapitlet Om boken.

Mindre aktiebolag (K2) Även årsredovisningsreglerna för mindre aktiebolag (K2-reglerna) påverkar avdragsreglerna i vissa fall. Läs om detta i avsnittet om näringsverksamhet i kapitlet Om boken.

| 7

Förord

Kommande upplagor Vi är mycket tacksamma för förslag till kompletteringar inför kommande upp­lagor. Speciellt intresserade är vi av nya intressanta avdrag som vi inte fått med i den här upplagan.

Näsviken, Hälsingland i november 2011 Karin Fyhr, Björn Lundén, Ulf Bokelund Svensson

8 |

Förkortningar Under flera av uppslagsorden finns det uppgifter om varifrån vi ­hämtat fakta om uppslagsordet. Det är främst från lagtexter och Skatteverkets anvisningar. Här är en förteckning över de för­kort­ ningar vi har använt.

BFN BFNAR IL HFD

JAU JB KR RR RRK RÅ SKV SRN

Bokföringsnämnden Bokföringsnämndens allmänna råd Inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta förvaltningsrättens årsbok, rättsfall från HFD Justerad anskaffningsutgift (handelsbolag) Jordabalken (1971:1209) Kammarrätten Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) Rättsfall från Regeringsrätten och kammarrätterna Regeringsrättens årsbok, rättsfall från Regeringsrätten Skatteverket Skatterättsnämnden

| 9

Om boken Hur boken är upplagd I den här boken går vi igenom vad som är avdragsgillt och vad som inte är avdragsgillt, både för företag och för privat­pegr­soner. Vi har valt att göra genomgången i bokstavsordning och ­varje inkomstslag för sig. Vi börjar med närings­verksamhet, därefter tjänst och sist kommer kapital.

I början av varje kapitel, före lexi­kondelen, finns en kort genomgång av de speciella skatteregler som gäller för just det inkomst­ slaget samt ­avgränsningen mot de andra inkomstslagen.

Ett avdragslexikon Observera att vi har begränsat oss till att enbart skriva om avdrag. ­­Vilka intäkter som är skatte­pliktiga eller när det blir aktuellt med för­måns­beskattning, finns bara med där det behövs för att förklara ett visst ­avdrag. I vår bok FÖRMÅNER kan du läsa utförligt om reglerna för för­måns­beskatt­ning.

Näringsverksamhet I delen om inkomstslaget närings­verk­samhet finns de flesta av­dragen. Om det inte står något särskilt, gäller avdraget för alla före­tagsformer. Grund­reglerna om avdrag i näringsverksamhet hittar du i IL 16 kap.

Egentligen ska möjligheten till avdrag för kostnader vara ungefär densamma i alla inkomstslag. Men utan tvekan är rättspraxis betydligt mer generös när det gäller avdrag för kostnader i inkomstslaget närings­verksamhet., än avdrag i de övriga inkomstslagen.

Förenklade årsbokslutsregler (K1) gäller för enskilda firmor med en årsomsättning på högst 3 miljoner kr. Reglerna innebär bland annat att ett förenklat årsbokslut ska upprättas. Tills vidare får även de allmänna (gamla) redovisningsreglerna användas och ett årsbokslut enligt dessa regler ska då upprättas.

Ett förenklat årsbokslut innebär bland annat att företaget: • inte ska ta upp upplupna kostnader och intäkter (förutom upp­ lupen ränta om räntorna sammanlagt överstiger 5 000 kr) • bara ska ta upp förutbetalda intäkter om de uppgår till mer än 5 000 kr 10 |

Om boken • bara måste ta upp lager vars värde efter inventering överstiger 5 000 kr • får skriva av kvarvarande avskrivningsunderlag på inventarier om detta är högst 5 000 kr • inte behöver använda ett komplett anläggningsregister utan endast behöver upprätta en enklare förteckning över anläggningstillgångarna • inte får göra avsättningar (exempelvis till garantiriskreserv eller för framtida återväxtåtgärder) • inte ska ta upp värdet av pågående arbeten vid bokslutstillfället.

Läs mer i vår bok BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT – ENSKILD FIRMA .

Bokföringsnämnden (BFN) har upprättat ett allmänt råd för hur mindre aktiebolag (K2) ska upprätta sin årsredovisning.

Reglerna innebär bland annat följande: • endast kostnadsslagsindelad resultaträkning får användas • försiktighetsprincipen ska användas (det är t ex inte tillåtet att aktivera egna upparbetade immateriella anläggningstillgångar) • värderingen ska göras till anskaffningsvärde (uppskrivningar är endast tillåtna på fastigheter, dock högst till taxeringsvärdet) • tydliga väsentlighetsregler gäller (exempelvis har man tydliggjort när man ska ange eller kommentera viktiga omständigheter som berör företaget och dess utveckling) • förenkling i form av att alla regler är samlade i ett regelverk och att det finns färre valmöjligheter • språkliga och pedagogiska förenklingar.

De mindre aktiebolagen behöver inte periodisera inkomster och utgifter, som var för sig understiger 5 000 kr. Återkommande årliga utgifter som varierar högst 20% mellan åren behöver inte heller periodiseras utan får redovisas som kostnad när man får fakturan.

Förutsättningen är att varje räkenskapsår belastas med en årskostnad (förutom f­ örsta året regeln tillämpas).

Läs mer i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIE­ BOLAG – K2.

Tjänst Avdragen i inkomstslaget tjänst gäller för dig som är anställd och har tjänsteinkomster. Även du som arbetar i ditt eget aktiebolag berörs av dessa avdrag, eftersom du räknas som anställd. Avdragsreglerna för ­inkomstslaget tjänst finns främst i IL 12 kap.

Egentligen är avdragsreglerna för tjänst och näringsverksamhet ganska lika, men rättspraxis tyder på att det är lättare att få igenom ett avdrag i inkomstslaget när­ings­verksamhet än i inkomstslaget | 11

Om boken tjänst. För just inkomstslaget tjänst finns också fler begräns­nings­ regler än för in­kom­st­slaget näringsverksamhet.

I den del av boken som handlar om inkomstslaget tjänst går vi även igenom bestämmelserna om allmänna avdrag, t ex avdrag för pen­sions­sparande och kvittning av underskott i näringsverksamhet.

Kapital I inkomstslaget kapital hittar du de avdrag du kan göra från löpande kapitalinkomster och regler om kapitalvinster och kapitalförluster.

Skattereglerna för inkomstslaget kapital finns i IL kap 42 och kap 44. Avdragsregler vid försäljning av fastigheter och bo­stadsrätter finns i k ­ apitlen 45 och 46. I kapitel 47 finns regler om upp­skovsavdrag och i kap 48 reglerna om avdrag vid f­ örsäljning av del­ägarrätter (bl a aktier) och ford­rings­rätter.

I den del av boken som handlar om inkomstslaget kapital går vi också igenom bestämmelserna om skattereduktion.

12 |

Näringsverksamhet

Inkomstslaget ­näringsverksamhet Det mesta avdragsgillt I näringsverksamhet gäller regeln att alla kostnader för att förvärva och bibehålla intäkter är avdragsgilla.

Av IL 16 kap 1§ framgår: ”Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kost­nader. Ränte­utgifter och kapital­för­ lus­ter skall dras av även om de inte är sådana utgifter.”

Du får göra dåliga affärer Det är inte förbjudet att låta företaget göra dåliga affärer eller ha höga kostnader. Kostnaderna är ändå avdragsgilla såvida de inte egentligen är dina personliga levnadskostnader.

Du får köpa dyra saker Det finns heller inget förbud mot att köpa dyra saker till närings­ verk­sam­heten. Det är alltså företagets eget beslut om man föredrar ett ­dyrare alternativ framför ett billigare. Dessa bedömningar lägger sig inte Skatteverket i. Om du t ex är bonde och väljer att investera i den dyraste traktorn på marknaden, trots att verksam­ heten i och för sig skulle kunna skötas med hjälp av en billi­gare traktor, begår du alltså inget skatte­brott om du väljer det dyrare alter­nativet.

Inte avdragsgillt Det finns dock undantag som inne­bär att vissa kostnader inte är ­avdragsgilla trots att de hör till näringsverksamheten, t ex: • böter och andra offentlig­rätts­liga sanktionsavgifter • inkomstskatt, förmögenhetsskatt mm (svenska ­allmän­na skatter) • felparkeringsavgifter • viten • skattetillägg • förseningsavgifter • avgifter enligt arbetsmiljö- och arbetstidslagen • skadestånd enligt med­bestämm­andelagen (MBL) • företagsbot | 13

Inkomstslaget ­näringsverksamhet • medlemsavgifter • överrepresentation • kostnadsränta på skattekontot • mutor • kostnader för att bilda och ­registrera företaget.

Sådant som inte är avdragsgillt oav­sett vilket inkomstslag det hand­lar om finns uppräknat i 9 kapitlet IL. Sådant som inte är avdragsgillt i näringsverksamhet finns främst uppräknat i 16 kap­ itlet IL. Se även Icke avdragsgilla ­kostnader.

14 |

Advokatkostnader ( ­juristkostnader)

Ackordsförlust Om du går med på ett ackord, dvs gör en uppgörelse med en kund som är på obestånd om att denne bara ska betala en del av din ford­ran, är den förlust du gör en avdragsgill kostnad.

Trots detta är den ackordsvinst som din kund gör inte skattepliktig för honom.

Finns det en intressegemenskap mellan dig och kunden och ni ­gemen­samt tjänar på ackordet är ackordsförlusten inte avdragsgill. Detta gäller t ex när de andra ford­ringsägarna inte är med på ackordet eller om det är uppenbart att kunden inte är på obestånd. §§ RÅ 1963 ref 48.

Ackordskostnader Kostnader som uppkommer i samband med ett ackord, t ex för ­jurist­biträde, är inte avdragsgilla för gäldenären (den som är skyldig pengar).

För fordringsägaren (borge­ nären), är däremot ackordskost­ nad­er­na avdragsgilla.

Näringsverksamhet

A Advokatkostnader (­juristkostnader) Advokat-, rättegångskostnader och liknande är avdragsgilla om de är kostnader för att öka de skattepliktiga inkomsterna eller minska de avdragsgilla kostnaderna i verk­­samheten. De måste alltså höra till näringsverksamheten för att vara avdragsgilla.

Kostnader som uppkommer på grund av avtalstvister är normalt avdragsgilla, t ex jurist­ arvoden vid förhandlingar eller vid stämnings­ansökningar eller kostnader vid skilje­f örfaranden.

Detta gäller oavsett om man ­vinner eller för­lorar tvisten eller om det slutar med förlikning. Även kostnader för att driva in en fordran, t ex för inkasso­ åtgärder eller konkurs­ansök­ ningar är avdragsgilla.

Se även Bolagsbildnings­ kostnader, Deklarationshjälp och Skatterådgivning.

RÅ 1958 Fi 1461,

§§ RÅ 1966 Fi 902, RÅ 1973 Fi 771, RÅ 1976 ref 84.

Kostnader för tvister om en verksamhet, t ex en tvist om ett ­f öre­­tagsköp, är däremot inte avdragsgilla. §§ RÅ 1960 Fi 434,

RÅ 1975 ref 101.

Se även Grundavgift. | 15

AFA-försäkringar

AFA-försäkringar

A-kasseavgift

AFA-försäkringarna (som administreras av FORA) innehåller flera olika försäkringar avseende ­anställda. AFA-premier finansierar t ex pensions-, sjuk-, och arbets­skade­försäkringar.

AFA innehåller också efter­lev­ ande­skydd och arbetslöshetsförsäkringar. För­säk­ringarna är obligatoriska enligt våra van­lig­ aste kollektivavtal. AFA-försäkringarna kallades tidigare AMF-­försäkringar.

Kostnader för AFA-försäk­ ring­ar är normalt helt avdragsgilla personalkostnader. ­Pensionsdelen är avdragsgill enligt reglerna för pensions­ försäkringar. Detta innebär att hela pensionskostnaden som utgår via AFA normalt är avdragsgill. Notera att företaget alltid måste betala särskild löneskatt på pensionsutgifter, inklusive pen­sions­försäkringen i AFA. Löne­skatten är avdragsgill.

Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kan teckna vissa delar i AFA-försäkringen. Du får dra av premier för TFA (trygg­hets­f örsäkring vid arbets­skada) och TGL (tjänstegrupplivförsäkring). Pensions­ delen är av­drags­g ill enligt reglerna för pen­sions­f örsäk­ ringar. På pen­sions­premier som dras av i inkomstslaget när­ings­ verksamhet ska du betala särskild löneskatt.

Observera att även upplupna AFA-premier är avdragsgilla.

Se även Pensions­försäkringar och Upplupna kostnader.

A-kasseavgifter är inte avdrags­ gilla. Om företaget betalar en anställds avgift till a-kassa är kostnaden avdragsgill som en personalkostnad och den anställde ska skatta för för­ månen. Företaget ska också betala arbetsgivaravgifter på ­beloppet.

16 |

§§ IL 16 kap 33§.

Aktiebolag, köp av Kostnader för att köpa ett aktie­­ bolag är inte direkt avdragsgilla utan får dras av först vid en framtida kapitalvinstberäkning.

Vid köp av ett s k standard­ bolag, dvs ett bolag som inte tidig­are har bedrivit någon verksamhet, får ­bolaget dock direkt dra av kost­nader för namn­ ändring och uppläggning av bolagets redovisning i samband med rörelsestarten.

Se även Bolagsbildnings­ kostnader. §§ RÅ 1992 ref 55 I och II, RÅ 1987 ref 106.

Aktiebolagsbildning Kostnader för aktiebolagsbildning är inte avdragsgilla.

Hit hör: • registreringsavgifter • annonskostnader • arvode åt den som genomför b ­ o­lags­bildningen.

Se även Bolagsbildnings­kostnader, Fusionskostnader och Emissions­ kostnader.

Aktier och ­liknande värde­papper – ­nedskrivning Om värdet på värdepapper i företagets balansräkning har sjunkit, kan det finnas ett redovisnings­mässigt nedskrivningsbehov. Detta gäller om värdenedgången är be­tyd­ande (minst 20%) och nedgången väntas bli bestående.

Observera att sådana här nedskrivningar enligt skatte­ reglerna inte är avdragsgilla annat än i yrkes­mässigt värdepappershandlande företag.

Nedskrivning på kapital­ placer­ingsaktier eller liknande måste alltså återläggas vid beräkning av verksamhetens skattemässiga ­resultat. Den skattemässigt giltiga förlusten uppkommer först vid försäljning med förlust, och då enligt de särskilda regler som framgår nedan i avsnittet Aktier och liknande värde­papper – kapitalförlust.

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust Enskild näringsverksamhet I en enskild näringsverksamhet kan du inte ha några aktier ­eller liknande värdepapper som inköpts i kapitalplaceringssyfte, de räknas alltid som privata.

Se den del av boken som handlar om Inkomstslaget kapital.

Närings­betingade andelar i eko­nom­iska fö­reningar kan du dock äga i en enskild närings­ verk­samhet. Förluster på sådana är av­drags­g illa i den enskilda ­f irman.

Aktiebolag och handelsbolag Däremot kan du ha aktier och andra värdepapper i andra före­tags­for­mer, t ex i handels­ bolag eller aktie­bo­lag.

Man skiljer skattemässigt på aktier som är • omsättningstillgångar (lager) • anläggningstillgångar (kapitalplaceringar) • anläggningstillgångar (närings­betingade – se definitionen längre fram).

Observera att indelningen i ­omsättningstillgångar och anlägg ­ningstillgångar inte följer den in­del­ning man gör i redo­vis­ ningen. Skattemässigt räknas nämligen endast lager av aktier (i värde­pappershandlande företag) som omsättningstillgångar. Alla andra aktier än skattemässiga lager­aktier är skattemässigt anläggningstill­ gångar.

Skattemässiga anläggnings­ till­gång­ar delas in i närings­ betingade aktier och kapital­ placerings­aktier. Vinster och förluster på anläggningstillgångar beräknas enligt reglerna i inkomstslaget kapital, med kvittning av vinster och för­ luster osv (se längre fram).

| 17

Näringsverksamhet

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust

Yrkesmässig värdepappers­handel (lageraktier) Kapitalförluster på lageraktier är fullt avdragsgilla.

Enligt tidigare rättspraxis (RÅ 1988 ref 45 I och II) ansåg man att det handlar om yrkesmässig värde­pappershandel om bolaget om­sätter minst 3 milj­ oner kr per år i handeln. Antalet transaktioner bör också vara fler än 50 st per år.

En dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2003 visar dock att man tittar mindre på volym och antal transaktioner och mer på syftet med verksam­heten och om det faktiskt är en aktivt bedriven värdepappers­handel.

Fallet gällde ett bolag som hade ett 25-tal aktieslag i sin aktie­ port­f ölj. Bolagets totala omsätt­ ning upp­g ick till drygt en miljard kr, varav 15,2 miljoner kr avsåg a ­ ktier. Antalet transaktioner med aktier har uppskattats till 150 under året, varav 85 avsåg försäljningar.

Vid 19 av försäljningarna såldes aktier som anskaffats ­under samma år. Övriga försäljningar avsåg poster och delposter anskaffade tidi­gare år. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att detta inte kunde räknas ­ rkesmässig värdepappers­ som y handel. Därmed ansågs aktierna vara kapital­placer­ingsaktier och alltså inte skattemässiga lager­ aktier. §§ RÅ 2003 ref 49

Sammanfattningsvis kan man säga att följande faktorer är av­gör­ande för om värdepappers­ 18 |

handeln ska anses vara yrkes­ mässig: • betydande omfattning • korta affärer • kontinuerlig handel.

Vad detta innebär rent konkret är inte riktigt klarlagt men som tumregel (och som även Skatte­ verket har hävdat) kan man säga att om om bolaget uppfyller följande krav ska värdepappershandeln betraktas som yrkesmässig: • Omsättning: minst 6 miljoner kr/år • Antal transaktioner: fler än 50/år • Omsättningshastighet: minst 3 gånger/år Omsättningshastighet = omsättning / [(IB lager + UB lager) / 2)]

Enligt en kammarrättsdom ska en bedömning av om en rörelse uppfyller kriterierna för att klassas som yrkesmässig värdepappershandel göras för varje enskilt taxeringsår. §§ Kammarrätten i Stockholm 4972-03

Men enligt en annan kammarrättsdom ska tillfälliga nedgångar i omfattningen av handeln inte påverka bedömningen av yrkesmässigheten. §§ Kammarrätten i Göteborg avd 3, mål nr 1040-1041-07,1613-1614-07

I ett handelsbolag med enbart människor som delägare går det knappast att få aktierna att bli ­betraktade som lagertillgångar, ­åtminstone om ingen handel har

bedrivits för utomståendes räkning. Istället gäller kapitalvinstreglerna för kapitalplaceringsaktier.

För handelsbolag som ägs av ­enbart juridiska personer eller med blandat ägande är rätts­ läget oklart. §§ RÅ81 1:4.

Näringsbetingade aktier För aktiebolag och ekonomiska ­föreningar är förluster på näringsbetingade aktier inte avdragsgilla (vinster på sådana aktier är å andra sidan skattefria). Med när­ingsbetingade aktier menas: • onoterade aktier (dvs alla aktier i bolag som inte är noterade på någon börs eller handelsplats) • noterade aktier om ägarföre­ taget har andelar med minst 10% av rösterna, eller inne­ havet betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller ett när­stå­ende företag. §§ IL 24 kap 14§.

För handelsbolag gäller inte samma regler som för aktiebolag mfl.

Kapitalförluster på närings­ betingade aktier är fullt avdrags­ gilla (vinster är å andra sidan skattepliktiga). Defini­tionen på närings­be­tingade aktier är inte densamma som ovan. I handels­ bolag räknas aktieinnehav som betingas av rörelsen som näringsbetingat, oavsett notering och storlek på inne­havet.

Andra aktier än närings­ betingade aktier är kapitalplaceringsaktier, se nedan.

Kapitalförluster på ­kapitalplaceringsaktier Aktier som inte är lager eller när­ingsbetingade räknas alltså som kapitalplaceringar.

För aktiebolag och ekonomiska föreningar är kapitalförluster på ­kap­it­ alplaceringsaktier och lik­nan­de värdepapper, bara avdragsgilla mot kapitalvinster på liknande värde­papper.

Om kapitalförlusterna är högre än kapitalvinsterna sparas den överskjutande delen av förlusten för att kvittas mot framtida kapitalvinster på liknande värdepapper. Detta görs i den s k kapital­placerings­ fållan i företagets ­dekla­ration. §§ IL 48 kap 26§.

För handelsbolag gäller inte samma regler som för aktiebolag mfl.

Uppkommer en sammanlagd för­lust på kapitalplacerings­ aktier ­redu­ceras den till 70% och kan dras av mot övriga bolags­ inkomster. §§ IL 48 kap 27 §

Kapitalvinstberäkning Som huvudregel gäller att kapital­vinsten är skillnaden mellan vad du fått för dina värdepapper – ­efter avdrag för försäljnings­kost­na­der – och vad det kostat att skaffa dem. När du köper värdepapper ser du normalt priset på en fondnota.

§§ IL 48 kap 27 § 2 st

| 19

Näringsverksamhet

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust Anskaffningsutgiften är det pris du faktiskt har betalat.

I detta ingår också omkostnad­ erna i samband med förvärvet, t ex courtage.

Schablonregel för beräkning av anskaff­ningsvärdet En schablonregel innebär att du alternativt kan beräkna anskaffningsutgiften för marknads­ noterade värdepapper till 20% av försäljningspriset. Denna metod är främst intressant vid äldre värde­pappers­innehav med låga anskaff­nings­utgifter.

Har flera värdepapper av samma slag anskaffats vid olika tidpunkter ska aktiernas genomsnitt­liga anskaffnings­ utgift be­räk­nas (se Genomsnitts­ metoden nedan).

Inga förvaltningsutgifter i kapitalvinst­beräkningen Däremot får du vid kapitalvinstberäkningen inte dra av löpande kost­nader som du haft under innehavstiden. Sådana kostnader kan vara utgiftsräntor, depå­avgifter och liknande. Dessa kostnads­poster räk­nas som löpande drifts­kost­nader i näringsverksamheten. Återinvesterande fonder Den utdelning som återinvesteras i många värdepappersfonder i form av nya andelar räknas in i anskaff­ningsutgiften för fond­ andel­arna (eftersom utdelningen ska tas upp till beskattning).

Utdelning som återinvesteras i fonder beskattas alltså vid utdelningstillfället, men belop20 |

pen dras av i samband med försäljning av fondandelarna.

Emissioner Vid ny- eller fondemissioner förekommer det att aktieägarna får aktier av ett annat slag än de aktier som ger rätt att vara med i emissionen. Detta innebär att de ursprungliga aktierna behåller sin tidigare anskaffningsutgift, medan de fondemitterade aktierna anses anskaffade utan kostnad.

För nyemitterade aktier mot­svaras anskaffningsutgiften av det belopp som du betalat vid ny­emis­sionen.

Arv och gåva Vid arv, gåva, bodelning etc (benefika fång) övertar mottagaren överlåtarens anskaffningsutgift, även om tid­punkten för anskaffningen ligger långt bakåt i tiden.

Genomsnittsmetoden Om du vid flera tillfällen har köpt ett värdepapper av ett visst slag, t ex andelar i en viss fond eller ­aktier i ett och samma bolag, har du sannolikt varierande anskaff­nings­utgifter på dina andelar. Genomsnitts­ metoden används då för att beräkna en genomsnittlig anskaffningsutgift för värde­ papperet.

Som anskaffningsutgift räknar du det genomsnittliga anskaffningsvärdet för alla värdepapper som är av samma slag och sort, oav­sett hur och när du skaffade dem. Du gör t ex separata beräkningar för

A-aktier, B-aktier, stam­aktier respektive preferensaktier.

Man utgår från de faktiska ­anskaffningsutgifterna vid olika köptillfällen och lägger ihop dessa. Har du både köpt och fått aktier av samma slag (genom arv, gåva eller liknande), kan du använda schablonregeln för de aktier du fått, dvs sätta 20% av för­sälj­nings­priset som anskaffningsutgift.

För varje ny anskaffning gör du en ny beräkning av den genomsnittliga anskaffnings­ utgiften, oav­sett om du köpt aktierna eller fått dem. Sedan måste du naturligtvis också justera anskaffningsutgiften om du säljer eller ger bort aktier.

Vid arv eller gåva övertar mot­tag­aren den anskaffnings­ utgift du som överlåtare/givare haft. §§ IL 48 kap 7§.

Blandade fång Om du säljer aktier till underpris, t ex till en närstående, räknas det delvis som en gåva, ett så kallat blandat fång. Det innebär att du kapitalvinst­ beskattas men inte får dra av anskaffningsutgiften för den del av aktierna som du gav bort.

Den som får gåvan tar över anskaff­ningsutgiften för gåvo­ delen.

Teckningsrätter och delrätter När du avyttrar teckningsrätter eller delrätter, som du fått genom att du haft aktier i ett visst bolag, gör du ingen proportionering av moderaktiens

anskaffningsutgift. Teckningsrätterna respektive delrätterna anses istället anskaffade utan kostnad. Därför skattar du för hela försäljnings­priset efter ­avdrag för försäljningskostnader om du säljer dem.

När du utnyttjar rätterna till köp av aktier, konvertibla skulde­­ brev ­eller skuldebrev med optionsrätt blir det ingen kapital­vinst­beskatt­ning. Teckningspriset blir anskaffnings­ utgiften för värde­pap­peret.

Har du köpt teckningsrätt­ erna eller delrätterna utan att du ägt ak­tier i bolaget, utgör köpeskil­l­ing­en för rätterna anskaffnings­utgiften.

Konvertibla skuldebrev och ­optionsrätter Konvertibla skuldebrev (konver­ tib­ler), konvertibla vinstandels­ be­vis (KVB), teckningsoptioner och köp- och säljoptioner för aktier kap­ital­vinstbeskattas på samma sätt som aktier.

Optionsskuldebrev beskattas inte alls som aktier utan enligt reglerna för skuldebrev.

Om du byter ut konvertibler mot aktier (konvertering) eller utnyttjar en företrädesrätt att teckna ett konvertibelt skuldebrev, blir det ingen kapitalvinstbeskattning.

Om du däremot säljer en konver­tibel, en företrädesrätt eller en a ­ ktie som du skaffat genom konver­tering, beskattas kapitalvinsten. Det­samma gäller vid inlösen av ett konvertibelt skuldebrev.

| 21

Näringsverksamhet

Aktier och liknande värdepapper – kapitalförlust

Aktiefonder Även när du köper en teckningsrätt eller ett konvertibelt skulde­brev kan du teckna ett konver­teringslån eller aktier eller byta kon­vertibeln mot aktier utan kapitalvinstbeskattning. Om du där­emot säljer sådana värdepapper blir det kapitalvinstbeskattning.

Anskaffningsutgiften är samt­liga de kostnader du har haft för att skaffa konvertibeln.

Däremot överförs inte någon del av moder­aktiens anskaffningsutgift.

För konvertibler av samma slag och sort beräknar du en gemensam anskaffningsutgift.

Du får använda schablonregeln (20% av försäljningspriset) för marknadsnot­erade konvertibler.

Optionsrätter En optionsrätt innebär en rätt att köpa eller nyteckna aktier till ett visst pris som har utfästs i förening med ett skuldebrev.

Optionsrätten kallas tecknings­ option om det är en rätt att vara med i en nyemission. Med options­rätt m ­ enas även köp­ option, dvs en rätt att köpa aktier i ett annat bolag.

Säljer du ett skuldebrev som emitterats tillsammans med en ­optionsrätt beskattas du enligt ­reglerna för skuldebrev. Om skulde­brevet är konvertibelt används dock reglerna för konvertibler.

Försäljning av optionsrätter ­beskattas enligt reglerna för aktier. Anskaffningsutgiften för en företrädesrätt till skuldebrev med ­optionsrätt sätts till noll 22 |

kronor om du köpt den med anledning av att du har aktier.

I annat fall är den köpeskilling du betalat a ­ nskaffningsutgift.

Har du skaffat ett skuldebrev med optionsrätt genom att du varit med i emissionen, anses skulde­brevet köpt för sitt mark­ nads­vär­de vid emissions­tid­ punk­ten. Options­rätten anses anskaffad för resten av emissionspriset (restvärdet). Skulle marknadsvärdet på skulde­ brevet vara högre än emissions­ priset, hör hela priset till skulde­ brevet.

Läs mer om civil- och skatte­ rätts­­liga regler för alla värde­ papper i vår bok VÄRDEPAPPER .

Aktiefonder Se Aktier och liknande värdepap­ per – kapitalförlust.

Aktieägartillskott Se Villkorade ­aktieägartillskott och Ovillkorade ­aktieägartillskott.

Alkohol Se Representation, Sprit, Starköl och Vin.

Andel i ­handelsbolag Se Handelsbolagsandel.

Andelshus Om du är delägare i ett andelshus gäller speciella regler.

Räknas inte fastigheten som ett småhus, är den alltid näringsfastighet för del­ägarna oavsett om de bor på fastig­heten eller inte. Fastigheter som (direkt eller indirekt via handelsbolag) ägs av tre eller flera per­soner, och som inrymmer eller är avsedda att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare, defini­eras som andelshus. Bara byggnader som är taxerade som hyres­hus­enheter kan vara andelshus.

När delägarna själva bor på ­fastigheten gäller följande: • Varje delägare redovisar som ­inkomst sin andel av hyror från utomstående, övriga intäkter samt egen bostads­ förmån.

• Varje delägare drar av sin andel av löpande driftkost­ nader, utgifts­räntor mm.

Bostadsförmån Värdet på bostadsförmånen för den egna bostaden ska motsvara normalhyran (bruksvärdes­ hyran) för en likvärdig lägenhet på orten. Ibland redovisar delägaren sitt driftskostnads­ bidrag som intäkt. Detta bidrag kan också kallas avgift men är ändå samma sak. Om bruksvärdeshyran är högre än drifts­kost­ nadsbidraget eller avgiften, ska mellanskillnaden läggas till som värde av bostadsförmån.

Begränsad avdragsrätt För andelshus är avdragsrätten för reparationer och underhåll ­begränsad.

Den del av en delägares kostnad för reparationer, som överstiger 10% av det taxeringsvärde som gällde för fastigheten året före det år då åtgärderna utfördes, får inte dras av. Överstigande repara­tions­ kostnader ska istället läggas på avskrivningsplan och skrivas av efter reglerna för näringsfas­tig­ heter.

Begränsningen till 10% räknas på hela fastighetens taxerings­värde. Därför måste denna övre gräns för avdrag fördelas på varje delägare efter hur stor andel han äger i fastigheten. Fem ägare med en femtedel vardera får alltså bara direkt dra av reparations­kostnader på upp till 2% av taxeringsvärdet. §§ IL 2 kap 16§ och 19 kap 3§.

Underskott Blir det underskott i den verksamhet som andelslägenheten ingår i, har du rätt att dra av hela eller en del av underskottet som kapitalförlust i inkomst­ slaget kapital. Förlusten ska då först reduceras till 70% och med en 30-procentig skattereduktion blir skatteeffekten av ett underskott 21% (70% x 30%).

| 23

Näringsverksamhet

Andelshus

Anläggningsreserv

Du deklarerar inkomst av näringsverksam­het för andelen av andels­huset så här:

• Min andel av uthyrda lokaler i fastigheten + 10 000 • Min andel av gemensamma ränteintäkter + 10 000 • Min andel av fastighetsskatt

– 10 000

• Min andel av reparationer och underhåll – 30 000 • Min andel av andra fastighetsutgifter (inklusive egna ränteutgifter) – 120 000 • Bostadsförmån för egen lägenhet Underskott

+ 40 000 = – 100 000

Denna avdragsrätt gäller endast om underskottet hör till en egen bo­stadslägenhet. Om en andel i fastig­heten omfattar även annat än en privatbostad, t ex uthyrda lägen­heter eller lokaler, måste därför underskottet fördelas på privat­bostaden och den övriga delen.

Du måste i sådana här fall göra en utredning om vad som hör till den egna lägenheten och vad som hör till fastighetsinnehavet i övrigt. Vanligtvis godtas att du gör fördelningen genom att jämföra förmåns­värdet för den egna lägenheten och andelen av hyresintäkter i ­övrigt.

Din andel av uthyrda lokaler i fastig­ heten är 10 000 kr. Värdet av din bostadsförmån är 40 000 kr. Du har ett underskott på 100 000 kr.

Lägger du samman värdet av din bo­stads­förmån och din andel av uthyrningen blir det 50 000 kr (40 000 + 10 000).

Om du sedan dividerar bo­stads­ förmåns­värdet med detta belopp får du fram att 4/5 (40 000/50 000) av underskottet på 100 000 kr, dvs 80 000 kr, hör till din egen lägenhet och kan dras av i inkomstslaget kapital. Detta ger en skattereduk­tion på 80 000 x 70% x 30% = 16 800 kr. Återstoden av underskottet, 20 000 kr, ­rullar du vidare till nästa år enligt vanliga regler för underskott i näringsverk­samhet. §§ IL 42 kap 33§.

Kapitalvinstberäkningen Avdragsrätten för reparationer och underhåll är begränsad (se ti­di­gare avsnitt) för dig som äger ett andels­hus. När du senare säljer andelshuset får du därför istället räkna med dessa icke medgivna avdrag i omkostnadsbeloppet vid kapitalvinst­ beräkningen. Det inne­bär att kapitalvinsten minskas med de kostnader för reparation och under­håll du tidigare inte fått avdrag för. §§ IL 45 kap 11,12 och 14§§.

Anläggningsreserv Se Avskrivningar.

24 |

Anläggningstillgång Se Byggnader, Goodwill, Immate­ riella t­ illgångar och Inventarier och ­maskiner.

att det främjat bolagets verksamhet.

Kammarrätten upphävde förvaltningsrättens dom och gav bolaget rätt till avdrag.

(Kammar­rätten i Göteborg avd 2, mål nr 2854-2000)

Annonskostnader

Se även Reklam och Sponsring.

Annonskostnader och andra re­kl­ am­kostnader är avdragsgilla.

Anslutningsavgifter

Rättsfall om annons i ­föreningstidning Ett revisionsbolag drog av kostnader för annonser de haft i olika ideella föreningars tidningar som Tidningen Brottsoffer, Föräldraföreningen mot narkotika och Länknytt m fl. Skatteverket ville inte ­medge avdraget med motiveringen att det reklamvärde som bolaget fått ­genom ­annonseringen är obetydligt i förhållande till kostnaden.

Betalningen för annonserna var mer att betrakta som ett välgörenhets­ bidrag än som en marknadsförings­ kostnad. Skatteverket ­menade också att en förutsättning för att en kostnad ska vara avdragsgill är att det finns ett samband mellan kostnaden och intäkternas förvärvande. I detta fall hade annons­kost­naderna endast ett obetydligt samband med intäkternas förvärvande.

Fallet gick upp i förvaltningsrätten som ansåg att bolaget inte kunnat göra sannolikt att reklamvärdet var till­räckligt i förhållande till kostnad­ erna för annonserna och där­för avslog överklagandet. Bolaget över­klagade till kammarrätten som gjorde bedöm­ ningen att reklamvärdet inte är ute­slutet i tidningar och skrifter som ges ut av ideella föreningar och stiftelser. Kammarrätten ansåg att bolaget hade gjort sannolikt att reklamvärdet inte varit obetydligt och

Anslutningsavgifter får du skriva av efter samma regler som för ­inventarier. Det gäller t ex anslutningsavgifter för el, vatten och a ­ vlopp.

Se Inventarier och ­maskiner.

Anståndsavgifter Anståndsavgifter är inte avdragsgilla. §§ Lag om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall 5§.

Anställda Så gott som alla personalkost­ nader är avdragsgilla.

Se även Arbetsgivaravgifter, Löner, ersättningar och ­arbetsgivaravgifter och Förmåner. §§ IL 16 kap.

Ansvarsförsäkring I många verksamheter krävs ­an­svars­f örsäkringar som skydd för skadeståndskrav, t ex för vårds­lös råd­g ivning. Premien för en a ­ nsvars­f örsäkring är avdragsgill. Detta gäller även | 25

Näringsverksamhet

Ansvarsförsäkring

Arbetsgivar­organisation om det inte finns något absolut krav på att ha en sådan.

I många företagsförsäkringar ­ingår en ansvarsdel automatiskt.

Arbetsgivar­organisation Avgifter till arbetsgivarorga­nisa­ tioner är normalt inte avdrags­ gilla. Företaget får dock dra av ­ersättning för konflikt­ändamål.

Se även Medlemsavgifter. §§ IL 16 kap 13§.

Arbetsgivaravgifter De arbetsgivaravgifter företaget be­talar på de anställdas löner, ersätt­ningar och förmåner är ­avdragsgilla. Även upplupna arbetsgivar­ avgifter på löner och semester­ löner som tjänats in men inte ­betalats ut under räkenskapsåret, är avdragsgilla i företagets dek­laration för räkenskapsåret.

Se även Upplupna kostnader.

Nedsättning i ­stödområdet Företag i stödområdet får en nedsättning av arbetsgivar­ avgifterna med 10% på löne­ kostnader upp till 71 000 kr per månad (85 200 kr per år).

Nedsättningen gäller inte anställda för vilka arbetsgivaravgifterna endast är 10,21%. För företag som har regional nedsättning får nedsättning av socialavgifterna för ungdomar får aldrig medföra att socialavgift­erna understiger

26 |

ålderspensionsavgiften på 10,21%.

I Faktabanken på www.blinfo.se kan du läsa mer om det utvidgade företagsstödet och se vilka kom­muner som ingår i stöd­ området.

Arbetskläder Enskild firma och handelsbolag Kostnader för skyddskläder är av­dragsgilla, dvs kläder som skyddar mot frätande ämnen, mekaniska skador eller mot regn, kyla eller värme. Overaller, stövlar med stålhätta, byxor med knäskydd är e­ xempel på avdragsgilla arbetskläder.

Men även kostnader för andra kläder som används i verksam­ heten, men som inte är lämpliga för privat bruk, är avdragsgilla.

Detta gäller t ex uniformer och ­andra kläder som är tydligt avsedda för verksamheten, t ex genom ett tydligt fastsatt märke med före­tags­namn eller logo­typ.

Anställda Kostnaden för anställdas arbetskläder är avdragsgill för företaget som personalkostnad.

Dock är bara vissa typer av arbetskläder skattefria för den anställde. Det är samma typer av arbetskläder som är avdragsgilla för en närings­idkare, dvs skyddskläder och andra kläder som inte är lämpade för privat bruk. §§ IL 11 kap 8 och 9§§.

Arbetslöshetskassa

Avbetalningsköp

Se Ackordsförlust.

Om du köper ett inventarium eller en maskin på avbetalning får du göra avskrivningar på hela utgiften enligt de vanliga reglerna för avskrivning på inventarier, även om du inte betalat hela utgiften under räkenskapsåret.

Detta gäller även dig som kostnadsför utgifter vid betalningstillfället, dvs bokför enligt kontantmetoden.

Se Inventarier och ­maskiner.

Arbetsresor Se Resor till och från ­arbetet, Tjänsteresa och Tillsynsresor.

Arbetsrum Se Lokal i egen bostad.

Arrende Kostnader för arrende är avdrags­g illa, t ex arrende av en rörelse eller arrende av en lant­bruks­enhet. Den del av arrendeavgiften för t ex en lantbruksenhet som avser bo­stadsdelen är dock inte avdragsgill.

Arrendatorns kostnader för repa­rationer och underhåll av fastighets- eller rörelseägarens tillgångar är avdragsgilla.

Utgifter för ny-, till- eller om­byggnad dras av genom årliga värdeminsk­nings­av­drag. Detsamma gäller utgifter för inventarier.

Se även Förbättringsutgifter på ­annans fastighet samt Inventarier och ­maskiner.

RÅ 1993 ref 63 Inte avdragsrätt för

Avbrottsförsäkringar Premier för avbrottsförsäkring är avdragsgilla. En avbrottsförsäkring täcker förlorade intäkter när företagets drift tillfälligt ligger nere, t ex på grund av sjukdom e­ ller stöld.

Aviseringsavgift Aviseringsavgifter för lån är en avdragsgill finansiell kostnad.

Avkastningsskatt Avkastningsskatt är av­drags­g ill och betalas på vissa pensionskostnader (kontoavsättningar mm).

§§ sådan del av arrendeavgiften som ­avser bostad, IL 19 kap 26–28§§.

A-skatt Se Skatter. | 27

Näringsverksamhet

Avkastningsskatt

Avlopp

Avlopp Kostnader för avlopp, slamtömning mm är avdragsgilla om fastigheten tillhör näringsverksamheten (nä­r­ingsfastighet).

Bedriver du enskild näringsverksamhet i en särskilt ­inrättad del av din privatbo­stads­fastighet får du bara dra av den del av kostnaderna för avlopp mm som hör till verksamheten.

Ledningar för avlopp räknas som byggnadstillbehör och får dras av enligt reglerna för Byggnader.

Avloppsledningar som är till för driften av verksamheten räknas som byggnads­in­ven­tarier och är avdragsgilla enligt reg­lerna för ­inventarier.

Se Inventarier och ­maskiner.

Se även Lokal i egen bostad.

Avskrivningar En tillgång som har ett ekonom­ iskt värde för verksamheten under flera år får normalt inte dras av direkt i f­ öretagets deklaration. Istället ska avdraget delas upp genom årliga avskrivningar (värdeminskningsavdrag).

Avskrivningstidens längd beror på vilken typ av tillgång det är, dvs beroende på hur lång den ekonomiska livslängden är för just den tillgången.

Utgifter för följande tillgångar ska inte dras av direkt utan gen­om avskrivningar: • byggnader • markanläggningar 28 |

• förbättringsutgifter på annans fastighet • inventarier och maskiner • goodwill • andra immateriella rättig­ heter såsom patent, mönsterskydd, hyresrätter och upphovsrätter.

Avskrivningsreglerna för de olika typerna av tillgångar hittar du i särskilda avsnitt.

Se Byggnader, Förbättringsutgif­ ter på ­annans fastighet, Goodwill, Immateriella ­tillgångar, Inventarier och ­maskiner samt Markanlägg­ ningar.

Värdebeständiga tillgångar Observera att företaget inte kan göra avskrivningar på värde­ beständiga tillgångar, såsom mark eller värdefulla konstverk.

Förbrukningsinventarier Observera att inventarier av mindre värde och inventarier med en ekonomiskt livslängd på högst tre år får dras av direkt, se Förbruknings­inventarier.

Avstyckning Kostnader för avstyckning är inte direkt avdragsgilla utan läggs till anskaffningsutgiften för den nya fastigheten eller de nya fastig­heterna. Därmed blir avstyck­nings­utgiften avdragsgill först vid en framtida kapitalvinstberäkning.

Se även Omarronderings­avgift.

Avtalsförsäkringar

Avvecklings­kostnader

Kostnader för anställdas försäkringar är avdragsgilla. Det gäller både försäkringar enligt kollektiv­avtal eller hängavtal och frivilligt tecknade försäkringar. Vanligast är försäkringar via FORA (AFA-­ försäkringar) och Alecta (enligt ITP­-planen) men även andra försäkringar förekommer, t ex grupp­liv- eller grupp­sjuk­f örsäk­ ring­ar via försäkringsbolag.

Se även AFA-försäkringar.

Se Nedläggnings­kostnader.

| 29

Näringsverksamhet

Avvecklings­kostnader

Böcker från Björn Lundén Information AB AKTIEBOLAG ANSTÄLLDA ATT AVSLUTA EN ANSTÄLLNING AVDRAG AVTAL BOKFÖRING BOKFÖRING & FÖRENKLAT ÅRSBOKSLUT BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING I MINDRE AKTIEBOLAG – K2 BOKSLUTSANALYS BOSTADSRÄTT BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE BUDGET BYTE AV FÖRETAGSFORM BYTE FRÅN ENSKILD FIRMA TILL­AKTIEBOLAG BYTE FRÅN HANDELSBOLAG TILL­AKTIEBOLAG DEKLARATIONSTEKNIK DET NYA SKATTEFÖRFARANDET EKONOMISK UPPSLAGSBOK EKONOMISKA FÖRENINGAR ENSKILD FIRMA FASTIGHETSBESKATTNING FASTIGHETSJURIDIK FEMTIO PLUS FINANSIERING FUSIONER & FISSIONER FÅMANSFÖRETAG FÄLLOR OCH FEL I PRAKTIKEN FÖRETAGETS EKONOMI FÖRETAGSKALKYLER FÖRETAGSJURIDISK UPPSLAGSBOK FÖRHANDLINGSTEKNIK FÖRMÅNER FÖRSÄLJNINGSTEKNIK GOD MAN & FÖRVALTARE GÅVA HANDELSBOLAG HÄSTVERKSAMHET IDEELLA FÖRENINGAR IDROTTSFÖRENINGAR INKÖPSTEKNIK

KOMPANJONER KOMPETENSFÖRSÄLJNING OCH PERSONLIG MARKNADSFÖRING KONCERNER KULTURARBETARBOKEN LANTBRUKARBOKEN LIKVIDATION LÖNEHANDBOKEN LÖNESÄTTNING MAKAR MALLAR & DOKUMENT MARKNADSFÖRING MOMS PENSIONSSTIFTELSER PERSONLIG EFFEKTIVITET PRESENTATIONSTEKNIK PRISSÄTTNING REDOVISNING I BOSTADSRÄTTS­ FÖRENINGAR REDOVISNING I IDEELLA FÖRENINGAR REDOVISNING I LANTBRUK REPRESENTATION REVISION I FÖRENINGAR SAMBOBOKEN ROT & RUT SAMFÄLLIGHETER SEMESTER & SJUKFRÅNVARO SKATTENYHETER SOLOFÖRETAG STARTA & DRIVA FÖRETAG START UP AND RUN A BUSINESS IN SWEDEN STIFTELSER STYRELSEARBETE I AKTIEBOLAG STYRELSEARBETE I FÖRENINGAR SÄLJA TJÄNSTER TESTAMENTSHANDBOKEN UTLANDSMOMS VARDAGSJURIDIK VD-BOKEN VÄRDEPAPPER VÄRDERING AV FÖRETAG ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

www.blinfo.se

Karin Fyhr

Björn Lundén

UR INNEHÅLLET Arbetskläder • Avskrivningar • Bilkost nader • Datorer och dator program • Dubbel bosättning • Expansionsfond • Facklitteratur • Förbrukningsinventarier • Glasögon • Gåvor till anställda • Hyror • Hälso- och sjukvård • Icke avdragsgillt • Kapitalförluster • Kapitalförsäkringar • Kurser och Konferenser • Kundförluster • Lokaler • Lånedatorer • Massage • Medlemsavgifter • Friskvård • Pensionssparande • Periodiseringsfonder • Prenumerationer • Representation • Resor • Räntefördelning • Skatter • Sponsring • Startkostnader • Stöld • Traktamenten • Utbildning • Vin och sprit FÖRFATTARNA

Karin Fyhr, Björn Lundén, och Ulf Bokelund Svensson arbetar med skattefrågor vid Björn Lundén Information AB.

– KUNSKAPSFÖRETAGET FÖR FÖRETAGSKUNSKAP –

Ulf Bokelund Svensson

www.blinfo.se

Avdrag 2012

AVDRAG 2012 är ett utförligt avdragslexikon för företag och privatpersoner. Här hittar du alla upptänkliga deklarationsavdrag med rättsfalls- och laghänvisningar. Allt förklarat på ett begripligt sätt och med många praktiska exempel och tips.

KARIN FYHR BJÖRN LUNDÉN ULF BOKELUND SVENSSON

AVDRAG 2012 Uppslagsbok för företag och privatpersoner