9789127421882

E

E

litteraturbok 2

Ekengrens svenska hans-eric ekengren brita lorentzson-ekengren Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2

Ekengrens svenska

I Litteraturbok 2 presenteras 1900-talets litteraturhistoria med början i kapitlet ”Moderna strömningar och ismer”. Boken avslutas med ”Litteratur i vår tid”.

Varje kapitel inleds med ett uppslag som i text och bild introducerar innehållet.

Därefter följer avsnitt som guidar läsaren genom förra århundradet, dess litterära texter och händelser som påverkat samhällsutvecklingen. De litterära textutdragen avslutas med samtalsfrågor och varje kapitel sammanfattas med ett uppslag med bilder och uppgifter under rubrikerna ”Skriv” och ”Gå vidare”.

Längst bak finns ett avsnitt som presenterar verktyg vid litteratursamtal.

www.nok.se/laromedel

litteraturbok 2

E

Ekengrens svenska

hans-eric ekengren ⋅ brita lorentzson-ekengren

ISBN 978-91-27-42188-2

9 789127 421882

EkengrenLB2_omslag.indd 1

2012-03-06 16.28

1 Moderna strömningar och ismer

.......................................

6

Vad är skönlitteratur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Det viktiga litteratursamtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Nycklar till en text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Perspektiv på skönlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Bild som text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Nycklar till en bild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Tidens närvaro i konst och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Modernismens förtrupp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 En våg av ismer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

2 På tröskeln till ett nytt sekel

.....................................

30

Det moderna genombrottet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Ibsen och den nya dramatiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Ur Et dukkehjem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 August Strindberg – en litterär megastjärna . . . . . . . 44 Ur Röda rummet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Ur Ett drömspel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Victoria Benedictsson och kvinnans frihet . . . . . . . . . . 59 Ur Pengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 Pessimism och flanörlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 Esteten Oscar Wilde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Ur Dorian Grays porträtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Betraktaren Hjalmar Söderberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 En herrelös hund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Tidiga trendbrott . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Engagerade Elin Wägner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74 Hjalmar Bergman, skrattet och skräcken . . . . . . . . . . . . 76 Ur Markurells i Wadköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 Selma Lagerlöf – en gudabenådad berättare . . . . . . . 83 Ur Gösta Berlings saga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 Sigrid Undset och den historiska romanen . . . . . . . . . 90 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

3 Vårt närmaste århundrade

.............................

94

En ny skön värld? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Krig och den förlorade generationen . . . . . . . . . . . . . . . . . 98 Joseph Conrad och kolonialismens baksida . . . . . . 101 Ur Mörkrets hjärta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Hemingway och isbergstekniken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 Gammal man vid bron . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Aleksandr Solzjenitsyns avslöjande ord . . . . . . . . . . . 110 Ur En dag i Ivan Denisovitjs liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Väinö Linna och krigets nakna sanning . . . . . . . . . . . . 115 Signaler från det undermedvetna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Marcel Proust – madeleinekakor och lindblomste . .120 Ur På spaning efter den tid som flytt, del 1 . . . . 121 Virginia Woolf – genialisk modernist . . . . . . . . . . . . . . . 122 Ur Mot fyren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124 James Joyce och den inre monologen . . . . . . . . . . . . . . . 127 Ur Odysseus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Franz Kafkas skuggvärld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131 Ur Processen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Förändringens tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Otidsenliga Karen Blixen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 Ur Ringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Magiske Gabriel García Márquez . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 Ur En mycket gammal man med ett par enorma vingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150

4 Unikt, svenskt och samtida

.......................................

152

Kriser, strejk och framgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Världsunika arbetarförfattare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 Torparkvinnornas Moa Martinson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Ur Mor gifter sig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Vilhelm Moberg och utvandrarnas öden . . . . . . . . . . . 163 Statarnas egen Ivar Lo-Johansson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 Svensk barn- och ungdomslitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Världens bästa Astrid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Allra käraste syster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Prisbelönade Johanna Thydell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175 Ur I taket lyser stjärnorna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Illustrationer och litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Svensk film i världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Demoniske dramatikern Bergman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

5 Det moderna dramat

188

Arvet från Ibsen och Strindberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 Teaterexposé . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 191 Brecht och distansen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193 Beckett och meningslösheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Ur I väntan på Godot . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Noréns dramatiska konflikter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Ur Natten är dagens mor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 204 Sarah Kane och grymhetens teater . . . . . . . . . . . . . . . . . . 209 Kristina Lugns svarta humor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 Ur Rut och Ragnar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 Gycklaren Dario Fo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 217 Ur Vi betalar inte, vi betalar inte . . . . . . . . . . . . . . . . . 219 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

Harry Martinson, resenär i nuet och kosmos . . . . . . 274 Ur Aniara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 Samhället i lyriken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275 Nelly Sachs, de mördades röst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 276 Du sitter … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 277 Pia Tafdrup, en dansk förnyare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Lacrima . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 278 Ann Jäderlund och den mänskliga naturen . . . . . . . . 279 Vänder dig rosen bladen, Och vad går det inte att tala om? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 280 Lyrik i vardagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281 Sonja Åkesson – vardagsspråkets mästarinna . . 282 Upprustning, Ja tack . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 282 I Bodil Malmstens skrattspegel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 284 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 286

6 Poesi utan gränser

7 litteratur I vår tid

.......

..........

228

Nycklar till en dikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Den moderna lyriken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 230 Walt Whitmans humanitära vision . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 231 Jag drömde i en dröm . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 Ensamma Emily Dickinson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 233 Jag är Ingen! Vem är du?, Jag aldrig sett en hed . .235 Rebellen Arthur Rimbaud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236 Uppbrott, Vokaler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 238 Edith Södergran, en modig modernist . . . . . . . . . . . . . . 239 Dagen svalnar … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 240 Pär Lagerkvist och ångesten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 242 Ångest, ångest är min arvedel … . . . . . . . . . . . . . . . . . 243 Vladimir Majakovskijs örfil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 244 Ur Ett moln i byxor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 245 Gunnar Ekelöf och den inre vägen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 247 Blommorna sover i fönstret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249 Lyriken i musiken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 250 Jordnära Dan Andersson . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 Omkring tiggarn från Luossa … . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 Melankoliske Fröding . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 255 Förebilden Bob Dylan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 259 Allkonstnären Patti Smith . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 Universum i lyriken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 Wisława Szymborska och det stora i det lilla . . . . . 263 Katt i tom våning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 264 Världspoeten Adonis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266 Efter tystnaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 269 Tranströmers poetiska bilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 270 Storm, Romanska bågar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 272

.........

288

Ordets makt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 290 Rushdies satansverser i lågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 292 Nawal El Saadawi och friheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 293 Ur Livets källa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 295 Arundhati Roy – en röst åt de små . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 298 Waris Dirie – fotomodell och opinionsbildare . . . . 299 Litteraturkritikens funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301 Litterär kanon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 302 Nya genrer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 304 Gluchovskijs underjordiska labyrint . . . . . . . . . . . . . . . . 308 Ur Metro 2033. Den sista tillflykten . . . . . . . . . . . . . 309 Ursula le Guins samhällskritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 314 Art Spiegelman och förintelsen i rutor . . . . . . . . . . . . . . 315 Husfrid enligt Alison Bechdel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 315 Ur Husfrid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 316 Vad är en bok? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 318 Skriv, Gå vidare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 VERKTYG VID LITTERATURSAMTAL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 324 REGISTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 326 TEXTKÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331 BILDKÄLLOR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 334

1 MODERNA STRÖMNINGAR OCH ISMER Under 1900-talet föddes ett antal s k ismer som var och en försökte ge uttryck åt nya ideologier och moden i tidens kultur. Omvälvningar som industrialism, emigration och världskrig präglade en stor del av 1900-talet. Ur den här tidsandan föddes upproriska tankar och krav på ett nytt och människovärdigt samhälle där den gamla kulturen och konsten måste ersättas av någonting nytt. Målare och författare m fl revolterade mot den gamla, etablerade kulturen och visade hur den nya skulle se ut. Det var så ismerna, de nya stilarna, uppstod, en ism för varje ny ideologi.

New York 1930. En stad uppsprungen ur emigration, moderna strömningar och många drömmar.

Spåren efter Freud och Einstein Sigmund Freuds (1856–1939) idéer om psykoanalys och tankar om människans undermedvetna och Albert Einsteins (1879–1955) omstörtande nytolkningar av relativitetsteorin och kvantteorin förändrade synen på människan och världen.

Varken tiden eller rummet, menade Einstein, är absoluta och konstanta begrepp. När rummet förändras gör också tiden det, tvärs emot vad Isaac Newton (1642–1727) tidigare hade hävdat. Tiden är inte någonting som alltid 6

strömmar fram på samma monotona sätt, i all evighet. Och det rumsliga är lika oförutsägbart som människan själv. Rummet är nämligen ingen oföränderlig kvadrat och människan ingen avgränsad varelse.

De nya psykologiska och naturvetenskapliga teorierna inspirerade författare och konstnärer att betrakta människan på nytt sätt och berätta annorlunda. Det är just vad den moderna romanens författare gjorde. Påverkade både av Freud och av Einstein gick författare som t ex

litteraturbok 2

Edvard Munchs berömda målning Skriet från 1893. Den norske konstnären var en pionjär inom expressionistiskt måleri.

James Joyce, Marcel Proust, Virginia Woolf och Franz Kafka i stället på djupet för att utforska människans undermedvetna och söka svaret på frågor som: Vad är en människa? Hur påverkar olika händelser människans tankar, känslor och medvetande?

Den moderna världen är turbulent. I modernistiska romaner, noveller, dikter och dramer söker författare världen över svaren på frågorna om människan i livets kaos och hets.

1 moderna strömningar och ismer

7

Vad är skönlitteratur?

Skönlitteratur är ett samlingsnamn för texter som är skrivna med ett konstnärligt syfte. Innehållet behöver inte vara sant men kan vara det.

Konstnärlig frihet Skönlitteratur skiljer sig från facklitteratur genom skildringen av verkligheten. Facktexter beskriver exakt utan konstnärliga mål och det är information och fakta som gäller. En skönlitterär författare däremot kan utgå från verkliga händelser och bädda in dem i en historia som är fiktiv, dvs påhittad. Att skriva konstnärligt är en fråga om originalitet i språkbehandling och berättarteknik.

Det gäller att skapa stämning och spänning och skriva så att läsaren kan se personer och miljöer framför sig. Inlevelsen är viktig för läsupplevelsen. Läsaren ska kunna glädjas, lida och sörja med de fiktiva personerna.

Skönlitteraturen berättar inte allt i detalj utan den gestaltar och gör läsaren till medskapare i texten och låter honom identifiera sig med personerna.

Läsaren kan känna med karaktärerna och själv tolka det som står mellan raderna, undertexten. En romangestalt blir intressant genom det hon eller han gör, säger, känner och tänker.

Skönlitterära verk är till formen oftast romaner, noveller, lyrik eller dramatik, men även essäer hör till skönlitteraturen. Till skillnad från facklitteratur finns inga källhänvisningar eller annan dokumentation i ett skönlitterärt verk.

Skönlitteraturen bjuder på dialoger som för handlingen framåt och omväxlar med längre berättande partier, ofta utan rubriker som vägledning.

Epik, lyrik och dramatik Platon (427–347 f Kr) tyckte att litteraturen enbart härmade verkligheten och skapade ett begrepp för det, mimesis (mimesis är grekiska och betyder härma). Mimesisbegreppet är centralt inom litteraturvetenskapen än i dag.

Aristoteles (384–322 f Kr), som var Platons elev, delade inte sin lärares uppfattning och menade att litteraturen hade ett stort värde för människan eftersom den kunde göra henne lycklig. Visst härmade litteraturen verkligheten men det var positivt eftersom det skapade sammanhang både för människan och för samhället. Genom att dela in litteraturen i epik och dramatik (Aristoteles ansåg inte att lyriken var en egen genre) med typiska kännetecken blev Aristoteles den förste som såg vetenskapligt på litteraturen och lade grunden för den moderna litteraturvetenskapen.

Med epik menas berättande litteratur, såsom vi använder termen skönlitteratur, dvs främst romaner och noveller. Men till litteraturstudier hör även att analysera dramatik och lyrik.

8

litteraturbok 2

Det viktiga litteratursamtalet Syftet med en text står knappast klart från början, det måste diskuteras fram.

Genom att samtala om texten fördjupar du dina egna reflektioner med hjälp av andras synpunkter. I en dialog där var och en bidrar med sina tolkningar och funderingar växer förståelsen så småningom fram. Att tänka själv och utveckla sina tankar tillsammans är litteratursamtalets viktigaste uppgift.

Att föra ner sina tankar Det bästa underlaget för ett samtal får du om du själv formulerar några frågor till texten. Skriv upp sådant som du spontant tänker på under läsningen och som du sedan vill diskutera med andra. Det kan vara speciella citat, tankar som dyker upp, bildspråk du fastnat för, händelser som gör intryck på dig, någonting särskilt du lägger märke till hos personerna och i miljön eller kanske några nyckelord som sammanfattar dina spontana intryck av texten. Det kan därför vara bra att ha en anteckningsbok till hands när du läser, en dialogbok, som du sedan utgår ifrån när texten diskuteras.

Fråga som Sokrates Redan Sokrates (470–399 f Kr) på 400-talet f Kr hade synpunkter på hur bra textfrågor skulle formuleras. De ska inte enbart ge ett ja eller ett nej till svar utan locka fram djupare tankar och åsikter. Då Sokrates diskuterade med sina elever handlade det om tolkningsfrågor och värderingsfrågor, dvs om frågor med hur många svar som helst. I ett sokratiskt samtal finns varken rätt eller fel, endast möjligheter och erfarenheter.

En tolkningsfråga gäller givetvis din egen uppfattning om texten medan värderingsfrågor handlar om vad du som läsare tycker om författarens budskap och hur du värderar det. Ett sokratiskt samtal kan gärna börja med en stund där var och en redogör spontant för sina reaktioner på texten och lyssnar på andras åsikter utan att kritisera.

Det är vanligt att man inleder en fråga med ordet ”varför”. Tänk på att det också finns andra alternativ: Berätta vad du tycker om … Jag undrar vad du anser om …? etc. Ditt val av frågor bestämmer inriktningen på textsamtalet och fokuserar på det du tycker är mest intressant att diskutera. Ett effektivt sätt att närma dig en text kan vara att du funderar på hur du själv skulle reagera i en liknande situation som den texten beskriver.

1 moderna strömningar och ismer

9

Nycklar till en text Det är alltid din egen upplevelse av en text som är viktigast för en textanalys.

Börja därför med att fundera över vad du eventuellt redan visste, vad som var helt nytt för dig och vad du vill veta mera om. Vad fick dig att reagera positivt eller negativt på texten?

Gå sedan vidare i analysen och fördjupa den genom att arbeta mera metodiskt med hjälp av infallsvinklar som textens fabel, personer, miljö, stämning, budskap, komposition, berättarperspektiv, språk och stil. Tänk på att alltid motivera dina synpunkter genom citat och andra exempel ur texten.

Fabel Sammanfatta kort huvudhandlingen i texten. Det räcker med 5–6 meningar som i stora drag säger vad som händer och vilka konsekvenserna blir.

Personer Presentera personerna så heltäckande som möjligt. Det kan du göra om du studerar hur författaren beskriver dem, vad de säger och vad de gör, hur de ser ut, hurdana de är som människor, deras egenskaper, tankar, ord, känslor och relationer. Är personerna varandras kontraster?

Miljö Att enbart beskriva den yttre, konkreta miljön räcker sällan. Se efter om det också finns andra miljöer, som t ex ett psykosocialt, historiskt, politiskt och ekonomiskt perspektiv i texten. Komplettera gärna med hur du själv tror att det vore att leva i ett sådant samhälle. Hur tror du det är att vara kvinna, man, barn och tonåring i det här samhället och den här miljön?

Stämning Beskriv stämningen i texten med hjälp av exempel som visar hur författaren gör för att skapa den här stämningen.

Budskap Undersök författarens budskap och om texten återspeglar författarens idévärld eller idéer i tiden.

Komposition Studera dispositionen för handlingen. Berättar författaren kronologiskt eller tillbakablickande (retrospektivt)? Finns det över huvud taget en kronologi?

Hur är det med parallellhandlingar? Rör sig författaren mellan olika tidsplan (dåtid–nutid–framtid)?

10

litteraturbok 2

Berättarperspektivet Författaren förhåller sig alltid på ett visst sätt till sin berättelse. Hon eller han kan vara en allvetande berättare eller en utomstående iakttagare eller någonting mitt emellan. Fundera på om det som händer kan vara biografiskt och ha någonting att göra med författarens egen person och bakgrund. Kanske valde författaren att skriva en jag-berättelse. Vad blir i så fall effekten? Hur uppfattar du fördelningen av dialogpartier, refererande, beskrivande och dramatiska avsnitt?

Språk och stil Karaktärisera författarens stilnivå. Hur gör han eller hon för att påverka läsaren genom sitt språk? Undersök hur författaren arbetar med stilistiska figurer.

Tolkning och analys – två sidor av samma mynt En analys av en skönlitterär text är ingen recension. I analysen inriktar du dig på ett särskilt område som intresserar dig: personer, miljöer, budskap, språk och berättarteknik etc. Innan du gör en detaljerad analys bör du själv formulera det som du upplever som det centrala i texten. Kanske är det personskildringen, språkbehandlingen, budskapet etc. Utgå från det eftersom ditt möte med texten är unikt. Ingen uppfattar nämligen en text på samma sätt. Just dina erfarenheter, kunskaper och förväntningar avgör hur du upplever texten.

Du kan inte från början lära dig textens budskap eftersom det växer fram under tiden du arbetar med texten.

Det är skillnad på att tolka en text och att analysera den. Att tolka en text innebär att bilda sig en uppfattning om den och dess budskap, att analysera en text betyder däremot en detaljgranskning av den utifrån områden som komposition, motiv, stil, språk etc. Tolkning och analys är två sidor av samma mynt. En fullständig analys innehåller därför både tolkning och detaljgranskning. Tolkningen är subjektiv medan analysen är objektiv.

Kontext och intertext Ett par centrala begrepp inom textanalysen är kontext och intertext. Kontext är latin och betyder sammanhang, intertext är också latin och betyder mellantext. Begreppen används då man jämför texter med varandra. Jämförelserna kan göras dels mellan en viss text i en författares produktion och hela författarskapet (kontextuell), dels mellan olika författares texter från olika tider (intertextuell). Hur olika författare har påverkats av varandra och varför en påverkan har skett är centrala intertextuella frågor.

1 moderna strömningar och ismer

11

Perpektiv på skönlitteratur Dagens litteraturforskare närmar sig litteraturen på flera olika sätt. Det kan vara värdefullt att känna till några av de vanligaste analysmodellerna, teorierna och perspektiven som litteraturforskningen använder sig av i närstudiet av texter. Att kunna analysera en text ur olika synvinklar gör din läsning rikare.

Litteratursociologi Litteratursociologin undersöker litteraturens roll i samhället liksom sambandet mellan författaren, läsaren och samhället. Litteraturen är en väsentlig opinionsbildare och kan påverka samhällsdebatten på olika sätt. Frågan är bara hur. Kan man lita på författarens beskrivning av samhället? är därför en viktig fråga för litteratursociologerna.

Ett känt exempel är eländesbeskrivningen i August Strindbergs självbiografi Tjänstekvinnans son (1886). Var Strindbergs barndom verkligen så tragisk som han påstår i boken? Kan han ge en korrekt bild av barndomen, som han skrev om så många år efteråt?

Hermeneutik Hermeneutik är en metod som sätter texttolkningen och läsarens personliga förståelse i centrum och frågar sig: Vilken avsikt har författaren med sin text?

Vad betyder texten för läsaren? Att kunna leva sig in i de fiktiva personernas tankar och känslor är en viktig förutsättning för att kunna tolka och förstå textens djupare mening.

Helheten är ett nyckelord för hermeneutiken. Varje del av texten förhåller sig på ett visst sätt till helheten. Den ena delen förutsätter den andra. Därför blir närläsningen av texter så viktig. Om man flera gånger närläser en text och studerar en speciell fråga varje gång kan man förstå texten bättre. Det gör man också om man har orienterat sig lite om författaren och texten innan man börjar läsa den.

Hermeneutikerna anser att språk och innehåll hänger nära ihop. Ordens betydelse, meningarnas längd och bildspråket kan påverka tolkningen liksom författarens personlighet och livsmiljö. Eftersom olika tidsepoker kan värdera samma verk olika blir tolkningen aldrig avslutad. Texten omtolkas på nytt efter varje tidsepoks värderingar, sociala och kulturella förhållanden.

Våra möjligheter att förstå texten i dag beror alltså på värderingar i vår egen kultur och vårt eget samhälle.

Feministisk litteraturteori Under senare hälften av 1900-talet började den feministiska litteraturforskningen undersöka hur kvinnor behandlas i litteraturen. I en feministisk läsning ifrågasätts den traditionella mansdominerade litteraturen. Litteratur12

litteraturbok 2

historien anses ha skrivits av män med fokus på manliga författare. Feminister kräver därför större plats för kvinnofrågor och kvinnliga skribenter.

Feminister menar att könsskillnader är skapade av kulturen och därför påverkar läsupplevelsen i högsta grad. Av den anledningen söker de efter andra tolkningar av texten än de traditionella och menar att kvinnor mer beskriver verkligheten utifrån sina egna erfarenheter av att vara kvinna i ett samhälle dominerat av män. En central fråga i den feministiska litteraturteorin är därför: Hur uppfattar kvinnan sig själv i samhället?

Narratologi och dramaturgi Narratologi (av latinets narratio, berättelse) studerar själva berättandet, narrationen, och försöker ta reda på hur en text berättas från början till slut och frågar sig på vilket sätt berättelsens olika episoder hänger samman.

Narratologin intresserar sig också för författaren som person, eftersom olika författartyper skriver, berättar och disponerar sina texter på olika sätt beroende på personlighet.

Den klassiska dramaturgin, som avsåg det antika dramat, följde ett bestämt berättarschema som gäller än i dag. Filmer, reklam, böcker, dataspel etc byggs oftast upp enligt den klassiska dramaturgins olika moment.

1 moderna strömningar och ismer

13

Klassiska dramaturgiska moment Exposition

Berättelsens miljö, personer, tid och konflikt presenteras och förväntningar väcks.

Fördjupning

Flera fakta kring huvudpersonerna presenteras, sympati/ avsky väcks, bakgrunden till konflikten förklaras.

Peripeti

Någonting händer som provocerar karaktärerna till handling. Den avgörande vändpunkten då handlingen tvärvänder och tar en annan riktning.

Ingen återvändo Alla möjligheter att backa händelserna och börja om är borta, även kallat ”point of no return”.

Klimax

Själva avgörandet efter att en konflikt har stegrats maximalt.

Katharsis

Dramat ger åskådaren en tankeställare eller ett slags uppvaknande, även kallat rening.

Klassisk dramaturgi och västerländsk Dramaturgi är receptet på hur en bra berättelse skapas. Det var Aristoteles som på 300-talet f Kr skrev den allra första dramaturgin och försökte förklara orsaken till de grekiska tragediernas framgång. Det hade med själva berättandet att göra, menade Aristoteles, och delade in dramat i tre delar: början, mitt och slut. Från honom kommer också begreppet om de tre enheterna, handlingens, tidens och rummets enhet. Ett drama skulle bara ha en handling, utspela sig under ett dygn och på samma plats. De här dramaturgiska delarna var vanliga i det franskklassiska dramat på 1600-talet. Aristoteles gav även tips på hur skådespelare kunde utveckla sina rollkaraktärer. Även de grekiska myterna har stått modell för berättandet, både under antiken och senare. Men då kristendomen infördes blev det vanligt att Bibelns berättelser, särskilt de i Nya testamentet, blev ett mönster för berättandet: den utsatta människan är huvudpersonen, kristusgestalten som kommer till undsättning för att bekämpa det onda som sätter käppar i hjulet och saboterar det goda som till sist ändå segrar.

Dagens filmskapare har myntat uttrycket: ”The greatest stories ever told” som syftar på berättartekniken i Bibeln, som tillsammans med den klassiska antika dramaturgin är ursprunget till den västerländska dramaturgin. Många filmer är uppbyggda efter dramaturgins alla regler med en exposition (anslag) som skapar intresse för berättelsen så att tittarna/läsarna får lust att se/läsa vidare. Sedan kommer en presentation (fördjupning) som beskriver vilka personerna är och hur miljön ser ut. Här presenteras också konflikten. En vändpunkt trappar upp konflikten. Så kommer peripetin, den avgörande vändpunkten. Nu finns det ingen återvändo längre. Klimax inträffar, konflikten är avgjord och berättelsen planar ut och ger åskådaren en tankeställare (katharsis).

14

litteraturbok 2

Myt- och arketypforskning För psykologen och filosofen Carl Gustav Jung (1875–1961) i Schweiz är det omedvetna inte en soptipp för förträngda drifter som Freuds undermedvetna är utan i stället en viktig del av vårt psyke, som, om vi lär känna det, kan utveckla vår personlighet. I det individuella omedvetna har vi lagrat sådant som vi av någon anledning glömt men ändå bär med oss. Jung talar också om det

1 moderna strömningar och ismer

15

kollektivt omedvetna som innehåller olika föreställningar, arketyper, gemensamma för alla människor. Då arketyperna skildras i litteraturen väcker de ett omedelbart gensvar hos läsarna.

Välkända arketyper är hjälten, riddaren, fadern, vattnet, elden, rosen, häxan och lejonet liksom motsatspar som t ex kvinnligt–manligt, liv–död, makt–undergivenhet. Riter och religiösa föreställningar om paradiset, resan ner i underjorden och upp till himlen är andra vanliga arketyper. Författare har i alla tider förstått betydelsen av sådana här urbilder och använt dem i sina texter. Att spåra och upptäcka arketyperna i litteraturen är myt- och arketypforskares huvuduppgift.

Ytterligare några analysmodeller Textkritisk analys brukar användas då en författares samlade verk ges ut.

Analysen undersöker orden och deras betydelse. Om t ex handsstilen är otydlig kan ord och valörer missförstås.

Ett verk kan också studeras utifrån författarens personlighet och liv. En text kommer inte till av sig själv, den föds i ett historiskt, socialt och biografiskt sammanhang. En sådan analys kallas biografisk litteraturanalys.

Det kan vara intressant att ta reda på vad samtiden ansåg om en text. Vad tyckte kritikerna och läsarna? Hur många upplagor gavs ut etc? För att få veta det gör man en receptionshistorisk analys.

Komparativ metod jämför litterära verk och söker samband mellan dem.

Litterära revolter kan man bara förstå om man vet vad revolten gäller, t ex blir modernismens olika attacker på äldre litteratur begripliga om man jämför modernismen med den traditionella, äldre litteraturen.

Bild som text Bilder finns överallt både utanför människan och inuti henne. Vårt medvetande är så fullt av bilder att man kan påstå att vi tänker i bilder. Människor uppfattar bilder olika. Det beror på att varje individ har sina egna erfarenheter, tankar, känslor, minnen och sinnesstämningar. Bakom din tolkning ligger alltså dina erfarenheter, inte andras. Det här utnyttjar författare, målare och andra bildmakare. Författaren skriver så att läsaren tycker sig se saker, uppleva händelser och möta personerna livs levande. Så arbetar också målaren med sina färger och fotografen med sin kamera. Det kan vara klokt att öva upp sitt bildseende när man vill utveckla sitt språk eller lära sig tolka texter.

16

litteraturbok 2

Betydelsen bortom betydelsen Man kan måla med ord och berätta med färg. Författaren liksom målaren och fotografen måste vara noga med sitt bildspråk eller sin bildkomposition om budskapet ska bli tydligt och effektfullt. Med bildspråket gör författaren berättelsen åskådlig och med färger och former, perspektiv, ljus, skugga, förgrund och bakgrund skapar målaren och fotografen en helhet av sin komposition.

Författare och andra konstnärer arbetar med symboler. De är viktiga eftersom de förmedlar ett innehåll bortom det vanliga. Ett visst adjektiv i en text kan väcka en särskild känsla, det kan också färger göra. Rött, blodets färg, är varmt och dramatiskt och leder ofta tankarna till både kärlek och strid medan svarta och bruna färger kan symbolisera sorg, tungsinne eller hot. Ett timglas talar om tidens gång, och ett levande ljus föreställer det andliga och gudomliga. Man kan tala om symbolens sekundära innebörd, betydelsen bortom betydelsen.

Kan man se egna inre bilder utifrån författarens bildspråk och lyssna till målarens färg- och formspråk och höra motivets tysta berättelse inom sig så kan man också förbättra och utveckla sitt eget språk och sina egna uttrycksmöjligheter.

Mitt i bildbruset Som massmediekonsumenter är vi omringade av en mängd olika intryck av texter, bilder och ljud som styr vår uppfattning om världsläget och våra medmänniskor. Fotografers, tecknares och bildredaktörers attityder och inställningar kan färga av sig på deras val av bilder. Skillnaden mellan propaganda och saklig information är mycket svår att uppfatta. Därför är det lätt hänt att vi i stället uppfattar propaganda som objektiv och saklig information som kampanj. Det är en fråga om omdöme och kunskap. Några bildsekvenser i en nyhetssändning i tv kan vara alltför korta och summariska för att vi ska ha chansen att förstå vad de egentligen handlar om. Risken finns att informationen drunknar i inslagets dramatiska effekter. Så kan analys och fakta offras på bekostnad av dramaturgin och nyheten blir underhållning.

Nycklar till en bild Bilder finns överallt. Med tanke på det är det skrämmande att bilder kan manipuleras, retuscheras och ”förbättras” hur mycket som helst utan att betraktaren kan genomskåda förfalskningen. Vad är verklighet och vad är bearbetning och manipulation?

Från annonspelare, i massmedier, skyltfönster och böcker etc kräver bilderna vår uppmärksamhet. Hur vi påverkas av dem är inte så lätt att säga men att vi påverkas är glasklart. Ser vi bilderna som bildmakaren tänkt sig? Hur

1 moderna strömningar och ismer

17

medvetna är vi om det vi ser? Kanske påverkar bilderna oss på ett omedvetet plan. Det finns många skäl till att du lär dig tolka, analysera och kritisera bilderna omkring dig. Här är några analysfrågor till din hjälp.

Frågor vid bildanalys 1. Vad föreställer bilden?

2. Vilka tankar och känslor väcker bilden hos dig?

3. Vilken stämning finns i bilden?

4. Vem är bildens avsändare?

5. Vem/vilka riktar sig bilden till?

6. Hur gör bildmakaren för att skapa effekt?

7. Hur använder bildmakaren symboler, färger perspektiv och skärpa?

8. Vilket är bildens budskap?

9. Finns det människor på bilden? Vilka attityder och känslor förmedlar de?

10. Hur förhåller sig bilden till sin kontext, dvs sammanhanget den finns i?

11. Kan man se bildmakarens värderingar i bilden? Hur då, i så fall?

12. Vad berättar bilden just för dig?

Tidens närvaro i konst och litteratur Konsten och litteraturen återspeglar alltid, på något sätt, tidsandan. I de olika litteraturhistoriska epokerna, från antiken till vår egen tid, kan vi följa hur tidsandan skiftar och påverkas av politiska åsikter, människosyn, religion och olika värderingar vilka kommer till uttryck i konsten och litteraturen.

Med en fot i historien I antikens Grekland formulerades idéer som gäller än i dag och händelserna i de isländska sagorna säger oss mycket om den hårda tid då sagorna formades.

Under renässansen skapades en ny värld där människan blev självständig, upplysningstiden fokuserade på förnuftet och vetenskapen och romantiken på känslor och människans själ. De båda världskrigen i vår egen tid har påverkat och påverkar fortfarande konsten och litteraturen.

Porträtt och miljöer målade med färger eller med ord berättar en hel del om tidens värderingar, hur folk klädde sig, vilka skönhetsideal som gällde eller hur möbler och husgeråd såg ut etc. Och visst kan man skulptera tiden? Såväl antika skulpturer som moderna berättar något om tidsandan och det verkar som om konstnären reflekterat över existentiella frågor när statyerna tillverkades. Man kan tänka på Carl Fredrik Reuterswärds (f 1934) skulptur ”Non Violence” från 1980 som finns placerad utanför fn-huset i New York. Skulpturen visar en pistol med knut på pipan och ska ha inspirerats av mordet på John Lennon 1980. Vad berättar den om vår tid?

18

litteraturbok 2

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur ”Non Violence” från 1980 står utanför FN-huset i New York.

Vad berättar skulpturen om vår tid?

Dåtid, nutid, framtid Science fiction-skildringar och åtskilliga dataspel som skapas i dag beskriver en framtida fantasivision som ofta är negativ och otäck. Det är mörka skildringar, dystopier, inte drömsamhällen, utopier. Ändå har framtiden inte inträffat. Kan det vara så att dessa skildringar egentligen handlar om vår egen tid och dess ångest och våldsamheter? Samma tendens till mörkerseende finns också inom den moderna konsten, som ger pessimistiska associationer till vår tid snarare än ljusa och vackra. Varför är det så?

En målare som verkligen lyckades återge tidsandan i sin samtid var den spanske surrealisten Salvador Dalí (1904–1989), som 1931 målade den berömda tavlan, ”The Persistence of Memory” med sina mjuka klockor, hängande över en trädgren och ett bord.

I romanen Odysseus berättar James Joyce (1882–1941) om en modern Odysseus, dvs huvudpersonen Leopold Blooms vandring under en dag i Dublin.

Samtidigt tar Joyce ett rejält kliv tillbaka i tiden då han inspirerats av den grekiske hjälten Odysseus.

1 moderna strömningar och ismer

19

Modernismens förtrupp Avantgarde är en fransk militärterm och betyder ungefär förtrupp. Omkring sekelskiftet och i början av 1900-talet användes ordet också för att beskriva nyheter i litteraturen, konsten och musiken. Termen syftade då på de konstnärer som stod i spetsen för nytänkandet och som senare skulle bli det moderna genombrottets fanbärare.

Men avantgardisternas nya idéer hamnade i skuggan av första världskrigets (1914–1918) ohyggliga konsekvenser för människan och samhället, eftersom konsten i hög grad speglar samhället. Världskriget hade ställt alla gamla värden på huvud och visat den brutala människan i en lika brutal verklighet.

Kriget förändrade världen; lidanden, umbäranden och förlust av människoliv skapade ofattbara tragedier och katastrofer men också en strävan efter fred.

Pacifismen är ett väsentligt motiv i 1900-talslitteraturen.

Ingen kopia av verkligheten Modernismen är inte ett utan flera uppror inom kulturen under 1900-talet.

Men alla modernistiska konstyttringar, i vilken form de än uppträder, har ändå ett gemensamt mål: de ifrågasätter den realistiska och naturalistiska konsten genom att bryta mot invanda regler för att förnya konsten och det konstnärliga uttrycket. Modernismen är irrationell.

Ett modernistiskt konstverk, en roman, ett musikstycke eller en målning ställer krav på publiken. Det man läser, hör eller ser är ingen kopia av verkligheten. Konstnären återger sina intryck av den. Det modernistiska konstverket inbjuder publiken att uppleva, känna och tolka allt efter egen förmåga. Läsaren förväntas själv vara delaktig och utgå från egna upplevelser och erfarenheter. Modernismen är varken förnuftig eller anständig. Just därför är en upptäcktsfärd i modernismens spår så spännande och omöjlig att förutsäga.

En våg av ismer Modernismen innebar en brytning med en tradition som spelat ut sin roll. De moderna idéerna är en produkt av alla stora omvälvningar i synen på samhället och människan i början av 1900-talet. En ny tid behöver ny konst, ny litteratur och ny arkitektur som skapar visioner och ger människan ett hopp om en bättre värld efter de förödande krigen. I modernismens kölvatten tog sig förändringarna uttryck i olika ismer.

Futurismens soptipp Soptippen var den enda plats som fanns för allt ålderdomligt och gammalt. Här ville futurismen dumpa allt som ansågs förlegat inom religionen, kulturen och historien. Futuristerna ville befria oss från kulturarvet, riva biblioteken, 20

litteraturbok 2

bränna museerna och få oss att älska tekniken och maskinerna som framtidens räddning. Futuristerna var optimistiska i sin tro på den tekniska utvecklingen och deras tankar om ett helt nytt språk frånkopplat grammatiska regler var förstås omöjligt att genomföra men tanken var ändå fascinerande.

Futurismen var aggressiv och hyllade kamp och strid. Italienaren Filippo Tommaso Marinetti (1876–1944) var futurismens portalgestalt. I rörelsens litterära program ”Det futuristiska manifestet” (1909) skrev han bl a följande: ”Vi vill förhärliga kriget – den enda världshygienen – patriotismen, anarkisternas destruktiva åtbörd, de sköna idéer som dödar, och föraktet för kvinnan.” Manifestet var en skriven programförklaring som sporrade futuristerna i deras ambition att genomsyra samhället med futuristiska idéer. När manifestet publicerades trodde anhängare och även andra som tillhörde rörelsen att futurismen skulle bli rörelsen på modet med starkt inflytande över 1900-talets kultur. Men manifestets fientliga inställning till kvinnor och demokrati liksom dyrkan av kriget avskräckte i stället många som vände rörelsen ryggen.

Bland mer kända futurister märks förutom Marinetti flera italienska konstnärer och bland dem som undertecknade det futuristiska manifestet fanns även den italienske premiärministern Benito Mussolini (1883–1945). Poeten Vladimir Majakovskij (1893–1930) var Rysslands store futurist.

Surrealismens världar År 1924 publicerade den franske författaren André Breton (1896–1966) det första surrealistiska manifestet. Det var en programskrift som utgick från Freud och psykoanalysen. Människan har ett omedvetet jag som påverkar hennes handlingar och det finns ett samband mellan dröm och verklighet. Realismen förkastades som ytlig och omöjlig att använda för att berätta om det verkliga livet, dvs människans själsliv. Den sanna och äkta konsten är ett uttryck för människans undermedvetna jag som bara kan beskrivas med hjälp av det öververkliga. Ordet ”surrealism” betyder någonting öververkligt och står för en skenbar värld, uppbyggd av drömfragment och detaljer ur verkligheten. Genom att blanda dröm och verklighet skapar diktaren nya överraskande och skrämmande drömvärldar som skulle upp till ytan så att den inre upplevelsen blev synlig.

Surrealisterna ville befria människan från den västerländska civilisationen som skadat och begränsat henne redan som barn. Barnet föds fritt men då det uppfostras efter samhällets normer kvävs fantasin, människans mest betydelsefulla inre kraft, eftersom den är en språngbräda bort från verkligheten. Musikbranschen i dag innehåller en del surrealistiska produktioner, t ex är det vanligt att musikvideor utspelar sig någonstans i ett land på gränsen mellan dröm och verklighet. En del musiker är nog medvetna om de surrealistiska effekterna, andra inte.

1 moderna strömningar och ismer

21

Bretons automatiska skrift Den automatiska skriften var Bretons egen uppfinning och innebar att ord, uttryck och idéer som spontant kom upp i poetens medvetande skulle antecknas precis som de dök upp. Det var nämligen den färdiga dikten som inte fick styras eller bearbetas på något sätt. Gjorde diktaren det lämnade han fältet öppet för moral och förnuft att förstöra det som var det äkta i dikten. Breton tänkte sig att dikten med en sådan direktkontakt med människans inre genom drömmar och bildfragment skulle avslöja massor om vårt omedvetna.

Bretons automatiska skrift fascinerade många poeter som provade den, men oftast bara till hälften. De kunde inte låta bli att redigera och bearbeta de spontana orden till genomtänkta dikter och därför är det svårt att hitta poesi som är surrealistisk rakt igenom.

Precis så här arbetade också bildkonstnärerna. De bröt upp motivets helhet i detaljer, blandade dem huller om buller och målade sedan sina tavlor som då var öververkliga och gav helt andra associationer med alla utspridda detaljer. Man kan t ex tänka på Salvador Dalís surrealistiska målning ”Den brinnande giraffen” med märkliga, groteska figurer mot en mörkblå bakgrund eller den belgiske René Magrittes (1898–1967) målning ”Porträtt” från 1935.

Magritte låter vardagliga föremål dyka upp på ett absurt sätt, som t ex då maträtten som lagts på tallriken fått ett öga som stirrar mot den som ska äta. Även om Frida Kahlo (1907–1954) från Mexiko inte ville att hennes färgsprakande och fantasifulla målningar skulle kallas surrealistiska visar de ändå likheter med surrealismen. Mest känd blev hon för sina självporträtt med de hopvuxna ögonbrynen och den sorgsna blicken.

Kubismens uttryck Kubismen är i första hand en riktning inom måleriet med Pablo Picasso (1881– 1973) som affischnamn. En kubistisk målning ser inte ut som en traditionell målning. Föremål och figurer är sönderbrutna i olika fragment som placerats lite varstans i målningen. Närbilder, avståndsbilder och fantasibilder blandas med varandra. Det finns inget självklart centrum i en kubistisk målning och det geometriska mönstret och de sönderbrutna formerna blir viktigare än motivet självt.

Den svenske författaren Pär Lagerkvist (1891–1974) föll för kubismen och ville tillämpa den på litteraturen. Påverkad av både kubismen och expressionismen kritiserar han i programskriften Ordkonst och bildkonst (1913) realistisk och psykologisk skönlitteratur. Programskriften skulle visa hur man radikalt kunde göra om tidens litterära idéer. För att inspirera författare berättade Pär Lagerkvist om kubismen och visade samtidigt vilken styrka det fanns i de isländska sagornas kärva språk. Författaren kunde gärna utgå från precisa detaljer, menade Lagerkvist. Helhetsintrycket behövde inte alls återge verkligheten exakt. Författaren hade frihet att själv välja. Diktaren behöver varken 22

litteraturbok 2

ha ett budskap eller skildra enskilda människor utan i stället beskriva det allmängiltiga i tiden, dess problem och det som är kännetecknande för alla människor. Diktsamling Ångest (1916) är ett exempel, där Lagerkvist berättar om hela mänsklighetens ångest.

Dadaismens provokationer Dadaismen menade att konsten skulle vara spontan. Dadaismen var en proteströrelse mot bl a den människoslakt som första världskriget innebar. Protesten riktades också mot dubbelmoralen i samhället. Ordet ”dada” är franska och betyder ”gunghäst”. Att just det ordet fick ge namn åt rörelsen sägs vara en slump. Man slog helt enkelt i en ordbok. Det första ord man hittade var ”dada” (gunghäst). Då fick det bli det ordet.

Dadaisterna provocerade och utmanade all etablerad ”fin” konst. För dem var världen ett dårhus styrt av gangsters, där konsten var död och samhället hängde på fallrepet. Med oförskämda utspel, obegriplig poesi och fräcka pjäser ville de väcka och skaka om människorna och få dem att betrakta världen med andra ögon. En av dadaisternas provokationer som har gått till historien är konstnären Marcel Duchamps (1887–1968) reproduktion av världens kanske mest berömda tavla, Leonardo da Vincis ”Mona Lisa”. På Duchamps version har den gåtfullt leende kvinnan fått både pipskägg och mustasch. Provocerande var det också när Marcel Duchamp förklarade att en pissoar i porslin gott och väl kunde upphöjas till ädel konst. Dadaisternas provokationer ledde inte till kaos i konstvärlden, vilket dadaisterna nog hoppats på. Många konstkännare tyckte att provokationerna var både originella och intressanta. Andra världskriget satte stopp för dadaismen, som emellertid efter några årtionden återuppstod igen, den här gången inom popkonsten.

Popkonsten som protest Popkonstens ursprung var England under 1950-talet. Den var en protest mot alltför orealistisk konst och konsten som dyr handelsvara. Popkonstnärerna gestaltade i stället sina motiv realistiskt och motiven hämtade de ofta ur vardagsmiljön, t ex affischer, serieteckningar och tidningsurklipp, men uttrycksformerna var ofta både provokativa och absurda.

Popkonsten var populär i usa under 1960-talet där den återupplivade en del av dadaismens protester och provokationer mot kultureliten och etablissemanget. En känd popkonstnär var Andy Warhol (1928–1987), med sina bilder av Campbells soppburkar och färgglada screentryck av dåtidens kändisar, exempelvis Marilyn Monroe. Andra uppmärksammade popkonstnärer var Roy Lichtenstein (1923–1997) med sina posters, särskilt den med garnnystanet ”Ball of Twine” och de stora installationerna som föreställer hamburgare och varmkorv av skulptören Claes Oldenburg (f 1929).

1 moderna strömningar och ismer

23

24

litteraturbok 2

En ny tid behöver en ny konst, ny litteratur och ny arkitektur. I modernismens kölvatten tog sig förändringar uttryck i olika ismer. Här till vänster exempel på Salvador Dalís surrealistiska konst och Pablo Picassos kubistiska måleri. Överst till höger ses Siri Derkert i arbete med sin expressionistiska utsmyckning av Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm. Nederst ett prov på popkonstnären Roy Lichtensteins stil.

1 moderna strömningar och ismer

25

Expressionismen och den inre upplevelsen Människor registrerar inte det de ser, de tolkar sin omgivning. Verkligheten låter sig inte exakt beskrivas. För att man ska få någon uppfattning om den måste konstnären överdriva kraftigt i sin beskrivning. Den inre upplevelsen av världen, livet och människan står i centrum. Författare som chockerar genom starka effekter, ovanliga ord och påträngande bilder arbetar i sann expressionistisk anda. De utgår helt från sina upplevelser och struntar blankt i om resultatet är logiskt eller korrekt enligt gamla regler.

Expressionisterna gillade att förvränga verkligheten för att hänsynslöst gestalta och visa upp sina starka känslor inför tillvaron. Att i expressionistisk anda beskriva livsångest och livsextas i en absurd och grotesk värld med grälla, skarpa och disharmoniska färger, ord och liknelser tilltalade därför många författare och målare. Man kan säga att den litterära expressionismen här i Sverige börjar med Strindbergs infernodiktning för att sedan helt slå igenom hos Pär Lagerkvist. Även den finländske poeten Elmer Diktonius (1896–1961), den tjeckiske författaren Franz Kafka (1883–1924) och franske poeten Charles Baudelaire (1821–1867) räknas som stora expressionister.

Absurdismen och det meningslösa Tillvaron är absurd, dvs orimlig, ologisk och helt obegriplig. Vad är egentligen meningen med allt? Absurdisterna frågar men ingen svarar. Absurdismen som litterär strömning växte fram efter andra världskriget och är särskilt vanlig inom dramatiken. Stora absurdistiska dramatiker är irländaren Samuel Beckett (1906–1989), rumänen Eugène Ionesco (1909–1994) och spanjoren Fernando Arrabal (f 1932). Ett absurdistiskt drama berättar om en orimlig och meningslös värld. Enligt Ionesco är tillvaron ”grymhet och förintelse, tomhet, skugglikhet och fult meningslöst hat”.

Absurdismen, med rötter i 1930- och 1940-talen, intresserade sig också för existentialismens tankar. Beckett påminde ofta om dödens närvaro i människans liv. Tillvaron var mardrömslik, obegriplig och hotfull mot människorna, som inte kunde få kontakt med varandra.

Existentialismen och den totala friheten Människan har en fri vilja, menade existentialisterna. Därför är människan helt fri och kan göra precis som hon själv vill. Men det betyder också att hon måste ta ansvar för vad hon gör. Den totala friheten att välja och ta ansvar skapar ångest. Jean-Paul Sartre (1905–1980) i Frankrike räknas som en av förgrundsgestalterna inom existentialismen. Det finns ingen Gud menade Sartre och inga utstakade livsvägar för människan heller. Hon är helt ensam och måste själv skapa sitt liv. Livet får därför det innehåll hon ger det och hennes handlingar blir förebilder för andra människor.

26

litteraturbok 2

I novellsamlingen Muren (1939) visar Sartre olika sätt att tackla existentiella problem. Titelnovellen berättar om en fängslad antifascist under Francoregimen i Spanien. När han i sin dödscell tänker igenom sitt liv blir han förskräckt över hur ensam han har varit. Bland novellerna finns även satiren ”En ledares barndom”. Sartres budskap är en varning för den totala friheten.

Fruktar man den gömmer man sig gärna i en fiktiv roll som inte är ens rätta jag.

Och där blir man instängd för gott.

Existentialismen har tilltalat många människor, inte minst ungdomar. Efter andra världskriget, då människan åter visat sin brutalitet, blev existentialismen filosofin på modet. Stig Dagerman (1923–1954) och Birgitta Trotzig (1929– 2011) är ett par svenska författare som påverkats starkt av existentialismen.

Postmodernismen och framåt Termen postmodernism, som kan översättas ”efter modernismen”, används inom många estetiska områden och är svår att definiera eftersom den har olika betydelser. Förenklat kanske man kan säga att den var en reaktion på modernismen; när denna nått vägs ände och gick på tomgång behövdes en nytändning. Det blev postmodernismen. Postmodernisterna trodde inte på några absoluta sanningar. I ett postmodernistiskt samhälle kunde man därför varken lita på ideologier, religioner eller vetenskaper. Människorna som levde där saknade rötter och uppfattade sina roller i livet som tillfälliga.

Postmodernistisk litteratur bryter också mot gällande regler för hur litteratur ska se ut. Finns det inga absoluta sanningar, resonerar postmodernisterna, kan det heller inte finnas bestämda stilideal. Och då behöver författaren varken utgå från en given verklighet eller faktiska personer i sin berättelse utan kan associera helt fritt kring miljöer och karaktärer precis hur som helst och när som helst. Postmodernismen under senare hälften av 1900-talet är ingen litterär rörelse utan snarare en litterär teknik, som tillåter författaren att blanda olika stilar och använda dem samtidigt.

Det är en kombination av hela litteraturhistorien inklusive 1900-talets strömningar och ismer som har utformat hur vår tids litteratur ser ut och skrivs.

Att det som skrivs i dag sedan kommer att bli en del av litteraturhistorien är en spännande och dynamisk tanke.

1 moderna strömningar och ismer

27

Konst av den ryska avantgardisten Olga Rozanova (1886–1918).

skriv 1. Välj fyra bilder ur en veckotidning och bind ihop dem till en story. Bestäm en ordning på bilderna och skriv, utifrån den ordningen, en synopsis till en film. Följ den klassiska dramaturgin (från exposition till katharsis) då du bygger upp din berättelse. Hitta själv på en passande rubrik.

2. Prova André Bretons automatiska skrift. Associera kring något begrepp, anteckna ord, tankar, infall och idéer i den ordning de dyker upp. Bearbeta inte materialet men sammanställ det till en dikt.

Rubrik: En dikt om …

3. Modernismen stod för olika trendbrott inom kulturen. Trender kommer och går. Musiken, ett exempel bland många, spelar stor roll för många. Musiksmaken signalerar vilken livsstil, klädsmak etc man har och ibland även vilken generation man tillhör. Musiksmaken är för många en sorts gruppidentifikation.

Skriv ett kåseri om en musikstil. Beskriv t ex själva musiken och låttexterna, framförandet, idolerna, fansen och deras livsstil.

Rubrik: Trenderna, musiken och fansen

28

Modernismens stod för olika trendbrott inom kulturen. Olika musikstilar är också prov på trendbrott.

4. Studera en av målningarna på bilduppslaget s 24–25 nära. Fundera på motivet och stämningen i den och skriv en novell utifrån bilden. Se till att du bygger upp samma stämning som du upplever i målningen. Hitta själv på en passande rubrik.

gå vidare Fem minuter i framtiden Science fiction-litteratur, dataspel och filmer ger ofta en dyster bild av framtiden. Betyder det kanske att människan inte kommer att utvecklas positivt eftersom hon inte förmår skapa en ljus framtid? Vad tror du? Reflektera en stund över framtiden och skriv kortfattat ner din framtidsvision. Du har fem minuter på dig. Arbeta sedan i grupper, läs upp era texter och diskutera tillsammans gruppens framtidsvisioner.

Text på nära håll Läs någon novell/några dikter tillsammans och prova sedan att analysera novellen/dikterna utifrån vad som sagts om textanalys i det här kapitlet. Välj en analysmodell som ni tycker skulle passa. Analysera först texten enskilt. Arbeta sedan i grupper om fyra och redogör för era resultat. Jämför dem. Skiljer de sig åt, i så fall hur då? Vad kan det bero på?

litteraturbok 2

Senaste seklets strömningar och ismer skapade visioner och gav hopp om en bättre värld efter världskrigen. Många dataspel i dag utspelar sig i dystopier. Vad säger det om vår tid?

Gissa ursprunget

Musiken som protest

En surrealistisk diktare plockar sönder motivet i detaljer som han eller hon sedan kombinerar på ett nytt orimligt sätt. Välj ut en bild i din omgivning eller i en tidning. Lev dig in i bilden mentalt, ”plocka sönder” den och tänk efter vilka känslor den väcker hos dig.

Skriv ner tio ord som du kopplar till bilden. Skriv sedan en surrealistisk dikt av dina ord, som du får böja och kombinera som du vill. Glöm ursprungsbilden, nu är det din egen bildvärld som gäller.

Läs upp dikterna för varandra i grupper och försök gissa hur ursprungsbilderna såg ut. Alternativt kan alla anonymt få sätta upp sina bilder innan uppläsningen, och så får gruppen gissa vilken bild som passar till vilken uppläsning.

Hur speglar nya musikstilar det moderna samhället?

Hur används musikens texter som protest? Mot vad riktar sig protesterna? Arbeta i smågrupper och välj musik som passar kring temat ”Musiken som protest”. Presentera som ett radioprogram, förinspelat eller direktsänt.

En örfil åt den allmänna smaken

Trendsättare Bli trendsättare genom att kritisera dagens litterära konventioner. Finns det något du vill ändra på? Hur tycker du man ska skriva? Vad anser du litteraturen ska handla om? Arbeta i grupper och fundera över de här frågorna. Anteckna era funderingar och enas om en gemensam syn i gruppen. Skriv sedan tillsammans ett manifest, ett upprop, för just era idéer.

Vasilij Kandinskij, Kazemir Malevitj och Olga Rozanova hette tre ryska målare, verksamma under första hälften av 1900-talet och samtida med den futuristiska poeten Majakovskij. Sök rätt på några målningar av dem och diskutera era intryck av målningarna. Anser ni att målningarna är ”en örfil åt den allmänna smaken”, som futuristerna ville? På vilket sätt, i så fall?

1 moderna strömningar och ismer

29

E

E

litteraturbok 2

Ekengrens svenska hans-eric ekengren brita lorentzson-ekengren Ekengrens svenska 3:e upplagan är reviderad med utgångspunkt i det centrala innehållet i ämnesplanerna för Gy 2011.

Ekengrens svenska 3:e upplagan består av . Litteraturbok 1 . Litteraturbok 2 . Språkbok 1 . Språkbok 2

Ekengrens svenska

I Litteraturbok 2 presenteras 1900-talets litteraturhistoria med början i kapitlet ”Moderna strömningar och ismer”. Boken avslutas med ”Litteratur i vår tid”.

Varje kapitel inleds med ett uppslag som i text och bild introducerar innehållet.

Därefter följer avsnitt som guidar läsaren genom förra århundradet, dess litterära texter och händelser som påverkat samhällsutvecklingen. De litterära textutdragen avslutas med samtalsfrågor och varje kapitel sammanfattas med ett uppslag med bilder och uppgifter under rubrikerna ”Skriv” och ”Gå vidare”.

Längst bak finns ett avsnitt som presenterar verktyg vid litteratursamtal.

www.nok.se/laromedel

litteraturbok 2

E

Ekengrens svenska

hans-eric ekengren ⋅ brita lorentzson-ekengren

ISBN 978-91-27-42188-2

9 789127 421882

EkengrenLB2_omslag.indd 1

2012-03-06 16.28