ARVID LAGERCRANTZ, FÖRFATTARE OCH JOURNALIST, UR FÖRORDET
PANIKÅNGEST & DEPRESSION
FOTO © SARA MACKEY
”Den som vill få en snabb och kortfattad översikt av psykisk ohälsa ska läsa den här boken. Det är viktigt för den som är sjuk, men också för närstående, att få större kunskap om de psykiatriska diagnoserna. En stor del av tillfrisknandet består i att få kontroll över sig själv, och den som vet mer om sin sjukdom har kommit en bit på väg.”
CHRISTIAN DAHLSTRÖM
Kan man bli fri från panikångest? Varför blir man deprimerad? Hur går psykoterapi till? Var kan man söka hjälp? Trots att både panikångest och depression är några av våra vanligaste sjukdomar vet de flesta fortfarande alldeles för lite om dem och det är lätt att känna sig handfallen när man kommer i kontakt med sin egen eller andras psykiska ohälsa. Det är då den här boken behövs. Christian Dahlström ger raka svar på de vanligaste frågorna om panikångest och depression. Efter att själv ha drabbats av båda sjukdomarna såg han behovet av att samla och sprida information om dem. Christian arbetar som copywriter och frilansskribent och är mycket aktiv på sociala medier, där han debatterar och informerar om psykisk ohälsa.
CHRISTIAN DAHLSTRÖM
PANIKÅNGEST & DEPRESSION
”Det viktigaste budskapet med den här boken är att det finns hjälp att få. Oavsett hur sjuk du är kan du bli frisk.”
frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar
ISBN 978-91-27-13739-4
9 789127 137394
NOK_DAHLSTOM_PANIKANGEST_OCH_DEPRESSION.indd Alla sidor
OMSLAG NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN
2014-02-13 15:38
Innehåll Förord........................................................................... 11 Inledning...................................................................... 15 Om psykisk ohälsa........................................................ 19 Vad är psykisk ohälsa? ............................................... 20 Är psykisk ohälsa vanligt?........................................... 22 Varför är psykisk ohälsa tabu? .................................... 24 Var kan man prata med andra som har psykiska problem? ...................................................... 27 Var kan man söka hjälp?.............................................. 31 Vem får kalla sig terapeut?.......................................... 39 Vad gör jag om jag inte är nöjd med den hjälp jag får?............................................................... 41 Vad är psykoterapi? .................................................... 43 Är det vanligt att folk går i terapi?.............................. 46 Hur går psykoterapi till?............................................. 47 Vad är psykodynamisk terapi? .................................... 50 Vad är kognitiv beteendeterapi?.................................. 52 Vad är gruppterapi? .................................................... 54 Vad är internetterapi? ................................................. 56 Vad är psykofarmaka? ................................................ 58
Dahlstrom_inlaga.indd 6
2014-02-12 21:29
Är stress kopplat till psykisk ohälsa?........................... 60 Är psykiskt sjuka personer våldsamma?...................... 63 Hur kan anhöriga stötta p sykiskt sjuka?..................... 65 Vad kan man göra själv? ............................................. 68 Panikångest.................................................................. 72 Vad är en panikångestattack? ..................................... 73 Vad är paniksyndrom? ............................................... 76 Varför får man panikångest? ...................................... 79 Är panikångest vanligt?.............................................. 82 Är panikångest ärftligt?.............................................. 83 Är panikångestattacker f arliga? .................................. 85 När ska man söka hjälp?............................................. 86 Finns det andra ångestsjukdomar? ............................. 87 Vilka behandlingar finns mot panikångest? ............... 97 Medicin eller terapi, vad f ungerar bäst? ...................... 99 Vilken terapi fungerar bäst?....................................... 101 Kan man bli helt fri från p anikångest? ...................... 103 Kan man få panikångest i gen?.................................. 104 Vilka kändisar har haft p anikångest? ....................... 106 Finns det några bra böcker om panikångest?............. 114 Var står forskningen?................................................. 116
Dahlstrom_inlaga.indd 7
2014-02-12 21:29
Depression .................................................................. 120 Vad är en depression?................................................. 121 Hur känns det att vara deprimerad? .......................... 125 Är depression vanligt? ............................................... 130 Är depression ärftligt? ............................................... 132 Är depression farligt?................................................. 134 När ska man söka hjälp?............................................ 136 Varför blir man deprimerad? ..................................... 138 Finns det olika typer av d epression? .......................... 141 Vad är bipolär sjukdom? ............................................ 145 Vilka behandlingar finns mot depression? ................ 147 Vad är antidepressiv medicin?................................... 149 Ger antidepressiv medicin biverkningar? ................... 152 Är antidepressiv medicin beroendeframkallande? ...... 154 Kan man dricka alkohol n är man tar antidepressiv medicin?.................................................................... 155 Medicin eller terapi, vad fungerar bäst? ..................... 157 Vilken terapi fungerar bäst?....................................... 159 Hur fungerar ECT? .................................................... 161 Är ECT farligt? ........................................................... 163 Kan man bli helt frisk från en depression?................. 164 Kan man bli deprimerad igen? .................................. 166
Dahlstrom_inlaga.indd 8
2014-02-12 21:29
Vilka kändisar har haft d epression? .......................... 167 Finns det några bra böcker om depression? .............. 177 Var står forskningen?................................................ 179 Tack till ..................................................................... 184 Litteraturöversikt .................................................. 186
Dahlstrom_inlaga.indd 9
2014-02-12 21:29
Dahlstrom_inlaga.indd 10
2014-02-12 21:29
Förord Den som vill få en snabb och kortfattad översikt av psykisk ohälsa ska läsa den här boken. Det är viktigt för den som är sjuk, men också för närstående, att få större kunskap om de psykiatriska diagnoserna. En stor del av tillfrisknandet består i att få kontroll över sig själv, och den som vet mer om sin sjukdom har kommit en bit på väg. Alla undersökningar visar att svenska folket i allmänhet har dåliga kunskaper om psykiska sjukdomar. I den här boken finns en möjlighet att lära sig några av de viktigaste sakerna, och kanske kan man lockas att senare fördjupa sig i den diagnos man själv har nära sig. Ett av Christian Dahlströms budskap är att det finns allt mer kunskap och hjälp att få, bara man vet hur man ska nå den. Ett första steg är att lära sig känna igen sina symtom. På många håll inom dagens psykiatri i Sverige håller man särskilda kurser för patienter och deras närstående; man har förstått hur viktigt det är att själv känna igen sjukdomen, vilka möjligheter som finns i vården och hur anhöriga och kamrater kan hjälpa till. För många psykiskt sjuka är det tabu de drabbas av nästan värre än själva sjukdomen, och man vågar inte tala om den. Öppenheten har visserligen ökat, men det finns många fördomar kvar. Den här boken talar på ett naturligt sätt om de psykiatriska diagnoserna, på så sätt bidrar den till att minska rädslan för dem. Ju mer vi talar öppet om psykisk ohälsa, desto lättare blir det för dem som drabbats av det. En av de diagnoser som här tas upp är depressionerna. Det är den vanligaste sjukdomen inom det som är psykisk 11
Dahlstrom_inlaga.indd 11
2014-02-12 21:29
ohälsa, och nedstämdhet i olika grader medför ett stort lidande. De antidepressiva medicinerna av SSRI-typ som kom på 1980-talet har förbättrat situationen för många, men inte för alla. Men forskningen ger nya möjligheter, vilket framgår av den här boken. Depression, liksom panikångest, hör till de diagnoser som behandlas mest, och författaren har egen erfarenhet av båda. Den gamla striden mellan dem som enbart vill behandla psyksjuka med medicin och dem som bara tror på terapi har klingat av och numera är de flesta överens om att psykisk ohälsa kan behandlas både med medicin och terapi. Ny psykofarmaka har tagits fram och nya terapiformer har utarbetats. Men som på så många andra samhällsområden går det att göra mer. Det finns brister inom psykiatrin: det finns för få psykiatrer, särskilt i glesbygd, det finns för få slutenvårdsplatser, det är många gånger för svårt att bli inlagd på ett sjukhus när man är dålig. Risken är då stor att man blir ännu sämre och att det tar längre tid att bli frisk. Jämfört med den övriga sjukvården hänger ofta psykiatrin efter. Det finns belagt i siffror att det är så. Statsmakterna gör vissa satsningar, särskilt riktade mot barn och unga, men på det stora hela känner både många patienter och mycket vårdpersonal att inte så mycket har hänt. Men på ett område händer en del, nämligen att vi talar mer öppet om psykiska sjukdomar än förr, och det gör också den här boken. Själv är jag 70 år och sedan jag var 15 år har jag haft en bipolär sjukdom. Jag har lagts in sammanlagt 12 gånger. Jag har fått massor med psykosmedicin och elchocker och jag har legat 12
Dahlstrom_inlaga.indd 12
2014-02-12 21:29
i bälte på mentalsjukhus. Men dessemellan har jag varit helt frisk och kunnat jobba och till och med göra karriär, som journalist och radiodirektör. Under många år hade jag svårt att acceptera att jag hade den här sjukdomen, och när jag började bli sjuk vägrade jag i det längsta att ta medicin. Till slut blev jag så manisk att jag lades in på sjukhus. Jag vet att det här är vanligt hos psykiskt sjuka: man vill inte vara sjuk. Tar man medicin är det ett kvitto på att man är det. Först när jag kom upp i 50-årsåldern kunde jag gå med på att vara kroniskt sjuk i en bipolär sjukdom. Det underlättade, för genom att acceptera detta kunde jag börja medicinera, på ett tidigt stadium, för att hejda manin. Det finns mycket jag tänker på när jag läser Christian Dahlströms bok. Han påpekar till exempel hur viktig sömnen är. Det kan låta trivialt, men det är jätteviktigt att vara noga med sömnen. Jag menar att min sjukdom består i en överkänslighet: blir jag pressad eller pressar jag mig själv för mycket blir jag manisk, och det börjar nästan alltid med utebliven sömn. Om jag på ett tidigt stadium tar en insomningstablett kanske jag kan sova och hejda sjukdomen. Går det ett par nätter utan riktig sömn måste jag ta psykosmedicin istället, som jag har i badrumsskåpet. Då blir jag visserligen inte riktigt mig själv utan mer som en zombie, men det får jag ta. Det finns, som Christian Dahlström visar, många olika psykiatriska diagnoser. Vi som är sjuka kan ha vissa gemensamma drag, men det är också stora skillnader mellan oss och mellan diagnoserna. Jag ska inte påstå att alla som är psykiskt sjuka kan bli 13
Dahlstrom_inlaga.indd 13
2014-02-12 21:29
friska bara genom att öka sina kunskaper om sjukdomarna. Men, inte minst om de som är närstående får veta mer, kan de allra flesta få ett bättre liv. Arvid Lagercrantz Författare och journalist med över 50 års egen erfarenhet av psykisk ohälsa
14
Dahlstrom_inlaga.indd 14
2014-02-12 21:29
Inledning Det är en strålande solig högsommardag i början av juni 2007. Jag och några kursare från universitetet dricker vin och öl i Hagaparken i utkanten av Stockholm. Vi sitter direkt i det torra gräset, på tennisbanan intill pågår en match i makligt tempo. Slagen mot tennisbollarna ekar över parken, motorvägen susar på håll och jag och mina vänner pratar om vårt första år på ekonomlinjen. Vi har precis klarat av vår sista tenta för läsåret och nu väntar en sommar av avkoppling och återhämtning. För min del innebär det ett andrum från en period som varit mycket intensiv på flera sätt. Förutom att jag har börjat plugga har jag nyligen träffat min flickvän Emma och flyttat hemifrån. Dessutom har min morfar Olle gått bort i slutet av juli förra året. Min mamma var svårt psykiskt sjuk när hon levde och eftersom jag aldrig träffat pappa hade morfar varit min stora förebild i livet. Men när jag föddes var han nästan 70 år gammal och jag förstod tidigt att min och morfars tid tillsammans inte skulle bli lång, trots att han, varje gång jag frågade, lovade att han skulle bli hundra år gammal. Minst. Den här varma junidagen i Hagaparken kommer jag aldrig att glömma. Då, när stressen hade börjat släppa, kommer saker och ting ifatt mig. Det höga tempot jag haft sedan morfars död gör sig till slut påmint. Jag börjar plötsligt känna mig varm och febrig och hjärtat slår fortare och fortare i bröstkorgen. Det hela känns overkligt, jag blir svettig i pannan och får svårt att hänga med i mina vänners samtal. 15
Dahlstrom_inlaga.indd 15
2014-02-12 21:29
Mitt i alltihop kommer ett pärlband av svarta limousiner åkande på den lilla vägen nedanför motorvägen. Kinas president Hu Jintao är i Sverige, det första statsbesöket någonsin från Kina, och alla reser sig för att se honom åka förbi bakom tonade skottsäkra rutor. När ekipaget passerat säger jag till Emma att jag känner mig yr. Vi går till toaletten på en restaurang i närheten, där jag spolar kallt vatten i ansiktet och jag känner mig generad inför min nya flickvän. Jag förstod inte det då, men det här var min första panikångestattack. Den första av väldigt många den sommaren. Dessa panikångestattacker begränsar mitt liv nästan helt. Den första tiden kan jag inte gå utanför dörren till min studentlägenhet utan att hjärtat rusar igen. Än mindre åka kollektivt, träffa vänner eller ens gå på ICA. Jag är helt övertygad om att jag är fysiskt sjuk, vilket inte är konstigt eftersom jag har så starka fysiska symtom. Jag känner överhuvudtaget inte till panikångest och vad det innebär, varför man får det eller vad man kan göra åt det. Panikångesten övergår med tiden i depression. Innan jag till slut får bukt med panikångesten lever de sida vid sida i min kropp ( något som inte alls är ovanligt, förresten) och jag tycker att livet känns hopplöst. I min förtvivlan söker jag efter information nästan dygnet runt. Jag känner att mitt liv just ska börja, jag kan inte låta detta stoppa mig. Två saker slog mig under den här perioden. Dels att det faktiskt finns hjälp att få, så att man kan bli frisk, dels att det är svårt att ta reda på hur och var man kan få den hjälpen. Det finns massvis av information därute som skulle kunna ge hopp till dem som mår dåligt, men den är ofta svår att hitta 16
Dahlstrom_inlaga.indd 16
2014-02-12 21:29
och den finns inte samlad någonstans. Det är information om effektiva behandlingar, vad man kan göra själv, var man kan söka hjälp, vilka biverkningar eller fördelar olika behandlingar har, var man kan prata med andra som har samma problem, statistik över hur otroligt många det är som faktiskt upplever samma sak, och så vidare. Eftersom jag själv är studievan och har någorlunda läshuvud lyckades jag ändå ta reda på en massa saker, som jag tycker borde vara allmän kunskap. Men det gäller att vara på sin vakt; jag la märke till att många hemsidor, böcker och informationsfoldrar på ett eller annat sätt är finansierade av läkemedelsindustrin. Jag har ingenting emot läkemedelsbolag, antidepressiva mediciner hjälper väldigt många människor att må bra, men jag förstod också att de här källorna inte är helt objektiva. Om ett visst tillstånd behandlas mer effektivt med terapi än med medicin, skulle de sajterna skriva det då? Förmodligen inte. Till slut, när jag hade letat så länge, kändes det nästan som min plikt att låta andra få ta del av allt det jag hittat och jag startade min egen nyhetssajt om psykisk ohälsa, 1000glada.se. Det är en oberoende sajt med all den hoppingivande information jag har hittat. Mycket av informationen som finns i boken finns också på sajten. Jag har kokat ner det viktigaste och kompletterat med en hel del ny information, sådant som jag själv hade velat få reda på när jag blev sjuk. Det hade besparat mig mycket lidande. I slutet av boken finns en källförteckning och lite tips på böcker och länkar för den som vill läsa mer. Den här boken handlar om depression och panikångest. Anledningen till att jag har valt de två sjukdomarna är framför 17
Dahlstrom_inlaga.indd 17
2014-02-12 21:29
allt min egen historia, men att det blev just de beror också på att det är två mycket vanliga sjukdomar som ofta förekommer tillsammans. De har liknande orsaker och behandlas båda med SSRI-mediciner och KBT. På så sätt är de mer besläktade än många andra psykiska sjukdomar. Boken kommer inte att handla om mig, men jag vill att du som läser den ska veta att jag har gått igenom något av det du går igenom. Jag vet att det går att må bättre, eftersom jag träffat många som tagit sig ur sin panikångest och sin depression. Dessutom har jag ju själv gjort det. Även om jag vet att risken för att jag trillar dit igen är ganska stor. Jag tar inte ställning för eller emot några behandlingsmetoder, men jag tycker att det är viktigt att visa vilka som har vetenskapligt stöd för sin effekt. Jag har själv fått hjälp av både terapi och läkemedel och jag skulle inte tveka inför elbehandling om det krävdes. Det viktigaste budskapet med den här boken är att det finns hjälp att få. Oavsett hur sjuk du är kan du bli frisk. Min förhoppning är att du kan få lite vägledning genom att läsa boken. Och just det, det finns inga tvivelaktiga finansiärer bakom den här boken. De pengar jag ärvde av min morfar har jag använt till att skriva den här boken. Han kan av naturliga skäl inte gärna anklagas för att ha påverkat bokens innehåll, men jag hoppas att han i sin himmel tycker att pengarna är väl investerade. Christian Dahlström Stockholm, februari 2014
18
Dahlstrom_inlaga.indd 18
2014-02-12 21:29
Om psykisk ohälsa När man först kommer i kontakt med psykisk ohälsa, sin egen eller andras, är det lätt att känna sig handfallen. Trots att det är ett så vanligt problem är okunnigheten om psykisk ohälsa stor i många delar av samhället. Det har till exempel rege ringens kampanj Hjärnkoll konstaterat i flera undersökningar. I det här kapitlet finns svar på några av de frågor som man kanske ställer sig när man själv eller någon närstående drabbas av psykisk ohälsa. Det är frågor om psykoterapi, läkemedel, stress, och annat som kan bli viktigt när livet ställs på ända.
Dahlstrom_inlaga.indd 19
2014-02-12 21:29
Vad är psykisk ohälsa? ”Psykisk ohälsa” är ett brett begrepp. Det kan både betyda de psykiska sjukdomarna och det som bara är att må psykiskt dåligt, utan att man behöver ha en diagnos. ”Psykisk ohälsa” är ett vagt begrepp, som är svårt att definiera. Uttrycket används ofta, både i forskning och till vardags, men det finns faktiskt ingen etablerad definition av vad som är psykisk ohälsa. Ibland använder man uttrycket när man pratar om de olika psykiska sjukdomar som det finns diagnoser för. Det finns många sådana sjukdomar, till exempel personlighetsstörningar, psykossjukdomar eller ätstörningar. Panikångest och depression är psykiska sjukdomar. Ibland använder man uttrycket psykisk ohälsa på ett bredare sätt, och då kan det innebära mycket mer än de väldefinierade psykiska sjukdomarna. Det kan vara mer allmänna problem, som inte räknas som en psykisk sjukdom men som ändå har med den mentala hälsan att göra, som sömnproblem, sorg eller stress. Då är psykisk ohälsa helt enkelt alla psykiska problem som gör det svårare för någon att fungera och utvecklas normalt. Hursomhelst används uttrycket psykisk ohälsa flitigt, både av myndigheter och i mer informella sammanhang. Kanske beror det på att ”psykisk sjukdom” ibland blir för smalt för att vara användbart. Även om man inte uppfyller kraven för en diagnos kan man ändå må dåligt. 20
Dahlstrom_inlaga.indd 20
2014-02-12 21:29
Vi behöver helt enkelt ett begrepp för att kunna prata om de psykiska problem som inte har en diagnos, men som ändå är viktiga. Den här boken handlar om depression och panikångest, men när jag pratar om psykisk ohälsa menar jag inte bara de problemen, inte heller bara väldefinierade psykiska sjukdomar, utan allt det som är att må psykiskt dåligt. Ingen som läser det här ska behöva känna sig utesluten.
21
Dahlstrom_inlaga.indd 21
2014-02-12 21:29
Är psykisk ohälsa vanligt? Ja, psykisk ohälsa är väldigt vanligt. Det är svårt att veta exakt hur många som drabbas av psykisk ohälsa. Skälen till det är många. Till exempel kan gränserna för vad som kallas psykisk ohälsa dras på olika sätt, vilket ställer till problem för mätningen. Det kan också vara så att man misstar en psykisk sjukdom för ett fysiskt problem och därför inte söker eller får rätt hjälp. Då kommer man inte med i statistiken. Det finns också de som inte går till läkaren när de har psykiska problem, eftersom de skäms. Istället kanske de självmedicinerar med alkohol eller droger. Ytterligare problem med statistiken blir det när mätningarna är utförda på olika sätt, eller definitionen på sjukdomarna skiljer sig åt i olika delar av världen. Det är också vanligt att en person har flera olika tillstånd samtidigt, till exempel depression och paniksyndrom. Ta därför de här siffrorna med en nypa salt, de ger bara en ungefärlig bild av hur vanliga olika psykiska sjukdomar är. Det här är några exempel på hur vanligt psykisk ohälsa är. * Prevalens är ett mått på hur många som uppfyller kriterierna för ett tillstånd vid ett visst tillfälle eller under en kort tids* Huvudsakliga källor 1177 Vårdguiden (www.1177.se), Karolinska Institutet (ki.se), Internetmedicin (www.internetmedicin.se) samt Ut ur mörkret av Agerberg (2011) och Ingen panik av Carlbring & Hanell (2011)
22
Dahlstrom_inlaga.indd 22
2014-02-12 21:29
period. Incidens är ett mått på hur många som drabbas under en längre tidsperiod. Utifrån incidensen kan man räkna ut hur stor risken är att man drabbas någon gång under livet, livstidsrisken. • Schizofreni drabbar ungefär 1 procent av befolkningen någon gång i livet (livstidsrisk). • Ungefär 5 procent av befolkningen är deprimerad vid varje givet tillfälle (prevalens), men ungefär var fjärde person drabbas någon gång i livet (livstidsrisk). • Drygt 2 procent uppfyller kriterierna för paniksyndrom (prevalens). • Bipolär sjukdom drabbar runt 2 procent av befolkningen (livstidsrisk). • Specifika fobier drabbar mellan 7 och 15 procent av befolkningen någon gång i livet (livstidsrisk). • Var tredje person har haft en panikångestattack under det senaste året (prevalens). • Drygt 10 procent har en personlighetsstörning (prevalens). Psykisk ohälsa är alltså väldigt vanligt. Om man dessutom tänker sig att varje person som är sjuk har familj och vänner som också drabbas, fast indirekt, inser man att det är ett gigantiskt problem som skär genom alla samhällsklasser, kön och nationaliteter.
23
Dahlstrom_inlaga.indd 23
2014-02-12 21:29
ARVID LAGERCRANTZ, FÖRFATTARE OCH JOURNALIST, UR FÖRORDET
PANIKÅNGEST & DEPRESSION
FOTO © SARA MACKEY
”Den som vill få en snabb och kortfattad översikt av psykisk ohälsa ska läsa den här boken. Det är viktigt för den som är sjuk, men också för närstående, att få större kunskap om de psykiatriska diagnoserna. En stor del av tillfrisknandet består i att få kontroll över sig själv, och den som vet mer om sin sjukdom har kommit en bit på väg.”
CHRISTIAN DAHLSTRÖM
Kan man bli fri från panikångest? Varför blir man deprimerad? Hur går psykoterapi till? Var kan man söka hjälp? Trots att både panikångest och depression är några av våra vanligaste sjukdomar vet de flesta fortfarande alldeles för lite om dem och det är lätt att känna sig handfallen när man kommer i kontakt med sin egen eller andras psykiska ohälsa. Det är då den här boken behövs. Christian Dahlström ger raka svar på de vanligaste frågorna om panikångest och depression. Efter att själv ha drabbats av båda sjukdomarna såg han behovet av att samla och sprida information om dem. Christian arbetar som copywriter och frilansskribent och är mycket aktiv på sociala medier, där han debatterar och informerar om psykisk ohälsa.
CHRISTIAN DAHLSTRÖM
PANIKÅNGEST & DEPRESSION
”Det viktigaste budskapet med den här boken är att det finns hjälp att få. Oavsett hur sjuk du är kan du bli frisk.”
frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar
ISBN 978-91-27-13739-4
9 789127 137394
NOK_DAHLSTOM_PANIKANGEST_OCH_DEPRESSION.indd Alla sidor
OMSLAG NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN
2014-02-13 15:38