9789147113392 by Smakprov Media AB

– villkor och praktik

Socialt arbete har varit ett viktigt element i det moderna projektet och dess idé om social integration och social sammanhållning. Förändringarna i välfärdsstaten har sedan 1970- och 1980-talen ställt det sociala arbetets idé och praktik inför stora utmaningar.

Boken lyfter fram storstadsperspektivet inom socialt arbete och behandlar det lika mycket som en empirisk fråga som en fråga om teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Den belyser också intersektionalitet, transnationalism och behovet av ett maktkritiskt perspektiv i socialt arbete. Socialt arbete i storstaden är avsedd för grundläggande utbildningar i socialt arbete och sociologi vid universitet och högskolor, men kan med fördel användas även i andra ämnen och utbildningsformer.

Medförfattare till boken är Alireza Behtoui, Magdalena Elmersjö, Ali Hajighasemi, Fredrik Hertzberg, Ellen Håkansson, Sylwia Koziel, Zhanna Kravchenko, Jonas Lindström, Finnur Magnússon, Anders Neergaard och Hassan Sharif.

(red.)

Alinia & Songur (red.)

Huvudredaktörerna och författarna har lång erfarenhet av undervisning och forskning i socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Huvudredaktörerna Minoo Alinia är docent i sociologi och lektor i socialt arbete och Welat Songur är ﬁl.dr i statsvetenskap och lektor i socialt arbete. Båda är verksamma vid institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.

Minoo Alinia Welat Songur

– villkor och praktik

Socialt arbete verkar idag i en värld som på många sätt är mycket olik den tidigare. Med utgångspunkt i olika empiriska studier skriver forskare i den här antologin om en rad olika kärnområden inom socialt arbete i storstaden. I tio kapitel lyfter författarna fram storstadens tillspetsade och polariserade sociala problem som socialarbetare möter dagligen. Boken visar att en förståelse av storstadsperspektiv går via vår förståelse av globaliseringens villkor som på många olika sätt återspeglar sig i det dagliga sociala arbetet.

SOCIALT ARBETE I STORSTADEN

Best.nr 47-11339-2 Tryck.nr 47-11339-2

47-11339-2_Socialt arbete i storstaden_omslag.indd 1

– villkor och praktik 11/09/18 11:29 AM

Socialt arbete i storstaden â&#x20AC;&#x201C; villkor och praktik

Minoo Alinia & Welat Songur (red.)

Liber

9789147113392_Korr2.indd 1

11/09/18 10:47 AM

Innehåll Förord ...............................................................................................................................................................6 Inledning .........................................................................................................................................................7

Del I. Migration, mångfald och social sammanhållning .............................................13 Kapitel 1. Inte inlåst, heller inte fri – den rumsliga dimensionen i konstruktionen av människohandelsoffer för sexuella ändamål ............................... 14 Ellen Håkansson och Zhanna Kravchenko

Inledning ...................................................................................................................................................... 14 Prostitution och/eller människohandel: begrepps(o)förtydligande ......................................... 16 Perspektiv på prostitution och människohandel för sexuella ändamål .................................. 17 Offer i storstaden ....................................................................................................................................... 19

Kapitel 2. Omöjligt uppdrag? – om socialt arbete i förortens projektkulturer ............................................................................................................................................. 31 Jonas Lindström

Inledning ...................................................................................................................................................... 31 Förorten som avvikelse ............................................................................................................................ 32 En platsavgränsad projektkultur växer fram ..................................................................................... 35 Potentialer och problem ......................................................................................................................... 37 Levande (urbant) socialt arbete ............................................................................................................ 38 Nya försök att bryta segregationen under utarbetande ............................................................... 42

Kapitel 3. Etnisk särbehandling i regeringens genuspolitik – utmaningar för socialt arbete i storstadens mångfald ................................................................................... 45 Minoo Alinia

9789147113392_Korr2.indd 3

11/09/18 10:47 AM

Del II. Utbildning, mångfald och socialt kapital ..................................................................61 Kapitel 4. De sociala relationernas betydelse för utbildningsambitioner bland ungdomar i marginaliserade storstadsområden ................................................................... 62 Alireza Behtoui, Fredrik Hertzberg och Anders Neergaard

Kapitel 5. Migration, nation och etnicitet – nyanlända ungdomars beskrivningar av migrationsprocessen från Irak till Södertälje .................................... 78 Hassan Sharif

Kapitel 6. Förortsgruppernas bristande maktresurser i utformningen av välfärdspolitiken ................................................................................................................................... 94 Ali Hajighasemi

Inledning ...................................................................................................................................................... 94 Integration och välfärdsteoretiska grunder ...................................................................................... 95 Hur ”utanförskap” konstrueras som ett socialt problem .............................................................. 96 Konstruktionen av den sociala gemenskapen ................................................................................. 97 Från ekonomisk determinism till maktresursperspektivet .......................................................... 99 Nya förutsättningar för maktresursperspektivet ...........................................................................101 Det institutionella spårberoendet ......................................................................................................103 De nya sociala gruppernas bristande maktresurser .....................................................................104

Del III. Välfärd och social omsorg ............................................................................ 111 Kapitel 7. Migration, kön och äldreboende i tre storstadsområden ......................112 Welat Songur

9789147113392_Korr2.indd 4

11/09/18 10:47 AM

Ansvaret för äldreomsorgen och utförare i storstadsområdena .............................................118 Migrationsbakgrund, kön och tillgången till äldreboende ........................................................120

Kapitel 8. Berättelser om hälsa och integration: Äldre iranska kvinnor i Malmö ..........................................................................................................................................................130 Finnur Magnússon

Kapitel 9. Hemtjänst i storstaden – valfrihet, kvalitet och arbetsvillkor ..............146 Magdalena Elmersjö

Kapitel 10. Barnperspektiv i det sociala arbetet? En analys av diskurser kring barnperspektiv och storstaden i Socialstyrelsens dokument .....................................................................................................................................................161 Sylwia Koziel

Inledning ....................................................................................................................................................161 Teoretiska ingångar .................................................................................................................................162 Kritisk diskursanalys enligt Fairclough ..............................................................................................163 Genomförandet av en diskursanalys kring barnperspektivet ...................................................164 Hur beskrivs barnperspektivet i Socialstyrelsens dokument? ..................................................165 Barnperspektiv och storstaden ...........................................................................................................172

Avslutande reﬂektioner – socialt arbete med storstadsperspektiv .........................179 Författarpresentationer .......................................................................................................................184

9789147113392_Korr2.indd 5

11/09/18 10:47 AM

Förord Syftet med denna antologi är att bidra med en diskussion kring sociala problem ur ett storstadsperspektiv och det sociala arbetets villkor och praktik i storstäder. Boken visar betydelsen och innebörden av socialt arbete på teoretisk och empirisk nivå. I antologin beskriver forskare, med utgångspunkt i empiriska studier, en rad olika kärnområden inom socialt arbete med storstadsperspektiv. I tio kapitel lyfter de fram de tillspetsade och polariserade sociala problem som socialarbetare möter i sin dagliga verksamhet. Antologin är avsedd för grundläggande utbildningar i socialt arbete och sociologi vid universitet och högskolor, men kan med fördel användas även i andra ämnen och utbildningsformer. Vi vill tacka alla författarna för deras engagemang och förlaget Liber för publiceringen av antologin. Vi har haft ett bra och givande samarbete under hela arbetsprocessen. Som redaktörer vill vi påpeka att vi har lagt ner lika mycket arbete på antologin. Vi har haft gemensamt ansvar för arbetet med antologin. Vi båda är således gemensamt ansvariga för styrkorna liksom för bristerna i redaktionsarbetet. Vi vill avslutningsvis också tacka Institutionen för samhällsvetenskaper och ämnet socialt arbete vid Södertörns högskola som har bidragit till framtagningen av antologin. Stockholm i augusti 2018 Minoo Alinia & Welat Songur

9789147113392_Korr2.indd 6

11/09/18 10:47 AM

Inledning Welat Songur & Minoo Alinia Dagens snabba urbanisering och omvandlingen av urbana miljöer är en global trend, även om utvecklingen varierar i olika delar av världen. Mer än halva jordens befolkning (54 %) levde i städer år 2014 och den beräknas bli cirka 70 procent år 2050. I Latinamerika, Nordamerika och Europa bor redan nu mer än 70 procent av befolkningen i städerna och beräknas uppgå till 80 procent år 2050 (UN 2015:7–10). En del städer som New York, London och Tokyo är numera globala arenor för nationsöverskridande sociala, ekonomiska, politiska och kulturella aktiviteter. Sverige saknar liknande globala städer som New York eller Tokyo, men det pågår en urbanisering och omvandling av storstäderna även i Sverige. Idag bor en stor grupp av befolkningen i storstadsregionerna. Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö utgör numera arenor för gränsöverskridande sociala, politiska, ekonomiska och kulturella aktiviteter. Folkförflyttningen till storstäderna i Sverige består både av inhemsk och extern migration. Många personer med invandrarbakgrund väljer att bosätta sig i storstadsregionerna (SCB 2017:14f). Sedan andra världskriget har den internationella migrationen till svenska städer ökat stort. Jämfört med 1960- och 1970-talen har Sverige idag en stor befolkning med invandrarbakgrund. Sverige är ett mycket mer diversifierat samhälle nu än förr. Allt tyder på att denna trend kommer att fortsätta. Naturkatastrofer, sociala, politiska, ekonomiska problem och fattigdom samt den ojämlika resursfördelningen tvingar människor att fly från sina hemländer i hopp om att hitta ett arbete eller ett värdigare liv utan förföljelse och fattigdom i andra länder. Denna utveckling i kombination med ökade transportmöjligheter har bidragit stort till migrationen till Europa och europeiska och svenska storstäder. En grundläggande utgångspunkt för storstädernas utveckling och tillväxt är att människor vill förverkliga sina drömmar och leva ett relativt bra liv. I storstaden finns möjligheter. Där finns jobb, universitet och högskolor samt en mångfald av olika livsstilar och ett stort utbud av sociala, politiska och kulturella aktiviteter och livstillfredsställelser. I städerna finns möjlighet att vara anonym, men man kan också söka sig till olika gemenskaper om man så vill. Storstaden är inte bara möjligheternas domän. I storstäderna finns även en koncentration av sociala problem. Trots det har forskningen inom sociologi, snarare än socialt arbete, gjort avtryck i forskningen om sociala problem i storstäder (Shaw 2011). Chicagoskolan under 1920-talet och Frederick Thrashers studie The Gang (1927) är sinnebilden för sociologins genombrott och inflytande över forskning om sociala problem i storstäder (se t.ex. Fasenfest 2011). Socionomer och andra professioner arbetar dagligen med stora sociala problem i städerna, men socialt arbete 7

9789147113392_Korr2.indd 7

11/09/18 10:47 AM

har tyvärr inte uppmärksammat sociala problem utifrån ett storstadsperspektiv. Många studier om det sociala arbetets villkor och praktik har genomförts i storstäder, men dessa saknar ofta ett storstadsperspektiv som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Vår ambition med denna antologi är just detta, nämligen att bidra med en diskussion kring sociala problem ur ett storstadsperspektiv och det sociala arbetets villkor och praktik i storstäder. Antologin har kunnat relatera storstadsperspektivet till social solidaritet som grund för social integration och social sammanhållning genom att inta ett maktkritiskt och transnationellt perspektiv på det sociala arbetets villkor och praktik i storstaden. Vi vill understryka att sociala problem drabbar människor lika hårt oavsett var de bor. För dem som drabbas av sociala problem är det alltid en svår och utsatt situation oavsett var det händer. Men vi menar att i storstaden är sociala relationer polariserade och de sociala problemen tillspetsade. Det anonyma storstadslivet gör individer med sociala problem extra sårbara i en tid då välfärdsstaten tar mindre ansvar för människors välfärd och kraven på att människor ska klara sig själva ökar. Antologin består av tio kapitel som berör det sociala arbetets villkor och praktik i storstaden. Kapitlen är indelade i tre delar för att ge läsaren en viss vägledning. Gränsen mellan dessa delar är inte vattentät. Läsaren kommer att upptäcka att vissa kapitel har beröringspunkter med kapitel i andra delar. Vårt resonemang har ändå varit att samla kapitel som på olika sätt har liknande beröringspunkter, berör samma grupper eller problemområden. Läsaren kan läsa boken i sin helhet eller bara välja enskilda delar eller kapitel. Som vägledning är det vår förhoppning att nedanstående beskrivning kan vara till hjälp för att själv hitta de delar eller kapitel som är av intresse. Del I: Migration, mångfald och social sammanhållning Denna del berör kvinnors och migrationens villkor och praktik i storstaden utifrån olika livsområden och problem. Ytterligare beröringspunkter mellan kapitlen är myndigheters sätt att se på och hantera de frågor och problem som kvinnor och migranter möter. I kapitel 1 tar Ellen Håkansson och Zhanna Kravchenko upp ett av de sociala problemen i storstäder, nämligen människohandel för sexuella ändamål med rötter i flera länder. Författarna menar att människohandel har globala anknytningar och att kvinnor med bakgrund i andra länder är särskilt sårbara och av olika anledningar hamnar i prostitution. Författarna kritiserar och problematiserar stereotypa föreställningar om vilka människohandelsoffren är, föreställningar som riskerar att styra myndigheter och professionella inom socialt arbete och deras åtgärder för att hjälpa människohandelsoffren i storstäder. Dessa stereotypa före-

Inledning

9789147113392_Korr2.indd 8

11/09/18 10:47 AM

ställningar inom socialt arbete, menar författarna, innebär en risk att offren inte upptäcks och att stöd och hjälp inte erbjuds på rätt sätt. I kapitel 2 tar även Jonas Lindström upp stereotypa föreställningar och menar att det är problematiskt att föreställningar om förorten blir grunden för det sociala arbetets villkor och praktik. Projektinsatser har blivit en given arbetsmetod, som i sin tur kan leda till föreställningar om att segregation enbart är en fråga för de platser där den ger sig till känna, menar han. Förorten har setts som avvikande, ett problem som kan lösas med riktade statliga projektsatsningar som alltmer bedrivs av civilsamhället snarare än av staten och kommunerna. I kapitel 3 av Minoo Alinia är regeringens jämställdhetspolitik och dess inställning till människor med invandrarbakgrund i storstaden i fokus. Alinia diskuterar regeringsskrivelsen (2016/17:10) och menar att invandrartäta förorter och människor med invandrarbakgrund konsekvent behandlas som en separat kategori kopplad till ”hederstänkande”, samtidigt som det saknas ett maktperspektiv gällande etnicitet och etnisk segregation. Våld mot kvinnor framstår därmed som en konsekvens av människornas kultur och bakgrund när det inte ges strukturella förklaringar. Detta menar hon är problematiskt eftersom det sätter ramarna för det sociala arbetet med människor med en annan bakgrund i storstäderna. Alinia anser att den särbehandling, etnocentrism och misstänksamhet som präglar regeringsskrivelsen strider mot det sociala arbetets intentioner för social integration och social sammanhållning i storstaden. Del II: Utbildning, mångfald och socialt kapital Del II berör skolan, där skolsocialt arbete och socialt kapital i storstäderna står i fokus. Vidare berör kapitlen även den migrationsprocess det innebär när unga flyttar från ett land till Sveriges storstäder. Socialt kapital och migrationens villkor blir således utgångspunkten för författarnas diskussion om ungas utbildningsambitioner eller skolprestationer i storstäder. I kapitel 4 tar författarna Alireza Behtoui, Fredrik Hertzberg och Anders Neergaard upp det sociala kapitalets betydelse för ungdomar i utsatta storstadsområden och skolsocialt arbete. Författarna visar att bilden av ungdomars motivation och ambitioner med sina skolstudier är mer komplex än förklaringar som enbart härleds till föräldrars utbildning och klass. Deras resultat tydliggör att ungdomarnas ”interaktion med signifikanta andra”, dels med den egna familjen, släktingar och vänner till familjen, dels med skolans personal, skolkamrater samt vuxna och ungdomar i olika former av föreningsliv, har en tydlig positiv effekt på utbild-

Inledning

9789147113392_Korr2.indd 9

11/09/18 10:47 AM

ningsambitioner. De lyfter fram att såväl stöd från familjen och dess omgivning som föreningsliv och stöd från skolpersonal till en viss del kan kompensera bristande klassresurser. I kapitel 5 undersöker Hassan Sharif relationen mellan migration, nation och etnicitet. Han tittar på hela migrationsprocessen från hemlandet till storstäderna i Sverige för att öka vår förståelse för nyanlända ungdomars skolgång. Ungdomarnas livsvillkor och skolgång sätts i relation till deras föreställning om hemland, värdland, nation och migration. En ökad förståelse av hela migrationsprocessen underlättar lärares och socionomers skolsociala arbete för nyanlända ungdomar i storstäderna, menar han. I kapitel 6 tar Ali Hajighasemi upp problemet med svaga resurser hos personer med invandrarbakgrund utifrån ett maktresursperspektiv. Han betonar vikten av mobilisering för minoritetsgrupper och deras välfärd i storstäderna. Han menar att de minoriteter som har maktresurser kan driva igenom sociala reformer, men minoriteter har generellt haft för svaga maktresurser för att driva igenom sina intressen i politiken. Del III: Välfärd och social omsorg Här står vården och omsorgen i storstäder i fokus. Författarna tar upp frågor och problem avseende anpassningen av och tillgången till vården och omsorgen samt myndigheters intentioner med densamma i storstaden. I kapitel 7 undrar Welat Songur huruvida äldreboendena är tillgängliga för äldre kvinnliga och manliga personer med invandrarbakgrund i Storstockholm, Stormalmö och Storgöteborg. Han redogör för de senaste decenniernas förändring inom äldreomsorgen och visar att äldre migranter har mindre tillgång till äldreboenden i samtliga tre storstadsregioner. I kapitel 8 är utgångspunkten för Finnur Magnússon också vård och omsorg. Han tittar på de informella omsorgsverksamheter som har bedrivits av den lokala Iransk-svenska föreningen i Malmö. I hans beskrivning av äldre iranska kvinnors berättelser om ensamhet, dålig hälsa och längtan efter att hitta sin plats i det svenska samhället får vi en bild som går tvärtemot en rad generella antaganden om äldre invandrare som passiva förvaltare av kulturella särdrag. De frivilliga och lösligt organiserade organisationerna försöker driva olika aktiviteter, men dessa försök krockar med myndigheters föreställning om äldre migranter.

Inledning

9789147113392_Korr2.indd 10

11/09/18 10:47 AM

I kapitel 9 lägger Magdalena Elmersjö fokus på den konkurrensutsatta hemtjänsten i storstaden utifrån tre aspekter: äldres valfrihet, omsorgens kvalitet och omsorgspersonalens arbetsvillkor. Utifrån dessa tre aspekter tecknar hon en övergripande bild över hemtjänstens förutsättningar i storstaden. Den bild som träder fram är att dessa tre aspekter utmanar snarare än förstärker varandra. Konkurrensutsättningen utmanar omsorgsarbetet även om det i ett mottagarperspektiv ökat valfriheten. I kapitel 10 tar Sylwia Koziel upp förekomsten av termen barnperspektiv i Socialstyrelsens dokument som i varierande grad är av betydelse för omsorgen om barnen i samhället och storstaden. Barnperspektivet är mycket mer komplext än det beskrivs i dokumenten, anser hon. Begreppet används motsägelsefullt och detta får konsekvenser för det sociala arbetets praktik i storstaden. Ett problem är att barns röster hörs genom vuxnas röster och att barnperspektivet kan bli till vuxnas perspektiv, menar hon. Referenser Fasenfest, D. (2011). The Urban landscape. Critical Sociology, 38(1). SCB (2017). Flyktingar flyttar ofta till Stockholmsområdet. Välfärdsbulletin, 1/2017. Shaw, I. (2011). Social work research – an urban desert? European Journal of Social Work, 14(1), 11–26. UN (2015). World Urbanizations Prospect. 2014 Revision. New York: UN (onlineversion).

Inledning

9789147113392_Korr2.indd 11

11/09/18 10:47 AM

9789147113392_Korr2.indd 12

11/09/18 10:47 AM

Del I. Migration, mĂĽngfald och social sammanhĂĽllning

9789147113392_Korr2.indd 13

11/09/18 10:47 AM

Kapitel 1.

Inte inlåst, heller inte fri – den rumsliga dimensionen i konstruktionen av människohandelsoffer för sexuella ändamål Ellen Håkansson & Zhanna Kravchenko

Inledning När du i rubriken läste ”människohandelsoffer för sexuella ändamål”, vem såg du då framför dig? Om du såg en utsatt kvinna, drogad, inlåst och kidnappad av en främling från ett land till ett annat, där främlingen tvingar henne att prostituera sig, då återskapar du en av de idag dominerande föreställningarna om människohandelsoffer. Naturligtvis förekommer sådana exempel bland människohandelsoffer i Sverige, men verkligheten är betydligt mer komplex än så. Detta kapitel kommer att handla om kvinnliga offer, eftersom alla kända fall av människohandel för sexuella ändamål sedan 1999 har varit kvinnor i åldrarna 13 till 45 år (Rikspolisstyrelsen 2014), men alla förövare är inte män. De stereotypiska föreställningarna om människohandel är att dess utövande av fysisk kontroll sker i form av inlåsning, där offret mister kontrollen över sin kropp. Men ofta förekommer det i stället mer subtilt våld än så. Detta kapitel vill nyansera de stereotypa föreställningarna ytterligare och diskutera deras betydelse för det sociala arbetets praktik. Den juridiska definitionen av människohandelsbrott kräver att individen som prostitueras gör så på grund av en annan persons ”olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel” och att den situation den befinner sig i ”innebär nödläge för den utsatte” (människohandelsbrottet i 4 kap. 1 a § brottsbalken; BrB, 1962:700). Begreppet människohandel används ofta synonymt med trafficking. Offrets förflyttning är en viktig aspekt av brottsdefinitionen även om den inte nödvändigtvis innebär att offret korsat landsgränser, de flesta offer i Sverige (65 %) kommer från EU-länder, men en stor del kommer även från länder där det ”råder [ofta] fattigdom, arbetslöshet och olika former av allvarlig ojämlikhet, såsom kvinnoförtryck och rasism” (prop. 2003/04:111, s. 8). Kvinnor som inte vill, kan eller vågar samarbeta med myndigheter som utreder brotten människohandel eller koppleri, kan med stöd av utlänningslagen 8 kap. 2 § avvisas till det land där de har uppehållstillstånd (Polismyndigheten 2016). Legal eller illegal förflyttning av individer mellan 14

Del I. Migration, mångfald och social sammanhållning

9789147113392_Korr2.indd 14

11/09/18 10:47 AM

olika länders nationsgränser med syfte att tvinga dem till prostitution kan därmed ses som ett brott både mot kvinnans suveräna kropp och mot den suveräna staten (Berman 2003:41). Stora svenska städer som Stockholm, Göteborg och Malmö är arenor där människohandel utspelar sig (Polismyndigheten 2016). Människohandelns komplexitet skapar utmaningar när den kolliderar med de förenklade allmänna föreställningarna som finns kring brottet. Inte minst råder denna förenklade uppfattning även inom det sociala arbetets praktik (Surtees 2008). En sådan uppfattning riskerar då att begränsa kvinnornas offerskap såväl som att försvåra upptäckandet och uppsökandet av människohandelsoffer (Verhoeven m.fl. 2013). Professionellas bemötande riskerar då att utgå från de förenklade allmänna föreställningarna om offerskapet snarare än kvinnornas verklighet. Offer för människohandel passerar genom olika samhällsinstitutioner, inklusive socialtjänsten, sjukvården, Migrationsverket, polisen, ideella organisationer (Nationellt metodstöd 2016). Om ett offer inte uppfyller de allmänna föreställningarna som dominerar och som ingår i den offentliga diskursen, riskerar denne att förövaren inte blir dömd och därmed blir inte heller offret ett offer i juridisk mening (Borg Jansson 2014). Utan erkänt juridiskt offerskap, stängs i sin tur vägen till hjälp från det sociala arbetets praktik för människohandelsoffer för sexuella ändamål (Halling m.fl. 2012; Mörner 2010). Detta understryker vikten av att professionella kan identifiera offer och känna till och använda lämpliga hjälpinsatser som finns trots komplexiteten i att fastställa offrets juridiska offerstatus. Människohandelns komplexitet motiverar därmed till att skaffa en ökad förståelse av de föreställningar om offer som blir nedtecknade i människohandelsdomar. Huvudsyftet med detta kapitel är att belysa hur rättsfall beskriver relationen mellan föreställningar om människohandel med sexuella ändamål, och försäljningen av sexuella tjänster i allmänhet, och dess rumsliga dimension. Vårt fokus på den rumsliga dimensionen betyder dock inte att vi betraktar staden som bara en arena eller ett rum för prostitution. I stället ser vi på staden som det urbana rummet som bärare av sociala relationer och föreställningar. Vi undersöker hur denna rumsliga dimension vävs in i konstruktionen av föreställningar om offer för människohandel. Det empiriska materialet som denna analys bygger på består av tre rättsfall från efter 2010 som i samtliga fall innehåller hovrätts- och tingsrättsdomar. Rättsfallen innehåller sedermera totalt sex domar från olika instanser, som gäller brottet människohandel för sexuella ändamål enligt 4 kap. 1 a § BrB. Förutom domar angående människohandel för sexuella ändamål, innehåller rättsfallen beskrivningar av associerade brott, såsom sexköp och koppleri, men det är människohandel som samtliga ansökningar om stämning avser först och främst. Domarna rör åtal för människohandelsbrott i svenska storstäder. Den juridiska processens utfall är inte av intresse i detta kapitel, utan vi ser texten i domen som en beskrivKapitel 1. Inte inlåst, heller inte fri – den rumsliga dimensionen i konstruktionen ....

9789147113392_Korr2.indd 15

11/09/18 10:47 AM

ning av hur offerskap konstrueras i rättsväsendet, det som mer teoretiskt skulle beskrivas som ett förkroppsligande av den diskursiva kampen om huruvida kvinnor kan betraktas som offer för prostitution eller människohandel för sexuella ändamål. Domarna innehåller beskrivningar av prostitution som skett inomhus, utomhus och båda delarna. Alla kvinnorna kommer ursprungligen från andra länder än Sverige. Kapitlet är uppbyggt enligt följande. Först vill vi nyansera det ”ideala” offerskapets bild som finns om människohandelsoffer för sexuella ändamål. Detta följs av en kartläggning av flera olika perspektiv på det förtryck som finns inom människohandelns prostitution. Avsnittet avslutas med att förklara ett teoretiskt perspektiv som fokuserar på sociala relationer i det urbana rummet och erbjuder en förståelse för hur socialt arbete med människohandelsoffer kan bedrivas i storstaden. Kapitlets analys och avslutande diskussion ämnar därmed att vidga föreställningarna om hur ett offer är, för att socialt arbetes praktik utifrån dess villkor inte ska missa att identifiera offer för människohandel i Sverige idag, på grund av att de inte stämmer in på stereotypa föreställningar om människohandelsoffer.

Prostitution och/eller människohandel: begrepps(o)förtydligande Prostitution, i detta kapitel, är synonymt med en del av människohandeln för sexuella ändamål. Människohandeln för sexuella ändamål innehåller fler aspekter än prostitution, men försäljningen av sexuella tjänster som praktik är gemensam för både prostitutionen och människohandeln. Detta gör att de har ett samband, även om andra aspekter av praktiken kan innebära avsevärda skillnader i fråga om tvång och grad av frivillighet. I många länder anses prostitution vara en form av avvikande beteende och de samhällena strävar efter att disciplinera dem som utför sexuella tjänster, genom att kriminalisera och straffa denna praktik och genom att kontrollera platsen där det sker eller förmedlas. Platsen där prostitutionen sker anpassas efter föreställningarna som finns om att detta är en avvikelse (Cresswell citerat i Hubbard & Sanders 2003), vilket bland annat innebär att platsen kan bli mer laddad och påverka de människor som vistas på platsen. Sveriges hållning i frågan om prostitution består sedan 1999 av ett kriminaliserande av ”köp av tillfälliga sexuella förbindelser”, och sedan dess har diskussioner pågått om ifall detta har haft konsekvenser för sexhandeln, både vad gäller villkoren för de prostituerade och förändring vad gäller antalet sexköp. Syftet med lagen var att kriminalisera köparens handlingar och inte den prostituerades, för att prostitution inte bara förkroppsligar könshierarki utan även anses vara kopplad till andra typer av brott, bland annat människohandel. Den syn på pro16

Del I. Migration, mångfald och social sammanhållning

9789147113392_Korr2.indd 16

11/09/18 10:47 AM

stitution som ligger till grund för den rådande juridiska praktiken, bortser dock från de aspekter som härrör från andra ojämlikhetsstrukturer (McDonald 2004), bland annat globala orättvisor som ligger bakom människohandel för sexuella ändamål (de Sousa Santos m.fl. 2010). Den rättsliga process som avgör om människohandelsbrott för sexuella ändamål i juridisk mening har skett, bygger på föreställningar om ”offrets mentaltillstånd och deras förmåga att bevisa tvång” (Listerborn 2003). När domstolen disciplinerar och straffar sexköpet i samband med både prostitution och människohandel blir vem som hade kontroll över platsen där sexköpet sker avgörande för rättegångens utfall. Vilka platser kvinnor får tillgång till är en central del i konstruktionen av föreställningar om offerskap. Att skapa och upprätthålla fysiska geografiska gränser för handlande är ett sätt att skapa ordning och underordning i det otroligt komplexa sociala rummet (Massey 1995). Genom fokus på platsen och dess funktion, kan vi synliggöra såväl samhällsordningen som vilka sociala relationer som får eller inte bör få finnas i samhället. I nästa avsnitt presenterar vi tidigare teoretiska och empiriska undersökningar om prostitution och människohandel för sexuella ändamål som inspirerat vår analys.

Perspektiv på prostitution och människohandel för sexuella ändamål Konceptualisering av människohandel för sexuella ändamål som fenomen, har blivit ett slagfält för olika teoretiska perspektiv på prostitution, migration och könsojämlikhet ( Jahic & Finckenauer 2005). Vi anser därför att det är lämpligt att börja med att beskriva några av de teoretiska perspektiven på prostitution och deras koppling till olika sätt att se på könsojämlikhet, för att sedan knyta an till frågor om migration som kontext för människohandel. Det radikalfeministiska perspektivet, som den svenska lagstiftningen utgår ifrån, betraktar prostitution som en del av en patriarkal struktur, där manlig dominans över kvinnor är en väsentlig dimension av sexhandeln (Barry 1995). Avskaffandet av prostitution anses inte kunna uppnås genom att avskaffa alla delar av sexindustrin, utan genom att uttrycka ett systematiskt motstånd mot den kultur som objektifierar kvinnor och reducerar dem både till ett svar på en annan persons begär, och till ett föremål för en annan persons konsumtion. Det finns flera kritiska röster som riktas mot det radikala paradigmets vetenskapliga grund. En viktig utmaning uppstår när man försöker konceptualisera prostitution som enbart ett patriarkalt förtryck. Denna konceptualisering är blind för andra former av förtryck, vad gäller både klass (O’Connell Davidson 2002) och sexualitet (Rubin & Butler 1994). Om prostitution inte erkänns vara en ekonomisk verksamhet, osynliggörs ojämlikheter som finns mellan kvinnor, såväl inom som Kapitel 1. Inte inlåst, heller inte fri – den rumsliga dimensionen i konstruktionen ....

9789147113392_Korr2.indd 17

11/09/18 10:47 AM

utanför prostitutionens praktik. Att enbart använda det ekonomiska perspektivet riskerar att likställa de erfarenheter av exploatering och alienering som prostituerande upplever med andra arbetstagares erfarenheter (O’Connell Davidson 2002). Vi anser därmed att kombinationen av patriarkalt och ekonomiskt förtryck kan användas för att förstå sexhandel som en speciell form av intimitet som inte finns i andra typer av arbeten (Matthews 2015). När diskussionen omfattar en komplex relation av underordning av kvinnor, uppfattas prostitution som ett resultat av arbetsfördelningen mellan könen som legitimerar och legitimeras av kapitalism (Hartman 1979). Priset som förhandlas fram för den sexuella tjänsten innehåller inte bara ett patriarkalt förtryck, och heller inte enbart ett ekonomiskt förtryck utan innehåller båda delarna. Sexmarknaden integreras i transnationella flöden av arbetskraft och lokala ekonomiska förhållanden (Sanchez 2003). Det materiella kapitalistiska landskapet får en rumslig dimension, och individens relation till prostitution, som sexköpare eller prostituerad, kan synliggöras genom att undersöka dess relation till specifika platser och rum. Platsen i sin tur har alltid en koppling till geografiska rum bortom det lokala. I detta kapitel kombinerar vi perspektiv på prostitution som en form av ekonomiskt och patriarkalt förtryck, inte minst då domarna rör kvinnor från lägre socioekonomiskt stående länder än Sverige, som bistår den svenska sexmarknaden (prop. 2003/04:111, s. 8). Ojämlikhet mellan könen brukar förknippas med rumslig segregation av det privata och det offentliga rummet (McDowell 1983). Detta betyder att de praktiker som utförs inom de olika rummen är tätt sammankopplade med vilken mening individer tillskriver olika platser. Ett exempel på detta är föreställningar som finns om hemmets och arbetets mening. Platser används därmed också för att diskursivt föra fram respektive mening (Lefebvre 1991). Platser som tillskrivs mening som avvikande, omoraliska och hotfulla, reproducerar social ordning genom att människor undviker dessa platser. Var individen befinner sig och hur stor kontroll den uppfattas ha över sin fysiska miljö när den utsätts för brott, har en central betydelse för bedömningen av om denne kan betraktas som ett offer eller inte (Christie 2001). Ett ”idealt offer” ska befinna sig på en trygg och säker plats som inte tillskriver dem något ansvar för att brottet skedde. Ekonomisk och social ojämlikhet som generar och generas av människohandel, kombineras med redan befintliga rumsliga hierarkier, som i sin tur skapas av geografisk moralisering genom att vissa platser anses omoraliska och moraliska. Föreställningar om platser som olika arenor för att antingen följa eller avvika från sociala normer när det kommer till sexuella förbindelser, fungerar som ett instrument för att framställa individer som den Andre, då de avviker från normer om var detta ska ske (Hubbard 1998). Prostituerade kvinnor har historiskt varit en central symbol för kartläggningen av normativa omoraliska sociala landskap på lokal nivå. Människohandel för sexuella ändamål adderar ett transnationellt 18

Del I. Migration, mångfald och social sammanhållning

9789147113392_Korr2.indd 18

11/09/18 10:47 AM

perspektiv på detta fenomen, även om båda perspektiven ofta diskuteras inom ramen för urbana sociala problem. Det är dock det urbana perspektivet som tilllåter dem att vara både lokala och globala på samma gång, då processerna sker på flera olika nivåer samtidigt (Massey 1995). Staden är både en möjligheternas plats för kvinnlig frigörelse (Sassen 2013) och en plats där kvinnor förtrycks och utsätts för våld ( Johansson 2003). Stadens gatuprostitutionsområden såväl som inomhusprostitution i privata rum, är två sociala representationer av den rumsliga variationen av prostitution. Kampen om föreställningar om platser och lokala identiteter uppstår i motståndet mot att prostitutionen sker öppet i vissa delar av staden och genom betraktandet av denna praktik som en avvikelse i stadens sociala ordning (Hubbard & Sanders 2003). Den hierarkiska relationen mellan olika platser konstrueras först och främst utifrån vilka risker kvinnor utsätts för beroende på vilket rum prostitutionen sker i (Romero-Daza m.fl. 2003). Utomhusprostitution anses vara mer utsatt och därmed underlägsen inomhusprostitution (Dalla 2001). Fokuseringen på riskerna som platsen innebär och hur detta styr såväl sexköpare som offer, kan komma att framställa kvinnorna som passiva aktörer (Hubbard & Sanders 2003). Visserligen sker människohandel och prostitution på en viss plats men platsen finns också inom ramen för olika sociala, ekonomiska och politiska strukturer och diskurser. De som köper tjänsterna och de personer som främjar kvinnornas prostitution, i dagligt tal beskrivna som hallickar, använder rum och platser för att utöva kontroll och undvika straff, men kvinnorna använder i sin tur olika strategier för att förhålla sig till dessa risker (Sanders 2004). I nästa avsnitt fokuserar vi därför på hur offrens och förövarens relation till platsen konstrueras i termer av rörelsefrihet. Vi diskuterar hur föreställningar om handlingsutrymme i det urbana rummet underminerar betydelsen av ekonomisk exploatering och patriarkalt förtryck i människohandel, och därmed berövar offer dess status och tillgång till hjälpinsatser.

Offer i storstaden När brottmål om människohandel avgörs är det en komplex sammanställning av faktorer som kan tas upp i rättegången och som sammanställs i domen. I analysen nedan avgränsar vi oss till hur relationen till rum och plats förekommer i konstruktionen av offerskap.

Kapitel 1. Inte inlåst, heller inte fri – den rumsliga dimensionen i konstruktionen ....

9789147113392_Korr2.indd 19

11/09/18 10:47 AM

Det utelåsta offret Distinktionen mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål är en avgörande kategorisering som domstolen gör. Den svenska samhällsdiskursen och lagstiftningen konstruerar prostitution som en form av våld mot kvinnor, och ett brott mot mänskliga rättigheter, som grundar sig i en ojämställd relation mellan könen i fråga om sexualitet. Juridiskt skiljer sig bland annat sexköpsbrottet från människohandelsbrottet genom dess kriterium om att en annan persons inblandning inneburit tvång att sälja sex, genom ett bemästrande av offrets verkliga och fria vilja. Tvånget ska kunna bevisas för att kriterierna för människohandelsbrottet ska uppfyllas (prop. 2009/10:152, s. 60). Om domstolen inte finner bevis för tvång, klassificeras kvinnorna i stället som prostituerade om det kan bevisas att sexköp har förekommit. Om prostitutionen uppfyller kriterierna i 6 kap. 12 § brottsbalken, ”Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning”, kan brottet i stället rubriceras som koppleri. Föreställningarna kring koppleri och människohandel skiljer sig åt vad gäller föreställningar om konsekvenserna av att utsättas för dessa brott, eftersom brist på tydligt definierat ”tvång” associerar prostitution med ett fritt val, och stigmatisering som kommer med det (Listerborn 2003). Platsens representation kommer fram när domstolen diskuterar tvång som huvudsakligen begränsad rörelsefrihet, och får en ny betydelse i en kontext av människohandel. Tidigare forskning har visat att de mest förekommande formerna av kontroll över människohandelsoffer tar sig uttryck i någon form av rumslig isolering, som kontroll över boende, övervakning och begränsning av rörelsefrihet (Ioannou & Oostinga 2015). Den tilltalade beskriver offrets rörelsefrihet på följande vis i ett förhör: Ibland var målsägande A tillsammans med kompisar på dagarna. Hennes kompisar var aldrig hemma hos [tilltalad förövare]. Ofta när [tilltalad förövare] kom hem låg det en lapp från målsägande A att hon var med sina kompisar. Ibland var [målsägande/offer] borta flera dagar från [tilltalade förövarens] lägenhet.

Mer subtila former av kontroll förekommer däremot också, och inte minst har detta uppmärksammats i svenska människohandelsfall (Cardell & Ahlstrand 2013; Rikspolisstyrelsen 2014). Detta kan exempelvis vara att kvinnan får del av de intjänade pengarna och får större handlingsutrymme än vad som stereotypt anses förknippat med offerskapet. Dessa ”bättre villkor” beskrivs knyta offret till förövaren genom en relation, och tvånget går inte att bevisa genom fysiska uttryck utan är mer psykologiskt och emotionellt styrande (Rikspolisstyrelsen 2016:16). Ofta är det svårt att utreda om denna typ av kontroll är tvång, vilket speciellt har uppmärksammats som utmanande i svenska rättegångar i fall där 20

Del I. Migration, mångfald och social sammanhållning

9789147113392_Korr2.indd 20

11/09/18 10:47 AM

Socialt arbete i storstaden – villkor och praktik ISBN 978-91-47-11339-2 © 2019 Minoo Alinia, Welat Songur och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Camilla Nevby Omslag, graﬁsk form och layout: Fredrik Elvander Graﬁska illustrationer: Fredrik Elvander Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147113392_Korr2.indd 2

11/09/18 10:47 AM

– villkor och praktik

(red.)

Alinia & Songur (red.)

Minoo Alinia Welat Songur

– villkor och praktik

SOCIALT ARBETE I STORSTADEN

Best.nr 47-11339-2 Tryck.nr 47-11339-2

47-11339-2_Socialt arbete i storstaden_omslag.indd 1

– villkor och praktik 11/09/18 11:29 AM