9789147124527 by Smakprov Media AB

B R O A K R E Ä

Boken om Teknik 1-3

LÄRARBOKEN Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Teknik 1-3. Till varje kapitel finns förslag på aktiviteter och konstruktioner som förstärker innehållet i grundbokens texter. Du får också hjälp med hur de kan planera undervisningen så att den blir bedömningsbar och ger eleverna möjlighet att utveckla förmågorna i teknik. Hans Persson är lärare och lärarfortbildare och en högt uppskattad föreläsare runt om i landet. Han har tilldelats flera priser och 2014 fick han Lärkanpriset för att han ”har en unik förmåga att med vardagsnära experiment och inspirerande texter sprida kunskaper och självförtroende för de naturvetenskapliga ämnena och matematikämnet bland elever och lärare”.

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Följande böcker är skrivna av samma författare. De går utmärkt att använda tillsammans med Boken om Teknik.

Försök med

KEMI Kemi kan göras enkelt och vardagsnära!

FÖrSÖK MEd KEMI är en bok med det mesta som läraren behöver för den första kemiundervisningen för elever i åldrarna 7-12 år.

AndrA upplAgAn

Boken är fylld av enkla experiment som hjälper eleverna att nå de kunskaper som kursplanen föreskriver. Allting går att göra i klassrummet med enkel utrustning. Här får eleverna arbeta med • sorteringar av olika ämnen och material • att ämnen kan förekomma i fast form, flytande och i gasform • lösningar och blandningar • sura och basiska ämnen • enkla kemiska reaktioner • varje kapitel går från det allra enklaste till det lite svårare

I FÖrSÖK MEd KEMI finns mängder av arbetsblad för kopiering, och här finns bilder och berättelser med kemin insatt i vardagen.

Författaren, Hans Persson, är lärare med lång erfarenhet av att undervisa både yngre och lite äldre barn. Han är också verksam som utbildare och fortbildare av lärare. Hans Persson har även skrivit böckerna Försök med Fysik, Försök med Biologi, Försök med Matematik, Försök med NO 1-3, nyfiken på naturvetenskap samt Boken om Fysik och Kemi.

Best.nr 47-10179-5

Tryck.nr 47-10179-5-02

Hans Persson • Liber

Best.nr 47-12452-7 Tryck.nr 47-12452-7

Hans Persson

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lärarbok_Omslag.indd All Pages

6/9/17 12:10 PM

Bildförteckning 26, 34 Shutterstock Foton från grundbokens sidor, se bildförteckning i Boken om Teknik 1–3. Övriga bilder Hans Persson.

Första upplagan 1

REPRO:

Integra Software Services, Indien Tryck: Esser Print Solutions GmbH

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok.indd 92

6/14/17 9:41 AM

Boken om Teknik 1-3 LĂ¤rarboken

Hans Persson LIBER

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 1

6/9/17 11:47 AM

Innehåll VÄLKOMMEN TILL BOKEN OM TEKNIK 1–3 3 Vad är teknik? 4 Bokens byggstenar 5 Hur du använder Boken om Teknik 1–3 6 Boken om Teknik 1–3 och läroplanen 9 Teknikämnets arbetssätt – konstruktioner 12 Checklista när du gör konstruktioner 15 Skisser – Ritningar – Modeller 16 Vad behöver man för utrustning? 16 VAD ÄR TEKNIK? 18 Tekniken i mitt rum 20 Tekniken i köket 22 Tekniken på väg till skolan 24 Tekniken i klassrummet 26 Teknikens arbetssätt – att göra på riktigt 28 VARFÖR TEKNIK? 30 Livsviktigt med vatten, mat, kläder och tak över huvudet 32 Teknik som härmar naturen 34 Tekniken och konsten att göra bilder 36 Vi tittar in i en teknikverkstad 38 TEKNISKA LÖSNINGAR 40 På lekplatsen 42 Mysteriet med saxen 44 Torn och lyftkranar 46 Broar 48 Bygg ett hus 50

TRANSPORTER 52 Fordon från hela världen 54 Färdas i luften och rymden 56 Färdas på vatten 58 Bygg en bil 60 EL OCH ELSÄKERHET 62 El till nästan allt 64 Från lertavlor till läsplattor 66 Intervju med en smartphone 68 Bygg och koppla 70 ALLA TIDERS TEKNIK 72 Alla tiders teknik 74 Från stenyxor till robotar 76 Teknik som håller tänderna i trim 78 Vad ska vi göra med alla sopor? 80 Förpackningar 82 Om uppfinnare och uppfinningar 84 Skapande teknik 86 KOPIERINGSUNDERLAG 88 Saxgubbar 88 Burken som rullar tillbaka (Den konstiga burken) 90 Mall till Pappersplan 91

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 2

6/9/17 11:47 AM

Välkommen till Boken om Teknik 1–3 Boken om Teknik 1–3 är ett läromedel både för dig som är lärare och för dina elever. Den är en av böckerna i en serie där jag som skriver detta även är författare till Boken om NO 1–3, Boken om Biologi, Boken om Fysik och Kemi och Boken om Teknik. Alla böckerna i serien har fått ett mycket positivt mottagande och blivit omtyckta av både barn och vuxna. Serien är också prisbelönt. Den som gjort de fantastiska tecknade illustrationerna till Boken om Teknik 1–3, och för den delen till alla böckerna i Boken om-serien, heter Jonas Burman. När vi innan boken var färdig skulle göra ett omslag skickade jag honom ett antal bilder som inspiration. Där var kikärtsbyggen och båten som Lovis leker med på bilden, men där var också några bilder på en 6-årig pojke som hade byggt en ubåt av en petflaska. Dessa bilder har jag fått från en kursdeltagare som var verksam på en förskola. En dag kom en lite blyg pojke till henne och sa att han ville bygga en ubåt. Hon blev jätteglad över detta oväntade initiativ och pojken satte igång med bygget av sin kreativa undervattensfarkost. Fram med en petflaska och sugrör och sax och tejp. När ubåten var färdig för sin första tur under vattnet märkte konstruktören att båten inte ville sjunka eftersom den var fylld med luft. Hur gör man då? Det går ju inte att ta ut all luft för då kan man ju inte andas därinne. Det var då han förbättrade sin konstruktion genom att lägga i lagom mycket stenar i ubåten. När han nu uppfann detta hade han ingen aning om att det är precis så man gör inom sjöfarten och då kallas tyngderna för barlast eller ballast. Hur som helst så var den unge ubåtskonstruktören mycket nöjd och stolt över sin konstruktion och fick visa upp den för andra barngrupper och föräldrar. Så kan det gå när du som pedagog är tillåtande och släpper fram barnens medfödda entreprenöriella förmågor (som experterna på Skolverket skulle ha uttryckt det). Jag hoppas nu att även Boken om Teknik 1–3 blir lika omtyckt som de andra böckerna i serien, att den kommer inspirera dig och dina elever och att den bidrar till att teknikämnet får en mer framträdande roll i årskurs 1–3. Därför har jag i samma anda som med de tidigare böckerna försökt skapa ett läromedel som ska väcka nyfikenhet och intresse för teknikämnet, som gör det abstrakta konkret och som gör att du och dina elever uppfyller alla de krav som Lgr 11 ställer. Hälsningar från författaren

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 3

6/9/17 11:47 AM

Vad är teknik? En kompis till mig, som har arbetat länge med teknik i grundskolans tidigare år, berättade för mig att han en gång inledde den första tekniklektionen med sin lågstadieklass på följande sätt. Han ville ge en tydlig och konkret bild av vad teknik är och vad det går ut på. Sagt och gjort så klädde han ut sig till en ren (fråga mig inte hur). I denna beklädnad lufsade han runt på skolgården samtidigt som eleverna, utrustade med varsitt lasso, skulle fånga honom. Detta är ett autentiskt exempel på hur en elev dokumenterat det hon lärt sig av renjakten och om teknikens innersta väsen.

Så här gjorde man på stenåldern för att få mat. Livet gick ut på att jobba. Det var hårt på den tiden. Dom flesta dog.

Dråpligt och roligt men kanske inte vad Frank (som läraren hette) hade tänkt sig. Finns det då inte något klockrent och klatschigt svar på frågan ”Vad är teknik?” För visst vore det bra om det var så? Då skulle man enklare kunna hitta ett avstamp för arbetet med teknikämnet i skolan. Du skulle på ett begripligt och lättfattligt sätt kunna ge dina elever en bild av vad teknik «går ut på». Teknikhistorikern Svante Lindqvist har i sin bok Teknikens backspegel givit några olika exempel på hur man brukar besvara frågan «Vad är teknik?»: 1) Teknik är användandet av maskiner, redskap och verktyg. 2) Teknik är tillämpad naturvetenskap. 3) Teknik är människans metoder att behärska naturen. 4) Teknik är människans metoder att behärska den fysiska miljön. 5) Teknik är människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda fysiska föremål. 6) Teknik är de metoder som används för att bearbeta råmaterial i syfte att öka deras användbarhet. Jag vet inte vilken du själv du tycker är den som stämmer bäst för dig, men hur som helst så har jag format innehållet i Boken om Teknik 1–3 mest utifrån nr 5. Den stämmer också bra med de riktlinjer som pekas ut av Lgr 11 och kommentarmaterialet till teknikämnet. ”I vid mening kan teknik ses som ett resultat av människans strävan efter att förbättra och trygga sina livsvillkor. De första enkla redskapen och de moderna tekniska systemen byggdes med syfte att förenkla livet för människor.” Inte så kort och klatschigt kanske, men fullt begripligt och användbart för dig som på ett eller annat sätt ska undervisar i teknik i grundskolan. Och faktiskt, inte heller hundra mil från hur eleven , som ritat och skrivit om renen ovan, uppfattade hur det gick till förr i tiden.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 4

6/9/17 11:47 AM

Bokens byggstenar Boken om Teknik 1–3 är en faktabok som rymmer texter och inspirerande bilder som väcker nyfikenhet och är tänkta att utveckla elevernas förmåga att, som det står i Lgr 11, ”ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt”. Bokens 6 kapitel ansluter helt och hållet till tankarna bakom och innehållet i Lgr 11 vad det gäller syfte, de fem förmågorna i teknik, teknikämnets centrala innehåll samt de kunskapskrav för åk 6 som man som lärare i åk 1–3 ska förhålla sig till. Genomgående presenterar boken de grundläggande tekniska begrepp som eleverna behöver kunna för att uppfylla kraven i läroplanen. Den elevnära tonen i texten och bildvalet är menad både att väcka intresse och att få eleverna att vilja veta mer om sig själva och sin omvärld. Alltifrån hur man bygger stabilt och hållbart till möten med viktiga ord och begrepp som alla behöver känna till för att kunna hänga med i diskussioner om teknikval och miljöfrågor. Det är ett lärande som tar sikte mot en hållbar utveckling. Lovis heter filuren som ibland dyker upp i marginalen för att kommentera innehållet. Lovis fungerar lite som en lekfull guide in i teknikens myllrande värld.

Att göra – egna konstruktioner Eftersom en av de fem förmågorna som lyfts fram i syftestexten i Lgr 11 handlar om att ”identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar” så finns det drygt ett tjugotal att göra-uppgifter insprängda lite här och var i Grundbokens kapitel. Alla dessa är väl utprövade, mycket enkla Att göra och kräver ingen dyr och komplicerad utrustning. Mer om hur man arbetar med konstruktionerna och en ”steg-för-steg-lektion” som handlar om teknikens speciella arbetssätt på s. 12–13 i Grundboken. Förslag på lösningar till Att göra-uppgifterna med autentiska elevbilder finns längst bak i boken på s. 62–63 i Grundboken. Dessa förslag kan både inspirera och ge bekräftelse.

Historiska uppslag Många kapitel innehåller sidor som ser ut som om de vore tagna ur ett gammalt fotoalbum. De innehåller en lite mer berättande text som ger historisk bakgrund till det som tas upp i kapitlet. Ofta är det exempel på hur tekniken har utvecklats och varit en del av vår vardag i alla tider och alla delar av världen. På de historiska uppslagen hittar du konkreta exempel på det som i det centrala innehållet är uttryckt så här: ”Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid”.

Register En av de stora skillnaderna mellan att använda resurser från internet som läromedel och att använda en lärobok, t.ex. Boken om Teknik 1–3, är att en bok har en början och ett slut. Du kan i fallet med Boken om Teknik 1–3 lita på att den är skriven av en person med lång erfarenhet av undervisning och som dessutom varit med i arbetet med Lgr 11. Registret gör att du enkelt hittar exakt det du letar efter.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 5

6/9/17 11:47 AM

Hur du använder Boken om Teknik 1–3 Boken om Tekn

ik 1-3

Lärarboken

Lärarboken ger många konkreta tips och idéer om hur du och klassen kan arbeta med Boken om Teknik 1–3. Här finns också gott om extra fakta och förslag på fler enkla konstruktioner.

RARBOKE LÄ

Hans Persson

Syfte med uppslaget Hjälper dig att förstå syftet med det aktuella uppslaget, så du vet vad som är kärnan i varje uppslag.

Färdas på vatten

Transporter Transporter

Färdas på vatten Människor har alltid haft behov av att ta sig fram över vatten. Man kunde hålla sig flytande på en stock från ett träd. Mer likt en båt blev det när man band ihop flera stockar till en flotte.

Syfte med uppslaget

– Att ge konkreta exempel på hur tekniken har förändrats över tid. - Att ge underlag för diskussioner om fördelar och nackdelar med olika teknikval. – Att genomföra en konstruktion med teknikens arbetssätt.

Lgr 11 – Koppling till styrdokumenten

Vikingarnas drakskepp (eller långbåtar) hade både segel och plats för 30 roddare med åror. Vi vet så mycket om drakskeppen därför att det finns vrak från sjunkna skepp på havsbotten. Regalskeppet Wasa sjönk vid sin första resa. Innan skeppet var färdigt testade man om det var stabilt. Det var det INTE! Ändå byggdes det färdigt. Segel och master var så tunga att minsta vindpust fick båten att välta. De första båtarna med motorer var ångbåtar. För att få ånga eldade man med kol och röken från skorstenen var alldeles kol-svart. Ångan fick propellrar i bakänden (aktern) att snurra så att båten kunde gå framåt.

LGR 11

Uppslaget ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer att värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och att analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid. De kunskapskrav som du kan bedöma elevernas kunskaper mot är Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används. Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.

Här hittar du vilken eller vilka av de fem förmågorna i teknik i Lgr 11 som speciellt utvecklas i arbetet med uppslaget, samt vilka kunskapskrav som behandlas. För att spara utrymme har vi, i den mån det går, tagit bort värdeorden i kunskapskraven. Du får också information om vad ur det centrala innehållet för åk 1–3 i teknik som uppslaget behandlar.

Centralt innehåll: • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Ord och begrepp

• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

En lista med centrala ord och begrepp ur texten på varje uppslag. En del behöver kanske synliggöras lite extra, förklaras och belysas fler gånger. De kan också exponeras på en lista någonstans i klassrummet: Viktiga teknik-ord.

• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.

Stora båtar används till transporter. Vår tids supertankers har oljedrivna motorer. Den längsta någonsin var 458 meter lång! (Mät upp det utomhus.)

4712315_Bo_Teknik 1-3.indd 36

3/15/17 8:02 PM

ORD OCH BEGREPP

stock, flotte, viking, drakskepp, långbåt, segel, roddare, åra, vrak, Wasa, stabilt, mast, vindpust, ångbåt, propeller, akter, transport, supertankers, oljedriven, insjö, passagerare, gummisnoddsögla, vattendrag, gosedjur,

Så här kan du arbeta med uppslaget En ände att börja i Titta på bilderna och läs texten tillsammans. Lägg märke till att de även på detta uppslag presenteras i tidsordning. • Var är det man ser på bilden? • När … ungefär? Se fakta nedan. • Vad är det för teknik som gör att den flyter och att den drivs framåt? • Vilka är likheterna och olikheterna mellan de olika farkosterna? Tekniken att bygga olika båtar har drivits på eftersom behovet att transportera varor mellan olika delar av världen ökat. Både från Indien och från Egypten finns bilder som visar sjöfart från 3000 f.Kr. På dessa bilder har båtarna både segel och åror.

• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. • Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lärarbok.indd 58

4/10/17 9:32 AM

Faktaboken (elevernas Grundbok)

Så här ser elevernas egen faktabok ut (grundbok). Lärarboken som du håller i din hand hjälper dig som lärare att få ut maximalt av lustfyllt lärande i ditt arbete med klassen.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 6

6/9/17 11:47 AM

Så här kan du arbeta med uppslaget Här får du metodiska tips till din planering av arbetet med Boken om Teknik 1–3. Och du hittar olika exempel på hur undervisningen kan se ut: • Hur kan man introducera uppslaget? (En ände att börja i) • Vad behöver man veta innan man sätter igång? • Finns det mer fakta som kan lyfta innehållet? • Hur lyfter man lärandet i samband med Att göra-uppgifterna? • Finns det fler konstruktioner? Eftersom det finns flera olika ingångar och exempel på arbetssätt och arbetsformer, så hoppas vi att det blir lättare att hitta något som passar just dig och dina elever.

Transporter

ATT GÖRA 12: BYGG EN PADDELBÅT

Du behöver: ett tomt urdiskat mjölkpaket, tre glasspinnar, en gummisnodd, lim, sax, tejp, vatten (en bassäng, en liten bäck eller en insjö) 1 Klipp ett stort hål i mjölkpaketet. Där kommer vi att kunna lasta passagerare och annat. 2 Limma två av glasspinnarna så att de sticker ut från paketets botten. Båten funkar bäst om pinnarna placeras nära det som blir botten av båten.

3 Tejpa runt pinnarna så sitter de extra bra. 4 Trä gummisnodden runt glasspinnarna. För in den tredje glasspinnen mitt i gummisnoddsöglan.

5 Spänn gummisnodden genom att snurra pinnen. När man släpper pinnen kommer den att snurra. Det är den tekniken vi använder för att få båten att åka framåt. Eller bakåt.

Att göra: 3

Bygg en paddelbåt Denna enkla konstruktion är mycket omtyckt av både elever och lärare. Notera att den glasspinne som driver båten framåt eller bakåt är en hävstång. Alltså en av de enkla mekanismerna från s. 22–23. Kommer alla ihåg hur en hävstång fungerar? Se till så att eleverna har ett hum om hur man kan få båten att gå både framåt och bakåt (dock icke på samma gång).

Dags att uppsöka närmaste vattendrag. 4 Glöm inte att snurra pinnen så att gummisnodden spänns innan du släpper båten i vattnet. Är det någon som ska åka med som passagerare? Kanske ett litet gosedjur? Visst funkar det bra! Men det går alltid att förbättra något.

Hur får man den att gå åt olika håll? Fortare? Längre? 37

4712315_Bo_Teknik 1-3.indd 37

Ångbåten. Flodbåten på bilden är en färja som drivs med ångkraft. Som man ser på flaggan hör den hemma i USA och närmare bestämt i Portland på Willamette-floden. Oljetankern. Den så kallade supertanker vi ser på bilden heter Sirius Star och den kapades i november 2008 utanför Somalias kust. Den hade då en last av olja som var värd 800 miljoner kronor. Piraterna krävde och fick igenom sitt krav på 25 miljoner kronor som lösensumma för att lämna tillbaka båten.

3/15/17 8:02 PM

Fakta Träflotten. Det finns många berömda historier om färder på stockar och flottar. Leta efter fakta om t.ex. Kontikiflotten. Där finns massor av filmklipp och bilder om du söker på internet. Superspännande resa över hela Stilla Havet. Hur gjorde man på stenåldern för att urholka trädstammar så de blev kanoter? Vikingaskeppet. Bilden är från nutid och visar fartyget Havhingsten af Glendalough. Detta är en exakt kopia av ett krigsfartyg från vikingatiden som konstruerats vid Vikingamuseet i Roskilde 2007. Det man kopierat är ett fynd från 1956 som fått namnet Skuldelev 2. Här är det nybyggda fartyget på resa mot Dublin på Irland. En resa som tog en och en halv månad. Att resan gick dit beror på att man vid undersökningar av årsringar i virket från vraket av Skuldelev 2 förstod att det var byggt i Dublin i Irland. De ekar som blev virke till skeppet fälldes 1042. Vasaskeppet. Visst är Vasaskeppet ett bra exempel på en konstruktion som borde ha förbättrats? Det finns mycket böcker och fakta skrivna för barn som handlar om Vasaskeppet och andra liknande segelfartyg. Absolut bäst är förstås ett studiebesök på Vasamuseet, men det finns tröst för er som inte kan göra det (se länktips).

Boktips Hänvisningar till avsnitt eller sidor i andra böcker som ansluter till varje uppslag i Boken om Teknik 1–3.

Knyt ihop innan ni går vidare När ni nu har läst om transporter till havs, på land och i luften kan ni sammanfatta det ni lärt er. • Vilka tekniska lösningar används vid olika transporter? • Ge några exempel på transportmedel i luften och rymden? • Hur har transporter till havs förändrats över tid? • Vilka för och nackdelar finns med olika transportmedel?

Länktips Under denna rubrik ger vi rekommendationer och tips om var man kan hitta filmklipp och annat som ger stöd och variation till undervisningen. Det finns bland annat webbappar med filmklipp där jag som är författare förklarar och berättar mer för dina elever om ett antal av bokens uppslag.

Arbetsboken

Färdas på vatten, s. 22.

BOKTIPS

Läs om hur man fick upp kanonerna från det sjunkna Wasaskeppet: Persson, H: Nyfiken på naturvetenskap. Liber.

LÄNKTIPS

Klicka t.ex. på fliken Lättläst. Där hittar du massor av fakta om regalskeppet Wasa: http://www.vasamuseet.se/

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lärarbok.indd 59

4/10/17 9:32 AM

Arbetsboken

Så här ser Arbetsboken till Boken om Teknik 1–3 ut. Ett färgsprakande häfte med uppgifter där eleverna får arbeta på egen hand med innehållet från Grundboken.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 7

6/9/17 11:47 AM

Nyfiken på naturvetenskap

Även i Nyfiken på naturvetenskap, som år 2000 belönades med Carl von Linne´-plaketten som bästa fackbok för barn eller ungdomar, hittar du många kopplingar till teknikämnet. Så här löd juryns motivering till priset: ”Här presenteras och levandegörs uppfinningar, upptäckter och naturvetenskapliga idéer och synsätt genom historien. Detta görs med stort engagemang, skicklighet, humor och med en härlig syn på läsaren som kunnig, aktiv och tänkande. Den löpande texten samverkar med textrutor, bildtexter, nya och gamla foton och teckningar så att ”Nyfiken på naturvetenskap” blir en bok för alla. För vem vill inte veta mer om elektriska strumpor, åskmaskiner, lock för öronen och Big Bang?!” Inte illa för ett läromedel att få ett sånt pris!

Prylarna (utrustningen till konstruktionerna)

Till de enkla elevnära konstruktionerna, Att göra-uppgifterna, som ingår i Boken om Teknik 1–3 så behöver du en del utrustning. Se s. 16–17 i denna bok för mer information. Här finns en PDF att ladda ned med förslag till utrustning: https://www.liber.se/plus/E471231502.pdf

Andra böcker

Det är alltid bra som lärare eller lärarlag att samla på sig en bank med böcker till fördjupning och breddning av innehållet. Kanske behöver du läsa lite mer om bedömning, teknikens historia eller teknikdidaktik. Säkert behövs det bredvidläsningsböcker till barnen om både lyckade och misslyckade uppfinningar och uppfinnare eller spännande historier om allt från fyrverkerier från förr till robotar och framtidens teknik. Du hittar några tips på flera av uppslagen.

Digitalt stöd

Grundboken Boken om Teknik 1–3 finns även som Onlinebok. På Libers hemsida kan du också hitta gratis webbappar som ger digitalt stöd till den tryckta boken. Webbapparna är filmer där jag som författare vänder mig direkt till eleven som använder Boken om Teknik 1–3. På min egen hemsida www.hanper.se finns en flik ”Teknik” där du hittar mer inspiration till din teknikundervisning i form av filmklipp. Det finns också en gratis-app, som heter Perssonsexperiment, med dessa filmklipp.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 8

6/9/17 11:47 AM

Boken om Teknik 1–3 och läroplanen Boken om Teknik 1–3 är helt och hållet formad efter riktlinjerna i Lgr 11 och ansluter fullt ut till det centrala innehållet och kunskapskraven för teknikämnet som det är uttryckt i kursplanerna i Lgr 11. Trots att teknik varit ett obligatoriskt ämne på lågoch mellanstadiet ända sedan Lgr 80 (då som del av NO-ämnena) finns det många undersökningar som visar att teknikämnet har levt en undanskymd tillvaro i grundskolans tidigare år. Förhoppningarna var stora på att det skulle förändras i och med Lpo 94 där tekniken blev ett eget ämne med egen ämnesstatus och mål för skolår 5. Men så blev inte fallet. Teknikämnet fick inte alls det utrymme i schemat och det dagliga arbetet, som man kunde tro att det skulle få när man såg de tydliga direktiven i styrdokumenten. Kan vi då hoppas på att teknikämnet i och med Lgr 11 äntligen blir ett ämne som alla elever möter på låg- och mellanstadiet? Visst borde det vara så? Nu finns ju både centralt innehåll för tekniken för årskurs 1–3 och för årskurs 4–6 med tydlig progression och mängder av kommentar- och stödmaterial publicerat av Skolverket. Även kunskapskraven för årskurs 6, som också ska vara vägledande för dig som undervisar upp till åk 3, borde göra det angelägnare att undervisa i teknik. Det är hög tid för tekniken att få en lika självskriven plats på schemat som svenska och matematik. (Ett krux i sammanhanget är dock att det råder brist på behöriga lärare i teknik för grundskolans tidigare år.) Hur som helst hoppas jag att Boken om Teknik 1–3 kommer hjälpa till att göra teknikämnet till en angelägenhet för alla elever och lärare på lågstadiet. På s. 3 i Grundboken finns bokens innehåll beskrivet. Där ser du att Boken om Teknik 1–3 är indelad i 6 kapitel som fångar in det centrala innehållet från Lgr 11. På varje uppslag här i Lärarboken redovisas hur innehållet i Boken om Teknik 1–3 är kopplat till det centrala innehållet för åk 1–3 och kunskapskraven för årskurs 6. Glöm inte att det finns stora möjligheter till samverkan med andra ämnen eller ämnesblock och lägg märke till att många uppslag rymmer inslag av lärande för en hållbar utveckling.

Fem förmågor att utveckla

Det centrala innehållet och kunskapskraven finns i läroplanens kursplaner. Kursplanerna inleds med den mycket viktiga syftestexten som slår fast vilka fem förmågor som teknikämnet syftar till att utveckla hos eleverna. Texten lyder: ”Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att • identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion, • identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar, • använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer, • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.” Detta är inte en text som är helt lätt för lärare att förstå. Hur omsätter man detta till undervisning? Många lärare har vänt sig till mig och bett om hjälp med att konkretisera både syftestexten och det centrala innehållet. Det är därför det har känts så angeläget att göra en Boken om Teknik 1–3 som kan komma både elever och lärare till glädje. Här i Lärarboken kommer du hitta vilken/vilka förmåga/or som är i fokus vid respektive uppslag. Om du vill läsa mer om skolämnet teknik och teknikämnets historia hittar du detta t.ex. på s. 12–16 i denna PDF: http://www.liu.se/cetis/attlasa/documents/eva-bjorkholm-uppsats.pdf

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 9

6/9/17 11:47 AM

Bedömning av elevernas kunskaper och förmågor

Under arbetet med de olika kapitlen kan du genom att använda Lärarbokens förslag till aktiviteter, fortlöpande bedöma elevernas kunskaper och förmågor. Eftersom uppslaget inleds med vilka förmågor och kunskapskrav som behandlas, är det mot dessa som du kan stämma av var eleverna befinner sig. De flesta uppslag inleds med rubriken En ände att börja i. Här får du förslag på aktiviteter som kan hjälpa dig att få syn på elevernas förkunskaper, som ju bör vara grunden för hur du arbetar vidare med uppslaget. Ofta förekommer rubriken ”Något att samlas kring” och där hittar du idéer till hur du kan samla eleverna kring något eller några konkreta ”tekniksaker” för att göra lärandet mer elevnära och mindre abstrakt. Många uppslag har rubriken Diskutera. Under den rubriken ryms uppgifter som ger dig möjlighet att bedöma elevernas förmågor att analysera, resonera och använda begrepp. Under rubriken Att göra finns förslag på undersökningar och konstruktioner som eleverna kan göra. De ger dem möjlighet att utveckla förmågan att identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar och ger dig som lärare möjlighet att bedöma denna förmåga. Rubriken Ord och begrepp finns till varje uppslag. Där finns ord och begrepp som kan behöva förklaras och som kan hjälpa eleverna att utveckla förmågan att använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer. De flesta uppslag avslutas med rubriken Knyt ihop innan ni går vidare. Där får du förslag på hur du kan summera uppslaget. Det ger dig också underlag för att bedöma hur väl elevernas kunskaper överensstämmer med kunskapskraven. I denna Lärarbok finns inte plats för en grundligare fördjupning i formativ undervisning i teknik-klassrummet, utan vi hänvisar till annan litteratur i ämnet. Christine Harrison har tillsammans med Sally Howard skrivit en liten skrift som på svenska heter Bedömning för lärande i årskurs F-5. Judy Moreland, Alister Jones och David Barlex har i samma serie skrivit Bedömning för lärande i teknikklassrummet, som vi kan rekommendera.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 10

6/9/17 11:47 AM

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 11

• •

•

• •

•

eknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, T förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar. Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

ågra föremål i elevens vardag och hur de är anpassade N efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

• •

•

anliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, V vatten- och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar. Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta. Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar.

Teknik, människa, samhälle och miljö

ndersökande av hur några vardagliga föremål är U uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Att styra föremål med programmering.

I årskurs 4–6 ardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är V sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor. Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

•

Tekniska lösningar

ågra vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger N och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

I årskurs 1–3

Progression av Centralt innehåll

6/9/17 11:47 AM

Teknikämnets arbetssätt – konstruktioner Undervisningen i teknik i grundskolan vilar på en tradition av praktiskt arbete. Det är ”typiskt teknik” att konstruera och bygga. Att det sett ut så beror förstås på att undervisningen i möjligaste mån försökt efterlikna den process som förekommer i verkligt teknikutvecklingsarbete inom arbetslivet i industrin. Till skillnad från det som eleverna är med om vid teknikundervisningen i skolan så rymmer verklighetens teknikutvecklingsarbete två delar där den andra delen innehåller moment som elevernas sugrörsbroar eller händelsebanor sällan når fram till. Hur geniala de än är. Det elevernas produkter sällan utsätts för är storskalig produktion, marknadsföring och försäljning. Det är den andra delen i teknikutvecklingsprocessen. Det som kommer efter själva projekteringen. Process vid Teknikutveckling Projektering

Idé Skiss

Modell

➪ Ritning

➪

Produktion

Ritningar Prototyp

Produkt

➪ Innovation

➪

Försäljning

När jag undervisar i teknik försöker jag ibland få med även det andra steget. Det som leder till att eleverna projekterar produkter som sedan lanseras på riktigt. För att bara ge ett exempel kan jag nämna de tre vykort ”Hälsning från Bagarmossen” som vi tog fram, hela vägen från behov via idéer till färdiga produkter. Vykorten planerades, producerades, lanserades och såldes av eleverna i över 10 000 exemplar.

Elevnära De konstruktioner eller Att göra-uppgifter som förekommer i Boken om Teknik 1–3 är i vid mening elevnära. Detta för att väcka intresset och förhoppningsvis även hålla intresset vid liv. Ju mer eleverna känner att det finns en mening med att komma med idéer och uppslag till förbättringar av sina konstruktioner, desto angelägnare blir det för dem att arbeta vidare. Att göra-uppgifterna rymmer vardagsnära konstruktioner med enkel utrustning som går att genomföra i ett vanligt klassrum eller arbeta vidare med hemma. På detta sätt lyfter vi fram tekniken som en del av vår vardag och inte bara något som är ett skolämne som pågår i en speciell tekniksal med konstiga svarvar och kantbockmaskiner.

Att komma igång Att arbeta med konstruktioner går inte alldeles av sig själv. Teknikens arbetssätt måste introduceras och struktureras. Eleverna behöver få en konkret upplevelse av hur det går till och vad som är poängen med de olika faserna i arbetet. Om eleverna redan på lågstadiet får arbeta med enkla konstruktioner så lägger du en grund som de kan gå vidare ifrån på mellanstadiet. Då får de en undervisning som rymmer den progression som finns inbyggd i Lgr 11. Ett bra sätt att introducera arbetssättet och få eleverna att förstå vitsen med de olika faserna, är att få utföra en konstruktion på riktigt. På s. 12–13 i Grundboken finns ett uppslag som kan fungera som en både praktisk och teoretisk introduktion till teknikens arbetssätt. Börja enkelt och låt eleverna göra detta på riktigt.

Från identifiering av behov till utprövning För att ge ytterligare stöd inför arbetet med att utveckla elevernas förmåga att arbeta med teknikens arbetssätt kommer här en steg-för-steg-genomgång av metoden och de problem man ställs inför. I kursplanen centrala innehåll presenteras teknikens arbetssätt

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 12

6/9/17 11:47 AM

som Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Läser man detta kan man få uppfattningen att det handlar om en linjär process som har en tydlig början och ett slut. Det kan vara på sin plats att lyfta fram att det ingalunda alltid är så, vare sig i arbetslivet eller i klassrummet, när man arbetar med konstruktioner. I själva verket kan det bli hur slingrigt som helst. Det är trots detta praktiskt, och mindre flummigt, både för dig och dina elever om de olika faserna presenteras i en mall eller med pilar som tydligt visar en riktning.

Steg för steg Identifiering av behov Avstampet i teknikarbetet är att eleverna ställs inför både utmanande och meningsfulla uppdrag. Det allra bästa är förstås om det är ett verkligt behov som identifierats och som behöver lösas eller förbättras. Det har tyvärr funnits en tradition av för mycket meningslösa ”låtsasuppgifter”. Min strävan som tekniklärare var därför att försöka hitta så många riktiga behov som möjligt. Här är du som lärare en viktig inspiratör då det gäller att komma igång och som en arbetsledare som sätter av rimlig tid för uppdraget och ser till att det finns material och möjligheter att lösa behovet.

Undersökning Innan man låter det innovativa arbetet och idéflödet sätta igång gäller det att vara helt på det klara med vad uppdraget innebär. Om det är en förbättring av en tidigare konstruktion kan det vara bra att ha ett hum om för- och nackdelar med tidigare lösningar. T.ex. kan det i elevernas fall vara kännedom om olika isoleringsmaterial vid husbygge eller olika typer av brokonstruktioner. Om man på detta sätt analyserar och undersöker uppdraget eller behovet från flera synvinklar är det större chans att det fortsatta arbetet kan bli framgångsrikt.

Förslag till lösningar Nu kommer vi till idéfasen. Även här har du som är lärare en mycket viktig uppgift. Du kan i allra högsta grad påverka så att det blir ett tillåtande klimat i klassrummet. Det känns mycket mer meningsfullt för elever att komma med idéer om de vet att det är OK att spåna loss och om de fått feedback för tidigare idéer utan att bli hånade när det levererat sina uppslag till lösningar. Det gäller att från första stund vara tydlig med att uppdragen oftast går att lösa på många och olika bra sätt. När eleverna fått uppleva att fler förslag kan leda till att uppdragen och problemen kan lösas, så är det lättare att vara kreativ och innovativ. Jämför gärna med arbetssättet i NO-ämnena som ofta tar sitt avstamp i ett problem där eleverna formulerar en hypotes eller förutsägelse.

Konstruktion Vid konstruktionen använder man sin skiss eller en ritning om det finns en sådan. Konstruerandet kräver plats, tid, material och planering. Men denna fas, som ju givit teknikämnet dess särprägel, kan för många elever vara en välkommen variation under skoldagen. För många är det en befrielse när lektionen för en gångs skull inte ensidigt handlar om att läsa, skriva, argumentera och fundera, utan att man också får göra saker på riktigt.

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lararbok_Korr6.indd 13

6/9/17 11:47 AM

B R O A K R E Ä

Boken om Teknik 1-3

Hans Persson Lärarfortbildare och NO-inspiratör

Följande böcker är skrivna av samma författare. De går utmärkt att använda tillsammans med Boken om Teknik.

Försök med

KEMI Kemi kan göras enkelt och vardagsnära!

FÖrSÖK MEd KEMI är en bok med det mesta som läraren behöver för den första kemiundervisningen för elever i åldrarna 7-12 år.

AndrA upplAgAn

I FÖrSÖK MEd KEMI finns mängder av arbetsblad för kopiering, och här finns bilder och berättelser med kemin insatt i vardagen.

Best.nr 47-10179-5

Tryck.nr 47-10179-5-02

Hans Persson • Liber

Best.nr 47-12452-7 Tryck.nr 47-12452-7

Hans Persson

47124527_Boken om Teknik 1-3 Lärarbok_Omslag.indd All Pages

6/9/17 12:10 PM