9789140651532

40651532.Omslag_88185 Omslag 2010-03-18 14.09 Sida 1

Skolutveckling

Skolutveckling

– himmel eller helvete?

DANERMARK

Samverkan

SAMVERKAN – HIMMEL ELLER HELVETE?

ISBN 978-91-40-65153-2

9

7 8 9 1 4 0

6 5 1 5 3 2

BERTH DANERMARK

EN BOK OM DEN SVÅRA KONSTEN ATT SAMVERKA

Innehåll Förord

Innehåll

5

kapitel 1

Samverka!

kapitel 2

Samverkan som process

kapitel 3

7 Olika förväntningar 8 Förutsättningar för samverkan 10 Myten om personkemin 11 Åter till förutsättningarna 12 Vad boken handlar om 13 15 Att samverka om och med individer 15 Olika ambitionsnivåer 17 Ledningens ansvar 18 Sammanfattning 21

Skilda synsätt

22 Den teoretiska aspekten 23 Människan är en helhet 25 Skillnader i makt 26 Oenighet om vad som är sanning 27 Klargör synsätten! 28 Vi talar olika språk 28 Språket avslöjar 30 Språket som maktinstrument 31 Några slutsatser 31

kapitel 4

Organisatoriska förhållanden Vem fattar besluten? 32 Ovilja att delegera och få delegation 34 Politisk styrning 36 Komplext samspel 38 Slutsatser 40

kapitel 5

Regelverk

41 Ansvar och makt 41 ”Så har vi alltid gjort” 43 Slutsatser 45

kapitel 6

Sammanfattning

kapitel 7

Ett konkret förslag

kapitel 8

46

50 Kommentarer till matrisen 51 Synsätt 51 Organisation 52 Regelverk 53 Sammanfattande kommentar 53

Att diskutera

55

32

KAP I TEL 1

Samverka! ”Ropen hörs skalla, samverka alla!” är en liten omskrivning av Staffan

Westerbergs ord i Vilse i pannkakan. Men nog känner vi oss lite vilsna inför uppgiften och inte så sällan blir det pannkaka. Varför är det så svårt att samverka? Vad beror det på? Vad kan vi göra åt det? Det är några av de frågor som denna bok skall försöka besvara. Som utgångspunkt tar vi en situation som många – åtminstone inom skolans värld – känner igen.

På en gymnasieskola har en elev under en längre tid skolkat. Eleven dyker upp då och då men presterar inget egentligt skolarbete. När han visar sig i klassen sprider han stor oro och undervisningen försvåras. Ärendet tas upp på en elevvårdskonferens. Där samverkar en rad personer kring frågor av detta slag. Låt oss för enkelhetens skull bara beröra tre personalkategorier: läraren, kuratorn och skolledaren.

Kuratorn framhåller de problem eleven har. Tyvärr kan hon av sekretesskäl inte berätta allt hon vet, men hon känner väl till elevens hemförhållanden och framhåller hans svåra sociala och ekonomiska situation. Hon ser till elevens bästa poängterar hon och argumenterar för att han skall få gå kvar i klassen och ges en ny chans.

Läraren reagerar avvisande. Hon ser ingen mening med kuratorns förslag. Eleven har fått så många chanser utan att något positivt hänt så nu måste något drastiskt göras. ”Eleven måste få ta konsekvenserna av sitt handlande” framhåller läraren. ”Dessutom har jag ett ansvar för de andra eleverna, särskild de svaga i klassen, som han förstör för de gånger han dyker upp” säger hon. Läraren vill inte ge eleven fler chanser. ”Stäng av honom eller flytta bort honom. Gör något!”

KAPITEL 1

Samverka!

7

KAP I TEL 2

Samverkan som process I denna bok står samverka för något mer än det allmänna begreppet

samarbete. Samarbetar med andra gör vi dagligen utan att vi närmare funderar över det. Det är en naturlig del av vår vardag. Hela det sociala livet bygger på samarbete mellan människor. Att samverka däremot innebär att man tillsammans med andra, ofta personer med annan utbildning, och som är styrda av andra regelsystem och i annan organisatorisk position, arbetar mot ett gemensam mål. Samverka är alltså medvetna målinriktade handlingar som utförs tillsammans med andra i en klart avgränsad grupp avseende ett definierat problem och syfte.

All samverkan har ett objekt – man samverkar om något. I min framställning tas en speciell form av samverkan upp. Den samverkan jag diskuterar är samverkan om människor. Det rör sig alltså i första hand om samverkan mellan personer som är utbildade för att arbeta med andra människor, i organisationer som har samma syfte, t.ex. skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. På engelska benämns dessa ”human service organisations” medan de på svenska har fått det lite klumpigare namnet ”människobehandlande organisationer”. Att det handlar om samverkan om människor sätter, som vi skall se, sin specifika prägel på samverkan.

Att samverka om ochindivider med individer Att samverka om och med Ser vi på samverkan i andra typer av organisationer, t.ex. inom byggindustrin, finns såväl likheter som skillnader. Där samverkar flera olika yrkesgrupper, arkitekter, snickare, målare och elektriker för att ta några exempel. Tillsammans ska de åstadkomma ett resultat, en byggnad. De KAPITEL 2

Samverkan som process

15

KA P I T E L 3

Skilda Skilda synsätt synsätt Att träffa människor med en annan bakgrund och andra perspektiv på

tillvaron än de man själv har upplevs ofta som stimulerande. Det kan många gånger både vara intressant och lärorikt. Som sociolog kan jag finna det mycket spännande att utbyta idéer med exempelvis en specialpedagog eller en psykolog om dyslexi. Det är berikande att diskutera olika teoretiska referensramar, olika sätt att rama in problemet och resonera om vilka faktorer som har betydelse för dyslexi och hur vi ser på ”lösningen”. Oftast leder sådana diskussioner fram till en insikt om att vi på olika sätt kompletterar varandra och att vi känner respekt för varandras kunskaper och ståndpunkter. Vi behöver för den skull inte alltid vara överens om det vi talat om.

När vi möter varandra inom ramen för ett samverkansprojekt kommer det in en rad faktorer som komplicerar bilden, så att den inte framstår som lika harmonisk som i exemplet om dyslexi. Dessa positiva förutsättningar för samtalet trängs i det vardagliga arbetet ibland undan av tankar om inflytande, prestige, pressad arbetssituation och dagliga rutiner. Istället övergår en stimulerande upplevelse, som ett samtal skall vara, till en kamp om dominans eller att få gehör för sina egna perspektiv. Kuratorns och lärarens diskussion i exemplet med elevvårdskonferensen kan svårligen beskrivas som ett ömsesidigt givande och tagande av kunskap och åsikter där de lär av varandra och försöker att förena två synsätt och överskrida de skillnader som oundvikligen finns i ett sådant möte. I stället för ett lärande, respekt och kreativitet fick vi kamp, irritation och status quo, eller i värsta fall en destruktiv process.

22

Samverkan – himmel eller helvete?

Klargör synsätten!

Klargör synsätten!

Bakom olika arbetssätt eller de tillsynes konkreta och praktiska diskussionerna i ett samverkansprojekt finns alltså alltid teoretiska ställningstaganden. Och dessa positioner spelar roll. Det är svårt att förstå varandra om vi inte har åtminstone någon kunskap om vad som ligger bakom vårt sätt att agera i samverkan. Våra ställningstaganden styr – medvetet eller omedvetet – hur vi definierar problemet och hur vi vill angripa det.

I det inledande exemplet kan vi ana att det bakom lärarens och kuratorns syn på problemet döljer sig olika synsätt. Samverkan skulle tjäna på att de klargjorde dessa. Om läraren beskrivit sin inlärningsteoretiska utgångspunkt och kuratorn sin behandlingsteoretiska modell, skulle detta öka förståelsen för den andra partens förslag till handlande och därmed möjligheten att komma vidare.

Det är emellertid ofta vare sig realistiskt eller alltid önskvärt att uppnå enighet i teoretiska frågor. Det gäller dock att göra oenigheten till en tillgång där man kan lära av varandra och utvecklas. Inte hamna i en destruktiv kamp om vems synsätt som är det sanna. Lyckad samverkan handlar om att lära känna varandras synsätt och att kunna kommunicera kring dem.

Vi talar olikaolika språk Vi talar språk Därmed är vi inne på frågan om språkets betydelse. Att man är skolad i olika kunskapstraditioner innebär också att man talar olika ”språk”.

Varje yrkeskategori utvecklar sina begrepp och sin språkliga jargong.

Det är helt naturligt att det skapas begrepp för specifika fenomen. När vi i ett matrecept stöter på begreppet pocherade ägg blir vi sällan irriterade.

Om vi inte vet vad det betyder går vi och slår upp det eller frågar någon som vet och så lägger vi det på minnet. Men när kuratorn på elevvårdskonferensen flera gånger återkommer till att vi inte får uppträda på ett stigmatiserande sätt undrar någon kanske irriterat varför hon inte kan

28

Samverkan – himmel eller helvete?

KA P I T E L 4

Organisatoriska Organisatoriska förhållanden förhållanden Att vara anställd innebär att tillhöra en organisation – att vara en del av

en organisatorisk struktur. Detta gör oss till viss del ofria. Vi kan inte handla som vi alltid skulle vilja. Därför är det av stor betydelse att den organisatoriska situationen tydliggörs för en själv och för de man samverkar med. Kapitlet handlar om hur man konkret kan gå tillväga för att åstadkomma detta.

besluten?

Vem Vem fattarfattar besluten?

Låt oss först dröja vid något som ofta trasslar till samverkan: hur och var beslut fattas i en viss organisation. Svaret beror bl.a. på vilken kultur som utvecklats och vilken typ av organisation det gäller. I en platt organisation har många beslutsbefogenheter delegerats långt ut i organisationen. I en hierarkiskt uppbyggd organisation fattas besluten ofta någonstans ”högre upp”. Båda typerna av organisationer är vanliga vilket innebär att det i ett samverkansarbete ofta möts personer med olika beslutsbefogenheter vilket gör det svårt att fatta gemensamma beslut.

Vissa i gruppen har fått befogenheter medan andra måste gå till chefen och fråga. Om det råder en sådan obalans (vissa får/andra får inte) i en samverkansgrupp skapar det lätt problem eller irritation och ineffektivitet blir ofta följden.

Ineffektiviteten kan ta sig många uttryck. Det vanligaste är kanske att arbetet försenas. Istället för att snabbt komma till skott och kunna gå vidare måste gruppen invänta klartecken från någon eller några i gruppen. Dessa personer kan ha svårt att snabbt få fatt i den som har rätt att 32

Samverkan – himmel eller helvete?

40651532.Omslag_88185 Omslag 2010-03-18 14.09 Sida 1

Skolutveckling

Skolutveckling

– himmel eller helvete?

DANERMARK

Samverkan

SAMVERKAN – HIMMEL ELLER HELVETE?

ISBN 978-91-40-65153-2

9

7 8 9 1 4 0

6 5 1 5 3 2

BERTH DANERMARK

EN BOK OM DEN SVÅRA KONSTEN ATT SAMVERKA