9789113022970

Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson

Universitetspedagogik

n orstedt s

100405 Univpedagogik ORI.indd 3

10-02-24 15.46.09

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© 2010 Maja Elmgren, Ann-Sofie Henriksson och Norstedts www.norstedts.se Omslag: Erika Jonés

100405 Univpedagogik ORI.indd 4

isbn 978-91-1-302297-0 Tryckt hos WS Bookwell 2010 Norstedts ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundat 1823

10-02-24 15.46.09

i n n eh ål l Förord

9

1 Upptakt

11

2 Kunskap och lärande Vad är lärande?

Yt- och djupinriktade lärstrategier Kunskap, färdigheter och förhållningssätt Kort om kunskapsteori De pedagogiska forskningstraditionerna Minne Teorier kopplade till hjärna och nervsystem Reflektionsfrågor Lästips

17 18 20 26 29 30 40 44 46 46

3 Vad gynnar lärande?

Ett gott undervisningsklimat Motivation och engagemang Arbete med förförståelse och kognitiva konflikter Tydliga och välavvägda mål Konstruktiv länkning Aktivitet och samverkan mellan studenter Variation Återkoppling Egen kontroll och metakognitiv kompetens Reflektionsfrågor Lästips

48 49 50 51 53 54 56 57 58 59 60 60

4 Studenterna Förkunskaper och förförståelse Förståelse av centrala begrepp Formativa utvärderingar

61 62 64 65 innehåll | 5

100405 Univpedagogik ORI.indd 5

10-02-24 15.46.10

Exempel på formativa utvärderingar Förväntningar och motivation Hur kan man skapa en motiverande lärmiljö?

Hur kan lärare möta olika lärstilar?

Hur kan mångfalden mötas och tillvaratas?

Mötet med studenten Studentinflytande Summativa kursvärderingar Reflektionsfrågor Lästips

66 68 70 80 92 99 100 101 110 111

5 Lärarrollen Lärarutveckling Den didaktiska triangeln Relationen mellan lärare och student Ett prövande förhållningssätt Att finna sin egen stil Ramar Att visa pedagogisk skicklighet Reflektionsfrågor Lästips

112 113 118 120 121 131 133 136 137 138

6 Att välja och formulera mål Utgångspunkter vid val av mål Kursmål för olika kompetenser och kunskapsdjup Konstruktiv länkning Reflektionsfrågor Lästips

139 140 151 167 168 168

7 Undervisning och andra läraktiviteter Att välja undervisningsform Studentaktiv undervisning Retorik i undervisningen Läraktiviteter för att utveckla presentation, dialog och debatt Forskningsanknytning och vetenskapligt förhållningssätt Arbetslivsanknytning och anställningsbarhet Handledning i verksamhetsförlagd utbildning

170 171 180 197 209 211 213 215

6 | universitetspedagogik

100405 Univpedagogik ORI.indd 6

10-02-24 15.46.10

Handledning av självständiga arbeten Handledning av grupper Jämförelse mellan olika problembaserade metoder Konstruktiv och utvecklande återkoppling Reflektionsfrågor Lästips

218 224 229 232 238 239

8 Examination Varför examinera?

Examinationen styr Varierad examination Att bedöma komplex kunskap Systematisk provkonstruktion och poängsättning Bedöma med hjälp av kriterier och taxonomier Med inbyggd återkoppling Formalia inklusive fusk och plagiat Reflektionsfrågor Lästips

241 242 243 245 257 260 265 273 277 280 281

9 Pedagogisk utveckling Utgångspunkter Dialog för utveckling Att genomföra utvecklingsprojekt Att balansera ambitioner och realitet Reflektionsfrågor Lästips

282 283 287 294 299 300 300

Referenser Böcker och artiklar Länkar till webbsidor Offentligt tryck

302 302 312 313

Sakregister

314

innehåll | 7

100405 Univpedagogik ORI.indd 7

10-02-24 15.46.10

förord Nu är detta spännande, utmanande och omfattande projekt i hamn. Det har varit en härlig och utvecklande resa på väg mot färdig bok, inte minst tack vare att vi fått förmånen att arbeta så intensivt tillsammans.

Vi känner en stor tacksamhet mot alla vi har haft kontakt med i vårt arbete och som frikostigt delat med sig av sina kunskaper, erfarenheter och tankar.

De vi vill tacka är: De studenter vi mött under tusentals timmars undervisning. De kollegor vi samarbetat med i våra roller som lärare och pedagogiska ledare i våra respektive ämnen (fysikalisk kemi och juridik).

Alla de lärare och pedagogiska ledare vi träffat i universitetspedagogiska utbildningar av olika slag. De pedagogiska utvecklare, inom och utanför vårt lärosäte, som vi samarbetat och utbytt erfarenheter med.

Vårt varma tack går även till alla som har givit stöd och synpunkter på vårt manus i dess olika skeden, bland annat vid det högre seminariet den 19 oktober 2009 då vårt manus ventilerades: Margareta Erhardsson, Anna Hedin, Karin Apelgren, Tomas Grysell, Johan Wickström, Peter Reinholdsson, Ulrike Schnaas, Jöran Rehn, Birgitta Giertz, Elisabeth Almgren och Maria Wennerström-Wohrne. Tack också alla övriga kollegor för givande diskussioner i fikarummet!

För faktagranskningen av neurovetenskapliga respektive psykologiska perspektiv tackar vi Carin Muhr och Rebecca Andersson. Ett stort tack riktas till Kerstin Henriksson för omsorgsfull korrekturläsning.

Vi vill också tacka vår förläggare Carola Stuart och vår redaktör Bibbi Fagerström för gott samarbete.

Slutligen vill vi rikta oss till våra underbara familjer: Majas man Niklas och sönerna Egil, Ruben, Leo och Alvin samt Ann-Sofies man Peter och döttrarna Emma och Tove. Ett hjärtinnerligt tack för er omtanke och ert stöd och för att ni har stått ut med vår emellanåt omfattande frånvaro i familjelivet, såväl fysiskt som mentalt.

Uppsala i januari 2010 Maja Elmgren och Ann-Sofie Henriksson förord | 9

100405 Univpedagogik ORI.indd 9

10-02-24 15.46.10

1

Upptakt

Första kapitlet, i vilket vi berättar varför vi har skrivit boken, ger en översikt över den och beskriver våra utgångspunkter.

Just nu infaller ett sådant ögonblick som vi har drömt om under skrivandet. Boken möter en läsare. Vi har tänkt mycket på vem du som läser den skulle kunna vara. Vår ambition har varit att skriva en bok för den som arbetar med lärande inom högre utbildning. Men vi tror också att den kan ha en del att ge till den som arbetar med vuxnas lärande i annan form. Vi tänker oss att boken ska fungera både för den alldeles nya läraren och för den med mer erfarenhet. Vår förhoppning är att den också ska bli en följeslagare att återvända till i takt med att du utvecklar din egen lärarroll och din undervisningspraktik.

Varför har vi skrivit denna bok? Vi har helt enkelt skrivit en bok som vi själva skulle ha velat läsa när vi började undervisa, men som vi också skulle vilja ha tillgång till när vi nu håller universitetspedagogiska utbildningar för andra universitetslärare. Vi har saknat en bredare, forskningsbaserad lärobok i universitetspedagogik anpassad till en svensk kontext.

Exemplen har vi hämtat från vår egen erfarenhet och diskussioner med andra. Tillsammans med pedagogiska utvecklare inom och utanför vårt lärosäte har vi beprövat våra erfarenheter och relaterat dem till universi­ tetspedagogisk forskning.

Till vår stora glädje ges det ut allt fler böcker inom det högskolepedagogiska fältet, vilket berikar praktiken för oss alla som arbetar inom hög­ re utbildning. Boktitlar är ett knepigt område. De ska gärna vara lätta att komma ihåg och samtidigt deklarera tydligt vad boken handlar om. Vi har valt titeln Universitetspedagogik för att signalera att det handlar om högre utbildning samt att vi har velat ha ett brett anslag.

1. upptakt | 11

100405 Univpedagogik ORI.indd 11

10-02-24 15.46.10

Att vara lärare är ofta inspirerande och undervisning berikar både studenter och lärare. Samtidigt står man som lärare inför många utmaningar med nya studenter, nya direktiv, större konkurrens och ökade effektivitetskrav. Studentgruppen är alltmer heterogen på grund av den breddade rekryteringen och högskolans internationalisering − dubbelt så många studerar idag som på 1990-talet och allt fler kommer från studieovana miljöer (HSV, 2009). De förkunskaper som dagens studenter har är, till en del, mer bristfälliga än tidigare. Hur kan man, utan att ge avkall på kvaliteten, möta de studenter som fortfarande har goda förkunskaper, samtidigt som behoven hos de studenter som har bristande förkunskaper tillgodoses? Studenterna har också delvis nya och annorlunda förkunskaper, till exempel när det gäller att kommunicera sina kunskaper, som vi kanske bör ta tillvara bättre inom högre utbildning. Skolan och samhällsförändringen påverkar inte bara kunskaperna utan också sättet att lära. Inom högre utbildning behöver man använda sig av och ta hänsyn till de nya studenternas lärandekompetens.

Bolognaprocessen har också påverkat vilka utmaningar vi står inför inom högre utbildning idag. Den är ett europeiskt samarbetsprojekt för att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent. I Sverige har Bolognaprocessens tankar omsatts i Högskolereformen 2007 med den nya examensordningen. En av de viktigare förändringarna var övergången från ett lärarcentrerat till ett mer studentcentrerat, målinriktat synsätt. Mål på alla nivåer ska formulera vad studenten förväntas kunna, inte som tidigare vad en kurs eller en utbildning ska ge. Andra viktiga förändringar var införande av tre nivåer inom högre utbildning, med krav på progression inom och mellan nivåerna. Bolognaprocessen har medfört ett stort arbete för de pedagogiska ledarna och lärarkåren och arbetet har riktat sökarljuset mot många centrala pedagogiska frågor, som till exempel studentcentrerad utbildningsplanering.

Konkurrensen har ökat både nationellt, med allt fler läroanstalter inom högre utbildning, och internationellt med ett ökande utbud av internationella utbildningar som är tillgängliga för våra studenter. God pedagogisk kvalitet är då en konkurrensfördel. Behovet av att skapa spetsutbildningar som står sig i den internationella konkurrensen har också ökat, inte minst på masternivå.

12 | universitetspedagogik

100405 Univpedagogik ORI.indd 12

10-02-24 15.46.10

Den stora studenttillströmningen har inte lett till en motsvarande ökning av medel till högre utbildning. Det går inte att behålla kvaliteten genom att enbart arbeta mer. Lärare måste i stället arbeta effektivare nu än förr. När man inte kan arbeta mer, behöver man arbeta smartare.

Det är vår förhoppning att boken ska underlätta att möta dessa utmaningar genom att bidra till pedagogisk kompetens och medvetenhet.

Boken är upplagd så att man först får en bakgrund till varför boken finns och hur den är upplagd (detta kapitel, Upptakt). Därefter följer ett par kapitel som är tänkta som en teori- och forskningsöversikt (kapitlen Kunskap och lärande och Vad gynnar lärande?). Kapitlen gör inte anspråk på att vara fullständiga, utan representerar, som mycket annat i boken, ett selektivt urval som vi gjort utifrån vår samlade erfarenhet av de behov av kunskap som typiskt sett finns på området. Alla delar är inte sådana som oerfarna lärare efterfrågar, men som de uttrycker att de uppskattar när de väl fått kunskap om dem. Ett exempel är ett vanligt omdöme när vi hållit en universitetspedagogisk utbildning. Det kan låta så här: – Det bästa med kursen är att jag nu har fått ett språk, så att jag kan diskutera pedagogik med mina kollegor. Jag kan sätta ord på och belägga sådant som jag förut intuitivt har känt fungerar.

Efter de mer uttalade teoridelarna följer två kapitel som behandlar aktörerna i undervisningen, studenterna (kapitlet Studenterna) respektive lärarna (kapitlet Lärarrollen). I kapitlet om studenterna problematiserar vi den heterogena studentgruppen och tar en titt på studenters kunskapsutveckling och skillnader i lärstil samt diskuterar hur studenters synpunkter kan tas tillvara. I lärarkapitlet kikar vi närmare på lärares utveckling och de kompetenser man som lärare behöver för att kunna fortsätta sin professionella utveckling, som till exempel att bli en reflekterande praktiker och en nyfiken, prövande utforskare av sin egen undervisningspraktik.

De tre följande kapitlen hänger tätt samman. De omfattar de olika delarna i undervisningsprocessen. Dessa delar bör hänga samman på ett konsekvent sätt (kapitlen Att välja och formulera mål, Undervisning och andra läraktiviteter samt Examination). Vi har valt att organisera kapit1. upptakt | 13

100405 Univpedagogik ORI.indd 13

10-02-24 15.46.11

len i tidsföljd utifrån den ordning som studenterna möter dessa delar.

Kapitlen om mål och examination hade lika gärna kunnat komma i en följd, följt av kapitlet som rör undervisning. Det är ju så man gärna kan tänka när man designar en kurs. Målen skrivs först och dessa pekar på vad studenterna ska uppnå under kursen, examinationen ska sedan kunna mäta dessa mål och behöver sedan konstrueras så att man mäter denna måluppfyllelse och först därefter organiserar man undervisningen så att måluppfyllelsen blir möjlig för studenterna.

I det sista kapitlet (kapitlet Pedagogisk utveckling) diskuterar vi vilka redskap lärare har för att utveckla sin praktik i riktning mot ett ännu bättre lärande för studenterna. Utgångspunkter för förändringar, kollegial auskultation, kritiska vänner, lärarlag och utveckling inom ett kollegium är några av de aspekter som tas upp där.

För den som vill fördjupa sig i något område finns i slutet av varje kapitel tips på böcker och länkar som vi funnit användbara.

En annan målsättning med boken är att sprida erfarenheter från de olika ämnesområden som samexisterar inom många lärosäten. Det är också något som brukar omnämnas som en av de tre bästa sakerna med att gå en kurs med deltagare från hela universitetet: – Det bästa med kursen är att möta deltagare från så olika ämnen och få inspiration samt nya perspektiv och idéer kring hur undervisning kan bedrivas.

Vår ambition har därför varit att spegla fler ämnen än våra egna genom att föra in sådana exempel som våra kursdeltagare delgett oss under åren.

Vi har också haft som målsättning att visa på komplexiteten i lärandet och lärarrollen. Det finns sällan ett sätt som fungerar i alla lägen, utan man behöver flera olika strategier för olika sammanhang, grupper, tidpunkter, ämnen etc. Vi har därför valt att skriva på ett resonerande, problematiserande sätt där vi lyfter fram såväl möjligheter som problem och vi hoppas genom detta bidra till att du som läsare reflekterar över hur det ser ut i din egen praktik. Vad är relevant där? Vad känns igen?

Studenterna är huvudpersonerna i högre utbildning. Det förtroende som de visar mot lärarna och utbildningssystemet, genom att satsa år av sina liv på studier, behöver mötas med ödmjukhet och respekt.

14 | universitetspedagogik

100405 Univpedagogik ORI.indd 14

10-02-24 15.46.11

Kierkegaard skrev om mötet mellan den som lär och den som stödjer lärandet: Till eftertanke Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte att jag kan och vet mera.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa henne.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att vilja härska, utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta, så kan jag inte heller hjälpa någon (Kierkegaard, fritt efter översättning ur Böttiger & Nordenström (red.), 1999, s. 286– 287.).

Dessa ord speglar ett humanistiskt synsätt. Att stödja en annan männi­ skas lärande är att ge av sig själv, men med utgångspunkt i den andras behov, önskningar och förutsättningar.

Studenterna är också huvudaktörer i själva lärandet; det är i första hand vad de gör, som har betydelse för vad de lär. Här lutar vi oss mest mot de konstruktivistiska och sociokulturella sätten att se på lärande. En fördjupad beskrivning av dessa perspektiv återfinner du i nästa kapitel, men förenklat kan man säga att vi menar att ingen direkt kan ta över någon annans sätt att tänka, utan måste skapa sina egna kunskapsstrukturer i samspel med andra.

Lärarens uppgift blir att hjälpa studenten att utveckla sin förståelse och sina begrepp. Utgångspunkten är studentens erfarenheter och förståelse. Läraren skapar goda förutsättningar för lärande genom utmaningar, stöd i lärprocessen och återkoppling.

Vi anser också att det är eftersträvansvärt att bidra till ett integrerat kunnande, där teori och praktik, kunskap och förståelse, färdigheter 1. upptakt | 15

100405 Univpedagogik ORI.indd 15

10-02-24 15.46.11

och förtrogenhet, värderingar och förhållningssätt tillsammans ger något mer än de enskilda delarna. Det bidrar till att lärandet kan leda till personlig utveckling. Att lära är att förändras, vilket i grunden är något positivt och en viktig del både i bildningsprocessen och i strävan att underlätta ett framtida arbetsliv. Också i detta individskapande är samspelet med andra av stor betydelse. Samtidigt krävs en lyhördhet hos både ­lärare och medstudenter, för att inte styra in mot en stereotyp bild av hur en person med en viss utbildning ska vara. Vissa förhållningssätt kan vara viktiga för alla. Andra är sådana som enbart kopplas till utbildningen av tradition. Det kanske passar många, men kan stänga ute vissa och leda till en begränsning av den personliga utvecklingen hos andra.

Det vi skriver om studenters lärande gäller också lärarnas utveckling.

Det är vår förhoppning att denna bok ska bidra till ett ökat kunnande, till hjälp i undervisningen och för vidare utveckling. Även för lärargärningen tror vi på ett integrerat perspektiv där kunnandet rymmer kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och förtrogenhetskunskap i samspel med varandra. Först när alla dessa delar kopplas samman kan man uppnå den kompetens vi kan kalla pedagogisk skicklighet.

För att uppnå ett sådant kunnande krävs reflektion över egna och andras erfarenheter och den universitetspedagogiska och ämnesdidaktiska forskningen, till grund för fortsatt innovativ undervisning och prövning av nya erfarenheter.

För att klara reflektionen och beprövandet behövs ett gemensamt språk och en dialog kring värderingar och sätt att göra saker. Samtidigt är det viktigt att kunna se värdet av olika perspektiv och olika handlingar.

Varje situation är unik och en pedagogisk mångfald gör den högre utbildningen mer livskraftig.

Denna bok kan enbart hjälpa till med en del av den pedagogiska kompetensen. Ingen kommer att bli en bra lärare av att bara läsa, liksom ingen blir bra av att enbart undervisa och examinera eller enbart reflektera och diskutera.

Vår förhoppning är att denna bok ska vara ett stöd för dig i den fortsatta utvecklingen av ditt kunnande − och i förlängningen ge ökad säkerhet och glädje i mötet med studenterna.

16 | universitetspedagogik

100405 Univpedagogik ORI.indd 16

10-02-24 15.46.11