Fredrik BrounĂŠus
© Fredrik Brounéus 2018 Formgivning inlaga: Monica Sundberg Formgivning omslag: Pelle Isaksson Förlag: BoD – Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD – Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN: 978-91-7699-338-5 www.fredrikbrouneus.com
TI LL K I R A N J I
6
DN. DEBATT
”Ingen sörjer Danny mer än jag”
I ett öppet brev tilltalar Julia Svens son idag världens press, på dagen ett år efter Dannys död. Artikeln publiceras samtidigt i tvåhundra dagstidningar världe n över, bland annat i The New York Times, Times of India, The Times, Le Monde, Die Welt, The Australian, Le Figaro, Avanti, The Washington Post, Hufvudstad sbladet och Dagens Nyheter.
”
Julia Svensson: Det är dags att sluta skylla ifrån sig. Det är bekvämt för journalister att tvätta sig rena från skuld genom att kasta all smuts på mig. Men jag tänker inte vara er wettex-trasa som bara ligger kvar och suger åt sig.
Om mig däremot vet ni redan allt. Mitt liv har vänts ut och in, som en torktumlad polotröja efter dagen när den brandgula bilen brann. Och innan dess när jag och Danny var ett par. Ni tror att jag är draken som slukade er hjälte. Men jag är inte draken. Jag är prinsesi har alla saker vi trycka på knappen och ta bort san som fortfarande står kedskulle vilja ha ogjorda en brinnande brandgul Lotus jad, utan räddning och utan i våra liv. Men vi har Esprit med registreringsnumhopp nu när min riddare har inga delete-knappar, inga ret EMM 808 från vägkanten, ridit springaren in i ett träd, i undo-knappar som vi kan peta tre och en halv kilometer norr tvåhund ratio kilometer i timpå när saker går fel. Inga pap- om Upplands Väsby. En plats men. perskorgar där vi kan plocka där det fortfarande idag ligger Jag har ingen tron att återupp det som vi har förlorat. ett berg av rosor och där trafi- vända till, inget rike. Jag har Om det fanns en sådan ken kryper förbi, i vördnad för bara kedjorna som håller mig undo-knapp, och om jag bara vad som togs ifrån oss där. kvar. fick använda den en enda gång En vördnad som ni inte vet Och draken, den eldspruså skulle jag göra det. Jag skulle någonti ng om. tande draken som satte eld på
V
den brandgula bilen, det är ni. Det var ni som gjorde det. Alla ni skvallrande journalister och paparazzi världen över. Nu har jag brunnit färdigt, nu kliver jag ur askan och säger att det är nog. En dag vet jag att jag kommer att träffa honom igen. Men det är inte här och det är inte nu. Det är någonstans där sådana som ni inte finns. Och till den dagen vill jag bli lämnad i fred. Och jag vill inte att ni gnider av era smutsiga sulor på det som fanns mellan Danny och mig. Ingen sörjer Danny mer än jag.
JULIA SVENSSON
1
DET ÄR BARA EN BOKSTAV SOM SKILJER K ANON FRÅN K ANOT (3 : 46)
Det är bara en bokstav som skiljer kanon från kanot Men kanoten kan ta oss över vatten och bygga fred Och kanonen flyter inte alls, den bara sjunker ner Det är bara en bokstav som skiljer kanon från kanot
Så går dom första raderna på min debutsingel Det är bara en bokstav som skiljer kanon från kanot som släpptes den 16 maj 1987, året efter att Olof Palme mördades. ”Det är bara tre bokstäver som skiljer kanot från idiot”, skrev Erik Cederhielm i Dagens Nyheter. Det var min första recension. Den låg insprängd mellan en teaterpjäs om incest och en arabisk författare. Teaterpjäsen var stark och författaren lysande. Palme var en kanot och jag var en idiot. Jag blir nere bara av att tänka på det.
5
MUSIK
Klådfylld debut Titeln kittlar vid första anblicken. ”Det är bara en bokstav som skiljer kanon från kanot”. Men sen slutar det kittla och börjar klia istället. Enligt pressreleasen är Danny ”Sveriges nästa stora exportnamn” med kvaliteter som ”djup i texterna”, ”banbrytande ackordväxlingar” och ”oväntade harmonier”. Det framgår inte av pressreleasen exakt vart Danny skulle exporteras, men för min del kan det gärna vara så långt bort som möjligt. Det här är infantilt gitarrplink när det är som sämst. Ta två matskedar Cornelis, en tesked Springsteen, en halv deciliter Janis Joplin, häll ut innehållet i vasken och fyll istället med tondöv pubertal livsvisdom till brädden. Och ovanpå detta Dannys ”originella och nyskapande” sångprestation. Det är bara en bokstav som skiljer kanon från kanot, javisst Danny. Men det är också bara tre bokstäver som skiljer kanot från idiot. ERIK CEDERHIELM DN KULTUR
6
2
DET ÄR BARA EN BOKSTAV SOM SKILJER K ANON FRÅN K ANOT (3 : 46)
Det är bara tre bokstäver som skiljer fred från krig F, E och D är i krig inte med Men R har dom båda Ja R har dom båda Ett R finns i både krig och fred
Vers två blev nästan ännu värre än första versen. Jag är kass på att rimma. Det sa Julia också, att jag hade dåligt rimsinne och inte borde rimma så mycket. Och sen sa hon att vi inte borde vara ihop längre, fast det var senare. Jag orkar inte berätta mer om det, så jag tänker istället beskriva dom som sitter i bilen med mig. Vi åker på en motorväg i Provence i Frankrike. Vi är på väg till ett ställe som heter Presqu’île de Giens. Presqu’île betyder halvö, Giens är ett namn som halvön heter. Jag kan inte franska, men det står på engelska i guideboken som följde med hyrbilen. Solen skiner och vägen är bred, kullarna är bulliga som mögliga fiskbullar. Det ska jag komma ihåg om jag vill skriva en låt om Provence någon gång.
7
Jag sitter till vänster i baksätet. Till höger om mig sitter Wilma de Frank Bonarcy, min groupie. Vi träffades efter en spelning i Bologna och sedan dess har hon hängt med mig. Hon kommer från Texas och är fet, med ett linne som täcker brösten och ett par shorts som nästan hyser hennes enorma ända. Wilma är den enda jag känner som vet meningen med livet. Wilma de Frank Bonarcy heter hon och jag vill inte att du ska missuppfatta mig när jag skriver ”groupie”; Wilma och jag ligger inte med varandra. I förarsätet sitter Samir. Han är svensk medborgare och kommer från Libanon. Han har roddat åt alla libanesiska band som har lirat i Sverige. Nu roddar han bara åt mig och han är en bra roddare. Jag har inte så mycket att rodda eftersom jag spelar akustisk gitarr och munspel och inte syntar och laserljus. Fast ibland har jag pyroeffekter och då får han mer att bära, och jag skämtar om att han ser ut som en självmordsbombare när han kånkar på pyrogrejerna och han säger att sånt skämtar man inte om. Samir luktar svett och är fet som Wilma, men det syns inte på samma sätt eftersom han har ett skägg som täcker dubbelhakorna och en kaftan som är som ett ökentält. Samir är trött och han har ett efternamn som jag inte kan stava till. Han är trött på livet, säger han, och han blir bara tröttare för varje dag som går.
8
3
PICKNICK PÅ MÅNEN
(4 :12)
Mot månen, baby Vroom, vroom, vroom i raketen Vi drar till månen, baby Och tar med oss varm choklad och Bragokex Det blir en pick-pick-nick-nick, pickelinick på månen, månen, månen Du säger att du inte gillar Bragokex, baby Då skiter vi väl i det då
Picknick på månen handlar väl om Julia antar jag, och om hur det känns när man har planerat en picknick på månen och någon inte vill hänga med bara för att den inte gillar Bragokex. Och när den någon är någon som man har planerat en picknick ända till månen för, med raket och syrgas och astronauthjälmar och stora rymdpicknickfiltar och sugrör och sånt. Jag vet att Julia skrev en bok där hon berättade om alltihop, men den har jag inte vågat läsa. En del dagar är jag också trött som Samir, då vill jag åka hem och bo i ett höghus av gult mexitegel. Där vill jag bli gammal och skriva nyhetsbrev om mina avföringsvanor och lägga i mina
9
grannars brevlådor. Nåt vanligt som man kan göra när man är trött och gammal. I passagerarsätet sitter Teodor Hale-Bopp som är en collie. Han ser ut som Lassie men har nog knullat runt mycket mer än Lassie. I och för sig var Lassie en filmstjärna, så det är möjligt att han också fick pippa en del men det vet jag inget om. Teodor HaleBopp är hypersexuell och normalviktig för en hund i hans ålder, tror jag. Jag kallar honom för en fårhund i fårakläder för att han ser så oskyldig ut. I baksätet bakom mig och Wilma ligger Karmayogi, min andlige mentor. Han snarkar och är lönnfet men ändå i topptrim på ett kosmiskt plan. Det är min crew: Wilma de Frank Bonarcy, Samir, Teodor Hale-Bopp och Karmayogi. Världens bästa crew. Och om du undrar så har jag blivit äldre sen du såg mig sist. Det långa håret har jag klippt av, bockskägget har jag rakat bort. Solglasögonen med guldbågarna har jag skänkt till Rädda Barnen. Du skulle inte känna igen mig.
10