9789147122196 by Smakprov Media AB

Skolans möte med nyanlända Pirjo Lahdenperä, Eva Sundgren (red.)

ISBN 978-91-47-12219-6 © 2016 författarna och Liber AB Förläggare: Maria Granler Projektledare: Kajsa Lindroth Redaktör: Ann-Soﬁe Lindholm Graﬁsk form och omslag: Nette Lövgren Illustrationer: Jonny Hallberg Omslagsbild: Poesiträd av Tua Hado Produktion: Lars Wallin

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

Innehåll

KAPITEL 1

Inledning 7 Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren

Från invandrare till nyanlända 8 Från monokulturellt till interkulturellt synsätt på mångfald 11 Från synen på Sverige som ett enspråkigt land till synen på flerspråkighet som en resurs 13 Bokens innehåll 15 Författarpresentationer 20 Referenser 24

Del 1: Förutsättningar och strukturer 27 KAPITEL 2

Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan 29 Niclas Månsson

Mottagande av nyanlända elever 30 Forskningsperspektiv på nyanlända elever 31 Att bemöta nyanlända elever – mer problem än utmaning? 32 Röster om nyanlända elevers vägar in i skolan 35 Att bygga broar och öppna dörrar 42 Referenser 47 KAPITEL 3

Kartläggning och inkludering av nyanlända elevers kunskaper – exemplet musik 49 Jonathan Lilliedahl & Anna Ehrlin

Kartläggning av nyanlända elever 49 Interkulturell didaktik 55 Nyanlända, kulturella uttryck och skolans övergripande arbete 60 Att se på kartläggning som ett underlag för lärares pedagogiska arbete 62 Referenser 63

KAPITEL 4

Betydelsefulla skeden – från introducerande till ordinarie undervisning 65 Ulrika Jepson Wigg

Mottagande 67 Förberedelseklass 70 Att flytta till ”vanlig” klass 76 Och sen då? 81 Betydelsefulla skeden – relationer, processer och ansvar 84 Avslutningsvis 91 Referenser 91 KAPITEL 5

Ungdomarnas beskrivningar av mötet med introduktionsutbildningen för nyanlända. – ”Inte på riktigt, men jätteviktigt för oss” 92 Hassan Sharif

Studiens utgångspunkter 93 Kartläggning av elevens tidigare skolkunskaper och introduktionsutbildningen 94 Ungdomarnas möte med introduktionsutbildningen 95 Mötet med nya lärandeprocesser och pedagogiska traditioner 96 ”Inte på riktigt, men jätteviktigt för oss” 98 Utbildningen som en kulturell frizon 101 Modersmålslärarens betydelse 103 Språken och relationen till det svenska språket 105 Introduktionsutbildningen med möjligheter eller hinder för ungdomarnas fortsatta studier 108 Referenser 109 KAPITEL 6

Etnicitet, kultur och genus. Om ensamkommande barn och mötet med den svenska skolan 111 Elinor Brunnberg & Mehrdad Darvishpour

På väg från otrygghet till det okända 111 Ensamkommande barn till Sverige 114 Barns situation i Afghanistan 119 Forskning om barn i migration 121 Utmaningar vid mötet med det nya samhället och skolan 123 Nya möjligheter för etablering och utbildning 125 Referenser 129

Del 2: Mötet i det pedagogiska rummet 133 KAPITEL 7

Språk- och ämnesutvecklande arbete i samhällsorienterande ämnen – en fallstudie 135 Birgitta Norberg Brorsson

Språkstödjande undervisning 137 Ett tvåårigt aktionsforsknings- och utvecklingsprojekt 141 Temat Lag och rätt – en fallstudie 142 Planeringen av temat Lag och rätt 143 Genomförande av temat Lag och rätt 146 Några slutkommentarer 157 Referenser 160 KAPITEL 8

Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever 162 Karin Sheikhi

En klassrumsstudie om läsförståelse och grupparbete 162 Samtal som stöd för läsförståelsestrategier 166 Att utveckla gruppsamtal som undervisningsmetod 171 Lärarens viktiga roll 173 Samtalet formar elevernas kommunikativa roller 174 Läsförståelse för andraspråkselever 178 Referenser 181 KAPITEL 9

Interkulturell pedagogik i praktisk handling – utmaningar och möjligheter 182 Margaret A. Obondo, Pirjo Lahdenperä & Pia Sandevärn

Studiens genomförande 187 Utmaningar för lärare i en mångkulturell skola 189 Interkulturell pedagogik i praktiken – exempel och implikationer 195 Framtidsutmaningar för interkulturell undervisning 201 Referenser 202

Del 3: Skolans kompetensutveckling 205 KAPITEL 10

Du är inte ensam! Interkulturell kompetensutveckling genom kollegialt lärande 207 Pirjo Lahdenperä, Hans-Olof Gustavsson & Mats Lundgren

Bakgrund för projektet 208 Projektets organisation och genomförande 209 Teoretiska och metodologiska utgångspunkter 212 Kollegialt lärande genom praktiknära aktionsforskning i en forskningscirkel 215 Språk och identitetsutveckling 216 Tankesmedja för interkulturellt ledarskap 218 Slutsatser från projektet 220 Referenser 224 KAPITEL 11

Nyanlända elever: Nya problem eller nya möjligheter? 226 Kamran Namdar

Hur ser du glaset? 226 Att hjälpa eller inte hjälpa? Det är inte frågan! 227 Ubuntuprincipen – en universell människosyn från afrikansk filosofi 229 Bortom kebabpizza och burka 231 Från skilda historier till en gemensam framtid 235 Skolan som arena för samhällsomdaning 236 Referenser 241

K APITEL 1

Inledning Pirjo Lahdenperä & Eva Sundgren

EN HÄR BOKEN handlar om mötet mellan nyanlända elever och den svenska skolan. Mötet med den nya elevkategorin är givetvis utmanande och påverkar skolans verksamhet i alla dess delar. Inte minst ger den statliga styrningen genom Skolverket och Skolinspektionen riktlinjer, målsättningar och anvisningar som kan kännas frustrerande för skolorna när de inte har resurser eller andra förutsättningar att åstadkomma det önskvärda. En av de rektorer som Lahdenperä (2015) har intervjuat angående vilka utmaningar de nyanlända eleverna ställer på rektorn menade att ”det är en uppförsbacke hela tiden. Det ger en obehagskänsla och frustation samt färgar hela verksamheten”. Givetvis kan den här situationen med alltmer ökande antal nyanlända elever i allmänhet och ensamkommande barn och ungdomar i synnerhet skapa svårigheter och till och med ”rådlöshet” (Saikkonen, 2013) i samhället och i skolan. Sverige är ett av de länder i Europa som tar emot flest flyktingar. Under de senaste fyra åren har siffran stigit till över en halv miljon. Situationen är inte unik i och för sig. Sverige har tagit emot stora mängder av flyktingar, migranter och arbetsinvandrare under olika tidsepoker. Det som är nytt är att den här senaste situationen inte enbart berör storstädernas eller de medelstora städernas förorter utan även mindre orter på landsbygden. Skolor som hittills inte har haft elever med utländsk bakgrund har nu fått nyanlända elever, i vissa fall en stor andel av skolans elevantal. Trots att vi i Sverige har en lång erfarenhet av migration och att många kommuner under flera decennier har tagit emot elever med utländsk bakgrund kan situationen med de nyanlända eleverna kännas både ansträngande och utmanande för hela skolverksamheten. Syftet med denna antologi är bland annat att utifrån en praktisk och verksamhetsnära forskning

ge röst åt skolans personal och elever. Vi har försökt betrakta skolans möte med de nyanlända utifrån både organisering och strukturering av verksamheten samt mötet i det pedagogiska rummet i olika former av undervisning. Förberedelser inför nationella prov, kartläggning av elevens kunskaper, språkutvecklande arbetssätt i undervisningen, interkulturell pedagogik i praktisk handling och kollegialt lärande ger exempel på hur verksamheten kan utvecklas och förbättras. I boken finns goda exempel på interkulturell och språkstödjande undervisning. Särskilt intresse ges till ensamkommande flyktingbarns situation och möjligheter för skolgång och etablering. Utifrån våra forskningsresultat vill vi peka på möjligheter att utveckla skolans verksamhet utifrån mångfalden samt vara med som motkraft mot den påtalade rådlösheten. Kunskap och medvetenhet om hur skolan på bästa sätt tar till vara på elevernas olikheter är viktigt för alla som arbetar i skolan. Boken vänder sig till lärarutbildningar på alla nivåer inom den obligatoriska skolan och gymnasiet, dvs. till lärarstudenter och lärarutbildare. Den lämpar sig också väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skolhuvudmän, politiker och beslutsfattare. Alla som möter nyanlända eller intresserar sig för hur vi kan utveckla skolverksamheten kring nyanlända kan få inspiration av innehållet i den här boken.

Från invandrare till nyanlända Sverige har länge framstått i positiv dager som ett land med en progressiv politik när det gäller att utbilda elever med utländsk bakgrund och flerspråkiga barn (Boyd & Arvidsson, 1998). De första grupperna av invandrare, främst av arbetare från Finland och Syd- och Centraleuropa, kom till Sverige på 1960- och 1970-talen. Då hade Sverige, både av praktiska och moraliska skäl, råd att behandla invandrarna inte bara som viktig arbetskraft utan även att ge dem lika rättigheter samt samma välfärdsförmåner som svenska medborgare. Likaså hade barnen till dessa invandrare och flyktingar rätt till samma nivåer och kvalitet av grundläggande obligatorisk utbildning som svenska barn (SOU 1974:69). I dag omfattar svenska invandrarpopulationer ättlingar från dessa grupper och senare anlända, främst flyktinggrupper som anlände på 19808

och 1990-talen från Mellanöstern, särskilt från Iran och från kriget i före detta Jugoslavien (Andersson, Lyrenäs & Sidenhag, 2015). Dagens grupper av nykomlingar kommer främst från oroliga och härjade länder som Somalia, Syrien, Irak och Afghanistan (Bunar, 2015). I utbildningsdokument används uttrycket ”nyanlända” för att beteckna de elever som börjar skolan strax före eller under det ordinarie skolåret utan några grundläggande kunskaper i svenska språket (Ds 2013:6). Sedan 1990-talet har Sverige stått för en ”likvärdig” utbildningspolitik, en syn som betonar rättvisa och jämlikhet som utbildningens främsta mål. I praktiken betyder det att svenska grundskolor ska ge alla elever, oberoende av språklig och kulturell bakgrund, kön, födelseort och socioekonomisk ställning, likvärdig tillgång till utbildning och att denna ska vara likvärdig i hela landet. Alla som arbetar i svensk skola måste sträva efter att följa skollagen (2010, 3 kap. 3 §) där det slås fast att ”[a]lla elever ska ges den ledning och stimulans de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål” (Skollag, 2010:800). Undersökningar som genomförts av Skolverket (Skolverket, 2012) visar emellertid att barn med utländsk bakgrund sammantaget har mycket lägre prestationer än barn med infödda föräldrar vid alla mätningar inom teoretiska områden. Undersökningarna belyser också ett antal problem; en del har att göra med svenska språket, medan andra är förknippade med brister i skolorganisation och undervisningssituation, särskilt för de nyanlända som inte tycks få det stöd som är nödvändigt för deras integrering i det nya skolsystemet (Skolinspektionen, 2014). Undersökningarna visar också att ekonomiska och strukturella hinder tycks vara det som bestämmer barnens undervisning snarare än pedagogiska överväganden (Skolverket, 2012; Skolinspektionen, 2014). Immigrantelevers situation i svenska skolor angår inte bara beslutsfattare utan även forskare som har undersökt olika utbildningsaspekter och dessa elevers situation. En del forskare har koncentrerat sig på påverkan från barnens hemkulturer och föräldrarnas betydelse för barnens skolframgångar (se t.ex. Runfors, 2003; Obondo, 2011; Bouakaz, 2007), medan andra har intresserat sig för elevernas tidigare erfarenheter av skolgång i deras hemländer och hur dessa erfarenheter påverkar deras skolKapitel 1. Inledning

anpassning (Wigg, 2008). Forskning om immigrantelevers situation och bemötande i den svenska skolan har varit mångskiftande och ansenlig. Flera olika forskningsresultat visar på diskriminering eller behandling av elever som de Andra (se Obondo, Lahdenperä & Sandevärn, kap. 9). Omfattande forskning har också gjorts om språkrelaterade frågor, både beträffande modersmål (t.ex. Tuomela, 2002; Ganuza & Hedman, 2015), svenska som andraspråk (t.ex. Hyltenstam & Lindberg, 2013; Olvegård, 2014; Economou, 2015) och flerspråkighet (t.ex. Otterup, 2005; Gröning, 2006; Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, 2012). Kunskap i svenska språket (dvs. brist på detta) har vanligtvis använts som förklaring till att elever med utländsk bakgrund misslyckas i skolan, och orsakerna antas ofta ligga hos eleverna och deras familjer (Obondo, 2005). Det finns både i forskning, massmedia och styrdokument flera olika benämningar på elever med utländsk bakgrund beroende på den historiska och meningsbärande kontext där de är formulerade. Alla dessa benämningar som invandrarelever, invandrade elever, elever med invandrarbakgrund, elever med utländsk bakgrund, elever med migrationsbakgrund, elever med migrationserfarenheter, elever med annat hemspråk än svenska, minoritetselever, nyanlända, sent anlända finns samtidigt i bruk, men med kategoriseringsgrunden särskilda elever på grund av deras icke-svenskhet. Alla dessa olika samtidiga benämningar kan skapa osäkerhet i vad som är aktuellt och lämpligt att använda. Därför kan kategorin nyanlända med hänvisningar till vistelsetiden i Sverige utgöra en tydligare grund för de reglerade och förväntade åtgärder som den statliga styrningen ställer på skolans ledning. Den 1 januari 2016 infördes nya regler i skollagen som gäller utbildningen av nyanlända elever. Nu finns också en officiell definition av nyanlända elever (Skollag, 2010, 3 kap. 12 a §): Med nyanländ elev avses den som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anse vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Utifrån regelstyrning med de regler som trädde i kraft 2016 bestäms också att den nyanländas kunskaper ska bedömas senast inom två månader 10

från det att eleven tagits emot i skolväsendet och att resultatet av bedömningen ska ingå i underlaget för placering i årskurs (Skollag, 2010, 3 kap. 12 d–e §). Rektor ansvarar för att bedömning görs. Om en elev saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen får rektorn besluta att eleven delvis ska undervisas i förberedelseklass, men en elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre än två år (12 f §). De nyanlända eleverna är en heterogen grupp som befinner sig i Sverige av olika skäl och på olika villkor, och deras skolbakgrund ser olika ut (Skolverket, 2016). De kan till exempel vara barn till arbetskraftsinvandrare, anhöriginvandrare eller flyktingar från krigsdrabbade länder. Under året 2014 var antalet asylsökande i Sverige 81 576, och under året 2015 sökte 162 877 asyl i Sverige, dvs. dubbelt så många (Migrationsverket, 2016a). De flesta kom från Syrien, Afghanistan (antalet asylsökande från Afghanistan ökade från 3 104 till 41 564 mellan 2014 och 2015), Irak, Eritrea och Somalia. Antalet ensamkommande barn, dvs. barn och ungdomar under 18 år som söker asyl utan att ha föräldrar eller andra vårdnadshavare i landet, har ökat i stort sett oavbrutet sedan 2006 (Migrationsverket, 2016b). Under 2014 ansökte 7 000 ensamkommande barn om asyl i Sverige, och mellan januari och oktober 2015 var det 23 349, varav mer än hälften från Afghanistan (Migrationsinfo, 2016).

Från monokulturellt till interkulturellt synsätt på mångfald Migration och den mångkulturella samhällsutvecklingen är en av nutidens mest angelägna och aktuella frågor för skola och utbildning. Vertovec (2007) menar att denna super-mångfald (super-diversity) ger snabba svängningar och oförutsägbarhet som påverkar de sociala strukturerna i samhället. Självfallet påverkas även de tankemodeller som ger ram för tolkning av skolans roll och uppgift i samhället. Särskilt viktigt är det att analysera tänkandet när det gäller skolans pedagogik och språkundervisning, eftersom språk och kultur samt elevens identitetsutveckling hänger ihop. Denna utökade mångfald eller ”super-mångfald” i samhället kan betraktas och dess upplevda problem åtgärdas utifrån olika perspektiv och Kapitel 1. Inledning

betraktelsesätt. Med ett monokulturellt betraktelsesätt utgår man från idén att det är eftersträvansvärt för exempelvis skola och utbildning att skapa likhet, ”svenskhet”, ett folk med samma värdegrund, genom assimilering (Lahdenperä, 2010). I den monokulturella skolan behandlas det mångkulturella som ett invandrar- eller minoritetsproblem som rör skolor med en stor andel barn som själva är födda eller har föräldrar som är födda i något annat land. Vidare vidtar den monokulturella skolan åtgärder mot minoriteter och nyanlända i kompensatoriskt syfte för att assimilera dem i majoritetssamhället, där betoningen av det svenska språket och fokusering på elevers och föräldrars fel och brister står i centrum för åtgärderna och undervisningen. Interkulturalitet däremot kan betraktas som utgångspunkt och ett arbetssätt när det gäller att utveckla skolan utifrån mångfalden. Mångfalden ses som resurs, tillgång eller en positiv utmaning för utveckling (Lahdenperä, 2004). Denna utveckling gäller skolans olika verksamheter som ledarskap, undervisning, samarbete med föräldrar, skolutveckling och personalens interkulturella kompetens. Det finns en hel del teoretiska diskussioner om begreppen mångkulturell och interkulturell. Definitionsmässigt görs det en skillnad mellan mångkulturalitet och interkulturalitet. Vi utgår från Porteras (2014, s. 165) definition, där han säger att mångkulturalitet är att lära känna och tolerera människor från olika kulturer, som lever fredligt sida vid sida. Prefixet inter- däremot antyder relation, samspel och utbyte mellan grupperna. Interkulturalitet innebär en handling, en process, ett gränsöverskridande och en social interaktion till skillnad från mångkulturalitet som kan användas som ett mått på ett tillstånd, en situation etc. Interkulturell utbildning syftar inte bara till att hjälpa människor att leva jämlikt genom att respektera olikheter; den ger människor kunskaper och färdigheter för att hantera mångfalden positivt på grundval av gemensamma normer och regler (Portera, 2014, s. 165). Interkulturalitet som utbildningsideal lanserades av Förenta Nationerna, FN, och dess organ som ett medel för att gynna fred och förståelse mellan olika nationer och folkgrupper. 1974 antog UNESCO:s, Förenta Nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, generalkonferens i Paris en rekommendation om utbildning för internationell förståelse, samarbete och fred samt undervisning om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. I denna skrift fastslås att medlemssta12

terna på olika sätt och i olika typer av utbildning bör främja studier av skilda kulturer, deras ömsesidiga inflytande samt deras framtidsutsikter och levnadssätt för att gynna ömsesidig förståelse av skillnaderna mellan dessa kulturer. I detta dokument fastslås också att ökade ansträngningar bör göras för att utveckla och förmedla ett internationellt och interkulturellt synsätt på alla stadier och i alla former av utbildningar. I skriften om den internationella grunden för interkulturell undervisning, inklusive antirasistisk utbildning och människorättsutbildning, beskrivs vikten av interkulturell utbildning som en motkraft mot rasism, etniska fördomar, diskriminering, främlingsfientlighet och intolerans mot olikheter (Batelaan, Coomans & van Boven, 1995). När det gäller studier om skolresultat för elever med migrationsbakgrund sammanfattar Nusche (2009) i en rapport från OECD de aspekter som enligt forskning främjar skolresultaten. Bland de viktigaste faktorerna framhålls interkulturell undervisning. OECD:s medlemsländers samsyn om interkulturalitetens roll i undervisningen ledde till att det i rapporten rekommenderas att lärarna utbildas i interkulturell undervisning. Enligt såväl forskning som policydokument är interkulturalitet något som ses både som medel och mål för skolans utveckling utifrån mångfalden. Därför finns interkulturalitet som en teoretisk ansats och som en röd tråd för de olika kapitlen i antologin. Detta gäller även synen på flerspråkighet som en samlad resurs; en framgångsfaktor för elevers språk-, kunskaps- och identitetsutveckling är att de får använda alla sina språkliga resurser i skolarbetet.

Från synen på Sverige som ett enspråkigt land till synen på ﬂerspråkighet som en resurs Trots att tvåspråkighet eller flerspråkighet1 alltid har varit en naturlig del av det vardagliga livet för många människor i Sverige, t.ex. för talarna av de fem nationella minoritetsspråken i Sverige2, har den förhärskande normen länge varit enspråkighet (Lainio, 2013). Flerspråkighet har till 1 2

Begreppet tvåspråkighet har alltmer ersatts av flerspråkighet, också på individnivå. År 2000 fick finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska status som officiella minoritetsspråk.

Kapitel 1. Inledning

och med setts som en brist eller ett hinder för att lära sig svenska. Trots att andelen som kommer till svenska skolan med andra förstaspråk än svenska har ökat dramatiskt är den enspråkiga normen fortfarande vanlig i svenska klassrum (Wedin & Rosén, 2015). Det är bara några decennier sedan som samiska, tornedalska och finska barn förbjöds att prata sina språk i skolan (Lainio, 2013). Som en motvikt mot de negativa attityder som i alltför hög grad tidigare har drabbat tvåspråkiga har forskare alltmer insett att flerspråkighet är en resurs, både för individen och samhället. I dag är Sverige i hög grad ett flerspråkigt samhälle; enligt olika uppskattningar talas ett par hundra språk i Sverige.3 I juli 2009 fick Sverige en språklag som värnar svenskan ”och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk” (Språklag, 2009). Alla ska ha rätt till sitt språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och använda det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Forskning visar hur viktigt det är att eleverna får möjlighet att utveckla och använda sina modersmål (Lindberg, 2002). Andraspråksutvecklingen främjas också av att modersmålet utvecklas. Tidigare har språken i skolan hållits åtskilda och setts som separata enheter. Den tvåspråkigas kompetens sågs länge som summan av två enspråkiga talares kunnande, men i dag inser vi att den två- eller flerspråkiga kompetensen är en språklig enhet där språken kompletterar varandra. Wedin och Rosén (2015) använder begreppet translanguaging som utgår från en sociokulturell förståelse av språk som meningsskapande och beskriver hur vi kan och bör se människors språkliga repertoarer som integrerade system, en gemensam resurs för meningsskapande i en flerspråkig värld. Skolan måste erbjuda elever möjligheter att använda och utveckla alla sina språkliga resurser. Språk och lärande går hand i hand och undervisningen måste synliggöra och inkludera de olika språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna. Det är viktigt att se elevernas flerspråkighet som en tillgång. Allt fler forskare beskriver flerspråkigheten som en resurs för inlärning. Att i undervisningen medvetet och strategiskt använda elevernas 3

Det finns ingen svensk språkstatistik. Parkvall (2015) uppskattar antalet språk i Sverige till mellan 150 och 200.

flerspråkiga resurser ger positiva resultat både vad gäller språk- och ämneskunskaper och identitetsutveckling (Cummins, 2007; Svensson, 2015). Nyanlända elever ska lära sig ett nytt språk samtidigt som de ska utveckla kunskaper på sitt nya språk. Undervisningen måste erbjuda stöttning (se t.ex. Cummins, 1996), t.ex. i form av att nyanlända elever får studiehandledning på sitt modersmål. Forskning visar att det tar 4–8 år 4 att utveckla andraspråket för ämnesstudier, det så kallade skolspråket, och det bästa är om nyanlända elever får möjlighet att få undervisning på sitt modersmål parallellt med att de utvecklar sitt andraspråk (se t.ex. Thomas & Collier, 1997). Ämneslärarna är också mycket viktiga; det krävs ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen för att eleverna ska kunna utvecklas inte bara språkligt, utan också inhämta kunskaper. Som Axelsson (2015) framhåller är det av stor vikt att utforma undervisningen utifrån den enskilda elevens skolbakgrund, vara flexibel och inte förenkla ämnesstoffet. Det krävs samarbete mellan ämneslärare, lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare, och för det krävs en flexibel organisation.

Bokens innehåll Innehållet i denna antologi Skolans möte med nyanlända indelas i tre olika delar: 1. Förutsättningar och strukturer, 2. Möten i det pedagogiska rummet, 3. Skolans kompetensutveckling. I del 1: Förutsättningar och strukturer fokuseras ramar, organisatoriska och pedagogiska strukturer som mottagandet, kartläggning av kunskaper, introducerande undervisning och ensamkommande barns situation på en övergripande nivå och som förutsättning för nyanlända elevers skolgång i Sverige. Niclas Månsson tar i kapitel 2 Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan upp mottagandet av nyanlända elever och deras väg in i skolans värld utifrån intervjuer med kommunala aktörer. Hans studie handlar om organisation och vilken modell som används för att 4

Olika studier visar olika antal år, men det lägsta antalet år som uppges är fyra.

Kapitel 1. Inledning

inkludera nyanlända elever i den ordinarie undervisningen, de kommunala aktörernas erfarenheter av processen, vad det finns för förtjänster med olika modeller samt vilka strukturella hinder som måste överbryggas. Han betonar vikten av att ha ett samlat grepp om verksamheten som handlar om att ta emot, introducera och inkludera nyanlända elever i en värld som ännu inte är deras egen. I kapitel 3 Kartläggning och inkludering av nyanlända elevers kunskaper – exemplet musik diskuterar och problematiserar Jonathan Lilliedahl och Anna Ehrlin förutsättningar, utmaningar och möjligheter för den ordinarie läraren att möta och bemöta nyanlända elever. Kapitlet ägnas till övervägande del åt Skolverkets framtagna kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers ämneskunskaper och hur en sådan kartläggning kan ligga till grund för planering av undervisning med särskild uppmärksamhet på förutsättningar för ämnet musik. Avsikten är att de resonemang som förs av författarna ska bidra till reflektion över förgivettaganden men också till samtal om nya infallsvinklar. I kapitel 4 Betydelsefulla skeden – från introducerande till ordinarie undervisning belyser Ulrika Jepson Wigg betydelsefulla skeden i nyanlända elevers väg från introducerande till ordinarie undervisning. Kapitlet bygger på intervjuer och texter med och av lärare som möter nyanlända elever på högstadiet och i gymnasiet, de lärare som många gånger har nycklar till hur sådana vägar kan skapas även om det inte formuleras eller lyfts fram. De skeden som kapitlet fokuserar på som betydelsefulla är mottagande, förberedelseklass, att flytta till ”vanlig” klass samt tiden efter flytten. Hon visar att skapandet av bra vägar för nyanlända elever är en komplex verksamhet som kräver engagemang, samarbete och ett genomtänkt förhållningssätt – på flera nivåer. I kapitel 5 Ungdomars beskrivningar av mötet med introduktionsutbildningen för nyanlända. – ”Inte på riktigt men jätteviktigt för oss” beskriver Hassan Sharif nyanlända gymnasieungdomars erfarenheter av mottagandet och introduktionsutbildningen. Syftet med hans intervjuer av ungdomarna var att förstå hur den introduktionsutbildning de nyanlända möter är strukturerad och organiserad samt ungdomarnas olika inställningar till den. I huvudsak handlar mötet om ungdomarnas språkinlärning i allmänhet och tillägnandet av det svenska språket i synnerhet. Mötet präglas också av ungdomarnas utbildningsstrategier och framtida studieambitio16

ner. Ett viktigt resultat från undersökningen är att de nyanlända ungdomarna uttrycker höga utbildningsambitioner och understryker vikten av utbildning som en central faktor för etablering i det svenska samhället. Samtidigt är de också medvetna om svårigheterna att lyckas med sina studier och realisera sina ambitioner på grund av bristande kunskaper i det svenska språket och avsaknaden av tidigare erfarenheter av att navigera inom det svenska utbildningslandskapet. Därför är de tvungna att helt och hållet anpassa sig till ett nytt utbildningsystem med dess innehåll, krav och förutsättningar för att kunna genomföra sina skolkarriärer. Elinor Brunnberg och Mehrdad Darvishpour fokuserar i kapitel 6 Etnicitet, kultur och genus. Om ensamkommande barn och mötet med den svenska skolan på situationen för ensamkommande barn. Kapitlet inleds med en kartläggning av ensamkommande flyktingbarns bakgrund och situation i Sverige. Eftersom de allra flesta ensamkommande barn kommer ifrån Afghanistan och många har begränsad skolgång beskrivs situationen i detta land särskilt. Kapitlet innehåller en sammanställning av tidigare forskning om ensamkommande och andra migrerande barns situation samt en analytisk genomgång av uppgifter från Migrationsverket. Pojkar och flickor verkar möta olika utmaningar i det nya samhället, skolgång, arbetsmarknad och etablering. Avslutningsvis diskuteras strukturella hinder i majoritetssamhället och möjligheter som kan leda till en positiv skolgång och etablering. Del 2: Mötet i det pedagogiska rummet handlar om praktisk pedagogisk undervisning med interkulturell och språk- och ämnesutvecklande inriktning. I kapitel 7 Språk- och ämnesutvecklande arbete i samhällsorienterande ämnen – en fallstudie redogör Birgitta Norberg Brorsson för erfarenheter som är insamlade inom ramen för ett tvåårigt forsknings- och utvecklingsprojekt på en grundskola med fokus på undervisningen i samhällsorienterande ämnen, närmare bestämt i temat Lag och rätt i en klass i årskurs 7. Lärare i olika ämnen möter i sin undervisning i dag också nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska. Alla lärare bör därför ha kunskaper om vad det innebär att lära på ett nytt språk och vilka didaktiska verktyg som är relevanta att använda för att stötta eleverna, i synnerhet de nyanlända, så att såväl deras språk- som ämneskunskaper utvecklas. I kapitlet ges även exempel på och analys av texter som en nyanländ elev och någKapitel 1. Inledning

ra andra, tidigare anlända, flerspråkiga elever skrev under temats gång. Analysen visar att undervisningen gav många tillfällen till meningsfull språkanvändning i både samtal, skrivande, läsande och lyssnande, där eleverna fick använda de för temat specifika orden och begreppen samtidigt som deras ämneskunskaper utvecklades. För den nyanlända eleven möjliggjorde utformningen av undervisningen ökad språkförståelse och deltagande i olika aktiviteter, vilket också medförde att han blev en klasskamrat, inte endast en nyanländ elev, som aktivt medverkade i gruppens och klassens arbete. I kapitel 8 Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever fokuserar Karin Sheikhi på läsförståelse. Hon menar att läsförståelse är en av de mest centrala färdigheter elever behöver för att klara skolans alla ämnen, i synnerhet i grundskolans senare år. Med utgångspunkt i en arbetsmodell hämtad från undervisningen i svenska som andraspråk beskrivs hur elever kan träna läsförståelse genom samtal i smågrupper. Eleverna i Sheikhis undersökning förberedde sig för det nationella provets läsförståelsetest, varför nationella provet och dess krav uppmärksammas. Genom analys av några samtalsexempel redovisas hur modellen fungerar, såväl välfungerande aspekter som modellens utvecklingsmöjligheter. Bland annat betonas att samtalsbaserat smågruppsarbete av det här slaget kräver omfattande lärarstöd både i förväg och under arbetets gång. Kapitel 9 Interkulturell pedagogik i praktisk handling – utmaningar och möjligheter av Margaret Obondo, Pirjo Lahdenperä & Pia Sandevärn redogör för en studie av lärare i skolor med ett stort antal nyanlända elever. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer och exempel från lärarnas undervisning undersöker dessa forskare lärarnas syn på de utmaningar de möter för att kunna svara mot de nyanlända elevernas behov samt hur detta tar sig uttryck i praktisk undervisning. Analysen av intervjuerna visar att den utmaning som de flesta lärarna upplever har att göra med strukturella och organisatoriska problem såväl på kommunal nivå som i själva skolan och i klassrummet. Ett av problemen är att skapa ett inkluderande och tryggt klassrum för de nyanlända eleverna samtidigt som tonvikten läggs på standardiserad bedömning och undervisning som fokuserar på prov inom ramen för en föreskriven kursplan. I lärarnas praktiska pedagogik finns intressanta exempel på interkulturell undervisning, som 18

väl kan sammankopplas med den modell om interkulturell undervisning som presenteras i kapitlet. I del 3: Skolans kompetensutveckling ges exempel på kollegialt lärande där olika personalkategorier utgör en resurs för skolans utveckling såväl på den organisatoriska som på klassrumsnivån. I kapitel 10 Du är inte ensam! Interkulturell kompetensutveckling genom kollegialt lärande beskriver Pirjo Lahdenperä, Hans-Olof Gustavsson och Mats Lundgren erfarenheter från ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt i samarbete mellan forskare och praktiker. Projektet genomfördes i form av interaktiv aktionsforskning där metoder som forskningscirklar och tankesmedja användes med målet att utveckla kollegial samverkan och kollegialt lärande, nya pedagogiska arbetsformer, verksamhetsutveckling och interkulturell kompetens kring nyanlända elevers skolsituation. I antologins sista kapitel, kapitel 11 Nyanlända elever: Nya problem eller nya möjligheter? utmanar Kamran Namdar tankestrukturer och förhållningssätt som hindrar respektive befriar bemötandet av mångfalden i allmänhet och de nyanlända eleverna i synnerhet. Kapitlet ger en utmärkt grund för reflektion och diskussion. Många av bokens författare arbetar vid Mälardalens högskola. Vi har arbetat med olika projekt om nyanländas lärande som Skolverket finansierat, t.ex. om språkutvecklande arbetssätt, inom rektorsutbildningen, forskningscirklar i sex kommuner i Västmanland och Sörmland samt utbildningen Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång. Det har uppstått ett gott samarbete mellan de två forskningsmiljöerna Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU), där Pirjo Lahdenperä är vetenskaplig ledare, och Språk- och litteraturvetenskap samt ämnenas didaktik (SOLD), där Eva Sundgren är vetenskaplig ledare. Vi har också samarbetat med Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL), regionens kommuner, Regionförbundet Sörmland och länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland. Antologins kapitel grundar sig i olika forskningsprojekt där det har varit en fördel att kunna fördjupa kunskaper såväl inom olika forskningsmiljöer som i en praktiknära forskningsinriktning. Den didaktiska forskningen med klassrumsnära forskning tillsammans med praktiserande läKapitel 1. Inledning

rare ligger som grund i flera av bidragen. Sådana forskningsmetoder som forskningscirklar, aktionsforskning och kritiska händelser är bland de samproducerande forskningsmetoder som forskarna har använt, för att sedan kunna dra slutsatser om hur skolverksamheten kan utvecklas. Vi är glada över att kunna ge detta verksamhetsnära bidrag till den pågående diskussionen om nyanlända och lärande och att medverka till skolans utveckling.

Författarpresentationer Birgitta Norberg Brorsson är docent i svenska språket/svenska med didak-

tisk inriktning vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation på Mälardalens högskola, där hon främst arbetar med kurser i skrivande och språkutveckling inom lärarutbildning och kompetensutveckling för verksamma lärare. Hennes forskningsintresse rör utöver skrivande även flerspråkiga elevers studiesituation och språk- och kunskapsutvecklande undervisning i olika ämnen. För närvarande leder Norberg Brorsson ett forsknings- och utvecklingsprojekt på en högstadieskola. Elinor Brunnberg är senior professor i socialt arbete vid Akademin för häl-

sa, vård och välfärd på Mälardalens högskola och Mälardalens forskningscenter (MRC). Hon arbetar med forskning om barns rättigheter och delaktighet för barn i utsatta situationer. De grupper av barn som framför allt deltagit i olika forskningsprojekt är ensamkommande barn och barn med funktionsnedsättning. Hon arbetar även med Internationella komparativa studier, bland annat om thailändska och svenska ungdomars levnadsförhållanden, livsstil och sexualitet. Mehrdad Darvishpour är docent i socialt arbete vid Akademin för hälsa, vård

och välfärd på Mälardalens högskola. Darvishpour disputerade i sociologi vid Stockholms universitet 2003. Han har genomfört ett antal studier på temat kön, etnicitet, familj, ungdom och maskulinitet utifrån ett intersektionellt perspektiv och är expert inom hedersproblematiken. Hans senaste studier handlar om jämställdhet, etnicitet och ”andra män” samt om etniska relationer och integration utifrån ett maktperspektiv. 20

Anna Ehrlin är lektor vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation på Mälardalens högskola där hon framför allt arbetar i kurser inom förskollärarprogrammet och lärarprogrammet där hon har ett speciellt ansvar för estetiska uttrycksformer. Det övergripande forskningsintresset är riktat mot estetiska uttrycksformer i förskola och skola med fokus på musik samt mångkulturell pedagogisk inriktning. Hans-Olof Gustavsson är lektor vid Akademin för utbildning, kultur och

kommunikation på Mälardalens högskola där han framför allt arbetar med utbildning av rektorer och förskolechefer samt utbildning inom förskola, skola och vuxenutbildning. Det övergripande forskningsintresset har etnisk mångkulturell och interkulturell inriktning inom pedagogik och didaktik. Inom ramen för detta har Hans-Olof bland annat lett ett antal forskningscirklar. Pirjo Lahdenperä är professor i pedagogik med inriktning mot styrning och

ledning på Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens högskola, där hon bland annat har arbetat med rektorsutbildning, magisterutbildning i interkulturellt ledarskap och samproducerande forskningsmetoder. I sin forskning har hon huvudsakligen ägnat sig åt att teoretiskt och praktiskt utveckla interkulturalitet, främst inom lärande, undervisning, specialpedagogik, ledning, verksamhetsutveckling och forskning. Hon har varit grundare för och forskningsledare på Centrum för interkulturell skolforskning (Mångkulturellt centrum i Botkyrka och vid Södertörns högskola) och har stor erfarenhet av att arbeta med verksamhetsnära forskning och att leda forskningscirklar. Jonathan Lilliedahl är universitetslektor i didaktik vid Högskolan för läran-

de och kommunikation, Högskolan i Jönköping. Lilliedahl bedriver didaktisk forskning på läroplansteoretisk grund. Fokus ligger på policy och system, rekontextualiseringar av kunskap samt estetiska kunskapspraktiker. Under 2013–2014 var han på uppdrag av Skolverket projektledare för framtagning av ett kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper i musik.

Kapitel 1. Inledning

Mats Lundgren är professor i pedagogik och docent i sociologi vid Akade-

min Utbildning, hälsa och samhälle vid Högskolan Dalarna där han arbetar med rektorsutbildning, lärarutbildning och yrkeslärarutbildning samt med skolutvecklingsprojekt inom Pedagogiskt Utvecklingscentrum Dalarna (PUD). Lundgrens forskningsintresse utgår sedan många år från ett brett pedagogiskt och utbildningssociologiskt perspektiv på praktiknära skolutveckling, inte minst genom metoder som forskningscirklar och Learning studies, sett både från ett ledarskaps- och lärarperspektiv inom områden som skolutvecklingsprojekt, skolans digitalisering, styrning och kontroll genom t.ex. skolinspektion, erfarenhetsbaserad s.k. tyst kunskap hos yrkeslärare samt ett något mera nyvaknat intresse för interkulturell pedagogik. Niclas Månsson är professor i pedagogik med inriktning mot lärarutbild-

ning och verksam vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation vid Mälardalens högskola. Månsson är ämnesföreträdare för didaktik och arbetar med forskarutbildning och lärarutbildning. Hans forskningsintresse riktar sig mot utbildning, främlingskap och social delaktighet. Kamran Namdar är lektor i pedagogik vid Akademin för utbildning, kultur

och kommunikation på Mälardalens högskola. Hans nuvarande arbetsuppgifter består av undervisning i den utbildningsvetenskapliga kärnan i olika lärarutbildningar, handledning inom rektorsutbildningen samt forskning kring högskolepedagogiska frågor. Namdars huvudsakliga intresse är skolans och lärarutbildningens relation till globalisering och samhällsförändring. I detta sammanhang har han utvecklat begreppet ”den globalt goda läraren” i sin avhandling. Namdar har en bred internationell erfarenhet av undervisning och skolutveckling från olika länder. Margaret Obondo är docent i pedagogik på Akademin för utbildning, kul-

tur och kommunikation vid Mälardalens högskola. Hennes forskningsintresse riktas dels mot flerspråkiga barns språksocialisation i Sverige, dels mot utbildningspolitiska frågor som berör kultur, språk och demokratifrågor i Afrika. Hennes tidigare forskning fokuserade flerspråkiga barn i förskolan, närmare bestämt somaliska barn i diaspora. På senare år har

hon vidgat perspektiven till pedagogiska och demokratiska frågor som berör andra generationens etniska minoriteter inom högskolan i Sverige. Hassan Sharif är doktorand i utbildningssociologi vid Uppsala universi-

tet och adjunkt i pedagogik vid Södertörns högskola. Han forskar om förhållandet mellan å ena sidan nyanlända gymnasieungdomars sociala och kulturella bagage, å andra sidan den ordning som råder i utbildningsväsendet, närmare bestämt hur faktorer som kön och etnicitet samt den sociala och kulturella tillhörigheten inverkar på gymnasieungdomars praktiker i och utanför utbildningen, liksom utbildningens socialiserande verkningar. Karin Sheikhi är lektor i svenska som andraspråk vid Mälardalens högsko-

la. Hon arbetar inom ämneslärarprogrammet liksom med kompetensutveckling och fortbildning för verksamma lärare i samverkan med regionen. Karins forskningsintressen omfattar verksamhetsnära forskning, gärna i samarbete med lärare och andra praktiker, med samtalet som bas. Det omfattar såväl klassrumssamtal som institutionella samtal mellan första- och andraspråksbrukare. Eva Sundgren är professor i svenska språket med inriktning mot socioling-

vistik vid Akademin för utbildning, kultur och kommunikation på Mälardalens högskola. Hon har bland annat forskat om språklig variation och förändring, språk och kön samt språkattityder. Hon är också mycket intresserad av och engagerad i didaktiska frågor, flerspråkighet och svenska som andraspråk; bland annat var hon drivande i arbetet med att etablera svenska som andraspråk som ett eget ämne vid Mälardalens högskola. Hennes bakgrund är som ämneslärare, och hon har mångårig erfarenhet av arbete på gymnasiet, men också på högstadiet och ett år på SFI. Ulrika Jepson Wigg är filosofie doktor i pedagogik, och arbetar som lek-

tor vid Mälardalens högskola. Hennes forskningsintresse rör frågor om mångfald i allmänhet och nyanlända elevers situation och erfarenheter i svensk skola i synnerhet, både ur ett lärar- och elevperspektiv. Hon har ansvar för Skolverkets uppdragsutbildning Nyanländas lärande – mottagande, inkludering och skolframgång. Kapitel 1. Inledning

Referenser Andersson, Anderz, Lyrenäs, Sara & Sidenhag, Lina (2015). Nyanlända i skolan. Malmö: Gleerups. Axelsson, Inger (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt perspektiv. I Bunar, Nihad (red.) Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. S. 81–138. Batelaan, Pieter, Coomans, Fons & van Boven, Theo (1995). The international basis for intercultural education including anti-racist and human rights education. Hilversum: International Association for Intercultural Education (IAIE) in cooperation with UNESCO: International Bureau of Education and the Council of Europe. Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in schools. What hinders and what promotes parental involvement in an urban school. Malmö studies in educational sciences No. 30. Malmö: Malmö högskola. Boyd, Sally & Arvidsson, Gunnel (1998). The acquisition of literacy by immigrant children in Sweden. I Durgunoglu, A.Y. & Verhoeven, L. (red.), Literacy Development in a Multicultural Context: Cross-Cultural Perspectives. Mawah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc. Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur. Cummins, Jim (1996). Negotiating Identities. Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario Insitute for Studies in Education: California Association for Bilingual Education. Cummins, Jim (2007). Rethinking monolingual instructional strategies in multilingual classrooms. Canadian Journal of Applied Linguistics, 10. S. 221–240. Ds 2013:6. Departementsserien, 2013: Utbildning för nyanlända elever. Utbildningsdepartementet. Economou, Catarina (2015). ”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. Ganuza, Natalia & Hedman, Christina (2015). Struggles for legitimacy in mother tongue instruction in Sweden. Language and Education, 29(2). S. 125–139. Gröning, Inger (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Digitala skrifter från Nordiska språk 1. Uppsala. Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) (2013). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Lainio, Jarmo (2013). Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige. I Sundgren, Eva (red.) Sociolingvistik. 2:a uppl. Stockholm: Liber. S. 274–312. Lahdenperä, Pirjo (2004). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I Lahdenperä, Pirjo (red.) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. S. 11–33. Lahdenperä, Pirjo (2006). From a monocultural to an intercultural approach in education. I Talib, Mirja-Tytti. (red.) Diversity – a challenge for education. Åbo: Painosalama. S. 67–83.

Lahdenperä, Pirjo (2010). Mångfald som interkulturell utmaning. I Lahdenperä, Pirjo & Lorentz, Hans (red.) Möten i mångfaldens skola. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, Pirjo (2015). Skolledarskap i mångfald. Lund: Studentlitteratur. Lindberg, Inger (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård 4. S. 22–28. Tillgänglig på: http://www.spraknamnden.se/sprakvard/innehallsforteckning/4_02/lindberg_4_02.htm Migrationsverket (2016a). Statistik. Tillgänglig på: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik.html [2016-01-09] Migrationsverket (2016b). Om ensamkommande asylsökande barn och ungdomar. Tillgänglig på: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Pressrum/ Fokusomraden/Ensamkommande-barn.html [2016-01-09] Migrationsinfo (2016). Ensamkommande barn. Tillgänglig på: http://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/asylsokande/ensamkommande-barn/ [2016-01-09] Nusche, Deborah (2009). What Works in Migrant Education? A Review of Evidence and Policy Options. OECD Education Working Papers, No. 22. OECD publishing: OECD. Obondo, Margaret (2005). What happens to the language socialisation of Somali children in Diaspora? Insights from a case study of pre-school children in a Swedish multilingual suburb. I Nes, K. m.fl. (red.) Somaliere i Norge: Pespektiver på språk, religion og integrering. Oslo: Oplandske Bokforlag. Obondo, Margaret (2011). Att utforska inkluderingsnormer, kulturell variation och modersmålsstöd – reflektioner från en forskningscirkel med IDA. I Lahdenperä, Pirjo (red.) Forskningscirkel – arena för verksamhetsutveckling i mångfald. Mälardalens högskola. S. 153–168. Olvegård, Lotta (2014). ”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 22. Göteborg: Göteborgs universitet. Otterup, Tore (2005). ”Jag känner mig begåvad bara”. Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 2. Göteborg: Göteborgs universitet. Parkvall, Mikael (2015). Sveriges språk i siffror. Vilka språk talas och av hur många? Språkrådets skrifter 20. Stockholm: Morfem. Portera, Agostino (2014). Intercultural Competence in education, counselling and psychotherapy. Intercultural Education, 25(2). S. 157–174. Runfors, Ann (2003). Mångfald, motsägelser och marginaliseringar. En studie av hur invandrarskap formas i skolan. Stockholm: Prisma. Saikkonen, Pasi (2013). Erilaisuuksien Suomi. Vähemmistö- ja kotouttamispolitiikan vaihtoehdot. Helsingfors: Gaudeamus. Skolinspektionen (2014). Utbildningen för nyanlända elever. Övergripande granskningsrapport 2014:3. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgranskningar/2014/nyanlanda/nyanlanda-rapport-03.pdf Skollag (2010). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Kapitel 1. Inledning

Skolverket (2012). Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2746 Skolverket (2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3576 SOU 1974:69. Invandrarutredningen 3. Invandrarna och minoriteterna. Tillgänglig på: http://weburn.kb.se/metadata/544/SOU_260544.htm Svensson, Gudrun (2015). Translanguaging – att använda flerspråkighet i undervisningen. Svenskläraren 3. Tillgänglig på: http://www2.svensklararforeningen.se/translanguaging-att-anvanda-flersprakighet-i-undervisningen/ / Språklag (2009). SFS 2009:600. Stockholm: Kulturdepartementet. Tillgänglig på: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Spraklag-2009600_sfs-2009-600/ Thomas, Wayne P. & Collier, Virginia (1997). School Effectiveness for Language Minority Students. Washington: National Clearinghouse for Bilingual Education, George Washington University. Tillgänglig på: http://www.thomasandcollier.com/assets/1997_ thomas-collier97-1.pdf Tuomela, Veli (2002). Modersmålsundervisningen – en forskningsöversikt. Bilaga till rapporten Flera språk – fler möjligheter. Utveckling av modersmålsstöd och modersmålsundervisning. Dnr 01:01:2751. Stockholm: Skolverket. Wedin, Åsa & Rosén, Jenny (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – Ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Vertovec, Steven (2007). Super-diversity and its Implications. Ethnic and Racial Studies 30(6). S. 1024–1054. Wigg, Ulrika Jepson (2008). Nytt land och ny skola – Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber.

Afghanistan 113, 119–121 afghanska pojkar 121 andraspråk 138 andraspråkselev 163, 166, 178–179 andraspråksperspektiv 162 anknytningsteoretiskt perspektiv 124 Arbetsförmedlingen 35 arbetsmodell 162–163, 177 argumentera 152 assimilering 12 attityd 121 autentisk språkanvändning 160

ensamkommande barn 112 enspråkighet 13 essentialism 185 essentiell 185 etablering 122 exkludering 44 F

cirkelmodellen 139 co-generative learning 215 coping 126 crossing cultural borders 200

fallstudie 142 familjehem 127 familjehemsplacerade ensamkommande barn 126 flerspråkighet 13, 136 flyktingläger 120 flyktingskap 124 fokusgrupp 188 forskningscirkel 212 framgångsfaktor 34 förberedelseklass 33, 38–39, 70 förhållningssätt 90 förkunskaper 36, 39 förskolebarn 117 förstaspråk 138 föräldrars roll 83 förändringsobjekt 46

dekontextualisering 141 deltagarorienterad aktionsforskning 214 Dewey, John 89, 240 digitala verktyg 149 dilemmafrågor 153 diskriminering 113 diskussion 147 dispositioner 42 dold läroplan 185 dramatisering 149 dualism 201

genre 140 genrepedagogik 139 globalisering 228 glokal inlärning 241 grundläggande värden 158 gruppsamtal 169

bedömningskriterier 143 berättande 152 Biesta, Gert 89 Bourdieu, Pierre 42 Bron och dörren 43 C

hederskultur 121

243

identitet 124 inkludering 29, 32, 34, 36, 44, 62 inslussning 35–36, 39 integration 121 integrering 136 interaktion 173–174, 180 interkulturalitet 12, 212 interkulturell didaktik 57 kommunikation 56 lärandemiljö 221 interkulturellt arbetssätt 194 ledarskap 222 pedagogiskt möte 128 introduktionsklass 33 introduktionssamtal 94 introduktionsutbildning 95

läroplan 145 läxhjälp 126–127 M

jämställdhet 120, 121, 127

marginalisering 47, 191 medborgarskap och kön 118 media 127 migrationsforskning 121 migrationsströmmar 2015 114, 116 Migrationsverket 35 miljonprogrammet 46 miniforskningsprojekt 218 modersmål 37 modersmålslärare 103 Moder Teresa-syndrom 220 mottagande 33–34 mottagande lärare 78 mottagare 149 måluppfyllelse 30, 39, 66 mångfald 227 mångkulturalitet 12 människosmugglare 115

kognitiv aspekt 185 kognitivt krävande 138 kollegialt lärande 213 kollektiva minnen 42 kommuner 123 kompetensutveckling 160 kontext 138 kosmopolitisk kultur 235 kritiska händelser 188 kritiskt tänkande 152 kulturella faktorer 116 kulturell essentialism 198 kulturell frizon 101 kulturell grund 44 kunskapskrav 145 kunskapsutveckling 136 könad migration 117 könsfördelning 117

nationella minoritetsspråk 13 nationellt prov 163, 172, 179, 180 närhetsprincip 38 närläsning 149

ordförståelse 172 ordinarie klass 33, 38 P

patriarkal struktur 120 pedagogisk kartläggning 76 pedagogisk kompetens 186 PIRLS 213 PISA 213 potential 229 pragmatisk lösning 201 praktiska epistemologier 89 PTSD 113

Levinas, Emmanuel 90 lärarstudent 160 lärarutbildning 136

244

rekonstruktivism 237 resiliens (motståndskraft) 113, 125

resiliensskapande arbete 123, 125 respons 152 S

samarbete 151 samhällskunskap 145 samtal 147, 163, 165, 166, 171, 176 segregering 47 Simmel, Georg 43 skolans arbetssätt 86 skolspråk 37, 106, 136, 140 smågruppsarbete 166, 174 sociala relationer 74 social erfarenhet 42 socialisation 47 socialtjänsten 123 sociokulturell förståelse 14 SO-ämne 136 språk 136 språkinlärning 108 språkintroduktion 72 språkkunskap 106 språkligt kapital 107 språkstödjande undervisning 137 språkutvecklande undervisning 136 standardiserade prov 193 stöd 124 stöttning 136, 180 svenska som andraspråk 163 symboliskt kapital 107 särskiljning 46

textläsning 163, 166 TIMMS 213 Todd, Sharon 90 tolk 35 translanguaging 14 transnationalism 125 transnationell föräldrakontakt 127 traumatiserande händelse 113 U

undervisningssvårigheter 219 UNESCO 12 universell strategi 201 uppdragsansvar 221 uppdragsförståelse 221 uppföljning 38 utbildning 121 utbildningsambition 102, 104 utbildningsbakgrund 136 utbildningskapital 93, 109 utbildningsuppdrag 136 utvärdering 38 V

vardagsspråk 140 vi och dom 42, 43 visualisering 137 våld 118 Å

åldersbestämning 116

tankekarta 149 tankesmedja 210

ämneskunskap 33 ämnesspecifik 139, 151

245

”Här i Sverige alla kan gå i skolan!” (nyanländ elev) Antalet nyanlända elever i den svenska skolan har ökat snabbt under de senaste åren. Den här boken beskriver hur vi kan utveckla mottagande och undervisning av nyanlända. Kunskap och medvetenhet om hur skolan på bästa sätt tar till vara på elevernas olikheter är viktigt för alla som arbetar i skolan. Boken bygger på verksamhetsnära forskning med praktisk-pedagogisk inriktning. Boken ger bland annat goda exempel på interkulturell och språkstödjande undervisning. Boken vänder sig till lärarutbildningar på alla nivåer inom den obligatoriska skolan och gymnasiet, dvs. till lärar studenter och lärarutbildare. Den lämpar sig också väl för fortbildning av lärare, skolledare, annan skolpersonal, skol huvudmän, politiker och beslutsfattare. Alla som möter ny anlända eller intresserar sig för hur vi kan utveckla skolverksamheten kring nyanlända kan få inspiration av innehållet. Huvudredaktörer är Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning, och Eva Sundgren, professor i svenska språket med inriktning mot sociolingvistik. Båda är verksamma vid Mälardalens högskola. Övriga författare har sin verksamhet knuten till områden som didaktik, pedagogik, svenska, svenska som andraspråk, socialt arbete, sociologi och utbildningssociologi. Deras forskning har genomgående anknytning till migration och skolutveckling.

Best.nr 47-12219-6 Tryck.nr 47-12219-6