9789147079988

Jens Hare SUPERSVENSKA

SUPERSVENSKA är ett nytt material för elever i årskurs 4, 5 och 6.

5

Supersvenska syftar till

5

• att ge eleverna en modern syn på språket, • att eleverna ska få tillgång till ett medvetet och levande språk, • att de ska få använda språket så mycket som möjligt och i många olika sammanhang,

Jens Hare Hare Jens

R E P SU

a k s n sve

• att de ska reflektera över hur språket fungerar, varför det fungerar som det gör och vad som händer när man ändrar något i en text.

I böckerna finns uppgifter som eleverna kan arbeta med enskilt, men också sådana som de ska lösa i grupp och tillsammans dra slutsatser av.

Till Supersvenska 4, 5 och 6 hör också Utvärderingshäften. Facit till elevböckerna och till utvärderingshäftena hittar du på www.liber.se.

www.liber.se

Best nr 47-07998-8 Tryck nr 47-07998-8

LIBER

Till läraren Målet för all svenskundervisning är förstås att hjälpa eleverna till ett säkert, medvetet och levande språk. I Supersvenska 5 får de arbeta enskilt eller i grupp och dra egna slutsatser av sitt arbete. I många fall ska de också presentera sitt arbete för föräldrarna eller andra vuxna eller intervjua, berätta eller redovisa hemma.

Lek, lista ut, fundera och förstå Supersvenska lägger vikt vid inlärningen av baskunskaper, men vill samtidigt få varje elev att utvecklas allsidigt. Om eleverna ska kunna förstå, komma ihåg och använda sina kunskaper, är det viktigt att ta hänsyn till deras egna förutsättningar. Begreppen blir användbara först när de har sin utgångspunkt i elevernas verklighet. Eleverna får lära sig språket och dess regler genom områden som de kan känna igen. De får reflektera över hur språket fungerar, både självständigt och i grupp, varför det fungerar som det gör och vad som händer när man ändrar något i en text. Supersvenska lägger stor vikt vid elevaktivitet, samarbete, reflektion samt självständighet och ansvar för sin egen inlärning.

Ämnesprogression ”Övning ger färdighet” är ett talesätt. Och det är nödvändigt med massor av träning för att lära sig språket. Det finns ovanligt många uppgifter i Supersvenska 5. Ordningen i uppgifterna är gjord utifrån en ämnesprogression. Därför är det allra bäst att arbeta med uppgifterna i den ordning som de kommer i boken. Men uppgifterna kan naturligtvis också lösas en i taget och i en annan ordning.

Facit På www.liber.se hittar du facit att ladda ner till många av uppgifterna i Supersvenska 5.

Utvärdering

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Det finns också ett utvärderingshäfte för viktiga moment, knutet till elevbok 5.

Utvärderingen kan underlätta för dig och dina elever inför de nationella proven i år 5.

På www.liber.se hittar du facit till Supersvenska 5, Utvärdering.

111

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Innehåll Ordspråk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Svårstavade ord 1 – s-ljudet . . . . . . . . . . 62

Verb 1 – nutid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Vi gör nya ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Nöjesparker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8

Så lär jag mig bäst . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Dubbla konsonanter . . . . . . . . . . . . . . . . . .12

Förväxlingsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Uppmaningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Substantiv 2 – flertal . . . . . . . . . . . . . . . . 71

Skriv en spännande novell. . . . . . . . . . . . .16

Symboler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Substantiv 1 – böjningsformer . . . . . . . . .21

Projekt nyttig mat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74

Bort med det onödiga! . . . . . . . . . . . . . . . 22

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77

Synonymer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Svårstavade ord 2 – sj-ljudet . . . . . . . . . . .78

Liknelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Verb 3 – perfekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Prepositioner – små ord . . . . . . . . . . . . . . 28

En stad i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 82

Intervju . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30

Är det verkligen sant? 1 . . . . . . . . . . . . . . 84

Verb 2 – nutid, dåtid. . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Svårstavade ord 3 – j-ljudet . . . . . . . . . . . 86

Positiva och negativa ord. . . . . . . . . . . . . 34

Lika ord men olika betydelse 2 . . . . . . . . .87

Sammansatta ord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

Vikingarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Särskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38

Chatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .91

Lika ord men olika betydelse 1 . . . . . . . . 39

Verb 4 – tema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

Insändare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Vi beskriver och värderar. . . . . . . . . . . . . 94

Räkneord och datum . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Ligga eller lägga? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

Romerska siffror . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Sitta eller sätta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

Motsatsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

Rätta ett e-postbrev . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Vi behöver skiljetecken! . . . . . . . . . . . . . . 46

Svårstavade ord 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

Dialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47

Är det verkligen sant? 2 . . . . . . . . . . . . . .101

Vår klasstidning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48

En bra kompis . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102

Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Lista över svårstavade ord . . . . . . . . . . 104

Reklam. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54

Utvidgad innehållsförteckning . . . . . . . 108

Lånord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Lista över moment . . . . . . . . . . . . . . . . . .110

Ordföljd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Till läraren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .111

Ordkunskap, uttryck och talesätt, språkliga bilder

Ordspråk Ett ordspråk är ett uttryck som beskriver något som är allmänt känt och som man ibland kan lära sig något av. För det mesta har ordspråk en annan betydelse än vad orden i meningen berättar. De är en sorts språkliga bilder som man måste tolka.

1

4

1.

Äpplet faller inte långt från trädet.

2.

Den som sover i en säng av silver, drömmer om en i guld. (arabiskt ordspråk)

3.

Det blandar jag mig inte i, sa musen, då den såg två katter slåss.

4.

En liten gåva är bättre än ett stort löfte.

5.

Baka medan ugnen är varm. (iranskt ordspråk)

6.

Den som viskar han ljuger.

7.

Jag tror att jag stannar en stund, sa räven som satt fast i rävsaxen.

8.

Det man inte har i huvudet får man ha i benen.

9.

Den som inte har råd med köttet säger att det luktar illa. (arabiskt ordspråk)

10.

Det är bättre att sova på en liten matta än direkt på marken. (afrikanskt ordspråk)

11.

Man ska inte köpa grisen i säcken.

12.

En fågel i handen är bättre än tio i skogen.

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Arbeta i små grupper och förklara med egna ord vad ni tror att de här ordspråken betyder.

Ordkunskap, uttryck och talesätt, språkliga bilder, värdering

2

Ordspråk

Arbeta i små grupper och sätt poäng på ordspråken i uppgift 1. Ge dem från en till fem stjärnor. Fundera över varför ni har satt just den poängen. Skriv och förklara i era skrivhäften.

3

= genialisk = riktigt bra = bra = så där

Jämför era förklaringar av ordspråken i uppgift 1 med dem som de andra i klassen har skrivit. Liknar era förklaringar varandra eller är de mycket olika?

= glöm den!

4

Hur långa blev era förklaringar, om ni jämför med hur långa själva ordspråken är?

Räkna antalet ord. Skriv hur många de blev vid varje rad i uppgift 1.

5

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Här kan du läsa fem ordspråk som liknar några av ordspråken i uppgift 1. Vilka ordspråk i uppgift 1 liknar de här? Skriv på raderna.

1.

Man ska smida medan järnet är varmt. =

2.

Ingen är så rik att han inte vill ha mer. =

3.

Surt, sa räven om rönnbären. =

4.

En gräshoppa i handen är bättre än tio som flyger. (arabiskt ordspråk) =

5.

Man ska inte köpa sköldpaddan i säcken. (ordspråk från Kamerun) =

SURT,

S A R ÄV E N

…

➜5

Ordkunskap, uttryck och talesätt, språkliga bilder

Ordspråk

6

I uppgift 1 och 5 kan du se att en del ordspråk från andra länder liknar svenska ordspråk.

Varför kan ordspråk från olika världsdelar vara så lika, tror du?

7 Många tror att ordspråk är sanna och att man kan lära sig något av dem.

Men det behöver inte alltid vara så. Många ordspråk uttrycker gamla fördomar.

Vad tycker du om de här ordspråken? Varför tycker du så?

1.

En gång tjuv, alltid tjuv.

2.

Sådan far, sådan son.

3.

De unga tror att de gamla är narrar, de gamla vet att de unga är det.

4.

Kvinnans list övergår mannens förstånd.

5.

Lika barn leka bäst.

8

Försök förklara vad det här ordspråket betyder.

Ju fler kockar, desto sämre soppa.

Leta efter flera ordspråk i ordspråkslexikon på biblioteket eller på Internet. Norstedts ordspråksbok innehåller till exempel ordspråk på svenska, engelska, tyska, franska och spanska. Arbeta i grupper och läs upp några bra ordspråk för varandra. Fundera tillsammans över varför de är bra.

6

© KOPIERING FÖRBJUDEN

9

Ordklasser, verb, tidsformer, presens

Verb 1 – nutid I en mening finns det nästan alltid ett verb. Verb berättar vad som händer eller vad någon gör, till exempel äter, hoppar, spelar.

1

Leta efter verben i meningarna.

De står alla i nutid (presens). Stryk under verben.

1.

Vår katt leker mycket.

2.

På sommaren skiner solen många timmar.

3.

Jag nyser ofta.

4.

Tobias fuskar i spel.

5.

Skolan inför rökförbud snart.

6.

Bakar vi pizza idag?

7.

Nicole planterar grönsaker.

8.

Det växer ogräs i rabatten.

9.

På lovet spelar vi minigolf.

10.

Näsan blir röd i solen.

11.

Vem skalar potatis idag?

Stryk över första bokstaven i varje verb i 1–11 i rutorna här nedanför. De bokstäver som blir över ska du skriva på raden.

L S D U N

F K

I

B A N

P P R V E S S E N B S S

© KOPIERING FÖRBJUDEN

2 Arbeta två och två. Skriv tillsammans 10 korta meningar med verb.

Byt meningar med en annan grupp.

Leta efter verben i deras meningar. Är ni överens om vilka ord som är verb?

Fråga er lärare om ni är osäkra.

7

Temaarbete, informationssökning, översiktsläsning, värdering

Nöjesparker MARLAN SKARA SOM

D

LISEBERG

GRÖNA LUN D H I G H C H A PA R R A L

8

DJUR-

OCH

NÖJESP

ARK

© KOPIERING FÖRBJUDEN

ÖLANDS

Temaarbete, informationssökning, översiktsläsning, värdering

Nöjesparker

1

Läs minst fyra av hemsidorna till de här sex nöjesparkerna.

Du får använda 5 minuter till varje. Du måste översiktsläsa texten, eftersom du inte hinner läsa allt.

Vad tycker du om nöjesparkerna när du har tittat på hemsidorna?

Ge dem från 1 till 5 stjärnor. Färglägg så många stjärnor som du tycker att nöjesparken ska ha.

Varför gav du parkerna så många stjärnor? Skriv och förklara.

1.

Gröna Lund . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.

Skara Sommarland . . . . . . . . . . .

3.

Liseberg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.

Astrid Lindgrens värld. . . . . . . . . .

5.

High Chaparral . . . . . . . . . . . . . .

6.

Ölands djur- och nöjespark. . . . . .

= genialisk = riktigt bra = bra = så där = glöm den!

KANONEN, L ISEBERG

2 Räcker en översiktsläsning för att få en bra bild av hemsidorna? Fundera över din värdering tillsammans med de andra i klassen.

Ja4

Nej4

Delvis4

3 Arbeta i grupper. Studera nu tillsammans två av hemsidorna noggrant.

Vi har valt att arbeta med parkerna

KAT A GRÖ PULTEN, NA LUN D

© KOPIERING FÖRBJUDEN

A: B: Får ni ut mera av att läsa hemsidorna noggrant än av att översiktsläsa dem?

9

Temaarbete, informationssökning, översiktsläsning, värdering

Nöjesparker

4

VATTENL AN

DET,

SKARA SOM MARLAN

D

Ger de två hemsidorna svar på de här frågorna? Skriv svaren.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

När har parken öppet?

Vad kostar det att komma in?

Kan man få rabatt?

Vad kostar ett årskort?

Hur kommer man till parken?

Står det något om parkens historia?

Kan man beställa mer material om parken?

Vilka attraktioner talar parken mest om?

Kan man spela dataspel på hemsidan?

Kan man ta med egen mat?/Kan man grilla i parken? Är hemsidan rolig? Är bilderna på hemsidan spännande?

5

Saknas det någon viktig information om de två parkerna? Vilken i så fall?

6 MMARLAN KARA SO AIRBOAT, S

D

SLÄNGGUNG

AN,

LISEBERG

Vilken av parkerna ger bäst information?

Varför tycker ni så?

7

10

© KOPIERING FÖRBJUDEN

På vilken hemsida är det lättast att hitta?

Förklara varför.

Temaarbete, informationssökning, översiktsläsning, värdering

Nöjesparker

8

Vilka är de tre mest spännande attraktionerna i parkerna? Titta på era svar på uppgift 4 i skrivhäftet.

1

Park A 2

3

1

Park B 2

3

9

ARDOTTE

Ni ska skriva ett brev till skolans ledning.

I brevet ska ni övertyga skolledningen om att ni ska få åka till en av nöjesparkerna.

Skriv alla argument som ni kan komma på för att övertyga ledningen om att det är bra att säga ja.

• Skriv vad det kostar att komma dit och att vara där, och vad som skulle vara roligt för er att göra.

• Gör en resplan där ni skriver hur man bäst reser till parken.

• Gör en plan över vilka saker som ni vill pröva på i parken.

© KOPIERING FÖRBJUDEN

10 Gör reklam för en av parkerna.

Ni kan till exempel välja att göra en broschyr eller en affisch. Visa er reklam för de andra i klassen.

Berätta varför ni gjorde den på det sättet.

R I

RONJA RÖV VÄRLD DGRENS ASTRID LIN

11 Skriv e-post till en av nöjesparkerna.

Berätta vad ni tycker om deras hemsida och om den passar för elever i årskurs 5. Skulle ni vilja att hemsidan var gjord på något annat sätt?

11

Stavning, dubbla konsonanter

Dubbla konsonanter Vokalerna i alfabetet är: a, e, i, o, u, y, å, ä, ö. Resten av bokstäverna är konsonanter.

Vokaler kan uttalas med både långt och kort ljud. I ordet vas uttalas vokalen a som i alfabetet.

Då är den lång. I ordet vass är uttalet kort.

1

Stryk under de ord som har lång vokal. Sätt en prick under orden med kort vokal. Stryk sedan över första bokstaven i orden med långa vokaler i rutorna längst ner. Vilket ord får du i rutorna? Skriv ordet under rutorna.

rik

får

lus

luft

hus

gott

salt

rund

gris

hund

lass

kål

R L

F L Å H N G K G A

2 Stryk under de långa vokalerna i de här orden. Sätt en prick under de korta.

3 –

pillar

bakar

–

backar

lok

–

lock

busar

–

bussar

räka

–

räcka

mes

–

mest

ryka

–

rycka

lös

–

löss

Läs igenom orden i uppgift 2. Hur låter vokalen när det bara står en konsonant efter?

Blir den lång eller kort?

4

Hur låter vokalen om det kommer två konsonanter efter? © KOPIERING FÖRBJUDEN

12

pilar

Stavning, dubbla konsonanter

5

Dubbla konsonanter

Skriv flera exempel på ord med enkla och dubbla konsonanter.

Om du vill kan du leta ord i ordlistan längst bak i boken.

en konsonant

dubbla konsonanter

påse

katter

en konsonant

dubbla konsonanter

6

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Skriv meningar med alla orden från uppgift 2. Fortsätt i ditt skrivhäfte.

13

Språkets funktion, språkliga nyanser, uppmaningar, artighet, skiljetecken

Uppmaningar Om man vill att någon ska göra något, kan man uppmana honom eller henne att göra det.

Med en uppmaning försöker man påverka människor att göra något.

STADSHUSET I STOCKHOLM

När du ska fråga om vägen, kan du till exempel fråga: Skulle du kunna säga mig hur man kommer till Stadshuset?

Då har du frågat artigt.

Om du i stället säger: Tala om för mig hur man kommer till Stadshuset! Då har du inte varit särskilt artig.

1

14

1.

Vill ni vara vänlig att räcka mig saltet? . . . . . .

2.

Jag vill ha saltet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.

Kan du inte räcka mig saltet? . . . . . . . . . . . . . .

4.

Räck mig saltet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.

Vill du vara vänlig att räcka mig saltet? . . . . .

6.

Når du saltet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.

Hit med saltet! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.

Skulle du kunna räcka mig saltet? . . . . . . . . . .

9.

Jag tycker att det fattas salt i maten. . . . . . . . .

10.

Kan du se saltet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11.

Kan du inte räcka mig saltet? . . . . . . . . . . . . . .

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Arbeta i grupper. På den här sidan och nästa kan ni läsa många olika uppmaningar.

Er uppgift är att avgöra om uppmaningarna är artiga eller oartiga. Använd en skala från 1–5.

1 betyder mycket artig och 5 är mycket oartig. Det finns inte alltid bara ett svar. Försök förklara varför ni tycker att uppmaningarna känns artiga eller oartiga.

I meningarna 1–11 vill en person ha lite salt till maten. I meningarna 12–22 vill en person att en annan person ska lämna rummet.

Språkets funktion, språkliga nyanser, uppmaningar, artighet, skiljetecken

Adjö!

Uppmaningar

Ut härifrån!

Bye-bye, Ruth

12.

Vill du lämna lokalen, tack? . . . . . . . . . . . . . . .

13.

Jag vill slippa se dig mer här i lokalen! . . . . . .

14.

Jag tror att det är en bra idé att du går! . . . . .

15.

Vill du vara snäll att göra mig glädjen att gå?

16.

Ut med dig! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

17.

Jag orkar inte se dig mer. . . . . . . . . . . . . . . . . .

18.

Det är på tiden att du går. . . . . . . . . . . . . . . . . .

19.

Vill du vara så snäll att lämna lokalen? . . . . . .

20.

Stick!. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

21.

Du behöver inte stanna här längre. . . . . . . . . .

22.

Du stannar inte 10 sekunder till! . . . . . . . . . . .

2 Tyckte alla i gruppen likadant om hur många poäng som meningarna i uppgift 1 skulle ha?

3 Arbeta i grupp. Tänk er att en törstig person utropar: Jag skulle gärna vilja ha ett glas vatten!

Formulera uppmaningen på andra sätt. Skriv så många olika meningar ni kan på raderna här intill. Fortsätt i era skrivhäften, om ni behöver. Ñ

4 © KOPIERING FÖRBJUDEN

Vilka skiljetecken brukar man använda i uppmaningar?

15

Processorienterad skrivning, nyhetsartikel och novell

Skriv en spännande novell I den här uppgiften ska du skriva en spännande novell.

En novell är en kort berättelse. Läs först sidorna 16–20.

Skriv sedan med utgångspunkt från en verklig händelse.

Händelsen beskrivs i den här nyhetsartikeln ur en tidning.

Barn överlevde i en vecka på öde ö Tre barn från Australien överlevde en vecka på en öde ö genom att äta kokosnötter och ostron.

Innan de nådde ön, måste de simma nästan en hel dag genom vatten med massor av hajar.

I måndags blev de räddade, skriver tidningen Sydney Morning Herald.

De tre barnen, som är 10, 12 och 15 år, var tillsammans med sina föräldrar ute och seglade

Många kända författare har använt sig av verkliga händelser för att skriva en spännande text.

Nu ska du göra samma sak.

Använd tidningsartikeln för att få idéer, men ändra det som händer i artikeln. Du får själv bestämma hur länge barnen blir kvar på ön, om föräldrarna också blir räddade och så vidare.

I nyhetsartikeln står redan i rubriken att barnen räddades, men när du skriver din novell, ska du inte börja med att berätta hur det slutar. Då försvinner spänningen.

i Torressundet norr om Australien. De var på väg till en födelsedagsfest när deras båt kantrade. Situationen blev totalt förvirrad och barnen förlorade kontakten med föräldrarna.

Först efter en vecka upptäcktes förlisningen och de tre barnen på ön blev räddade.

Föräldrarna saknas fortfarande.

Torressundet

Australien Sydney

16

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Använd modellen sök, sortera, skriv, när du skriver din text.

Processorienterad skrivning, nyhetsartikel och novell

Skriv en spännande novell

1

Sök Sök betyder att du tillsammans med de andra i klassen ska prata om vad som kan hända i novellen. Prata om allt som ni kan komma på.

Det kallas för brainstorming.

Novellen kan delas in i: 1. Innan seglingen 2. Under seglingen 3. Efter kantringen 4. Livet på ön 5. Räddningen

Här är förslag på frågor som ni kan diskutera:

1.

Innan seglingen

Personerna

2.

Hur är personerna i novellen? Vad heter

Hur är båten?

barnen? Vilka intressen har de? Vad tänker

Vad upplever de på färden?

de på? Hur är deras skola? Tycker de om

Vad pratar de om?

varandra? Vad heter föräldrarna? Hur är

När upptäcker de faran?

föräldrarna?

Varför kantrar båten?

Under seglingen

Miljön

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Hur kan man få ett intryck av hur familjen har det? Kommer personerna

3.

till exempel från ett rikt, ett fattigt eller

Hur kommer de i land?

kanske ett religiöst hem? Bor familjen på

Är de rädda för hajarna?

landet eller i en stad? Bor de i villa eller

Vad pratar de om?

lägenhet? Vad arbetar föräldrarna med?

Fryser de?

Efter kantringen

Ser de andra båtar?

17

Processorienterad skrivning, nyhetsartikel och novell

Skriv en spännande novell 4.

Livet på ön

5.

Räddningen

Hur klarar de sig på ön?

Hur blir de räddade?

Finns det farliga djur där?

Vem räddar dem?

Vad äter de?

Vad tänker de, när de blir räddade?

Var sover de?

Är de rädda för dem som kommer

Hur är vädret?

och räddar dem?

Vad pratar de om?

Gör de något för att bli räddade?

Sortera När ni tillsammans har pratat om olika möjligheter för vad som kan hända, ska du själv välja ut vad du vill ha med i just din novell. Du kan säkert inte använda alla idéer. Skriv stödord i rutorna på s. 19–20 om det som du vill ha med.

18

© KOPIERING FÖRBJUDEN

2

Processorienterad skrivning, nyhetsartikel och novell

Skriv en spännande novell Skriv stödord om det som du vill ha med i din novell.

Innan seglingen (Skriv om personer och miljöer.)

Under seglingen

© KOPIERING FÖRBJUDEN

Efter kantringen

19

Processorienterad skrivning, nyhetsartikel och novell

Skriv en spännande novell Livet på ön

Räddningen

3 Skriv Efter sök och sortera ska du skriva din novell.

Tänk på att händelserna ska komma i rätt tidsordning! Det är också bra att använda dialoger i novellen.

4

Läs upp din novell i klassen.

Låt dina föräldrar läsa novellen.

Skriv rent den på dator.

6

Samla klassens noveller till en bok.

20

© KOPIERING FÖRBJUDEN

5

SsvUePnEsRka5 ISBN 978-91-47-07998-8 © Original edition, Copyright Copenhagen 2005 by Gyldendalske Boghandel, Nordisk Forlag A/S Originalets titel: Dansk direkte 5 Text: Jens Hare Grafisk form och teckningar: Henriette Mørk/Imperiet © 2007 Liber AB Projektledare: Caroline Hjorth Översättning och svensk bearbetning: Inger Strömsten Produktion Form: Ulrika Enehage Fotoförteckning Getty Images omslag Digital Stock 2 n, 16, 18 n m, n th Edelpix 4, 21 n, 86 ö tv Jens Hare 2 ö, 5, 22 ö, 23, 34 tv, 36 m, th, 55 n th, 58, 64, 73 n, 74–75, 76 n, 88–90, 94 ö tv, n, 95 m tv, 96, 99 Henriette Mørk 22 n, 32 OPV-Online 79 Photodisc: OS5: 36 tv, 86 ö m ö th, 100; OS6: 78 ö tv, 86 ö m, n th; OS8: 28, 77, 86 n tv; OS18 26 ö th, 27 ö, 51 n; OS38: 78 n th; OS39 78 n m; OS50 26 n; SS18: 78 ö m; V1 43 ö, 78 ö th, n tv; V2: 86 n th; V8: 86; V9: 86 n m; V17: 43 n V18: 76 ö; V19: 12; V22: 44, V41: 24; V48: 27 n, 51 ö, 59, 60, 69; V51: 78 n m, 92; V61: 7, 34 th; V89: 18 ö, 20, 21 ö, 50 Scanpix: Göran Billeson 37, Claudio Bresciani 61, Michael Breuer 29, Martin Cejie 63, Melker Dahlstrand 95 m th, Mark Earthy 102, Pär Eliasson 8 n, 10 ö, 80, Lars Epstein 54 ö, Ola Fagerström 42, Alexander Farnsworth 8 ö tv, Film Zephir 47, Johan Främst 10 m, Marco Gustafsson 55 n v, Stig Hammarstedt 82 ö, Malin Hoelstad 38, Hasse Holmberg 14, Fie Johansen 26 ö tv, Joe Klamar 84, Ewa Levau 54 n h, André Maslennikov 26 ö m, 83, Kimmo Mäntylä 46, Tomas Oneborg 56 ö, Fredrik Persson 57 n, Mikael Sjöberg 62, Roger Tillberg 82 n, James Watt/Index Stock 17, 18 tv, Christian Örnberg 9 n, 14, 17, 18 Inger Strömsten Produktion/Stefan Bengtsson 8 ö th, m tv, m th, 9 ö, 10 n, 11, 55 ö th, 57 ö, 72, 94 ö th, 95 ö, n Vägverket 73 ö

Första upplagan 1 Tryck Elanders Ungern 2007

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras.

Kopiering för undervisningsändamål enligt BONUS-avtal är inte tillåten.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning

SLUT. VI SES I NÄSTA BOK.

till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se Kundservice: tfn 08-690 93 30, fax 690 03 01, e-post: kundservice.liber@liber.se

© KOPIERING FÖRBJUDEN

tfn 08-690 92 00

Jens Hare SUPERSVENSKA

SUPERSVENSKA är ett nytt material för elever i årskurs 4, 5 och 6.

5

Supersvenska syftar till

5

• att ge eleverna en modern syn på språket, • att eleverna ska få tillgång till ett medvetet och levande språk, • att de ska få använda språket så mycket som möjligt och i många olika sammanhang,

Jens Hare Hare Jens

R E P SU

a k s n sve

• att de ska reflektera över hur språket fungerar, varför det fungerar som det gör och vad som händer när man ändrar något i en text.

I böckerna finns uppgifter som eleverna kan arbeta med enskilt, men också sådana som de ska lösa i grupp och tillsammans dra slutsatser av.

Till Supersvenska 4, 5 och 6 hör också Utvärderingshäften. Facit till elevböckerna och till utvärderingshäftena hittar du på www.liber.se.

www.liber.se

Best nr 47-07998-8 Tryck nr 47-07998-8

LIBER