9789144057361

Rättsregler En introduktion till juridiken Denna bok ger en introduktion till juridiken genom rättsreglerna. Här för­ klaras vad domaren gör när han dömer genom att den juridiska metoden för problemlösning presenteras med praktiska utgångspunkter. Vidare sker en översiktlig genomgång av rättssystemets uppbyggnad och indelning. ­Särdragen i olika typer av rättsregler framhålls. Skillnaden mellan generalklausuler och ramlagar diskuteras. Vidare betonas rättens roll i ett användarperspektiv, dvs. för alla som är beroende av rättsregler i sitt arbete utanför domstolarna, t.ex. hälso- och miljövårdstjänstemän, personaladministratörer, rektorer, revisorer och socialtjänstemän.

| Rättsregler

Therese Hydén, jur. kand. har en mastersexamen från Wallenberginstitutet i Lund.

Hon har varit verksam vid Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg, vid ­Internationella Migrationsorganisationens (IOM) kontor vid FN i New York samt som ambassadråd vid Sveriges delegation vid EU i Bryssel. För närvarande arbetar hon som kansliråd med folkrättsfrågor vid Utrikesdepartementet i Stockholm.

Håkan Hydén Therese Hydén

Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet. Han är innehavare av Samuel Pufendorf-professuren 2008–2011, medlem av World Academy of Arts and ­Sciences samt ledamot av styrelsen för ­Research Committé for Sociology of Law och det internationella rättssociologiska institutet Onati i Spanien. Hydén har skrivit ett flertal läroböcker, bland annat Rättssociologi som rättsvetenskap (2002).

Rättsregler En introduktion till juridiken

I denna sjätte upplaga har avsnittet om såväl IT-rätt som kapitlet om Interna­ tionell rätt byggts ut. Nytt är också att rättsreglerna sätts in i sitt ekonomiska och sociala sammanhang. Sedan tidigare behandlas hörnpelarna i den demo­ kratiska rättsstaten, maktdelningen och de grundläggande principerna för rättskipning, förvaltning och kontroll, liksom lagtolkningsmetoder med stöd av olika rättskällor samt hur man hittar i dessa, inte minst med stöd av olika rättsinformationssystem.

Boken riktar sig både till dem som påbörjar studier i juridik och till dem som i största allmänhet vill informera sig i ämnet. Genom att sätta in och förklara rättsreglerna i ett sammanhang är boken särskilt väl anpassad till olika typer av introduktionskurser i juridik.

Art.nr 1435

6:e uppl.

Sjätte upplagan

Håkan Hydén Therese Hydén

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05736-1_cover.indd 1

2011-09-09 16.48

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till ­ upphovsman/rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 1435 ISBN 978-91-44-05736-1 Upplaga 6:3 © Författarna och Studentlitteratur 2011 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Pernilla Eriksson Printed by Replika Press Pvt Ltd, India 2012

978-91-44-05736-1_book.indd 2

2011-09-12 12.45

Innehåll

Förord 9 K A PI T EL 1 Inledning 11

Rättsregler 11 Definition 11 Innehållet 12 K A PI T EL 2 Något om juridisk metod 15

Vad är juridik? 15 Kunskap i och kunskap om rätten, en fråga om olika perspektiv 15 Konfliktslösningsteknik 16 Löses på annan nivå 17 Juridisk problemlösning 19 Allmänt 19 Exempel 20 Tillämplig regel 20 Rekvisit 21 Inlärning 23 Kompletteringar 24 Ramlagar och generalklausuler 24 Ett användarperspektiv på rätten 27 Icke-juridiska konflikter 28

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 3

3

2011-09-12 12.45

K A PI T EL 3 Rättssystemets indelning 31

Civilrätt 32 Personrätt 33 Familjerätt 34 Successionsrätt 34 Förmögenhetsrätt 35 Straffrätt 41 Allmänt 41 Brott 42 Påföljder 45 Offentlig rätt 54 Statsrätt 55 Förvaltningsrätt 56 Finansrätt 57 Processrätt 61 Civilprocess 63 Förvaltningsprocess 64 Straffprocess 64 Utsöknings- och konkursrätt 65 Rättslig konfliktlösning i par och i trekant 65 IT-rätt 70 Rättssystematiska utmaningar 70 IT-rätt i en direkt bemärkelse 74 K A PI T EL 4 Internationell rätt 83

Folkrätt 84 Folkrättens rättskällor 86 Förhållandet mellan nationell rätt och folkrätt 87 Folkrättens rättssubjekt 88 Förenta nationerna 89 FN:s fackorgan 93 Folkrättens rättsområden 95 EU-rätt 100 EU-rätt – bakgrund och förklaringar 100 Sverige och den europeiska integrationen 103

4

978-91-44-05736-1_book.indd 4

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

EU:s institutioner 105 Rådet 105 Europeiska rådet 106 Kommissionen 106 Europaparlamentet 107 Domstolen 108 Revisionsrätten 109 Lagstiftning och beslutsfattande inom EU 109 EU:s verksamhetsområden 110 EU:s regelverk (primär- och sekundärrätt) 113 Principer 115 EU och skyddet för de mänskliga rättigheterna 117 Europarådet 119 Internationell privaträtt 122 K A PI T EL 5 Grundlagarna 125

Regeringsformen 126 Lagens uppställning 126 Successionsordningen 129 Tryckfrihetsförordningen 129 Lagens syfte 129 Inskränkningar 129 Offentlighetsprincipen 130 Yttrandefrihetsgrundlagen 132 Riksdagsordningen 133 K A PI T EL 6 Lagar och andra föreskrifter 135

Olika lagområden 135 Terminologi 136 Lagområdet 136 Regeringens kompetens direkt 137 Administrativa lagstiftningen 137 Tillämpningsföreskrifter 137 Kommunala frågor 138 © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 5

5

2011-09-12 12.45

Regeringens kompetens efter delegering 138 Olika typer av föreskrifter 138 Straff 139 Ikraftträdande 139 Underställd riksdagen 139 Förvaltningsmyndigheternas normbildning 140 Bindande föreskrifter 140 Råd och anvisningar 140 K A PI T EL 7 Lagstiftningsproceduren m.m. 143

Författningars tillkomst 143 Tre typer av författningar 143 Gången för ett lagstiftningsärende 144 Publicering av lagar 146 SFS 146 Kungörande av författningar 147 Lagboken 147 Ikraftträdande av lag 152 Två alternativ 152 Den formella lagkraftens princip 152 K A PI T EL 8 Lagtolkning och rättskällor 155

Rättsregelns uppbyggnad 155 Rättsfaktum och rättsföljd 155 Rättigheter och skyldigheter 155 Lagtolkning 156 Olika metoder 156 Rättskällor 157 Förarbeten 157 Rättspraxis 158 Rättsliga informationssystem 159 När lag saknas 161 Rättsregel 162

6

978-91-44-05736-1_book.indd 6

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

K A PI T EL 9 Rättskipning, förvaltning och kontroll 165

Rättskipning 165 Olika domstolar 165 Överklagande 166 Kompetens 166 Förvaltning 166 Olika förvaltningsmyndigheter 166 Förvaltningsmyndighet agerar självständigt 167 Kontroll 167 Politiska organ 169 Tillämpande organ 170

Bilagor 171 Bilaga 1 Förordning med instruktion för Post- och telestyrelsen samt PTS åtgärder för regeringens bredbandsstrategi – PTSER-2010:19 173 Bilaga 2 Högsta domstolens dom meddelad i Stockholm den 23 februari 2010 samt Högsta domstolens dom meddelad i Stockholm den 18 november 2010 179 Bilaga 3 Lissabonfördraget, sammanfattning (regeringskansliet) 196

Sakregister 197

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 7

7

2011-09-12 12.45

978-91-44-05736-1_book.indd 8

2011-09-12 12.45

Förord

Denna bok är tänkt som en introduktion till juridiska studier. Den bör läsas före behandlingen av gällande rätt inom olika rättsområden eller läsas fristående av intresserade. Framställningen är sådan att självstudier bör vara möjliga. Genom denna bok får du som läsare en överblick över rättens innehåll och uppbyggnad. Den främsta styrkan i boken är alltjämt dess lättfattliga förklaringar kring juridisk metod och beslutsfattande, vilket denna bok är ensam om att förklara.

Detta är den sjätte upplagan sedan boken gavs ut första gången 1977.

I denna upplaga har liksom i tidigare en uppdatering ägt rum. Nya lagar har förts in medan andra som försvunnit har lyfts ur texten, nya exempel har införts och tillägg har gjorts betingade av tidens utveckling. Därutöver har en ganska omfattande bearbetning genomförts. En hel del ny text har förts in i syfte att förklara rättsreglernas funktioner. Den internationella rätten har sedan bokens första upplagor vuxit i takt med den tilltagande globaliseringen. Detta återspeglas genom en ytterligare utökning av texten i kapitel 4. För den texten svarar jur.kand. Therese Hydén, som bl.a. varit verksam vid Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg, vid Internationella Migrationsorganisationens (IOM) kontor vid FN i New York, som ambassadråd vid Sveriges delegation vid EU i Bryssel och som för när­ varande arbetar med folkrättsfrågor vid Utrikesdepartementet i Stockholm. Hennes praktiska erfarenheter från internationell rätt och internationella organisationers arbete präglar denna del av boken.

I denna sjätte upplaga har också kapitlet om IT-rätt stärkt sin ställning, där doktoranden Stefan Larsson varit behjälplig.

Lund i juni 2011 Håkan Hydén, Professor i rättssociologi © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 9

9

2011-09-12 12.45

978-91-44-05736-1_book.indd 10

2011-09-12 12.45

K apit e l 3

Rättssystemets indelning

Juridiken har som nämnts kommit att indela rättssystemet i discipliner.

Det finns alltid ett praktiskt och pedagogiskt behov av att indela kunskap om samhällsföreteelser i en ”endimensionell” taxonomi (schema) efter vilken materialet kan uppdelas, inläras och ordnas. Detta att rutinmässigt kunna lokalisera individuella kunskapsmoment till deras plats i den stora, övergri­pande strukturen torde vara av särskild betydelse för jurister som ägnar sig åt rättstillämpning inom eller utanför domstolarna. Samtidigt kan sägas att det moderna, komplexa samhället har drivit fram problem som berör flera juridiska discipliner på en gång. Detta har lett till att vissa förordat ett annat sätt att indela juridiken och rättssystemet. Ett sätt är att bygga upp normsys­tem kring relationskomplex av typen av äkta makar, föräldrar–barn, produ­cent–konsument etc. Även om metoden att indela det juridiska stoffet i discipliner är praktiskt motiverad, kan rationaliteten bakom just den aktuella indelningen givetvis ifrågasättas. Vi skall i detta kapitel, med utgångspunkt från den traditionella indelningen, identifiera vad som i den nationella rätten utgör kärnan i res­pektive kategori av lagkomplex. Den internationella rätten kommer att behandlas i ett särskilt kapitel 4.

Rättssystemet kan indelas i olika kategorier med utgångspunkt från regler­ nas plats och funktion i en samhällsbildning. Man får då följande för juris­ ten välkända rättstyper: • Civilrätt (privaträtt) • Straffrätt • Offentlig rätt (statsrätt och förvaltningsrätt) © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 31

31

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

• Processrätt • Internationell privaträtt • Folkrätt.

Civilrätt Reglerar medborgarnas personliga och ekonomiska förhållanden inbördes, exempelvis avtal, köp, lån, arv och förhållandet mellan makar. Den civilrättsliga lagstiftningens relationer kan åskådliggöras genom följande figur: Medborgare x Figur 3.1

x Medborgare

Civilrättens relationer

Det civilrättsliga regelsystemet är uppbyggt kring avtalet som rättsligt instrument. Genom avtalet skapas samverkan mellan människor. Avtalet tjänstgör som reglerande och styrande mekanism. Lag och avtal har på det viset samma funktion. Skillnaden är den att avtalet tillkommer genom för­ handlingar (reella eller skenbara) mellan enskilda parter, medan lagen till­ kommer genom politiska beslut fattade av något organ som representerar samhällsbildningen.

Avtalet utgör den rättskälla som ger oss svaret på hur en viss konflikt mel­ lan avtalsparterna skall lösas. Avtalet innehåller rättsregeln. Man kan uttrycka saken på det viset, att staten delegerat utformningen av delar av rättssystemet till parterna själva. Detta är en viktig grundläggande princip.

Avtalet är den dominerande rättskällan inom civilrätten.

Definitionen av och det tillåtna användandet av avtalsinstrumentet slås fast genom uttryckliga, tvingande regler. Frågan är dock vad som händer om ett avtal inte täcker en viss konflikt. Parterna har måhända inte förutsett kon­flikten eller inte formulerat avtalet tillräckligt tydligt. För att förebygga utdragna konflikter i dessa fall har lagstiftaren i viss utsträckning gått in och anvisat lösningar. Detta sker genom s.k. dispositiv lagstiftning som trä­der in där avtalet inte täcker situationen. Nu är det emellertid 32

978-91-44-05736-1_book.indd 32

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

enbart beträf­fande de mer fundamentala relationerna mellan parterna som lagstiftaren gått in med anvisningar om hur en lösning skall se ut om parterna inte själva genom avtalet tagit ställning härtill. Se exempel nedan under köprätt. I de fall inte heller lagstiftningen innehåller regler för lösning uppkommer samma typ av rättsliga problem som diskuterades i samband med behand­lingen av motsvarande situation under kapitel 2.

Civilrätten kan indelas i följande rättsområden: • Personrätt • Familjerätt • Successions- eller arvsrätt • Förmögenhetsrätt.

Personrät t

Denna innehåller grundläggande regler om vilka som kan inneha rättig­ heter och skyldigheter, dvs. vilka som räknas som rättssubjekt. Individerna som samhällsvarelser definieras i det civilrättsliga regelsystemet som rättssub­jekt. Som sådana räknas också sammanslutningar av olika slag, såsom bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser. Dessa kallas för juri­ diska personer och har samma ställning som de enskilda människorna. De enskilda människorna kallas för fysiska personer. Att vara rättssubjekt inne­bär inte med nödvändighet att man med bindande verkan själv äger företa rättshandlingar, att man har rättslig handlingsförmåga.

Till personrätten kan även hänföras det förhållandet att man kan företa rätts­handlingar genom ställföreträdare, om man följer vissa i lag givna anvis­ningar. Det institut som då främst kommer till användning är fullmakten.

I den gängse juridiska indelningen av rättsreglerna räknas främst till per­ sonrätten de regler som rör personernas integritet. Hit hör föreskrifter om rätt till namn, om skydd mot intrång i en persons privatliv m.m. Regler i övrigt som rör en persons situation är föreskrifter om svenskt medborgar­ skap och om medborgerliga fri- och rättigheter. Dessa regler hänför jag dock till den offentliga rätten av det skälet att de reglerar individernas ställ­ ning i det politiska systemet. © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 33

33

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

Famil jerät t

I familjerätten behandlas regler om äktenskaps ingående och upplösning, om äktenskapets ekonomiska rättsverkningar för parterna och andra samt förhållandet mellan föräldrar och barn. Från och med den 1 maj 2009 är äktenskapet könsneutralt, dvs. de som ingår äktenskap kan vara antingen en man och en kvinna eller två kvinnor eller två män. Tidigare – sedan 1995 – kunde två män eller två kvinnor registrera partnerskap, men lagen om detta upphörde att gälla den 1 maj 2009. De som är registrerade partner enligt den tidigare lagen fortsätter att vara det om de inte väljer att omvandla sitt partnerskap till ett äktenskap.

I samband med att den nya äkten­skapsbalken trädde i kraft den 1 januari 1988 infördes också regler för sambor beträffande gemensam bostad och bohag, den s.k. sambolagen: den nuvarande finns i SFS 2003:376. Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Den gäller således även för homosexuella som bor tillsammans. Sammanboendes egendom, dock inte all, skall då samboförhållandet upphör delas enligt de regler som gäller enligt sambolagen. De som är sammanboende kan dock genom avtal träffa överenskommelse om att någon delning ej skall ske.

I familjerätten ingår vidare – delvis av historiska skäl – regler om förmyn­ derskap och förvaltning av omyndigs egendom, vilket från att tidigare enbart varit en angelägenhet för familjen och släkten, sedan länge är under samhällets överinseende. Allmänt kan sägas att lagens utformning inte lika starkt som inom förmögenhetsrätten präglas av ekonomiska hänsyn, utan etiska synpunkter samt personliga – ideella – hänsyn spelar en större roll.

Successionsrät t

I successionsrätten sker anvisningar om hur förmögenhetsvärden till­ hörande en person skall fördelas då denne dör. Sålunda behandlas regler om arv, testamente och boutredning samt över huvud taget vad som händer med en persons kvarlåtenskap när denne dör. Regelsystemet går ut på att var och en i princip – dock med hänsyn tagen till reglerna om bröst­ arvingars laglott – har rätt att testamentera sin egendom till den han vill.

34

978-91-44-05736-1_book.indd 34

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

Före­ligger inget testamente träder den s.k. arvsordningen i ärvdabalken in och reglerar förhållandet. Arvsordningen är uppställd efter släktskapets närhet och är indelad i tre olika klasser. Först ärver den efterlevande makan och därefter barnen etc. När en person dör fördelas alltså kvarlåtenskapen i enlighet med endera av dessa principer. De efterlevande får överta den dödes egendom. Arvsskatten är numera avskaffad.

Förmögenhetsrät t

Detta utgör ett huvudparti inom civilrätten. Man kan säga att förmögenhets­ rätten omfattar dels regler om rättsobjekten, dvs. de rättigheter och skyldig­ heter som tillkommer ett rättssubjekt i olika situationer, samt dels regler om de former i vilka rättsobjekten omfördelas och förflyttas mellan rätts­ subjek­ten. I ett samhällsvetenskapligt perspektiv innehåller förmögenhetsrätten kort sagt regler om ekonomiska förhållanden.

Rättigheterna är av två slag: • sakrätt och • obligationsrätt.

Obligationsrätt betecknar en rättighet som enbart kan göras gällande gent­ emot en motpart. Den behöver i princip bara beaktas av det rättssubjekt som genom avtal förbundit sig till en prestation eller genom skadegörelse ådragit sig en förpliktelse i form av skadestånd mot annan person. Förhål­ landet till utanför avtals- eller skadeståndsrelationen stående personer, s.k. tredje män, regleras genom sakrättsliga regler. Varje rättighet har en sak­ rättslig och en obligationsrättslig sida.

Man brukar säga att en sakrätt kännetecknas av att den kan göras gällande inte endast mot motparten, utan även mot tredje man. Beteckningen sakrätt har sin förklaring i att rättigheten normalt knyts till ett individualiserat objekt som ofta är men inte behöver vara en sak. Medan obligations­ rätten handlar om inbördes rättigheter och skyldigheter, behandlar sakrätten i praktiken regler om konkurrensen mellan två eller flera som uppställer oförenliga – men i princip likartade – krav beträffande samma egendom, samma rättighet. © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 35

35

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

Den sakrättsliga problematiken rör frågor av typen vem som är rätt ägare till en sak eller vem som är rätt borgenär. Sakrätten, som sålunda berör tredjemansskyd­det, aktualiseras främst i samband med överlåtelse eller upplåtelse av rättig­heter. Praktiskt viktig är även sakrätten i samband med konkurser, dvs. då det gäller att fördela egendom mellan flera borgenärer som gör anspråk på otillräcklig egendom.

I rättssystematiskt hänseende spelar dock sakrätten störst roll genom att till­handahålla en reglering av förhållandet mellan individerna och tingen i samhället. Varje samhälle kräver någon form av egendomsordning. Den främsta sakrätten i detta perspektiv är äganderätten. Den kan sägas vara en i princip obegränsad rätt till en sak. Den innebär fri förfoganderätt inom ramen för av samhället genom tvingande lagstiftning angivna gränser. Övriga sakrätter är i förhållande till äganderätten begränsade. Dessa begränsade sakrätter kan indelas i bruksrättigheter, däribland nyttjanderät­t av olika slag samt säkerhetsrätter, främst panträtt.

Långt ifrån alla rättigheter och skyldigheter i samhället är emellertid en följd av rättsreglerna. Det karakteristiska med de rättigheter och skyldig­ heter vilka bestäms av rättsreglerna, är att de tvångsvis med statsmaktens hjälp kan göras gällande. Fördelningen av rättigheter och skyldigheter i samhället bestäms inte av rättsordningen, utan av andra delar av samhällslivet.

Däremot anvisar rättsordningen de former i vilka förmögenhetsvärden i samhället bildas och omfördelas. Förmögenhetsrätten tillhandahåller de former genom vilka rättigheter och skyldigheter uppkommer och förflyttas mellan de enskilda rättssubjekten. Det gäller såväl sakrätter som obliga­ tionsrätter. Reglernas funktion kan närmast sägas vara av konfliktlösande art. Syftet är att minska cirkulationskostnaderna i samhället. Genom en etable­rad ordning för utbytet av varor och tjänster minskas i varje särskilt fall transaktionskostnaderna. Ju mer komplicerad produktions- och distribu­ tionsapparaten blir i samhället, desto större behov av fasta regler härför.

I vårt land tjänar en i grunden liberal marknadsekonomisk modell med ett decentraliserat beslutsfattande av hushåll och företag som bas för den pri­ vata omfördelningen av varor och tjänster i samhället. Hushållen och före­ tagen uppträder på en gemensam marknad som regleras av prismekanis36

978-91-44-05736-1_book.indd 36

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

men genom det utbud på och den efterfrågan av varor och tjänster, som dessa består marknaden med.

De agerande på marknaden – hushåll och företag – är som regel ej enskilda individer. Såväl hushållen som företagen utgör sammanslutningar mellan flera enskilda individer och är i sig komplicerade rättsliga företeelser.

Den dominerande delen av företagen utgörs av associationer av olika slag.

Regler kring de olika associationerna samlas i den s.k. associationsrätten.

Staten tillhandahåller vissa standardiserade former för bedrivande av före­ tagsamhet. Inom ramen för dessa former finns möjlighet för sammanslut­ ningens medlemmar att själva komma överens om vissa regler för att där­ med anpassa organisationsstrukturen till det företagets speciella behov. De vanligaste associationer som erkänns som juridiska personer och som sålunda är sanktionerade av staten är: handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag, ekonomiska och ideella föreningar samt stiftelser. Mot dessa typer svarar särskilda, väl utvecklade associationsrättliga regler, även om det finns likheter mellan reglerna. Den senaste i raden av dessa är stiftelse­ lagen (1994:1220), som trädde i kraft 1996, i vilken det också finns regler för stiftelser som bedriver näringsverksamhet.

De aspekter lagstiftaren behandlar är dels den interna relationen mellan associationens medlemmar inbördes rörande villkor för delägarskap, för­ valtningen och fördelning av över- och underskott, samt dels den externa relationen mellan associationen som en enhet, den juridiska personen, och omgivningen. I sistnämnda hänseende aktualiseras regler om vem av med­ lemmarna som är behörig att företräda associationen utåt och hur ansvaret är för de betalningsförpliktelser som den juridiska personen ådrar sig. Till sist kan beträffande associationerna sägas att man med avtalet som instrument kan bygga upp än mer komplicerade organisationsstrukturer. Behovet av regler i ovannämnda hänseenden är dock fundamentalt.

Hushållen kan bestå av enskilda individer, sammanboende etc. men associe­ras främst till familjen som enhet. I familjerätten, som faller utanför förmö­genhetsrätten, finns bl.a. regler om hur familjen bildas genom äktenskapet och hur den upplöses. Vidare regleras egendomsförhållandena inom famil­jen samt respektive familjemedlems betalningsansvar gentemot utom­ stående. © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 37

37

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

Det ekonomiska systemets allmänna begrepp utbud och efterfrågan har i rättssystemet sina individualiserade motsvarigheter i anbud och accept, vilka är de två rättshandlingar som konstituerar ett avtal. En väl utvecklad avtalsrätt med en avtalslag som grund utgör en hörnpelare i förmögenhets­ rätten. Avtalet är den generella form i vilken omsättningen av förmögenhets­ värden sker. Avtalen kan avse olika företeelser. Avtalslagen innehåller dock allmänna regler om avtals ingående och avtals ogiltighet, vilka är gemen­ samma för de olika avtalstyperna. Kring de viktigaste typerna av avtal har även utvecklats särskilda regelsystem som reglerar parternas inbördes rättig­heter och skyldigheter vid ifrågavarande avtalssituation. Dessa regler spelar den tidigare nämnda rollen av kompletterande regler om avtal sak­ nas. De viktigaste exemplen är köprätten, regler om betalningsförpliktelser, samt fastighetsrätt med särskilda regler för köp, arrende och hyra.

Innan jag kommenterar dessa rättsområden vill jag kort beröra ett speciellt rättsområde som innehåller något från övriga avvikande regler, nämligen arbetsrätten. Arbetsrätten reglerar rättigheter och skyldigheter mellan mot­satsparet arbetsgivare och arbetstagare. Det utmärkande för rättsbildningen inom detta område är att den sker genom organisationer, som representerar de individuella parterna vid förhandlingar. Dessa resulterar i sin tur i kol­lektivavtal.

Den arbetsrättsliga lagstiftningen domineras av regler, vars funktion är att trygga systemet med förhandlingar och kollektivavtal som reglerande instrument. Lagen om medbestämmande i arbetslivet reglerar t.ex. formen för och rättsverkningarna av dessa företeelser. I viss utsträckning finns det inom arbetsrätten tvingande regler som fastslår vissa minimirättig­ heter för arbetstagarna, såsom i fråga om arbets- och anställningsskydd, semester­rätt och arbetstidsreglering. Vissa av dessa rättigheter är dispositiva i den meningen att de kan avtalas bort eller kompletteras genom kollektivavtal på förbundsnivå. Särskilt omfattande är arbetsmiljölagen.

Denna är uppbyggd som en ramlag och kompletteras bl.a. genom föreskrifter utfärdade av den centrala myndigheten på området, arbetsmiljöverket.

Den vanligaste typen av avtal i övrigt är köpeavtalet. Kring detta har ska­ pats en köplag som utgör stommen i den s.k. köprätten. Köplagen reglerar t.ex. vad som skall gälla om priset inte har avtalats, var leverans skall ske 38

978-91-44-05736-1_book.indd 38

© f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

2011-09-12 12.45

3 Rättssystemets indelning

och vem som bär ansvaret för varan i samband med att den byter ägare.

Vidare fastslås rätten till vissa sanktioner för den förfördelade parten om motparten gör sig skyldig till vissa i lagen angivna kvalificerade kon­ traktsbrott, såsom att den levererade varan är felaktig eller levereras för sent.

Inom köprätten finns även en avbetalningsköplag mellan näringsidkare samt en konsumentkreditlag som reglerar förhållandet mellan säljare och köpare på kredit. Lagen ger säljaren en säkerhet för den utestående köpe­ skillingen, samtidigt som den innehåller några tvingande regler till skydd för köparen mot att varan skall kunna återtas vid minsta betalningsförsum­ melse. Andra exempel på tvingande skyddsregler för köparen i egenskap av slutlig konsument är konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och distans- och hem­försäljningslagen. Konsumentköplagen är intressant av det skälet att den reglerar samma förhållanden i stort som köplagen. Men i och med att köplagen är dispositiv och möjlig att avtala bort, vilket också sker i stor utsträckning genom standardavtal, har man genom konsumentköp­ lagen satt en yttersta gräns för hur långt köparens rättigheter får avtalas bort. Det innebär att den dispositiva köplagen i och för sig delvis innehåller för köparen gynnsammare regler än den tvingande konsumentköplagen Ett annat sätt att förstärka konsumentens ställning representeras av lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Genom denna, delvis offent­lig­ rätts­liga lag har en särskild myndighet, KO, tillerkänts rätten att för konsumen­ternas räkning förhandla med branschorganisationer om vill­ koren i standard­avtal. KO har här en form av vetorätt mot oskäliga avtalsvillkor, vilka kan förbjudas av marknadsdomstolen. Vid bedömningen av vad som är oskäligt spelar naturligtvis köp- och konsumentköplagen viktiga roller som normgivare.

De flesta avtal är onerösa, dvs. de förutsätter ömsesidiga prestationer.

I nutida ekonomier utgör pengar det normala vederlaget. Penningen är den allmänna måttstock som alla varors värde mäts i. Följaktligen har det redan tidigt uppkommit regler om betalningsförpliktelser. I värdepappersrätten regleras rättsverkningarna av allehanda dokument som tillerkänts funktio­ nen av bärare av penningfordran, exempelvis skuldebrev, växel och check.

Vad som tilldragit sig störst uppmärksamhet är regleringen av själva © f ö r fat ta r na o c h S t u d e n t l i t t e r at u r

978-91-44-05736-1_book.indd 39

39

2011-09-12 12.45

Rättsregler En introduktion till juridiken Denna bok ger en introduktion till juridiken genom rättsreglerna. Här för­ klaras vad domaren gör när han dömer genom att den juridiska metoden för problemlösning presenteras med praktiska utgångspunkter. Vidare sker en översiktlig genomgång av rättssystemets uppbyggnad och indelning. ­Särdragen i olika typer av rättsregler framhålls. Skillnaden mellan generalklausuler och ramlagar diskuteras. Vidare betonas rättens roll i ett användarperspektiv, dvs. för alla som är beroende av rättsregler i sitt arbete utanför domstolarna, t.ex. hälso- och miljövårdstjänstemän, personaladministratörer, rektorer, revisorer och socialtjänstemän.

| Rättsregler

Therese Hydén, jur. kand. har en mastersexamen från Wallenberginstitutet i Lund.

Hon har varit verksam vid Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg, vid ­Internationella Migrationsorganisationens (IOM) kontor vid FN i New York samt som ambassadråd vid Sveriges delegation vid EU i Bryssel. För närvarande arbetar hon som kansliråd med folkrättsfrågor vid Utrikesdepartementet i Stockholm.

Håkan Hydén Therese Hydén

Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet. Han är innehavare av Samuel Pufendorf-professuren 2008–2011, medlem av World Academy of Arts and ­Sciences samt ledamot av styrelsen för ­Research Committé for Sociology of Law och det internationella rättssociologiska institutet Onati i Spanien. Hydén har skrivit ett flertal läroböcker, bland annat Rättssociologi som rättsvetenskap (2002).

Rättsregler En introduktion till juridiken

I denna sjätte upplaga har avsnittet om såväl IT-rätt som kapitlet om Interna­ tionell rätt byggts ut. Nytt är också att rättsreglerna sätts in i sitt ekonomiska och sociala sammanhang. Sedan tidigare behandlas hörnpelarna i den demo­ kratiska rättsstaten, maktdelningen och de grundläggande principerna för rättskipning, förvaltning och kontroll, liksom lagtolkningsmetoder med stöd av olika rättskällor samt hur man hittar i dessa, inte minst med stöd av olika rättsinformationssystem.

Boken riktar sig både till dem som påbörjar studier i juridik och till dem som i största allmänhet vill informera sig i ämnet. Genom att sätta in och förklara rättsreglerna i ett sammanhang är boken särskilt väl anpassad till olika typer av introduktionskurser i juridik.

Art.nr 1435

6:e uppl.

Sjätte upplagan

Håkan Hydén Therese Hydén

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05736-1_cover.indd 1

2011-09-09 16.48