9789147096886

KRITISKT SOCIALT ARBETE Marcus Herz (red.)

KRITISKT SOCIALT ARBETE Marcus Herz (red.)

Innehåll 1. Inledning 5 Marcus Herz

Del I: Modernitet, identitet och makt 17 2. Interaktion, konstruktion och reflexion 19 Marcus Herz & Thomas Johansson

3. Det professionella mötet 31 Marcus Herz & Thomas Johansson

4. Sociala insatser och interventioner 56 Marcus Herz & Thomas Johansson

5. Kritik, dynamik och reflexivitet 76 Marcus Herz & Thomas Johansson

Del II: Nedslag i socialt arbete 85 6. Makt, intersektionalitet och det sociala arbetets praktik 87 Tina Mattsson

7. Familj, heder och svenskhet 111 Hanna Wikström

8. Mellan makt och motstånd 137 Philip Lalander

4 • Innehåll

Del III: Mot ett kritiskt socialt arbete 167 9. Avslutning 169 Marcus Herz, Thomas Johansson, Philip Lalander, Tina Mattsson & Hanna Wikström

Författarpresentationer 181 Register 182

1. Inledning Marcus Herz Det här är en bok om kritiskt socialt arbete, ett socialt arbete där olika for­ mer av maktstrukturer synliggörs och analyseras. Att socialt arbete behö­ ver hitta sätt att hantera maktfrågor tycks de flesta vara överens om, men åsikterna går isär om hur detta ska gå till. Att kritiskt reflektera över sin so­ cialarbetarposition och klienternas position är ett steg på vägen mot ut­ vecklingen av ett kritiskt socialt arbete.

Socialarbetare arbetar inom en rad olika områden och besitter kun­ skap inom allt från ekonomi och juridik till samtalsmetoder och behand­ ling. Genom detta spektrum av olika kunskapsområden förväntas social­ arbetaren leta sig fram. Det man möter den ena dagen behöver inte vara det man möter nästa. Förutom att socialarbetare kan arbeta på allt från skolor till socialkontor, med sjukvård och med fältarbete, så kan de inom ramen för dessa arbeten ställas inför en rad olika uppgifter. Dessa uppgif­ ter innebär att de även står inför olika typer av frågor, som bedömningar av riskfaktorer, olika insatser, implementering av lagar eller forskning och utvärdering (Healy 2005). Denna mångfald av arbetsplatser, arbetsupp­ gifter och klienter ställer höga krav på socialarbetaren. Sammantaget ­leder detta till att det sociala arbetet kräver en bred teoretisk grund, men också en kunskapsbas som hämtar inspiration från ibland vitt skilda teorier. I littera­turen finns oftast en medvetenhet kring detta dilemma, och man frågar sig: Hur ska en socialarbetare kunna välja bland teorier som dess­ utom ofta inte är fullt kompatibla? Den vanligaste lösningen brukar vara någon form av eklekticism. Socialarbetaren och forskaren Malcolm Payne säger: Det finns helt uppenbart argument som talar för eklekticism då man ska tillämpa teori, men det finns också svårigheter – framförallt om detta sker på ett oplanerat sätt eller leder till stora och tillfälliga variationer i tillvägagångssätt som förvirrar klienterna. Detta tyder på att eklekti­ cism är något som ska tillämpas med försiktighet och vara genomtänkt – inte bygga på en förutsättning om att ”anything goes”. Ett socialkon­ struktionistiskt synsätt innebär att en gemensam konstruktion ofta görs

6 • Kapitel 1. Inledning

i grupper av socialarbetare och passar de specifika behov som klienterna har, och att de ofta engageras i arbetet med att utveckla synsättet. Det är enligt min mening i så fall viktigt att förstå och ta hänsyn till kopplingar, motsättningar och överensstämmelser mellan olika teorier, använda det kritiska synsätt som vi berörde tidigare och välja teorier på ett lämpligt sätt. (Payne 1991/2002:91f.)

Trots att han själv förordar ett eklektiskt synsätt pekar Payne (1991/2002, 2008) på att det finns en rad problem med ett sådant synsätt i socialt ar­ bete, det vill säga ett som innebär att inte välja och hålla sig till en teo­ retisk inriktning utan att istället anpassa sig och välja mellan flera teore­ tiska perspektiv beroende på situation. Han varnar för ett perspektiv på teorier där alla passar alla alltid eller där man anser att man fritt kan välja ­teori, som från ett smörgåsbord. Hans lösning på dilemmat blir att vända sig till ett kritiskt synsätt som är tänkt att hjälpa socialarbetaren i valet av den ­eller de teorier som kan appliceras på den aktuella klientens situation.

Till sin hjälp formulerar Payne ett antal punkter som ligger till grund för hans version av ett kritiskt synsätt. För det första bör man vara uppmärk­ sam på värdeladdade begrepps underliggande anspelningar på sin motsats och jämföra teoretiska begrepp med sin motsats. Att väga begrepp som konfidentialitet och öppenhet mot varandra är ett exempel han tar upp.

Liknande sätt att hantera könsfrågor på har ibland föreslagits, att exem­ pelvis ersätta kvinna med man i en utredning för att se om man skulle be­ döma ärendet likadant (se till exempel Claezon 2008). På så sätt ser man visserligen vad man tar för givet och andra underliggande referenser, men man riskerar samtidigt att stärka en dikotom, tudelad, ”verklighet”. Det vill säga, genom att dikotomisera (och därmed också reducera) kön till kvinna kontra man stärker man också isärhållandet mellan de bägge kate­ gorierna och uppmärksammar inte skillnader inom dem. Payne (2008) är själv inne på liknande resonemang. Han menar att detta tänkande kan vara nyttigt men att det också medför ett fokus enbart på ytterligheterna och bortser från allt som ryms mellan dem. Trots garderingen förordar han detta motsatstänkande som ett verktyg och använder sedan samma resonemang på själva teorierna.

Om de första två punkterna som Payne diskuterar är att väga före­ teelser respektive teorier gentemot sin motsats, är analys av maktrelatio­ ner, i bemärkelsen relationen socialarbetare–klient, organisation–poli­

Kapitel 1. Inledning • 7

tik, punkt nummer tre. Det handlar om att problematisera och synliggöra både socialarbetarens och klientens situation utifrån ett maktperspektiv (Payne 2008). Detta kommer att gå som en röd tråd även genom denna bok. Att kunna reflektera över ett maktperspektiv och dess inbyggda poli­ tiska sidor är en av grundstenarna i att närma sig ett kritiskt socialt arbete.

De två avslutande punkterna som Payne tar upp är att undvika ett mål­ inriktat perspektiv på klientens reaktioner och ”val”, samt att analysera flera nivåer samtidigt och inte stanna på en, exempelvis individnivå eller strukturell nivå (Payne 2008). Payne menar att ett alltför stort f­okus på klienten, som om denne vore rationell i vad som närmast kan beskrivas som ett nyliberalt perspektiv, och ett för stort fokus på klientens känslo­ mässiga drivkrafter, tankar eller bristande självkontroll, är problematiskt.

Detta leder till att han i den avslutande punkten förordar ett ”trefaldigt perspektiv” som innefattar ett individualistiskt–reformistiskt, ett socia­ list­iskt–kollektivt och slutligen ett reflexivt–terapeutiskt perspektiv. Detta återkommer vi till i Del I, men poängen är i stora drag att ”sociala pro­ blem” och klienters situation behöver analyseras på flera nivåer samtidigt.

De flesta författare tycks vara överens om att socialt arbete behöver använda flera olika teorier och att det inte är möjligt, på grund av arbetets varierande karaktär, att formulera en teori för allt socialt arbete. Detta le­ der ofta till att en rad perspektiv och teorier presenteras, men vilka dessa utgörs av kan dock skilja sig åt. Förutom Payne kan Margarete Parrishs Social work perspectives on human behaviour nämnas, som utgår från ett biopsykologiskt ramverk av teorier (Parrish 2010). Parrish påpekar precis som Payne att det finns risker med ett eklektiskt synsätt och presenterar därför en rad teorier med respektive för- och nackdelar. Vad både Payne och Parrish får problem med är dock hur och när socialarbetaren ska an­ vända respektive teori, vilket riskerar att leda till just det som de själva vill undvika, nämligen vad Parrish kallar för ”cherry picking” av teorier och Payne för ”anything goes”. Det vill säga att socialarbetarna oreflekte­ rat plockar valda delar ur olika teorier.

I detta sammanhang kan även boken Social work – An introduction to contemporary practice nämnas (Wilson m.fl. 2008). Den tar upp en rad olika scenarier och målgrupper i socialt arbete, men är inte lika tydlig teo­ retiskt. Teorierna finns naturligtvis där, men diskussionen och reflexivi­ teten saknas, vilket kan tyckas märkligt. Boken säger sig nämligen stå på

8 • Kapitel 1. Inledning

relationell och reflexiv grund, vilket också tydliggörs till en början. I in­ ledningen går författarna noggrant igenom vikten av att reflektera över sitt arbete, sina bedömningar och sina teorier. Vidare uppmanar de läsaren att fundera över sin egen teoretiska position och vad denna kan få för konse­ kvenser. Men när författarna övergår till att diskutera det sociala arbetets praktik blir detta tankesätt inte alls lika tydligt. Ett exempel är då mänsklig utveckling tas upp och det slås fast att ”utvecklingsteorier hjälper oss att förstå normal utveckling” (Wilson m.fl. 2008:185). Dels baseras detta ut­ talande på specifika teorier, dels reflekteras det inte över vad en ”normal utveckling” är. Att ”normal utveckling” baseras på specifika teorier och att dessa sedan kompletteras med en rad andra mer eller mind­re kompati­ bla teorier, som Bronfenbrenners ekologiska modell, system­teori, psyko­ dynamiska teorier och kognitiv beteendeterapi, problematiseras ­eller synliggörs inte.

Karen Healys (2005) Social work theories in context undviker dock fällan med ”cherry picking”, då hon med hjälp av diskursanalys försöker synliggöra hur klienters behov och socialt arbete konstrueras, samt hur detta samspelar med olika teorier. Hon kallar sitt angreppssätt ”en dyna­ misk approach” till socialt arbete. Tanken är att socialarbetare själva ska använda sig av olika former av kunskap (teoretisk, praktisk och vad som närmast kan beskrivas som ”common sense” som ska öppnas upp för kri­ tisk granskning) för att skapa sig denna dynamiska approach till socialt arbete. Healy utgår från diskursanalysen för att visa vad de olika teorierna och idéerna om socialt arbete baseras på, vad de har för historia och po­ litik. Detta menar hon kan användas för att påverka, förändra och kritiskt granska teorin. Här får reflexiviteten stort utrymme, den reflexiva gransk­ ningen av teorier och hur de i samspel med annan inhämtad kunskap bäst kan passa arbetet. Trots att Healy betonar reflexivitet och kritisk gransk­ ning anser jag att hennes framställning har vissa brister. De olika teorierna introduceras på liknande sätt som i de övriga böckerna som presenterats här, där man får känslan av att det bara är att välja. På så sätt får den en­ skilda socialarbetaren själv ett stort ansvar i att välja rätt teori – för även om Healy betonar att det kan behövas olika teorier i olika sammanhang, berättar hon inte när man ska använda vilken (Healy 2005).

Så även om Healy är på rätt spår när det gäller att diskursivt granska teorier och anpassa dem till situationen samt förorda ett reflexivt arbete,

Kapitel 1. Inledning • 9

så skiljer sig hennes angreppssätt delvis från den här bokens. Vår utgångs­ punkt är kritik som riktats mot socialt arbete och de utmaningar som ­socialt arbete på grundval av denna kritik står inför. Detta får implika­ tioner för hur vi menar att utvecklingen av ett kritiskt socialt arbete bör gå till. För det första har socialt arbete länge kritiserats för att inte upp­ märksamma den egna kontexten (se bland annat Fook 2002; detta upp­ märksammas även av Healy 2005). Socialt arbete konstrueras inom ra­ men för bland annat politiska beslut och dagordningar, dominerande diskurser rörande exempelvis vad ett ”socialt problem” är, samt kon­ struktionen av en klient (se vidare kapitel 8). För det andra saknas ofta ett perspektiv på strukturella frågor och hur dessa påverkar utvecklingen av både ”sociala problem” och ”klientskap” (se bland annat Mik-Meyer 2004; detta ­poängteras delvis av även Payne 2008 och Healy 2005 och tas upp i Del I). Slut­ligen handlar kritiken om att socialt arbete saknar ana­ lys av positionella frågor, rörande exempelvis kön, etnicitet, ras och sex­ ualitet (se bland a­ nnat Dominelli 2002, 2008; Herz & Johansson 2011a; Mattsson 2010). Den kritik som riktats mot socialt arbete rörande posi­ tioners inverkan har betonat olika saker, dels att det krävs en analys av hur dessa positioner påverkar mötet, interaktionen, bedömningar och be­ slut, dels att det finns ideal implicerade i det sociala arbetets praktik som får konsekven­ser för synen på positioner och vad som sedan reproduce­ ras. Ett exempel på det sistnämnda kan vara att det sociala arbetets prak­ tik tycks stärka en ”traditionell” och polariserad syn på kön och etnici­ tet, vilket vi återkommer till genomgående i denna bok (se också Burck & ­Daniel 1995; Dominelli 2008; Kullberg 2002; Mattsson 2005; Pringle 2010; Sue 2006).

Sammanfattningsvis berör kritiken socialt arbete som konstruktion, avsaknaden av strukturell analys och avsaknaden av positionella frågor som exempelvis kön och etnicitet. Denna kritik menar vi utgör utma­ ningar som det sociala arbetet står inför. Men dessa tre utmaningar är på intet sätt nya utan något som socialt arbete levt med under en längre tid.

Parallellt med dessa har nya utmaningar tillkommit. En sådan är imple­ menteringen av så kallad evidensbaserad praktik. Själva definitionen av evidensbaserad praktik skiljer sig åt beroende på källa, men evidens inne­ bär kortfattat att arbetet ska stå på ”vetenskaplig” och ”beprövad” grund.

Det finns ett ökat politiskt tryck på det sociala arbetet att leverera det som

10 • Kapitel 1. Inledning

det säger sig leverera. I praktiken har detta lett till att program, system, ma­ nualer och metoder köps in för att användas på klienter i olika situationer.

Dessa system, manualer, program och metoder bygger på teoretiska an­ taganden om subjekt och samhälle. (Detta resonemang utvecklas ytterli­ gare i Del I.) I korthet leder detta till att det kan finnas implicita teoretiska antaganden i de instrument som används som kan gå på tvärs mot andra, exempelvis mer kritiska teorier. Att använda en metod som Motiverande Samtal (MI) innebär att samtalet med en klient präglas av vissa specifika teorier och idéer om bland annat vilka vi är, vilken kontext vi befinner oss i och hur människor bör agera och reagera. Flertalet av de manualer, me­ toder och program som köps in baseras mer eller mindre uteslutande på psykologiska eller individualistiska teorier. I förlängningen riskerar det att leda till att strukturella och positionella frågor glöms bort eller neglige­ ras i det sociala arbetet, det vill säga just det som socialt a­ rbete under en längre tid kritiserats för att göra.

Precis som bland andra Payne och Healy, menar vi att teorier och me­ toder som används i socialt arbete behöver kontextualiseras och vara nå­ got som man förhåller sig aktiv och kritisk till (Healy 2005; Payne 2008).

Men till skillnad från dem kommer vi inte att i första hand presentera ett smörgåsbord av teorier att fritt välja från. Istället anser vi att det krävs att socialt arbete utgår från specifika teorier som vi menar möjliggör en ut­ veckling mot ett reflexivt och dynamiskt arbete. Vi kommer därför att utgå från en diskursiv/narrativ metateori med inspiration från postkolo­ nialism, feminism, intersektionalitet och socialpsykologi.

Kritiskt socialt arbete Denna bok handlar alltså om att öppna upp för diskussioner om hur ett kritiskt socialt arbete kan utvecklas och integreras i det sociala arbetets praktik. Det betyder inte att andra teorier eller perspektiv inte kan för­ hålla sig kritiska eller att vi har monopol på begreppet kritisk. Marxistisk teori är exempelvis kritisk mot den inverkan som en nyliberal ekonomi skulle ha på människors levnadsvillkor. Strukturella teorier är troligen kritiska mot psykiatriska förklaringsmodeller och så vidare. Vår ansats är snarare kritisk i bemärkelsen att man själv, som socialarbetare och pro­fes­ sion, kritiskt ska kunna granska sin egen praktik. Kritiskt socialt arbete

Kapitel 1. Inledning • 11

behöver med denna definition använda sig av ett metaperspektiv för att reflexivt granska och pröva det egna arbetet och de egna positionerna.

Socialt arbete har en lång tradition av att anlägga kritiska perspektiv på sin egen verksamhet och på hur sociala problem ska tolkas och förstås.

Inom socialt arbete i Sverige har vi länge uppmärksammat och diskuterat maktfrågor. Det finns dock skäl att försöka väcka liv i denna tradition igen.

En anledning är den alltmer omfattande individualiseringen och psyko­ logiseringen av sociala problem, en utveckling som behöver utmanas och ifrågasättas. En annan anledning är statiska kategoriseringsprocesser, det vill säga att människor placeras i en kategori och ”fastnar” där, och att po­ sitionella faktorer ofta inte problematiserats i lika hög utsträckning som relationen mellan individ och struktur i ”traditionellt” kritiskt socialt ar­ bete. Det har istället funnits en tradition som snarast handlat om att med­ vetandegöra och stärka klienter (Fook 2002; Payne 2008). Det är inget fel i detta, men det krävs också en problematisering av positioner, struktur och subjekt. Dessutom finns det anledning att fokusera mer på socialar­ betaren och dennes sociala praktik för att utveckla verktyg för ett kritiskt och reflexivt socialt arbete.

Vi kommer därför att utgå från specifika teoretiska bidrag, som alla är kompatibla. Dessa består bland annat av postkolonial teoribildning, femi­nistisk teori, kritisk socialpsykologi och intersektionalitet. Dessa teo­ rier ligger till grund för utvecklingen av ett metaperspektiv på diskursiv/ narra­tiv grund som kan användas för att i relation till arbetet utveckla ett kritiskt, reflexivt förhållningssätt (detta utvecklas i Del I).

För att ytterligare tydliggöra vår syn på kritiskt socialt arbete har vi valt att börja i den kritiska socialpsykologin. Ofta hänvisas utvecklingen av en kritisk socialpsykologi till den så kallade Frankfurtskolan och dess studier på bland annat auktoriteter, och ibland hänvisas det även till marxismen (Carle m.fl. 2006). Ett annat vanligt sätt att se på kritisk socialpsykologi är att det handlar om kritisk teori som syftar till förändring och emancipa­ tion. Denna betydelse av kritisk socialpsykologi är inte kategoriskt kopp­ lad till någon specifik teoretisk grund. Syftet är ofta att kritiskt förhålla sig till, synliggöra och förändra förhållanden på en ideologisk nivå (Carr 2000). Den sistnämnda betydelsen är också intressant då samma teoret­ iska grund fått betydelse också för socialt arbete, inom vad som ibland rätt ­ ögler 2007; och slätt brukar kallas just kritiskt socialt arbete (Fook 2002; K

12 • Kapitel 1. Inledning

Pozzuto 2000; Spratt & Houston 1999). Idag influeras kritiskt ­socialt ­arbete av en rad olika teoretiska riktningar, bland annat postkoloniala teo­ rier och feministiska teorier, som även vi genomgående kommer att an­ vända oss av i boken (se även Fook 2002).

Kritiskt socialt arbete handlar om att hitta verktyg för det sociala ar­ betets praktik som kan underlätta en reflexiv granskning av hegemoniska ideologier. Man måste alltså kunna förhålla sig kritisk till dominerande sätt att förstå och tolka verkligheten genom att distansera sig och arbeta reflexivt med det egna arbetet och de egna positionerna. Men det handlar också om att integrera ett teoretiskt ramverk för att undvika att analyser sker enbart på en strukturell eller enbart på en individuell nivå. Även om kritiskt socialt arbete traditionellt ofta görs synonymt med ett struktu­ rellt arbete (se bland annat Mullaly i Payne, 1991/2002:298) har socialt ar­ bete som helhet snarare gått mot en individualisering av sociala problem (Herz & Johansson 2011a; Järvinen & Mik-Meyer 2003; se vidare Del I).

Detta innebär att det sociala arbetet även behöver hitta och utveckla verk­ tyg för att göra en analys som tar hänsyn till alla nivåer samtidigt.

Bokens disposition Denna bok är indelad i tre delar. Den första delen introducerar ett teoret­ iskt ramverk. Den följs av en andra del med tre nedslag i frågor kopplade till det sociala arbetets praktik. Den avslutande delen består av en sam­ manfattning, där bokens delar knyts samman. Idén är, som tidigare påpe­ kats, inte att presentera en uppsjö olika teorier som kan användas i det so­ ciala arbetet, utan att föreslå teoretiska verktyg för att kunna förhålla sig kritisk till den egna praktiken och kunna analysera mötet med klienter, bedömningar och beslut på samtliga analytiska nivåer. Det innebär sam­ tidigt att denna bok inte på ett uttömmande sätt kan ge fördjupad teo­ retisk kunskap om de perspektiv som tas upp (det kan dock diskuteras huru­vida någon bok av denna karaktär verkligen kan det). För att fullt ut kunna förstå och analysera exempelvis kön i relation till det sociala arbe­ tets praktik krävs alltså att fördjupande teoretiska kunskaper om kön in­ hämtas på annat håll.

Den första delen presenterar alltså ett teoretiskt ramverk för det sociala arbetets praktik. Med avstamp i kritisk socialpsykologi introduceras i de­

Kapitel 1. Inledning • 13

lens första kapitel de teorier som genomgående används i boken, som för­ utom socialpsykologiska teorier handlar om kön, etnicitet och intersek­ tionalitet. Därefter följer ett kapitel som fokuserar på möten av olika slag.

Vad händer i samtalsrelationer? Hur påverkas familjerådgivning och stöd­ samtal av olika analytiska nivåer? Kapitlet utgör ett utkast till en social­ psykologisk förståelse av professionella möten. Nästa kapitel tar upp vad som händer i organisationer och på mer övergripande nivåer. Hur kan vi tänka om och förhålla oss till arbetsuppgifter som rör kön på arbetsplat­ sen eller ingrepp i hela stadsdelar? Avslutningsvis knyts trådarna ihop i en sammanfattning av hur kritisk socialpsykologi kan bidra till utvecklingen av ett kritiskt socialt arbete. För att tydliggöra vårt teoretiska resonemang kommer vi genomgående i denna del att använda oss av fiktiva exempel.

Tanken är att dessa ska ses som ett sätt att lotsa läsaren genom det teore­ tiska resonemanget.

Den andra delen består av tre kapitel som alla gör olika nedslag i det sociala arbetets praktik, alla med sina specifika utmaningar. Varje kapitel i denna del tar upp ett exempel som berörts i första delen, nämligen kön och sexualitet, etnicitet samt klientskap. Därtill fördjupas i respektive ka­ pitel även de tre teoretiska perspektiv som introducerats i Del I. Dessa teoretiska perspektiv utgörs av intersektionalitet, postkolonial teoribild­ ning och slutligen ett mer renodlat socialpsykologiskt perspektiv.

I kapitel 6, Makt, intersektionalitet och det sociala arbetets praktik, pro­ blematiserar Tina Mattsson konstruktionen av normalitet och avvikelse samt den roll kön, klass och sexualitet har i denna konstruktion. Teoret­ isk utgångspunkt är förutom kritiskt socialt arbete också intersektionali­ tet, som i detta kapitel utvecklas och fördjupas. Kapitlet visar hur social­ arbetare upprätthåller maktrelationer mellan klient och socialarbetare som bärs upp av kön, klass och sexualitet, men även hur dessa kan utma­ nas och förändras.

Därefter följer kapitel 7, Familj, heder och svenskhet, som handlar om föreställningar om familjer som migrerat till Sverige. Genom en analys av kunskapsbildningen om hedersrelaterat våld och intervjuer med famil­ jer som migrerat diskuterar och problematiserar Hanna Wikström dessa före­ställ­ningar. Den teoretiska utgångspunkten för kapitlet är postkolo­ nial teoribildning. Kunskapsbildningen om hedersrelaterat våld, som i det här fallet bland annat baseras på en utbildning som Socialstyrelsen

14 • Kapitel 1. Inledning

ger, kopplas sedan till de intervjuades förhållningssätt till denna diskur­ siva nivå.

I det avslutande kapitlet i Del II, Mellan makt och motstånd, tar Philip Lalander upp makt utifrån två case. Dessa case exemplifierar hur välfärds­ system på olika sätt producerar makt. En viktig aspekt av detta är klas­ sificeringen av verkligheten, det vill säga hur brukare beskrivs och kate­ goriseras och i förlängningen också kontrolleras. Kapitlet visar hur makt internaliseras och förkroppsligas i människor och det sociala arbetes roll i detta. Teoretiskt fördjupas här socialpsykologin.

I Del III sammanfattas boken, och de olika kapitlens bidrag till den modell som introducerades i Del I knyts samman. Här sammanfattas bo­ kens teman: maktperspektivet, analyser på flera nivåer, reflexivitet och att arbeta kritiskt i praktiken. Frågeställningar som kapitlet kretsar kring är: På vilket sätt kan vi undvika de fallgropar som presenterats? Hur kan ett kritiskt socialt arbete användas och utvecklas för att analysera klienters liv, ”sociala problem” och det sociala arbetets praktik? Då socialt arbete löper risk att institutionalisera och reproducera maktasymmetrier, disku­ teras de problem, möjliga lösningar och framtida arbetssätt som tas upp i boken. Detta är en diskussion som behöver hållas levande och ses som en utmaning för det professionella sociala arbetet.

Referenser Burck, Charlotte & Daniel, Gwyn (1995) Gender and family therapy. London: Karnac Books.

Carle, Jan, Nilsson, Björn, Alvaro, José Luis & Garrido, Alicia (2006) Social­ psykologi. Bakgrund, teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Carr, Adrian (2000) Critical theory and the management of change in organizations. Journal of organizational change management. Vol. 13, nr 3, s. 208–220.

Claezon, Ingrid (2008) Att göra skillnad – könsperspektiv i socialt arbete med barn och ungdomar. Stockholm: Allmänna barnhuset.

Dominelli, Lena (2002) Feminist social work theory and practice. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Dominelli, Lena (2008) Anti-racist social work. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Fook, Jan (2002) Social work: Critical theory and practice. London: Sage.

Kapitel 1. Inledning • 15

Healy, Karen (2005) Social work theories in context: creating frameworks for practice. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.

Herz, Marcus & Johansson, Thomas (2011a) Critical social work – considerations and suggestions. Critical social work. Vol. 12, nr 1, s. 28–45.

Järvinen, Margaretha & Mik-Meyer, Nanna (red.) (2003) At skabe en klient.

Institutionella identiteter i Socialt Arbete. Köpenhamn: Hans Reitzels Förlag.

Kullberg, Christian (2002) Gender and social work: Research on gender differences in the treatment of clients in welfare institutions. I Gruber, Christine & Stefanov, Helga (red.). Gender in social work: promoting equality.

Dorset: Russell House Publishing.

Kögler, Hans-Herbert (2007) Die Macht der Interpretation: Konturen einer kritischen Sozialwissenschaft in Anschluss an Foucault. I Anhorn, Roland, Bettinger, Frank & Stehr, Johannes (red.). Foucaults Machtanalytik und Soziale Arbeit. Eine kritische Einführung und Bestandsaufnahme. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften.

Mattsson, Tina (2005) I viljan att göra det normala: En kritisk studie av genus­ perspektivet i missbruksvården. Malmö: Égalité.

Mattsson, Tina (2010) Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis.

Malmö: Gleerups.

Mik-Meyer, Nanna (2004) Dømt til personlig udvikling. Identitetsarbeide i revali­ dering. Köpenhamn: Hans Reitzels Forlag.

Parrish, Margarete (2010) Social work perspectives on human behaviour. Berk­ shire: Open University Press.

Payne, Malcolm (1991/2002) Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & Kultur.

Payne, Malcolm (2008) Modern teoribildning i socialt arbete. (Andra upplagan.)

Stockholm: Natur & Kultur.

Pozzuto, Richard (2000) Notes on a possible critical social work. Critical social work. Vol. 1, nr 1. Hämtad från www.criticalsocialwork.com.

Pringle, Keith (2010) Swedish welfare responses to ethnicity: The case of children and their families. European Journal of Social Work. Vol. 13, nr 1, s. 19–34.

Spratt, Trevor & Houston, Stan (1999) Developing critical social work in theory and in practice: child protection and communicative reason. Child and family social work. Vol. 4, nr 4, s. 315–324.

Sue, Derald W. (2006) Multicultural Social Work Practice. New Jersey: John Wiley & Sons.

16 • Kapitel 1. Inledning

Wilson, Kate, Ruch, Gillian, Lymbery, Mark & Cooper, Andrew (2008) Social work: An introduction to contemporary practice. Essex: Pearson Education Limited.

Del I: Modernitet, identitet och makt

2. Interaktion, konstruktion och reflexion Marcus Herz & Thomas Johansson Föreställ er följande: På socialkontoret kliver en man in som söker försörjningsstöd. Du hälsar på honom och ber honom sätta sig ner. Ditt uppdrag är att utreda rätten till försörjningsstöd och om indi­ viden framför dig gjort vad han kunnat för att klara sin försörjning, det vill säga aktivt söker arbete, är sjukskriven eller liknande. För att utreda detta begär du in en rad dokument som du granskar. Det kan röra sig om kontoutdrag eller hyresavier. Du börjar ställa en rad frågor: ”Vad gör du för din försörjning, har du sökt arbete eller har du varit hos läkaren och sjukskrivit dig? Varför söker du inte fler jobb än dem du sökt, hur kom­ mer det sig att du lämnade a-kassan när du gjorde?” Frågorna är många och mannen svarar så gott han kan. Målet med ditt arbete är att få perso­ nen självförsörjande igen, det vill säga inte längre behöva försörjnings­ stöd. I det här fallet är mannen arbetslös och saknar a-kassa. Du sätter dig bakom ditt skrivbord och granskar ansökan. Du ser i ansöknings­ handlingarna att han tidigare varit egen företagare och ber honom där­ för att komplettera med uppgifter från Skatteverket på att detta verkli­ gen stämmer.

EXEMPEL:

Det är nu du ber klienten att berätta om sin bakgrund. En fasansfull h­ i­sto­ria väcks till liv. Du får höra om en bakgrund av krig, våld och fattig­ dom. Mannen har för flera år sedan kommit till Sverige som flykting från ett östafrikanskt land, nämligen Somalia. Du vet sedan tidigare att det finns forskning som visar att personer med utomeuropeisk bakgrund riskerar att utsättas för diskriminering på arbetsmarknaden (se bland annat SOU 2006:59). Kan detta leda till problem för klienten? tänker du. Du ställer frågor om uppväxt, bakgrund och ursprung. Klienten sva­ rar plikttroget på dina frågor. Efter att ha utrett ansökan beslutar du dig för att bevilja mannen försörjningsstöd. Du bedömer att han gjort vad han kunnat och att han saknar medel för sin försörjning. Du bestämmer dig också för att utreda saken vidare, du är bland annat intresserad av hur hans bakgrund påverkar hans förmåga att söka eller få arbete.

20 • Del I: Modernitet, identitet och makt

Detta scenario skulle kunna utspela sig vid ett möte mellan en klient och en socialsekreterare på ett socialkontor. Vad som blir synligt i exemplet är interaktionens fokus, men också vad som kanske inte alltid fullt ut utta­ las i beslut och bedömningar. Samtalet fokuserar på individen och dennes förmåga att fatta rationella beslut genom frågor som: Hur har du försökt lösa din situation? Vad har du gjort för din försörjning? Varför lämnade du a-kassan när du gjorde? På så sätt riskerar andra faktorer, bortom in­ dividen och den direkta interaktionen, att förbises. Man skulle exempel­ vis kunna tänka sig att den genomförda höjningen av avgiften till a-kassan slår hårdare mot dem som redan har det tufft ekonomiskt och att detta spelat in i valet att lämna a-kassan. Det är snarast en individualiserad syn på klienten som får styra interaktionen och på så sätt läggs också ansvaret på den enskilde, utan att andra strukturella faktorer synliggörs. Men detta betyder inte att dessa faktorer inte alls påverkar mötet.

När socialsekreteraren börjar intressera sig för klientens bakgrund hänger detta ihop med en föreställning om att personen kommer att ha svårt att få jobb beroende på sin bakgrund. Det är helt riktigt att personer med utomeuropeisk bakgrund har en utsatt situation på arbetsmarkna­ den på grund av strukturell och rasistisk diskriminering (SOU 2006:59).

Samtidigt kan det finnas ett värde i att fråga sig vad denna kunskap gör för bemötandet av den enskilde klienten. Finns det risker med att förutsätta att personen inte klarar av att få ett arbete? Här krävs en balansgång. Å ena sidan är det viktigt att vara medveten om strukturell diskriminering, men å andra sidan får denna medvetenhet inte bli en ”sann bild” av en hel grupp människor som råkar dela viss karakteristika. Det vi ser ovan är en individualisering och psykologisering av problemen, men också en kulturali­ sering av problemen. Vi återkommer nedan till dessa begrepp och hur det sociala arbetet hanterar dem. Frågan är: Hur gör vi för att få dessa nivåer att mötas? Svårigheterna att växla mellan nivåer – individ och struktur och förhållanden inom och mellan dem – samt föreställningar om dessa nivåer, gör att det krävs att ett medvetet, reflexivt arbete utvecklas (Matts­ son 2010).

Inom det sociala arbetet ryms en rad yrken med olika inriktningar och målgrupper. Oavsett om det rör sig om förebyggande arbete i bostadsom­ råden eller om ett mer individinriktat arbete på ett socialkontor, påver­ kas arbetet av en rad faktorer på flera nivåer. Att möta en arbetslös klient

Kritiskt socialt arbete ISBN: 978-91-47-09688-6 © 2012 Författarna och Liber AB Förläggare: Emma Engdahl Redaktör: Emily Wigelius Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

KRITISKT SOCIALT ARBETE Är det möjligt att sammanföra det sociala arbetet och alla dess teorier till en helhet, till ett möjligt arbetssätt och ett analysredskap? Och kan detta ske samtidigt som ett kritiskt perspektiv på det egna arbetet och den egna verksamheten upprätthålls?

Socialt arbete är ett mångfacetterat ämne som innefattar ett flertal yrken, arbetsplatser och klientgrupper. Dessutom genomgår det sociala arbetet kontinuerligt en rad förändringar, såsom nya klientgrupper och nya krav.

Ofta innebär denna mångfald att socialarbetaren behöver lotsa sig fram genom en rad olika teorier och metoder.

I den här boken diskuteras hur ett kritiskt socialt arbete kan utvecklas och integreras i det sociala arbetets praktik. Med avstamp i ett teoretiskt metaperspektiv formulerar författarna ett förslag där socialarbetaren själv kritiskt och reflexivt granskar det egna arbetet och de egna positionerna.

En utgångspunkt är att socialarbetaren, genom det sociala arbetets organisering, är en del i ett maktspel. Denna produktion av makt kan ta sig uttryck i kategoriseringar av klienter, i det språk som används eller i de metoder och teorier som ligger till grund för bedömningar och beslut. Boken tar därför upp hur vi kan tänka kring kön, etnicitet, sexualitet, klient, individ och samhälle för att närma oss ett kritiskt, reflexivt socialt arbete.

Boken riktar sig till studenter på socionomprogrammet, men även till studerande på andra utbildningar med klient- eller patientkontakt, samt yrkesverksamma inom socialt arbete, sjukvård, kriminalvård och skola.

Bokens redaktör är Marcus Herz, verksam vid Örebro universitet. Övriga författare är: Thomas Johansson, Philip Lalander, Tina Mattsson och Hanna Wikström.

Best.nr 47-09688-6

Tryck.nr 47-09688-6-00