9789127428584

SYNTAXBOKEN

Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist Syntaxboken är en läro- och övningsbok i svensk grammatik för dem som studerar svenska som andraspråk /svenska som främmande språk på avancerad nivå, dvs. på de nivåer som i Europarådets nivåbeskrivning kallas B2 och C1/ C 2.

Syntaxboken fokuserar på de tre största problemområdena för dem som lär sig svenska: ordföljd i olika satstyper, tempus och bestämdhet. Många av övningarna passar bra också för muntlig träning, s.k. automatisering.

Tanken är att inläraren övar i så snabbt tempo som möjligt för att förbättra sin muntliga språkbehärskning.

Syntaxboken är tänkt för att kunna användas såväl i undervisning i svenska utomlands som i behörighetsgivande kurser, i gymnasiet, inom olika typer av vuxenutbildning liksom i högskolans grundkurser i svenska som andraspråk. Facit baktill i boken gör att Syntaxboken också passar bra för självstudier.

Av Håkan Rosenqvist finns också Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori.

ISBN 978-91-27-42858-4

9 789127 428584

Omslag_Syntaxboken.indd 1

SYNNA SN NX TXAX TTA Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist

Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist

SYNTAXBOKEN

SYNTAXBOKEN

2012-07-02 13.53

syntaxboken_inlaga_120822.indd 1

2012-08-22 11.27

Förord

Syntaxboken är en läro- och övningsbok i svensk grammatik för dem som lär sig svenska som andraspråk/svenska som främmande språk på avancerad nivå, dvs. på de nivåer som i Europarådets nivå­beskrivning kallas B2 och C1/C2. Boken har i tidigare versioner använts i svenskkurserna vid Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet, och i tolkkurser vid Tolk- och översättarinstitutet (TÖI).

Syntaxboken inleds med en översikt av de största grammatiska skillnaderna mellan svenska och engelska. Därefter klargörs vad som menas med ordklasser, satsdelar och fraser. I övrigt tar boken huvud­ sakligen upp de tre största problemområdena för dem som lär sig svenska: ordföljd i olika satstyper, tempus och bestämdhet.

Många av övningarna passar bra även för muntlig träning, s.k. auto­ matisering. Sådana övningar har markerats med . Tanken är att inläraren övar i så snabbt tempo som möjligt för att förbättra sin muntliga språk­ behärskning.

Ordförrådet i boken är anpassat till B2-nivån och däröver. Syntaxboken är tänkt att kunna användas i undervisningen i svenska utomlands, i behörighetsgivande kurser, i gymnasiet, på studieförbund, i vuxen­ utbildningen liksom i högskolans grundkurser i svenska som andraspråk.

Eftersom facit till övningarna ingår, passar Syntaxboken också för självstudier.

Håkan Rosenqvist

syntaxboken_inlaga_120822.indd 3

2012-08-22 11.27

Innehåll

GRAMMATIK = FORMLÄRA + SYNTAX 6 Svenska och engelska 6 Ordklasser 8 Öppna ordklasser 8 Slutna ordklasser 9 Vad är syntax?

12 Talspråk och skriftspråk 12 Stycke – mening – sats – fras – ord 12 Satsdelar 13 ORDFÖLJD I HUVUDSATS 14 Satsschema 14 Mer om fundament 22 Adverbial eller komplement 22 Predikat 23 Prepositionsfras 23 Bisats 24 Obetonat pronomen som ”regelbrytare” 25 28 ORDFÖLJD I BISATS Satsschema 28 28 Vanliga bisatstyper Vad är en bisats?

32 Relativa bisatser 36 Som 36 Som – vars 38 Där – dit 39 Då/när 42 Vilket 44 Som och vilken/vilket/vilka 47 Nödvändig relativsats 48 Frågebisatser 50 54 Generaliserande bisatser

syntaxboken_inlaga_120822.indd 4

2012-08-22 11.27

UTBRYTNING 56 UTROP 60 VILLKORSUTTRYCK 63 Framtid 65 67 Önskan i nutid Önskan i dåtid 69 TEMPUS 71 71 Huvudsats: dåtid Bisats 75 78 Uttryck för framtid PASSIV-S 81 NOMINALFRASEN 83 Sin/sitt/sina 83 Bestämdhet 85 Bestämd form 86 Bestämd nominalfras med adjektiv 89 Verbalsubstantiv + av 96 FACIT 100 REGISTER 112

syntaxboken_inlaga_120822.indd 5

2012-08-22 11.27

GRAMMATIK = FORMLÄRA + SYNTAX När man talar om grammatik, brukar man skilja mellan formlära (”ordets grammatik”) och syntax (”frasens och satsens grammatik”. Syntaxen handlar om hur man kombinerar ord till fraser och satser och vad som händer då.

I formläran talar vi om ordklasser, t. ex. verb, substantiv, adjektiv och pro­ nomen. I syntaxen talar vi däremot om satsdelar: subjekt, objekt, predikat, predikativ, attribut, adverbial – dvs. ordens funktion eller roll i en sats. Både substantiv och pronomen kan t. ex. fungera som subjekt eller som objekt.

Svenska och engelska De flesta som lär sig svenska har antagligen kommit i kontakt med engelska, ett ”kusinspråk” som har många grammatiska likheter med svenskan. Här följer några typiska skillnader i formlära och syntax mellan de två språken.

Svenska

Engelska

6

Bestämd form uttrycks med ändelse på substantivet: bok – boken, böcker – böckerna.

Bestämd form uttrycks med artikel: the book, the books.

Två genus, utrum (ett) och neutrum (ett).

Grammatiskt genus finns inte.

Plural på minst sex olika sätt.

Plural oftast med -s.

Adjektiv markerar genus, plural och bestämdhet.

Adjektiv är oböjliga.

Genitiv ofta med -s, annars med olika prepositioner.

Genitiv ibland med -s, men ofta med preposition (of).

Reflexivt possessivt pronomen: sin, sitt, sina.

Finns inte, uttrycks med vanligt possessivpronomen.

Passiv uttrycks oftast med verbändelsen -s.

Passiv uttrycks med participkonstruktion.

•

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal

Formlära

SYNTAXBOKEN

syntaxboken_inlaga_120822.indd 6

2012-08-22 11.27

Skillnad mellan statiskt är, har och dynamiskt blir, får. Jämför: Jag är ≠ blir alltid sjuk på våren.

Jag har ≠ får pengarna i morgon.

Behöver inte alltid markeras: I am always sick at springtime. I shall have the money tomorrow.

Ingen böjningsform för pågående handling. Måste uttryckas genom omskrivning: Jag sjunger [just nu].

Jag håller på och sjunger. Jag står och sjunger.

Pågående handling uttrycks med verbändelsen -ing: I am singing.

Skillnad mellan adverb för befintlighet (här, där) och riktning (hit, dit). Där/dit är även relativa adverb: en plats, där man kan …

Ofta ingen skillnad. Relativa adverb = frågeord: a place, where you can …

Syntax I huvudsatser kommer predikatsverbet ”på andra plats”, dvs. efter den inledande satsdelen, fundamentet: Jag bor faktiskt här. / Här bor jag faktiskt. I bisatser kommer predikatet efter subjekt och satsadverbial: (Vet du) att jag faktiskt bor här?

Ordföljden i både huvudsatser och bisatser liknar ordföljden i svenska bisatser, dvs. predikat efter subjekt: I actually live here. (Do you know) that I actually live here?

Frågor görs med omvänd ordföljd: Bor du här? Var bor du?

Frågor görs ofta med dokonstruktion: Do you live here?

Where do you live?

I indirekta frågebisatser behövs som efter frågeord som är subjekt: Vet du vem som bor här?

Jämför: Do you know who lives here?

Både svenskan och engelskan har s. k. subjektstvång, dvs. alla satser har i regel ett subjekt (Hon talar svenska. Regnar det?). I många andra språk, t. ex. spanska, grekiska, ryska, persiska, kinesiska och japanska, behöver man inte alltid sätta ut subjektspronomen.

GRAMMATIK = FORMLÄRA + SYNTAX

syntaxboken_inlaga_120822.indd 7

•

7

2012-08-22 11.27

Ordklasser De olika formerna av verb, substantiv, adjektiv, pronomen osv. anges alltid i en bra ordbok – formerna tillhör ju själva ordet. Hur man kan systematisera och förutsäga formerna kan man lära sig i en grammatikbok, t. ex.

Svenska Akademiens språklära av Tor G. Hultman (Svenska Akademien, Stockholm, 2003) och/eller på en grundläggande språkkurs.

Ordklasserna kan delas in i öppna och slutna.

Öppna ordklasser Substantiv, verb och adjektiv kallas öppna ordklasser eftersom man kan fylla på dem med nya ord.

Ett typiskt verb • uttrycker ett tillstånd, en händelse eller en process, • kan ha tempus presens (nutid): målar, köper, tror, vinner) eller preteritum (dåtid): målade, köpte, trodde, vann), • kan bilda sammansatt tempusform med har eller hade (perfekt: har målat, pluskvamperfekt: hade köpt osv.), • kan bilda passiv form med -s: huset målas/målades/har målats, • är huvudord i en verbfras: måla huset, köpa vin, tro på astrologi, vinna en match.

Ett adjektiv • beskriver ett substantiv: lång, stor, fin, • har en form som är kongruent med (”speglar”) substantivet: långa flickor, den stora pojken, ett fint minne, • kan kompareras regelbundet (fin, finare, finast) eller oregelbundet (stor, större, störst),

8

•

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal

Ett substantiv • har genus (en eller ett; n-ord resp. t-ord) och bestämd form (-[e]n eller –[e]t), • har plural, för n-ord (-or, -ar, -er, -r, –): flickor, pojkar, turister, skor, lärare (bestämd form -na), för t-ord (-n): minnen (bestämd form -a) eller ingen ändelse: hus (bestämd form -en), • är huvudord i en nominalfras (”substantivfras”): en lång flicka, den stora pojken, turisterna med kamera, alla mina minnen, huset som jag bor i, • kan vara egennamn, dvs. namn på person, föremål, plats eller organisation (börjar med stor bokstav).

SYNTAXBOKEN

syntaxboken_inlaga_120822.indd 8

2012-08-22 11.27

• kan vara ett particip, dvs. bildat av ett verb: en målande beskrivning, ett målat hus.

Slutna ordklasser Ordklasser som har ett begränsat antal ord kallas slutna. De är adverb, pronomen, räkneord, prepositioner, konjunktioner, subjunktioner och interjektioner.

Ett adverb • beskriver en omständighet: kanske, gärna, möjligen, ganska, illa, • är oböjligt (har alltid samma form): nu, alltid, igen, här, hit, bara, inte, när, varför, • kan i traditionell grammatik vara ett adjektiv + t (måla fint), men i modern grammatik ingår sådana ord i ordklassen adjektiv, • kan vara betonad partikel i ett partikelverb: skriva upp, komma fram, • kan i vissa fall kompareras: köra fort – fortare – fortast, gärna – hellre – helst.

Ett pronomen

• kan vara ett ord som ersätter ett substantiv: hon, han, mig, sig, vem, vad, • kan vara adjektiviskt, dvs. fungera tillsammans med ett substantiv i en

nominalfras: min, sin, den här, vilken, någon, annan, varje, all, • kan vara en artikel: obestämd artikel (en, ett) eller fristående bestämd artikel (den, det, de).

Ett räkneord • kan vara grundtal eller ordningstal: tre, tredje.

En preposition

• är en förbindelse mellan ett substantiv/adjektiv/verb och ett substantiv

(eller fras): tavlan på väggen, rädd för hundar, gå till jobbet, förtjust i att måla, • kan inleda en prepositionsfras: i tisdags, på söndagarna, efter mötet, under bordet, • kan vara betonad partikel i ett partikelverb: skriva på, duka av.

En konjunktion • förbinder ord, fraser eller två likvärdiga satser: och, men, eller, för (= orsak), så (= konsekvens).

GRAMMATIK = FORMLÄRA + SYNTAX

syntaxboken_inlaga_120822.indd 9

•

9

2012-08-22 11.27

En subjunktion • inleder en bisats: att, som, eftersom, om, medan.

En interjektion • brukar kallas utropsord men kan också vara svarsord: oj !, aj !, tack !, hej !, nej !, ja !.

Infinitivmärket att passar inte in i någon ordklass: att studera, förtjust i att måla. Det kan uttalas ”å”. Det är ett annat ord än subjunktionen att: Jag sa att jag ville studera !

UPPGIFT Här är en text som handlar om minnet: Varför glömmer man saker och ting? Ja, ett troligt svar kan vara att man aldrig har lagt dem på minnet. Varje sekund tar vi ju emot olika intryck, som blir kvar cirka tio sekunder i vår hjärna, innan de är försvunna. Det är det ultrakorta minnet. Men om dessa intryck förs vidare, kommer de att bearbetas i kort­ tidsminnet.

Vilka ordklasser tillhör orden i meningarna?

varför

troligt

glömmer man

svar kan

saker

vara

och

att

ting

man

2 Ja, ett troligt svar kan vara att man aldrig har lagt dem på minnet. ja 10

ett

aldrig har lagt

•

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal

1 Varför glömmer man saker och ting?

SYNTAXBOKEN

syntaxboken_inlaga_120822.indd 10

2012-08-22 11.27

dem

de

på

är

minnet

försvunna

3 Varje sekund tar vi ju emot olika intryck, som blir kvar cirka 10 sekunder i vår hjärna, innan de är försvunna.

4 Det är det ultrakorta minnet.

varje sekund tar vi ju emot olika intryck som blir kvar cirka tio sekunder i vår hjärna innan

det är det ultrakorta minnet

5 Men om dessa intryck förs vidare, kommer de att bearbetas i korttidsminnet. men om dessa intryck förs vidare kommer de att bearbetas i korttidsminnet Facit s. 100.

GRAMMATIK = FORMLÄRA + SYNTAX

syntaxboken_inlaga_120822.indd 11

•

11

2012-08-22 11.27

Vad är syntax?

Syntaxen handlar alltså om hur man kombinerar ord till fraser och satser.

Den här boken behandlar huvudsakligen tre grammatiska moment som brukar vålla problem för inlärare av svenska:

• ordföljd i huvudsatser och bisatser, • tempus, • bestämdhet.

Talspråk och skriftspråk När vi talar om grammatikregler, brukar vi i första hand mena reglerna i det skrivna språket. När man talar, bryter man ofta mot dessa skriftspråkliga regler, kanske därför att man inte alltid planerar så noggrant vad man ska säga. Dessutom finns det etablerade vanor i talspråket som många människor inte tycker är korrekta, när de skriver. Det gäller t. ex. reglerna för ordföljd i vissa typer av bisatser. Jämför: Tal: / hon frågade vad ska vi göra / Skrift: Hon frågade vad vi skulle göra. Eller: Hon frågade: ”Vad ska vi göra ?”

Tal: / jag sa att jag kunde inte komma därför att jag hade inte tid / Skrift: Jag sa att jag inte kunde komma, därför att jag inte hade tid.

Stycke – mening – sats – fras – ord Det finns flera nivåer i en text. Man kan dela in den i stycken som bildar innehållsmässiga enheter. När man skriver, låter man ett stycke börja på en ny rad. I talspråk finns ingen precis motsvarighet till stycke.

Ett skrivet stycke kan delas in i grafiska meningar, som inleds med stor bokstav och avslutas med ett s. k. stort skiljetecken (punkt, utropstecken, frågetecken).

En grafisk mening kan i sin tur bestå av flera syntaktiska meningar samordnade med hjälp av konjunktioner som och, men, för eller så.

Exempel: Jag läser svenska och jag studerar grammatik, men det är inte så lätt, så jag behöver faktiskt ägna mycket tid åt det, för annars kommer jag inte vidare.

12

•

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal

När man samtalar, upprepar man sig ofta och använder för det mesta inte så komplicerad meningsbyggnad. Dessutom brukar man förstås ha ett annorlunda ordförråd, beroende på situationen och på vem man pratar med.

SYNTAXBOKEN

syntaxboken_inlaga_120822.indd 12

2012-08-22 11.27

syntaxboken_inlaga_120822.indd 13

2012-08-22 11.27

SYNTAXBOKEN

Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist Syntaxboken är en läro- och övningsbok i svensk grammatik för dem som studerar svenska som andraspråk /svenska som främmande språk på avancerad nivå, dvs. på de nivåer som i Europarådets nivåbeskrivning kallas B2 och C1/ C 2.

Syntaxboken fokuserar på de tre största problemområdena för dem som lär sig svenska: ordföljd i olika satstyper, tempus och bestämdhet. Många av övningarna passar bra också för muntlig träning, s.k. automatisering.

Tanken är att inläraren övar i så snabbt tempo som möjligt för att förbättra sin muntliga språkbehärskning.

Syntaxboken är tänkt för att kunna användas såväl i undervisning i svenska utomlands som i behörighetsgivande kurser, i gymnasiet, inom olika typer av vuxenutbildning liksom i högskolans grundkurser i svenska som andraspråk. Facit baktill i boken gör att Syntaxboken också passar bra för självstudier.

Av Håkan Rosenqvist finns också Uttalsboken – Svenskt uttal i praktik och teori.

ISBN 978-91-27-42858-4

9 789127 428584

Omslag_Syntaxboken.indd 1

SYNNA SN NX TXAX TTA Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist

Svensk satslära i teori och praktik • Håkan Rosenqvist

SYNTAXBOKEN

SYNTAXBOKEN

2012-07-02 13.53