9789127133730

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO (SOCKRADE HJÄRTAN): EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE OMSLAGSFOTO (HJÄRTA): SHUTTERSTOCK

NOK_FERNHOLM_ETT_SOTARE_BLOD_skydds.indd Alla sidor

ETT SÖTARE BLOD

ettsotareblod.se

Ann Fernholm

FOTO: MIA CARLSSON

Ann Fernholm har disputerat i molekylär bioteknik och arbetar som journalist. Hon har skrivit för bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Fokus och Forskning & Framsteg. År 2010 blev hon utnämnd till årets vetenskapsjournalist efter en granskning av solkrämer. 2011 sändes ett uppmärksammat reportage om diabeteskosten av SVT:s Vetenskapens värld.

Sedan mitten av förra seklet har låga kolesterolnivåer varit ett viktigt mått på hälsa. Med kolesterolet i fokus gav forskare oss nya kostråd: dra ner på fettet. Mindre fett i maten skulle också ge mindre fett på kroppen.

Men det har blivit precis tvärtom. En epidemi av fetma och diabetes har drabbat stora delar av världen.

I Ett sötare blod granskar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm historien bakom våra kostråd och den fettdebatt som har härjat i Sverige de senaste åren. Hon visar att kroppen inte är så enkel som forskare en gång antog: det är inte bara fett som rubbar blodfetterna, utan också socker och andra kolhydrater.

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. Boken visar hur snabba kolhydrater kan påverka allt från nyfödda barns vikt till tidpunkten för puberteten, möjligheten att bli gravid och risken för cancer. Hos vuxna eldar ett sött blod på både åderförkalkning och utveckling av demens. Kroppen blir inflammerad och blodkärlen täpps igen.

Ann Fernholm ger här en både bred och insiktsfull bild av hur din hälsa påverkas av vad du äter.

”För alla de sex personer som sitter framför mig i soffan är det, trots den muntra stämningen, på allvar. Det handlar om deras liv och framtid, om att få se barn och barnbarn växa upp. Fotografen rullar kameran och de börjar sticka sig i fingret. Jonas mätare är den som ger resultat först.

5,8. Oj – tänker jag – det har gett effekt. Det är i princip ett normalt värde efter en måltid.

Tidigare har hans blodsocker kunnat ligga över 17.”

Sju av tio som får hjärtinfarkt har problem med blodsockret.

Cirka sju av tio som har alzheimer har problem med blodsockret.

Ann Fernholm

ETT SÖTARE BLOD

Personer med höga blodsockerhalter löper 70 procents högre risk att senare i livet avlida i cancer.

om hälsoeffekterna av ett sekel med socker

SOCKRADE RÖDA HJÄRTAN INGREDIENSER: Glukossirap, socker, gelatin (nötkreatur), syra (E330), aromer, färgämne (E120).

2012-09-12 13:58

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 2

2012-09-12 07.35

Innehåll

del 1 1.

2.

3.

4.

5.

6.

Vägskälet där forskningen gick vilse 7 Masspsykos – eller mirakel? 9 Världen vaknar – fett blir farligt 20 Mättat fett – ingen värsting 34 Socker sämst för blodfetterna 49 Diabetes – fettsjuka eller sockersjuka? 65 Moment 22 inom diabetesvården 82

del ii 7.

8.

9.

Inflammation – ett varigt sår i vår sjukvård 97 Åderförkalkning – mycket mer än bara fett 99 Kennet – den sjunde hjärtinfarkten 112 En glaserad kropp som stelnar och blir inflammerad 118 10. Demensens dimmor gäckar forskarna 127 11. Inflammationen pyr i fettet 135

del iii 12.

13.

14.

15.

Socker – ett gödsel för kroppen 143 Människor skyddade mot cancer 145 Sockergödda tumörer 149 Vi växer mer 160 En hållbar kost 173

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 5

2012-09-12 07.35

del iv Om magen, vikten och andra viktiga saker 179 16. Anneli – chocken hos läkaren 181 17. Kolhydrater – en nyckel till smärtande ballongmagar 187 18. … och så ett litet ord om vikten 193 19. Fler nyanser av kolhydrater 201 20. Lev längre – balansera ditt blodsocker 209 Referenser 227 Register 251

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 6

2012-09-12 07.35

del i V채gsk채let d채r forskningen gick vilse

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 7

2012-09-12 07.35

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 8

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

Våren 2009 intervjuade jag en kvinna som berättade om en vändpunkt i sitt liv; om dagen när vågen passerade 100 kg. Hon hade typ 2-diabetes och hade gått upp mycket i vikt de senaste åren. Men hon kände att gränsen var nådd.

Hon behövde göra något.

Hon började leta på internet och insåg att det fanns diabetiker som minimerade sitt behov av insulinsprutor genom att äta en så kallad lågkolhydratkost. Man skulle minska på mängden insulinkrävande kolhydrater: bröd, pasta, ris, potatis och alla former av sötsaker. Istället skulle man äta mer fett och protein: ägg, fet fisk, kyckling, kött, ost, crème fraîche och grädde. Dessutom grönsaker som exempelvis broccoli, blomkål, sallad och vitkål.

När kvinnan la om kosten kunde hon inom loppet av bara några dagar sluta med sina insulinsprutor. Trots att hon tog bort medicineringen låg blodsockret jämnt och stabilt. Som hos en frisk människa. Tidigare hade hon haft farligt höga toppar, så höga att hon riskerade att skada njurar, ögon och att förlora känseln i ben och fötter.

Samtidigt började vikten att rasa. Efter ett år på dieten hade hon gått ner över 30 kg.

9

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 9

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

En vändpunkt Jag skulle skriva en artikel för Dagens Nyheters ekonomisidor om hur vård som saknar kommersiellt intresse står och stampar. Inget läkemedelsföretag kan tjäna pengar på kostråd till diabetiker, därför är dessa dåligt utvärderade rent vetenskapligt. Kvinnan som jag intervjuade besparade vården en hel del pengar eftersom hon inte längre behövde vare sig mediciner eller särskilt mycket sjukvård.

Men samtalet med kvinnan ledde till något mycket större. Jag började undra vad jag egentligen hade lärt mig under min doktorsutbildning i biokemi. Kvinnans berättelse stämde inte alls med den kunskap jag hade fått.

Den första gåtan var hur fet mat kan hjälpa någon att bli smal. Kvinnan åt både fet grädde och crème fraîche. Ändå hade hon gått ner extremt mycket i vikt. Fett är kaloririkt.

Räknat per gram är fett mer än dubbelt så kaloririkt som kolhydrater. Hur kunde någon som åt mycket fett gå ner i vikt?

Den andra gåtan var att hon som diabetiker hade blivit uppmanad att till stor del fylla tallriken med ris, pasta, potatis och andra kolhydratrika livsmedel. Jag trodde knappt det var sant. Så kunde det väl ändå inte vara?

Men, jo, så var det. I ris, pasta och potatis finns stärkelse som består av sockermolekyler (glukos) sammankopplade i långa kedjor. När stärkelsen bryts ner i kroppen går sockret ut i blodet. Kvinnan hade haft problem med höga halter av socker i sitt blod. Hon hade tidigare injicerat relativt stora doser insulin för att få ner nivåerna och hålla blodsockret någorlunda i schack.

Hon hade alltså, i mina ögon, fått rådet att äta en kost 10

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 10

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

som krävde blodsockersänkande läkemedel. Det går att likna vid att råda en glutenintolerant att äta gluten och sedan medicinera mot de kroppsliga reaktionerna. Diabetiker får lätt höga blodsocker, så varför då råda dem att äta stora mängder socker i form av stärkelse?

Svaret på frågan, har jag insett i efterhand, är rädslan att diabetiker ska bli ännu mer överviktiga genom att äta fett. Dessutom löper diabetiker 2–3 gånger högre risk att få hjärtinfarkt. Myndigheter som Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har under lång tid varnat för att mättat fett höjer det onda kolesterolet. Det i sin tur kan ge hjärtinfarkt, säger de. Därför skulle diabetiker äta lite fett och istället basera sin kost på kolhydratrika livsmedel.

Det konstiga var att kvinnan jag pratade med hade normala blodfetter, trots att hon åt mycket fett. Så myndigheternas råd verkade inte stämma. Var det en lycklig slump? Hade denna kvinna speciella gener? Eller fanns det något intressant här?

Pusselbitar som inte passar Jag började rota i det här med diabetes och blev återigen förvånad när jag lärde mig att diabetiker inte alltid har problem med ett högt ont kolesterol, det myndigheter och läkare varnar för. Istället har de oftast problem med två andra blodfetter: de har för lite av det goda kolesterolet och för mycket av något som kallas för triglycerider.

Samma sak gäller för många av de hundratusentals svenskar som med åren har blivit lite för runda om magen.

Bukfetma är kännetecknet på det metabola syndromet (se fördjupning sid. 13), som sprider sig som en löpeld i vår 11

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 11

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

befolkning. När läkare pratar om att övervikt är farligt, handlar det om att övervikten är kopplad till en rad rubbningar i kroppens ämnesomsättning. Jag har alltid trott att personer med bukfetma har »höga blodfetter«. Det är denna bild som myndigheter och många forskare förmedlar. Men i diagnoskriterierna för det metabola syndromet finns inte det onda kolesterolet med. Istället spökar ett för lågt gott kolesterol, och för höga triglycerider.

Alltså – ännu något som inte stämde. Varför ligger fokus i vården av överviktiga personer i Sverige på det onda kolesterolet – när det oftast är det goda kolesterolet och triglyceriderna som är rubbade? Varför har kostråden till diabetiker haft som mål att sänka det onda kolesterolet, när de ofta inte har problem med detta blodfett?

Nästa sak som fick mig att tro att något var allvarligt fel var en stor amerikansk studie som jag läste om i Läkartidningen. Forskare hade mätt blodfetterna på över 100 000 personer som kommit till sjukhus med akuta hjärtproblem.

Deras onda kolesterolvärden var i genomsnitt lägre än vad man har mätt upp i den friska befolkningen.

Samtidigt visade en stor europeisk studie att mer än två tredjedelar av alla som kom till sjukhus med hjärtproblem hade problem med sin blodsockerreglering; metabolt syndrom eller diabetes. Jag började undra varför allt fokus låg på det onda kolesterolet, när det verkade vara minst lika viktigt för hjärtat att oroa sig för blodsockret? Ju mer jag läste, desto fler pusselbitar hittade jag som inte passade in.

Jag pratade med kvinnan ungefär samtidigt som den kostdebatt som härjar i Sverige började ta fart på allvar.

Kvinnan åt en så kallad LCHF -diet (low carb high fat).

12

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 12

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

metabolt syndrom – drabbar även smala Om du har en ganska rund mage kan du misstänka att du har det metabola syndromet. Bukfetma är ett viktigt kännetecken, men även personer som är smala kan drabbas. Cirka 15–20 procent av alla över 30 år har metabolt syndrom. Det är – minst sagt – ett folkhälsoproblem.

Personer med metabolt syndrom har problem med blodsockerregleringen, därför kallas det också pre-diabetes eller insulinresistens. Kroppen reagerar dåligt på det blodsockersänkande hormonet insulin; det krävs onormalt höga halter för att blodsockret ska gå ner. Personer med metabolt syndrom får alltså både relativt höga blodsocker och mycket insulin i kroppen. När blodsockret väl går ner, kommer ofta en blodsockerdipp som gör att personen blir trött och seg.

Detta är dock inte alla medvetna om. Män och äldre kvinnor märker inte så mycket av sitt metabola syndrom, förutom när de ställer sig på vågen eller går till läkaren för att mäta sina blodvärden. Metabolt syndrom är kopplat till ett för lågt gott kolesterol och för höga triglycerider. Dessutom stiger ofta blodtrycket. Vid en så kallad glukosbelastning, där personen under kort tid får dricka mycket socker, stiger blodsockret till farligt höga nivåer.

Kvinnor i fertil ålder märker lättare av sitt metabola syndrom eftersom de kan få problem med ägglossningen.

Detta kallas för polycystiskt ovariesyndrom. Mer om det i kapitel 14.

Hos många med metabolt syndrom orkar bukspottkörteln, som tillverkar insulin, till slut inte med. Blodsockret stiger än mer. Då slår sjukdomen över till typ 2-diabetes. Metabolt syndrom och typ 2-diabetes är kopplade till en ökad risk för många sjukdomar, bland annat hjärtinfarkt, stroke, cancer, gikt, fibromyalgi och demens.

Förutom bukfetma är rökning en riskfaktor för att utveckla metabolt syndrom och typ 2-diabetes.

13

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 13

2012-09-12 07.35

ett sötare blod Illustration 1

Frisk

l

normal blodsockerreglering

Typ 2-diabetes

Metabolt syndrom

l l

För höga blodsocker Mycket insulin i blodet

l l l

Farligt höga blodsocker höga insulinnivåer kan behöva insulinsprutor

LCHF-rörelsen är en gräsrotsrörelse vars budskap framförallt sprids via bloggar och böcker. De menar att dagens kostråd gör oss sjuka. Istället för socker och kolhydrater Illustration 2 rekommenderar LCHF:are fett. Bröd, ris, pasta och potatis för hjärtat Bästska för hjärtat bytas mot grädde, smör, oljor och ägg. DeSämst är också noga med vad de väljer från utbudet av frukt och grönt.

Fleromättat fett Mättat fett Inga bananer eller druvor.

Istället broccoli och blomkål, Snabba kolhydrater Socker Långsamma kolhydrater hallon och blåbär.

Många forskare menar att det fett som LCHF -rörelsen förespråkar gör människor sjuka. Det ger skyhöga blodfetter och ökar risken för hjärtsjukdom, cancer, depression och trögtänkthet. som jag pratade med hade verkligen inte blivit IllustrationKvinnan 3 trögtänkt. Dessutom hade hon, när hon sänkteSämst sitt för blodBäst för hjärtat hjärtat socker, rimligen minskat sin risk för en hel drös sjukdomar.

Hon mådde klart mycketMättat bättre än när hon vägde över 100 Fleromättat fett fett kg och knappt kunde röra sig. Varför var hennesSocker upplevelSnabba kolhydrater LIvSMedeLSverket – pratar om att byta så mättat fett mot fleromättat. ser kontroversiella?

LågkoLhydratröreLSen – pratar om att få bort sockersuget och byta kolhydrater, framförallt snabba, mot mer fett.

Hätsk debatt – en del av forskningens utveckling

Vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn pratar om paradigm i forskarvärlden. Ett paradigm är en världsbild som forskare utgår från när de tolkar resultat från sina experiment.

Inom ett paradigm finns vissa sanningar som majoriteten tror på.

14

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 14

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

Om en sådan grundläggande sanning visar sig vara fel, uppstår en vetenskaplig kris. Forskare upptäcker anomalier, forskningsresultat som inte passar in i sättet att tänka. De som tror på det gamla paradigmet menar ofta att anomalierna beror på felaktiga experiment. Forskare som börjar se världen på ett nytt vis menar att man tidigare har tolkat sina data fel. Detta leder till upprivande debatter, där personer från de två olika lägren har svårt att förstå varandra.

En forskare som bestraffades hårt av sina kollegor när han ifrågasatte en grundläggande sanning är materialforskaren Dan Shechtman. Han hittade ett material, en metallegering, som hade en struktur bland atomerna som stred mot naturlagarna. När han berättade om sin upptäckt blev han förlöjligad av sina kollegor. Hans chef gav honom en lärobok och bad honom att läsa i den. Där framgick det att han hade fel. När Dan Shechtman inte gav upp fick han till och med lämna sin forskargrupp.

Den dubble Nobelpristagaren Linus Pauling kallade honom offentligt för en »kvasiforskare«.

2011 fick Dan Shechtman Nobelpriset i kemi för sin banbrytande upptäckt. Det som forskarsamhället tidigare hade trott var naturlagar hade varit rena antaganden.

Materialforskare trodde att de hade tänkt logiskt, men de hade tänkt fel.

De forskare som hävdade att Dan Shechtman var ute och cyklade, kunde ha följt med honom till hans elektronmikroskop och själva studerat det märkliga materialet. De kunde ha varit nyfikna på hans resultat innan de fällde domen över honom. Men av någon anledning fungerar vi människor inte så. Vi bestämmer oss ofta för vad vi tycker, 15

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 15

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

innan vi har gett oss tid att lyssna. Vi gillar inte riktigt att någon ifrågasätter vår kunskap.

Tillbaka till stenåldern Den ögonöppnare jag fick ledde till att jag började granska hur rädslan för det onda kolesterolet och de nuvarande kostråden har formats historiskt. Dessutom blev jag nyfiken på LCHF -dieten. Den bryter totalt med den utveckling som vi haft de senaste 150 åren där sötman i vårt blod sakta men säkert har stigit. Vitt socker blev allmänt tillgängligt först mot slutet av 1800-talet, och under 1900-talets första hälft ökade konsumtionen i en rasande fart (undantaget andra världskriget). Samtidigt blev mjölet allt mer finmalet, och ris och pasta blev en del av vår kost.

Under 1970-talet kom sedan kostråden om att vi skulle äta mindre fett, och mer kolhydrater. Vi började skära bort svålen på julskinkan och fick rådet att äta 6–8 brödskivor om dagen. Konsumtionen av bröd, gryn, ris och pasta steg.

Som pricken över i:et fick vi dessutom mer stillasittande arbeten. Allt mindre socker i vårt blod går därför åt som bränsle i våra muskler. Denna fyrstegsraket har gjort vårt blod allt sötare: mer socker, snabbare kolhydrater, mindre andel fett och mindre motion.

GI -rörelsen (GI står för glykemiskt index) har också under lång tid brutit denna blodsockerstegring genom att byta snabba kolhydrater, exempelvis vitt ris och potatis, mot kolhydrater som bryts ner långsamt i kroppen, exempelvis bönor, bulgur och quinoa. Blodsockermässigt går GI-rörelsen tillbaka till något som kan liknas vid ett tidigt 1900-tal där mjölet var grövre och tårta var en lyx 16

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 16

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

som många barn inte ens fick på sin födelsedag. LCHF rörelsen däremot tar oss än längre tillbaka. Deras kost kan blodsockermässigt mer liknas vid vad vi åt som jägare och samlare, då vi levde på säl, vildsvin, fisk, rötter och annat som gick att hitta i skog och mark.

Så vad händer då när människor tar ner sitt blodsocker så drastiskt?

De vanligaste berättelserna från lågkolhydratrörelsen handlar om viktnedgång, mindre smärta i kroppen, ballongmagar som plötsligt lugnar sig, mindre trötthet, bättre humör, stabilt blodsocker, lägre blodtryck och bättre blodfetter. Det gäller absolut inte alla. En del får muskelkramper i benen, andra förstoppade magar. Men många verkar få en eller annan positiv effekt. Och det dräller av mirakelberättelser, framförallt från diabetiker som har kunnat sluta med sina mediciner. Är alla dessa vittnesmål en enda stor placeboeffekt, ett slags masspsykos som sprider sig i samhället? Eller finns det någon logisk grund för de effekter som människor säger sig uppleva?

Blodsockret – en spindel i sjukdomsväven De senaste decennierna har verktygen för att studera samspelet mellan kroppens tiotusentals molekyler vässats av forskarna. Kunskaperna har blivit allt mer detaljerade. Jag har djupdykt i denna enorma kunskapsbank för att försöka förstå kostdebatten i Sverige utifrån en annan vinkel. Vad händer i kroppen på molekylnivå?

Bland annat har jag försökt förstå varför bukfetma är så farligt. Fetma hänger ihop med en hel hotfull väv av 17

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 17

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

sjukdomar. Det ökar bland annat risken för hjärtinfarkt, stroke, cancer, högt blodtryck, gikt, fibromyalgi, tidig pubertet och fertilitetsproblem.

Alla dessa sjukdomar och problem har, enligt dagens kostparadigm, lite olika förklaringar. Stroke och hjärtinfarkt beror på mättat fett i kosten. Typ 2-diabetes beror på för mycket fett och socker; högt blodtryck på för mycket salt; cancer beror på fetma, miljögifter och att vi blir äldre; gikt beror på för mycket protein; och att barn går in för tidigt i puberteten orsakas av hormonstörande ämnen som vi släpper ut i naturen.

När jag nu har granskat hur molekylärbiologin förklarar dessa sjukdomar, har ett helt annat mönster börjat ta form.

Nästan alla sjukdomar och problem som är kopplade till fetma har något att göra med: 1. Blodsockret 2. Det blodsockersänkande hormonet insulin Dessa utgör ett molekylärt centrum i nätet av sjukdomar runt bukfetma. Normalt är blodsockernivåerna i kroppen väldigt noga reglerade. De får varken bli för höga eller för låga. I en vuxen kropp finns endast ett par teskedar socker löst i blodet. Så fort nivåerna går över detta börjar bukspottkörteln släppa ut hormonet insulin.

När vi nu höjer blodsockret och insulinnivåerna i kroppen med all sköns godsaker, verkar det som att vi rubbar flera känsliga system. Immunförsvaret börjar gå på högvarv, och kroppen blir inflammerad. Detta är kopplat till både hjärtinfarkt, stroke och alzheimer. Dessutom triggas kroppens tillväxtsystem, och det kan bland annat förklara 18

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 18

2012-09-12 07.35

1. Masspsykos – eller mirakel?

varför barn är större när de föds, varför vissa går in i puberteten för tidigt och varför personer med höga blodsocker får mer aggressiva cancerceller.

Kostforskning har under många decennier fokuserat på viktnedgång och mycket har kretsat kring fett och blodfettet kolesterol. Men som den här boken kommer att visa, är vår kropp så mycket mer komplex. Ett lågt kolesterolvärde är inte allt. Tusentals molekyler samspelar med tusentals andra, och rubbningar i det samspelet är avgörande för vår hälsa.

För att förstå varför vi är där vi är idag, varför vi har haft ficklampan fixerad vid kolesterolet, och varför denna fixering troligtvis har lett oss fel, behöver vi börja från början. Vi förflyttar oss tillbaka till förra sekelskiftet.

19

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 19

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

»I grändernas skumrask smög skvallret och farsoterna.

De som skyddades av murens styrka kunde dödas av dess stenkyla. Solen och vinden kom sällan åt att skura rent, stanken steg kvävande från strändernas jäsande sophögar och rännstenarnas slemmiga avfall.« Så beskriver Per Anders Fogelström 1800-talets Stockholm i sin bok Mina drömmars stad. Fattiga människors slitna kroppar saknar motståndskraft när sjukdomarna slår till. De dör unga i smittkoppor, scharlakansfeber, difteri, mässling och kolera. Hamnarbetaren Henning Nilsson börjar en dag hosta.

Han sliter vidare till den dag han inte längre kan stå på benen. Skummande rött blod tränger upp ur lungorna, och han dör i tuberkulos inte ens 35 år gammal.

Men mot slutet av 1800-talet genomgår staden en förvandling. Stinkande avloppsdiken försvinner när gamla hus rivs och nya byggs med både vatten- och avloppssystem.

Nybildade fackföreningar trotsar överheten och kräver kortare arbetsdagar. Den tunga bördan lättar något.

Staten börjar också ett omfattande folkhälsoarbete, framförallt mot tuberkulos. Riksdagen satsar på speciella sanatorier där drabbade kan isoleras och mot slutet av 1930-talet investerar landet i nya röntgenutrustningar som 20

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 20

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

används för att undersöka misstänkta fall. Tio år senare blir det verkliga vapnet i kampen mot sjukdomen allmänt tillgängligt: ett vaccin. Barn börjar också vaccineras mot difteri och stelkramp, och ungefär samtidigt får mänskligheten tillgång till ett av de mest kraftfulla läkemedlen någonsin: penicillin.

Samhällsutvecklingen och den medicinska utvecklingen får kort och gott en revolutionerande effekt på medellivslängden. Under mitten av 1800-talet kunde nyblivna föräldrar förvänta sig att deras barn skulle leva i genomsnitt 43 år, mot slutet av seklet i 52 år och strax efter andra världskriget i över 70 år.

När människor inte längre dör av olika former av smittor, börjar helt nya sjukdomar att dyka upp, sjukdomar som drabbar äldre. Den vanligaste av dessa blir åderförkalkning (även kallat åderförfettning). När läkare obducerade döda personer, hittade de knölar av fett, ärrbildning och kalk på blodkärlens insida.

Antalet personer med hjärtproblem ökade lavinartat i hela västvärlden. Bara under 1940-talet gick dödstalen i åderförkalkning i Sverige upp från cirka 11 000 till över 17 000 per år. Den allmänna uppfattningen var att detta var en naturlig del av åldrandet, en oundviklig process som inte gick att stoppa. Men forskning på kaniners ämnesomsättning kom att ändra på den uppfattningen: forskare upptäckte att fet mat verkade påverka blodkärlens hälsa.

Ägg förkalkar kaniners ådror Historien om hur åderförkalkning blev en livsstilssjukdom tog sin början i Ryssland under 1900-talets första år. En 21

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 21

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

forskare vid namn A. I. Ignatowski fick då höra talas om några spännande experiment. När kaniner matades med kött fick de sjukliga förändringar i levern. På samma sätt fick hundar skador på både lever, njurar och blodkärl av ruttet kött. Ignatowski började undra: frisätter kroppen gifter när den bryter ner köttets proteiner?

Han gjorde en rad försök där han matade kaniner med både kött och ägg. Till en början använde han alldeles för stora mängder och kaninerna, som ju annars helst åt gräs, dog inom loppet av några dagar. Men när han minskade mängden kött levde de längre och utvecklade, intressant nog, något som liknade mänsklig åderförkalkning.

Detta väckte fler forskares nyfikenhet. De började systematiskt undersöka effekten av kött, mjölk och ägg, såväl som av olika former av fett. Allt ifrån talg, fiskleverolja och solrosolja till animaliskt fett i form av uppslammad oxhjärna. Resultat: äggula och oxhjärna gav fettinlagringar på insidan av blodkärlen. Varför?

Ungefär samtidigt, år 1910, dissekerade den tyske Nobelpristagaren Adolf Windaus mänskliga åderförkalkade kärl och upptäckte att de innehöll stora mängder av fettet kolesterol, cirka 20 gånger mer än friska kärl. Grundliga undersökningar av kaninernas åderförkalkning visade på ungefär samma sak: beläggningen bestod till stor del av kolesterol.

Upptäckterna ledde till att Ignatowskis yngre kollega, Nikolaj Anitschkow, 1913 gjorde ett berömt experiment.

Han framkallade åderförkalkning hos kaniner genom att ge dem rent kolesterol uppblandat i olja.

Forskare matade nu en rad andra djur med kolesterol: marsvin, getter, hönor och vissa apor. De fick samma 22

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 22

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

farliga beläggning på insidan av blodkärlen. Däremot gav kolesterolet inte alls samma effekt på till exempel hundar eller råttor. Detta förklarade forskarna med att dessa arter bryter ner kolesterol väldigt snabbt. Därför blir aldrig koncentrationen i blodet tillräckligt hög.

Samma sak verkade också gälla för människor. Forskare försökte att driva upp kolesterolkoncentrationerna i blodet med kolesterolrik mat, men utan någon större effekt. Och här kanske historien kring kost och kolesterol skulle ha tagit slut, om det inte hade varit för en genetisk förändring bland familjer i det norska fjordlandet.

Ärftlig sjukdom gav hjärtinfarkt Bland familjerna i det norska fjordlandet var den ärftliga sjukdomen xantomatos vanlig. Sjukdomen har fått sitt namn av det grekiska ordet xanthos som betyder gul.

Drabbade kan få så höga kolesterolnivåer i kroppen att det bildas gulaktiga knölar under huden, till exempel runt ögonlocken, på händerna, runt anklarna eller på knäna.

Den norske läkaren Carl Müller intresserade sig under 1930-talet för familjer där xantomatos, eller familjär hyperkolesterolemi som det också kallas, var vanligt. Han undersökte totalt 76 personer mellan 31 och 85 år, och hela 68 stycken led av hjärtsjukdom, ofta kärlkramp. 38 stycken dog under studiens gång, många i plötslig hjärtinfarkt.

Detta blev ett bevis för att höga kolesterolnivåer i blodet orsakar åderförkalkning, även hos människor. Carl Müller skrev visserligen i sin publikation från 1939 att den form av åderförkalkning han hittade vid xantomatos skiljer sig från normala fall av åderförkalkning hos äldre. Men det 23

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 23

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

låg ändå nära till hands att misstänka att kolesterol ökar risken för alla former av åderförkalkning.

Kolesterolpartiklar av olika storlek Forskare började nu detaljstudera kolesterolets vägar i kroppen. De upptäckte då att det finns speciella partiklar, lipoproteiner, som transporterar kolesterolet i blodet.

Kolesterol löser sig i princip lika dåligt i blod som smör löser sig i vatten. Därför behövs dessa partiklar som ett slags diskmedel som löser fettet i blodet.

Med hjälp av ultracentrifugen, en svensk Nobelprisbelönad uppfinning, upptäckte amerikanen John Gofman mot slutet av 1940-talet att det finns kolesterolpartiklar av olika storlek och massa. Ultracentrifugen snurrar tiotusentals varv per minut och skapar krafter som är över hundra tusen gånger starkare än jordens gravitation. Det gör att även extremt lätta saker, som minimala kolesterolpartiklar, slungas mot centrifugens kanter. Hur snabbt beror bland annat på hur kompakt molekylen är; vilken densitet den har.

När forskarna centrifugerade lipoproteinerna konstaterade de att de hade olika densitet. De med högst densitet kallas numera High Density Lipoproteins, HDL , medan de med lägre densitet har fått namnet Low Density Lipoproteins, LDL. Om du tittar på provsvaren från din senaste hälsokontroll, finns rester av dessa experiment med där.

Labbpersonalen har sannolikt mätt både ditt goda kolesterol, HDL , och ditt onda kolesterol, LDL .

Men John Gofman visste ännu inte att dessa partiklar är onda och goda. Det började han misstänka först när han analyserade blodet från personer med olika risk för 24

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 24

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

hjärtinfarkt. Han jämförde diabetiker och icke-diabetiker, kvinnor och män, unga och gamla, personer med och utan hjärtproblem. Och han tyckte sig se ett mönster – de med störst risk för hjärtinfarkt hade mer LDL -partiklar. Det verkade alltså som att personer med hjärtproblem hade en sjuklig förändring i sitt blod. År 1950 skrev John Gofman en artikel i den välansedda vetenskapliga tidskriften Science där han drev tesen att åderförkalkning var en sjukdom. Det var inte alls en del av det naturliga åldrandet som många tidigare hade trott.

Som sjukdom var dock åderförkalkning synnerligen svårupptäckt. Många märkte inte av problemen förrän de drabbades av en dödlig hjärtinfarkt. Och för den som inte dog fanns det väldigt lite att göra. Cancer kunde man i alla fall försöka bota genom operation, med det var svårt att komma åt avlagringarna på blodkärlens insida med kniven. På något sätt behövde därför sjukdomen förebyggas – frågan var hur?

Åderförkalkning – ett vällevnadsproblem Nästa viktiga upptäckt kommer från Europa, bland annat från Sverige. Forskare la märke till att antalet nydiagnostiserade åldersdiabetiker hade sjunkit kraftigt under andra världskriget. Dessutom verkade färre ha drabbats av hjärtsjukdom. Detta var förvånande. Under första världskriget hade dödstalen i den undernärda befolkningen ökat eftersom motståndskraften mot olika infektionssjukdomar blev sämre. Men under andra världskriget var det alltså annorlunda. Infektionssjukdomarna var under mycket bättre kontroll. Istället fick bristen på mat god effekt på 25

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 25

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

allmänbefolkningens totalhälsa; när kött, ägg, socker, sirap, grädde, mjöl och bröd ransonerades mådde människor av någon anledning bättre.

Krigets inverkan på hälsan fångade en amerikansk forskares intresse. Han hette Ancel Keys och arbetade vid universitetet i Minnesota. Det europeiska fenomenet stod i bjärt konstrast till det han såg bland den växande skaran av allt mer välnärda amerikanska affärsmän. De löpte hög risk att få diabetes och hjärtinfarkt. När läkare obducerade överviktiga såg de också ett samband mellan graden av övervikt och mängden avlagringar i blodkärlen.

Under det tidiga 1950-talet börjar Ancel Keys att lägga ett pussel. Det var otvivelaktigt så att kolesterolnivåerna i blodet spelade en viktig roll för hjärtsjukdom. Personer som tenderade att ha ett högt kolesterol, framförallt personer med familjär hyperkolesterolemi, löpte en högre risk för hjärtsjukdom. Dessutom visade både hans och andras studier att kolesterolnivåerna i blodet ökade med åldern, ungefär i samma takt som risken för hjärtinfarkt.

Däremot avfärdade han John Gofmans studier där denne undersökte vilka partiklar, lipoproteiner, som bar fram kolesterolet i blodet. Keys menade att det räckte att mäta den totala mängden kolesterol. Det var en enklare analysmetod, som gick att utföra i stor skala. Att ultracentrifugera blodkomponenter var en för komplicerad process.

Lägg detta på minnet, för just detta är ett vägskäl i forskningen som spelar en stor roll i dagens debatt där nyttan av fett ställs mot nyttan av kolhydrater. Vi kommer att nysta vidare i denna tråd i kapitel 4 som handlar om våra blodfetter. Men nu fortsätter vi på Ancel Keys väg, där totalhalten kolesterol i blodet spelar huvudrollen.

26

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 26

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

Ancel Keys tittade närmare på kostens roll för blodets kolesterolnivåer. Han var tveksam till att det spelade någon roll hur mycket kolesterol en person åt. När forskare på artificiell väg hade framkallat åderförkalkning hos kaniner använde de kolesterolmängder som, per kilogram kroppsvikt, var cirka 15 gånger högre än vad en människa normalt får i sig via kosten. Dessutom, konstaterade Ancel Keys, producerar levern varje dag 10–20 gånger mer kolesterol än vad som finns i ett dagsbehov av mat.

Däremot kunde kosten påverka på andra vis. Ancel Keys menade istället att mängden fett var avgörande. Han gjorde bland annat experiment på schizofrena patienter intagna på ett mentalsjukhus i närheten. Han varierade mängden kolesterol, vegetabiliskt fett och animaliskt fett i patienternas noga kontrollerade portioner. Slutsatsen blev att mängden fett i maten, både animaliskt och vegetabiliskt, spelade en stor roll för kolesterolnivåerna i blodet. En lågfettkost borde därför kunna skydda mot åderförkalkning, konstaterade Keys.

Färre hjärtinfarkter i Neapel En viktig pusselbit fick Ancel Keys under en nutritionskonferens i Rom 1951. I hans hemland ökade problemen med hjärtinfarkt kraftigt, men när han diskuterade kostens betydelse med en professor från Neapel, sa professorn överraskande att Neapels invånare inte hade problem med hjärtats kranskärl.

Ancel Keys var vid den tiden gästprofessor i Oxford.

Han frös i det dåligt uppvärmda engelska huset och han var trött på efterkrigstidens ransoneringar. Han beslöt 27

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 27

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

därför att tillsammans med sin fru fara till det betydligt varmare Neapel och kontrollera om stadens invånare verkligen hade friskare hjärtan.

Det visade sig att utsagan var delvis sann. Undantaget var den rikare delen av befolkningen, som hade råd med en lyxigare kost. Margaret Keys, Ancel Keys fru som var kemist, mätte kolesterolnivåerna på ett ansenligt antal personer. De var generellt låga, men bland de välgödda medlemmarna på stadens Rotaryklubb var de betydligt högre.

Ancel Keys skulle hålla föredrag i Madrid och passade då på att undersöka om han kunde hitta samma samband i Spanien. Och det gjorde han. Studierna utvidgades och han jämförde människor från olika länder och olika samhällsklasser. Han undersökte kontorsarbetare, brandmän och personer med tunga jobb. Han undersökte människor från London och Bologna. Och med hjälp av bland annat en läkare från Lund, Haqvin Malmros, fick han också reda på kolesterolnivåerna bland olika undergrupper i Malmö.

Fram trädde ett mönster. Hur mycket fett personer i olika länder åt verkade spela en stor roll för kolesterolnivåerna i blodet. I unga åldrar var nivåerna ganska lika. Men ju äldre personerna blev, desto större blev skillnaderna.

Lägst var nivåerna hos fattigare personer i Neapel och Madrid, som under sin livstid åt ganska lite fett. Poliserna från Bologna, som åt mer fett, hade något högre nivåer, medan personer från Minnesota och Sverige, som åt mest fett, hade högst nivåer. I Sverige kom på den tiden runt 40 procent av kalorierna i maten från fett. Annan forskning visade samtidigt att till exempel bantufolk, som bara åt 10–20 procent fett, hade låga kolesterolnivåer.

28

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 28

2012-09-12 07.35

2. Världen vaknar – fett blir farligt

Kolesterolnivåerna korrelerade också med antalet hjärtinfarkter. Pusslet började alltså falla på plats. Men några bitar stack ut. Ancel Keys noterade att personer som drack mycket alkohol ofta hade låga kolesterolnivåer, samtidigt som de löpte en högre risk att få hjärtinfarkt. Dessutom verkade personer som åt en kost nästan fri från kolhydrater, men med extremt mycket fett i, få lägre kolesterolnivåer. »Detta högst artificiella experiment verkar dock inte ha någon relevans för naturliga förhållanden«, konstaterade Keys.

Ancel Keys skrev också att kunskaperna kring män var mycket större än de kring kvinnor. Men eftersom män löpte mycket högre risk att få hjärtinfarkt i unga år, var det viktigare att studera männen.

Världen får upp ögonen för fettet Misstanken om att mängden fett i maten under ett liv spelade roll för risken att avlida i hjärtinfarkt gjorde att Ancel Keys 1958 drog igång en världsomspännande studie, den i forskarvärlden berömda Seven Countries Study. Han valde sju olika länder där invånarna åt olika mängder fett, från japanernas extremt fettsnåla kost till Finlands högfettkost. På skalan där emellan låg USA , Nederländerna, forna Jugoslaven, Italien och Grekland. I varje land följde han flera olika undergrupper, alla män. Deltagarna fick lämna blodprover för bestämning av kolesterolnivåer och de fick fylla i enkäter med frågor om sin kosthållning. Sedan var det bara att vänta och se hur många i varje grupp som fick problem med hjärtat och dog.

Under tiden fortsatte Ancel Keys att åka runt i världen.

29

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 29

2012-09-12 07.35

ett sötare blod

Han studerade bland annat olika grupper av japaner – de som bodde kvar i hemlandet och de som hade flyttat till Hawaii eller Los Angeles. Samma mönster återigen – japaner som hade flyttat till andra länder och bytt kost fick högre kolesterolvärden.

Organisationen The American Heart Association började nu lyssna till Ancel Keys och han hamnade på framsidan av nyhetsmagasinet Time under rubriken »Diet and Health«. Många var fortfarande skeptiska till hans budskap, men i juli 1961 kom en viktig vändpunkt. Då publicerades de första resultaten från en annan stor vetenskaplig undersökning: Framingham Heart Study från staden Framingham i Massachussets, USA. Under sex år hade forskare då följt 28 000 av stadens invånare. De mätte blodtryck, kolesterolnivåer, vikt och kartlade rökvanor, diabetes och familjens sjukdomshistoria. Resultaten pekade otvivelaktigt mot att Ancel Keys kunde ha rätt. Ett högt kolesterol var kopplat till en mer än 3 gånger högre risk för kranskärlssjukdom för män och 1,6 gånger högre risk för kvinnor (men bara för dem som var mellan 40 och 49 år, för äldre kvinnor hittade forskarna inget samband). Samtidigt bekräftades det som man länge hade misstänkt: att ett högt blodtryck är farligt för hjärtat.

Vi kommer att återkomma till Framinghamstudien, så lägg den på minnet. Resultaten från studien blev en milstolpe. Den kopplade höga kolesterolnivåer i blodet till hjärtinfarkt. Men studien sa till en början ingenting om hur kosten påverkar kolesterolnivåerna. Så småningom kom dock resultaten från Ancel Keys koststudie i de sju länderna. Sambanden var klockrena. Kolesterolnivåerna bland skogshuggare i östra Finland var cirka 60 procent 30

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 30

2012-09-12 07.35

123204_Ett_sotare_ORIG.indd 31

2012-09-12 07.35

OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO (SOCKRADE HJÄRTAN): EVA LINDBLAD, 1001BILD.SE OMSLAGSFOTO (HJÄRTA): SHUTTERSTOCK

NOK_FERNHOLM_ETT_SOTARE_BLOD_skydds.indd Alla sidor

ETT SÖTARE BLOD

ettsotareblod.se

Ann Fernholm

FOTO: MIA CARLSSON

Ann Fernholm har disputerat i molekylär bioteknik och arbetar som journalist. Hon har skrivit för bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Fokus och Forskning & Framsteg. År 2010 blev hon utnämnd till årets vetenskapsjournalist efter en granskning av solkrämer. 2011 sändes ett uppmärksammat reportage om diabeteskosten av SVT:s Vetenskapens värld.

Sedan mitten av förra seklet har låga kolesterolnivåer varit ett viktigt mått på hälsa. Med kolesterolet i fokus gav forskare oss nya kostråd: dra ner på fettet. Mindre fett i maten skulle också ge mindre fett på kroppen.

Men det har blivit precis tvärtom. En epidemi av fetma och diabetes har drabbat stora delar av världen.

I Ett sötare blod granskar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm historien bakom våra kostråd och den fettdebatt som har härjat i Sverige de senaste åren. Hon visar att kroppen inte är så enkel som forskare en gång antog: det är inte bara fett som rubbar blodfetterna, utan också socker och andra kolhydrater.

Aldrig tidigare har mänskligheten ätit så mycket socker som nu. Boken visar hur snabba kolhydrater kan påverka allt från nyfödda barns vikt till tidpunkten för puberteten, möjligheten att bli gravid och risken för cancer. Hos vuxna eldar ett sött blod på både åderförkalkning och utveckling av demens. Kroppen blir inflammerad och blodkärlen täpps igen.

Ann Fernholm ger här en både bred och insiktsfull bild av hur din hälsa påverkas av vad du äter.

”För alla de sex personer som sitter framför mig i soffan är det, trots den muntra stämningen, på allvar. Det handlar om deras liv och framtid, om att få se barn och barnbarn växa upp. Fotografen rullar kameran och de börjar sticka sig i fingret. Jonas mätare är den som ger resultat först.

5,8. Oj – tänker jag – det har gett effekt. Det är i princip ett normalt värde efter en måltid.

Tidigare har hans blodsocker kunnat ligga över 17.”

Sju av tio som får hjärtinfarkt har problem med blodsockret.

Cirka sju av tio som har alzheimer har problem med blodsockret.

Ann Fernholm

ETT SÖTARE BLOD

Personer med höga blodsockerhalter löper 70 procents högre risk att senare i livet avlida i cancer.

om hälsoeffekterna av ett sekel med socker

SOCKRADE RÖDA HJÄRTAN INGREDIENSER: Glukossirap, socker, gelatin (nötkreatur), syra (E330), aromer, färgämne (E120).

2012-09-12 13:58