9789147099153 by Smakprov Media AB

Johan Alvehus är lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Best.nr 47-09915-3 Tryck.nr 47-09915-3

Skriva uppsats med kvalitativ metod

Skriva uppsats med kvalitativ metod är en bred och lättillgänglig handbok som på ett översiktligt sätt ger dig svar på dessa frågor och många ﬂer. Boken kan användas både under en introduktionskurs, där man som student kanske för första gången konfronteras med metodfrågor, ända upp till examensarbetesnivå, där den ger en snabb överblick över olika tillgängliga metoder och visar på frågeställningar som kan diskuteras på seminarier och i handledningsprocessen.

Johan Alvehus

Så, du ska skriva uppsats? Då vill du naturligtvis att den ska bli så bra som möjligt. Men hur går man tillväga? Och vad spelar metoden för roll i det hela? I början av arbetet med att skriva uppsats uppstår många frågor. Hur ska man veta att man formulerat ett relevant problem? Att man valt rätt empiriskt material? Vad är en fallstudie och hur gör man observationer? Och hur ska egentligen en akademisk text struktureras?

Metoden Skrivandet Fältarbetet

Skrivbordsarbetet

Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok

Johan Alvehus

förläggare: Anna Maria Thunman redaktör: Lars Molin grafisk form och omslag: Birgitta Dahlkild illustrationer: Jonny Hallberg produktion: Jürgen Borchert

Första upplagan 1

repro: Integra Software Services tryck: Kina 2013

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se

9789147099153b1-144c.indd 2

9/25/13 10:02 AM

Innehåll Introduktion 9 Bokens syfte och målgrupp 10 Bokens ambition: en handbok 10 Bokens upplägg: en uppslagsbok 11

Del 1: METODEN Varför metod? 16 Metodkunskaper i vardagen 16 Metod i utbildningen 17 Ett kritiskt förhållningssätt 18 Vad är kvalitativ metod? 20 Komplexitet 20 Kvantiteter 21 Tolkning 22 Vad är teori? 24 Teorin som en karta över verkligheten 24 Teorin som språk 26 Teorier och begrepp 27 Teorigenomgångens roll i uppsatsen 28 Vad är empiri? 31 Vad är det som studeras egentligen? 31 Empiri och teori 32 Primärdata och sekundärdata 34 Naturligt förekommande data 35

9789147099153b1-144c.indd 3

9/25/13 10:02 AM

Del 2: SKRIVANDET Vad är en uppsats? 38 U-modellen 38 Uppsatsens inledning 39 Metod och teori 40 Empiri och analys 41 Slutsatser och diskussion 42 Relationer mellan delarna 43 Många överväganden 45 Vad är ett problem? 46 CARS-modellen 47 Cocktailpartyt 48 Fyra typer av problem 49 Problemformuleringsprivilegiet 51 Vad är ett vetenskapligt språk? 53 Får man tycka? 53 Får man använda ”jag”? 54 Metaforer och anekdoter 55 Jargong 56 Lapsusar och fadäser 57 Vad är en referens? 59 Flera skäl till att referera 59 ”Ad fontes” 60 Referenshantering 62

Del 3: FÄLTARBETET Vad är urval? 66 Slumpmässiga urval 66 Strategiska urval 67 Snöbollsurval 68 Bekvämlighetsurval 68 Antal och mättnad 69

9789147099153b1-144c.indd 4

9/25/13 10:02 AM

Vad är triangulering och kristallisering? 71 Trianguleringsmetaforen 72 Ett alternativ: Kristallisering 73 Vad är en fallstudie? 75 Fall och delfall 76 Ett fall av vad? 76 Flera fall 78 Vad är en intervju? 80 Olika slags intervjuer 80 Malmletare eller resenär? 81 Strukturerad, semistrukturerad eller ostrukturerad? 82 Att fråga och lyssna 84 Transkribering 85 Vad är en fokusgrupp? 87 Varför fokusgrupper? 87 Genomförande 88 Moderatorn 89 Registrering av interaktionen 90 Process och innehåll 91 Vad är en observation? 93 ”Naturligt förekommande” situationer 93 Öppen och dold observation 94 Val av situationer och sammanhang 95 Skuggning 96 Experiment 97 Vad är etnografi? 99 Att skriva etnografi 100 Det etnografiska projektet 101 Mikroetnografier 101 Netnografi 102 Etnografi och etik 103

9789147099153b1-144c.indd 5

9/25/13 10:02 AM

Del 4: SKRIVBORDSARBETET Vad är en analys? 106 Analysens hantverk 107 Vikten av självständighet 107 Deduktiv, induktiv, abduktiv 109 Sortera, reducera, argumentera 110 Komplexitet och faran med förenklingar 112 Vad är kritik? 114 Konstruktiv kritik? 114 Emisk och etisk kritik 115 Tro och tvivel 116 Saklighet och relevans 118 Att ta emot kritik 118 Vad är kvalitet? 121 Reliabilitet och validitet 122 Tre alternativa begrepp för validitet 123 Poängfullhet 125 Autenticitet 126 Empirisk och teoretisk generalisering 127 Den nödvändiga transparensen 128 Avslutning 130 Metodhantverket 130 Bedömningar 132 Vidare läsning 133 Generell metodlitteratur 133 Uppsatsskrivande 134 Speciﬁka metoder: intervjuer, fokusgrupper, observationer och etnograﬁ 135 Analyser 136 Kritik och kvalitet 136 Referenser 138 Register 143

9789147099153b1-144c.indd 6

9/25/13 10:02 AM

Del 1:

Metoden

METODEN

9789147099153b1-144c.indd 15

9/25/13 10:02 AM

Varför metod?

n fråga man kan ställa sig – och som många uppsatsförfattare ställer sig – är vad i hela fridens namn metodresonemang egentligen har med ”verkligheten där ute” att göra. Är inte metod bara något som man håller på med på universitetet? För många är en kandidat- eller magisteruppsats den enda gång under sitt liv de skriver något mer omfattande om metod. Men det är inte samma sak som att det är den enda gången som de konfronteras med metod. Tvärtom: metod i den bredare bemärkelse som denna bok representerar är något vi möter varje dag.

Metodkunskaper i vardagen I snart sagt varje dagstidning konfronteras vi med resultaten av olika undersökningar och med olika påståenden om hur saker och ting förhåller sig eller fungerar. Det mest uppenbara är kanske de opinionsundersökningar som, i synnerhet i valtider, genomförs och rapporteras. En del av dessa har uppenbart bristande förutsättningar (till exempel webbaserade omröstningar) medan andra presenteras med tydlig angivelse av såväl frågeunderlag som statistisk felmarginal. I många sammanhang i arbetslivet konfronteras vi med arbetsplatsundersökningar, marknadsundersökningar och utredningar kring olika saker. Vi får ta ställning till allt från vad vi ska äta till hur vi ska uppfostra våra barn baserat på resultaten av olika typer av undersökningar, som basuneras ut på kvällstidningarnas förstasidor och i vårt nyhetsflöde på Facebook. I alla dessa fall – och många fler – är det naturligtvis en fördel om man känner till något om hur olika 16

9789147099153b1-144c.indd 16

9/25/13 10:02 AM

undersökningsmetoder fungerar och vilken typ av slutsatser man kan dra utifrån dem. Bara då kan man på ett vettigt sätt dra nytta av och förhålla sig kritisk till resultatet av de undersökningar man konfronteras med. Men, vilket denna bok vill hävda, metod rör mer än så. Metod handlar inte bara om hur ”data om verkligheten” samlas in och bearbetas, utan kanske framför allt hur en viss bild av verkligheten produceras – hur problemet framställs, vilka frågor som ställs, vilka begrepp som används och hur argumentationen kring lösningar byggs upp. Ta till exempel en verksamhet som skolan, som ständigt är aktuell i samhällsdebatten. Det finns mängder av påståenden om vad som inte fungerar, varför det inte fungerar och vad som borde göras åt det. För att förhålla sig kritiskt till den debatten är det en förutsättning att man vet något om hur inte bara undersökningar genomförs, utan framför allt hur problematiseringar byggs upp och hur argument konstrueras: Varför ställer man fråga A och inte fråga B eller C? Varför efterfrågas inte resultaten X eller Y, medan Z får en framträdande roll? Och hur kommer man fram till att M är bättre än N? Kunskaper i metod handlar om att ha en insikt i hur såväl frågor ställs som hur argument byggs upp, kunskaper som alltså går långt utöver enskilda metoder och tekniker.

Metod i utbildningen Under en högskoleutbildning konfronteras du med metodfrågor på flera olika sätt. Dels i form av metodkurser, där du kanske får öva på att göra intervjuer eller observationer, dels genom att de texter du läser baseras på metodöverväganden. Det gör att metodkunskaperna inte bara blir aktuella när du själv skriver texter – essäer, rapporter eller uppsatser – utan också när du tar till dig andras texter. Om man förstår metod som något som genomsyrar en text så blir det något som alltid bör vara närvarande i läsningen. Även om den bok du nu läser framför allt är skriven utifrån utgångspunkten att du står i begrepp att själv skriva en uppsats, så innehåller den många frågor som bör ställas till andra texter som du möter i utbildningen. Att ta utgångspunkt i U-modellen (se ”Vad är en uppsats?”) är ett bra sätt att analysera hur en text håller ihop och analysera dess METODEN

9789147099153b1-144c.indd 17

9/25/13 10:02 AM

argumentation. När du läser en studie och funderar över dess bidrag bör du fundera på huruvida det empiriska materialet verkligen besvarar den fråga som ställs, och studiens teoretiska bidrag måste utvärderas mot de ambitioner som ställs upp. CARS-modellen (se ”Vad är ett problem?”) kan användas för att analysera om en problemformulering är relevant eller inte och om den bör ändras. Metodkunskaper bidrar alltså till en typ av läsning av vetenskapliga texter som mer noggrant analyserar och kritiserar det som texten vill förmedla. Ett skäl till att metodkurser ofta förekommer tidigt under högskole- och universitetsutbildningar är att man vill uppmuntra till ett mer aktivt, reflekterande och kritiskt kunskapssökande. Det finns en viktig poäng i att lägga upp utbildningen på det sättet, även om det kanske kan kännas som att metod är ett främmande ämne som mest har med forskning att göra. Men, som sagt, metod kan förstås ur ett bredare perspektiv.

Ett kritiskt förhållningssätt I olika sammanhang omnämns kravet på att vara kritisk, till exempel förekommer formuleringar om att ”kritiskt tolka”, ”kritiskt reflektera”, ”kritiskt granska, bedöma och använda” om och om igen i Högskoleförordningen (SFS 1993:100). Frågan är emellertid vad detta ”kritisk” innebär i realiteten. Är det att vara skeptisk i största allmänhet? Eller betyder det något mer? Jag kommer senare i boken att diskutera begreppet kritik närmare, men för tillfället vill jag understryka just metodens roll i ett kritiskt förhållningssätt. Att kunna kritisera ett påstående förutsätter dels en kunskap om det område påståendet görs inom, dels en kunskap om hur påståenden skapas inom just det kunskapsområdet – det vill säga metod. Kritik bygger alltså, i dessa sammanhang, inte primärt på allmän skepsis eller på att man härbärgerar en annan åsikt än den som uttalats. ”[K]ritik förväntas komma utifrån det vi vet och utifrån det vi kan som forskare, inte personligt tyckande som individer” (Bjereld et al., 1999:117). Metod blir alltså ett sätt att distansera sig från tyckande och personliga åsikter och bör 18

9789147099153b1-144c.indd 18

9/25/13 10:02 AM

bidra till mer professionellt och analytiskt grundade ställningstaganden till påståenden eller undersökningsresultat. Metod handlar om mycket mer än det som (ibland pliktskyldigt) står i metoddelen i uppsatser, avhandlingar eller vetenskapliga artiklar. Det handlar inte heller bara om hur man genomför en studie för att få fram resultat med god kvalitet. Metod är bredare än så. Metod är något som genomsyrar ett resonemang eller en argumentation. Att kunna metod innebär också att förstå hur slutsatser underbyggs och kunna följa med i en diskussion. Kort sagt, det finns faktiskt ett element av allmänbildning i att behärska metod.

METODEN

9789147099153b1-144c.indd 19

9/25/13 10:02 AM

abduktion 109 abstraktionsnivå 33 ad fontes 60 allmänbildning, metodens roll i 19 analys 41, 106 självständighet i 107 vs jämföra 108 anekdot 55 argument i referenser 63 uppsatsen som 38 argumentation 111 autenticitet 126

emisk kritik 115 empiri 31 vs teori 32 epistemologi 121 etisk kritik 116 etnografi 99 etik 103 experiment 97 explanandum 33 explanans 33

induktiv 109 inledning 39 innebörd 20 intervju 80

bedömningar 132 begrepp 27 i teorigenomgången 28 och jargong 57 C

CARS-modellen 47 ”Create a research space” 47 D

data 34 deduktion 109 definition 27 deltagareffekt 95 diskussion 42 disposition 39, 48 dold observation 94

fabricerade data 35 fadäs 57 fallstudie 75 delfall 76 jämförande 78 multipla fallstudier 78 fokusgrupp 87 analysera 91 dokumentera 90 genomförande 88 förförståelse 52 första person att skriva i 54 G

generalisering 127 H

hantverk forskning som 131 hantverksvaliditet 123 Harvardsystemet 62

jargong 56 K

karta teori som 24, 122 kommunikativ validitet 123 komplexitet 20, 112 konstruktiv kritik 114, 119 korrespondensteorin för sanning 122 kristallisering 73 kritik 114 ta emot 118 kritiskt förhållningssätt 18 kvalitet 121 kvalitetsbedömning 129 kvantitativ metod 21 källa ad fontes 60 original- 61 L

lapsus 57 lässtil 117

143

9789147099153b1-144c.indd 143

9/25/13 10:02 AM

mening 20 metafor 55 metoddel 41 metodologisk tilltro 116 metodologiskt tvivel 116 mikroetnografi 101 moderator 89 motsägelse i analysen 112 mellan teorier 50 mättnad 69 N

native’s point of view, the 99 naturligt förekommande data 35 netnografi 102 nisch 42, 47 normativa utsagor 54 nyanserad 112

problem 46 fyra typer av 49 problematisering 39 problembakgrund 39 problemformulering 47 och urval 70 problemformuleringsprivilegiet 51 R

reducera 111 referens 59 -hantering 62 referensram 29 reliabilitet 122 representation 24 S

observation 93 observatörseffekt 93 ontologi 121 orsakssamband 21 Oxfordsystemet 62

saklighet 54 sekundärdata 34 sidhänvisning i referenser 63 skuggning 96 slutsats 42 sortera 110, 112 språkbildning 26 spårhundsbegrepp 28 stipulativ definition 27 struktur 38 syfte 39 synliggörande 100

paradox 112 politik 124 poängfullhet 125 pragmatisk validitet 124 primärdata 34

tautologi 58 tematisera 110 teoretisk bredd 113 teoretisk förförståelse 50 teoretisk motsägelse 50

teori 24, 108 -bakgrund 29 referensram 29 som språk 26 genomgång 28, 41 vs empiri 32 territorium 47 tillämpningsområde 128 tolkande forskning 22 tolkning 22, 107, 112 aktörens 108 transkribering 85 transparens 128 och referenser 63 trattmodellen 48 triangulering 72 tvärrelationer i U-modellen 43 tyckande 53 U

U-modellen 38 urval 66 V

validitet 122 vokabulär 26 värderande utsagor 54 wallraffa 95 Ö

öppen observation 94

144

9789147099153b1-144c.indd 144

9/25/13 10:02 AM

Johan Alvehus är lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Best.nr 47-09915-3 Tryck.nr 47-09915-3

Skriva uppsats med kvalitativ metod

Johan Alvehus

Metoden Skrivandet Fältarbetet

Skrivbordsarbetet

Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok

Johan Alvehus