9789127722989

LĂ„RARE LĂ„R

under de fÜrsta skolüren – hur hänger de ihop?

• Ingvar Lundberg/GÜrel Sterner

Münga barn som behÜver särskilt stÜd i skolan har svürigheter i büde läsning och räkning. Men nügra barn som har svürt fÜr läsning har faktiskt inte alls svürt fÜr räkning, eller tvärtom; elever med räknesvürigheter kan vara alldeles utmärkta läsare. Frügan är hur svürigheter i läsning och räkning egentligen hänger ihop?

Denna bok presenterar den allra senaste forskningen pü omrüdet och vänder sig till blivande lärare och specialpedagoger som ska verka i grundskolans tidiga del samt lärarfortbildningar.

Professor emeritus Ingvar Lundberg är en av de främsta läsforskarna internationellt. Han är professor i psykologi och knuten till GÜteborgs universitet. Ingvar Lundbergs forskning är främst inriktad mot läsinlärning.

Nügra av de frügor han arbetat med är vilka kognitiva, sociala och sprükliga fÜrutsättningar som behÜvs fÜr en god läsutveckling samt hur räknesvürigheter och lässvürigheter hänger ihop.

Ingvar Lundberg

GÜrel Sterner arbetar som specialpedagog i grundskolan (F-6) och är projektledare vid Nationellt Centrum fÜr Matematikutbildning, GÜteborgs universitet. Hon har under münga ür engagerat sig i utvecklingsarbeten inom matematik och skriftsprüksinlärning i skola och fÜrskola. GÜrel Sterner arbetar ocksü med lärarfortbildning.

Lärare Lär Lärare Lär-serien vill inspirera, väcka debatt och fÜra ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

GĂśrel Sterner

RĂ„KNESVĂ…RIGHETER OCH LĂ„SSVĂ…RIGHETER

FÜrfattarna ger konkreta rüd om hur man kan kartlägga elevers svürigheter framfÜrallt inom läsningens omrüde men ocksü inom räkningens omrüden. Boken visar hur man kan strukturera en god kunskapsbaserad undervisning fÜr att hjälpa elever som har svürigheter i läsning och räkning. Här finns ocksü münga beskrivningar pü Üvningar och arbetsmaterial att använda i vardagen. Ett kopieringsmaterial finns att kÜpa till boken.

Räknesvürigheter och lässvürigheter

LĂ„RARE LĂ„R

Räknesvürigheter och lässvürigheter

under de fÜrsta skolüren – hur hänger de ihop?

Ingvar Lundberg GĂśrel Sterner

*4#/

raĚˆknesvaĚŠrigh OMSLAG.indd 1

08-02-25 13.52.37

raknesvarigheter Marie.indd 2

08-02-04 15.55.05

Familjen Berglund ska resa med bil till faster Britta i Lövstad. Dit är det 52 mil. När de har rest en fjärdedel av vägen får de punktering.

Hur många mil har de rest då?

raknesvarigheter Marie.indd 3

08-02-04 15.55.08

Innehåll Förord 6 1. Ett brett perspektiv på skolsvårigheter 9 Skolsvårigheter har många sidor 10 Riskfaktorer och friskfaktorer 11 Skyddsfaktorer 15 2. Sambandet mellan räknesvårigheter och lässvårigheter 17 En gemensam bakomliggande faktor 17 Gemensamma kognitiva krav 21 Lässvårigheter kan ge upphov till räknesvårigheter 22 Uppgiftsorientering 23 3. Läsinlärningens och räkneinlärningens olika sidor 25 Fonologisk medvetenhet och taluppfattning 26 Ordavkodning 26 Flyt i läsningen 27 Att förstå orden och uttrycken 28

Arbetsminnet 31 Talfakta 34 När läsförmåga och räknefömåga inte hänger samman 36 4. Läsinlärningens grundfrågor 39 Fonologiska problem kommer till uttryck på olika sätt 39 Finns det två alternativa vägar in till lexikon? 40 Kinesiska tecken ger väl inne- börden direkt? 41 Fonemen är abstrakta 42 Man kan inte läsa rent visuellt 44 Att förstå faktatext och texter till räkneuppgifter 45 Att lära sig nya ord 51 Att utnyttja illustrationerna 53 Vad innebär det att vara en konstruktiv, aktiv och strategisk läsare? 53 Dyslexi- myter och realiteter 56 Dyslexi – en fråga om bristfällig perception? 57 Diagnos av dyslexi 58 Är dyslexi ärftligt? 59 Dyslexi och ADHD 61

raknesvarigheter Marie.indd 4

08-02-04 15.55.09

5. Räknesvårigheternas natur 65

7. Pedagogiska exempel 94

Räkneförmågans grunder 66 Principer för räkning 67 Tidiga steg mot räkneförmåga 69 Kvantitetsbedömningar 72 Räkna 72 Aritmetik och talfakta 74 Vår syn på dyskalkyli 75 Aritmetikproblem 78 Summering 82

6. Pedagogiska frågor 83

En-till-en-undervisning 84 Övning ger färdighet 86 Motivation och självbild 88 Det diagnostiska arbetet 89

Fler än och färre än 97 Räkna objekt i omgivningen (kardinaltalsprincipen) 101 Talens helhet och delar 105 Tallinjen 118 Platsvärde och gruppering 128 Multiplikation 136 Textuppgifter i räkning 144 Ordförråd 154 Avslutande kommentarer 158 Matematisk etymologisk ordlista 160 Inköpsreferenser 165 Referenser 166

raknesvarigheter Marie.indd 5

08-02-04 15.55.09

Förord Att elever som har svårt att lära sig läsa ibland också har svårt att lära sig räkna är kanske inte så förvånande. I själva verket har en stor del av de barn som behöver särskilt stöd i skolan svårigheter i både läsning och räkning. Men en del barn som har svårt för läsning har faktiskt inte alls svårt för räkning, eller tvärtom; elever med räknesvårigheter kan vara alldeles utmärkta läsare. Ett av syftena med denna bok är att försöka reda ut hur sambandet mellan räkning och läsning kan vara.

Ett annat syfte är att ge riktlinjer för hur man kan kartlägga svårigheter inom både läsningens och räkningens områden.

Slutligen och framför allt vill vi försöka ge vägledning och inspiration till ett pedagogiskt arbete som kan hjälpa elever med svårigheter på båda områdena.

Vi har i denna bok avsiktligt valt att tala om räkning i stället för matematik. Matematiken innefattar betydligt mer än aritmetik. Ganska tidigt i skolan kommer också geometri och algebra in i matematiken. Det är inte alltid säkert att den som har svårt med räkning också har problem med geometri. Men vi menar att räkning (aritmetik) är det basala. Barn som tidigt misslyckas här riskerar att komma in i onda spiraler som kan drabba många inlärningsområden.

Att kunna läsa och räkna betecknas med rätta som skolans basfärdigheter, färdigheter som är instrument för allt fortsatt lärande i skolan och arbetslivet.

raknesvarigheter Marie.indd 6

08-02-04 15.55.09

Elever som misslyckas på dessa färdighetsområden kommer i ett mycket utsatt läge med hög risk för utslagning och utanförskap. Läsning och räkning är också nyckelfärdigheter i ett demokratiskt samhälle, där det förutsätts att medborgare kan utnyttja skrivet material för att bilda sig uppfattningar i samhälleliga och politiska frågor.

Alltför många elever lämnar vår grundskola med icke godkända betyg i svenska och matematik. Orsakerna till detta är många, och det finns naturligtvis ingen enkel lösning på detta.

Men vi tror att pedagogiken har en avgörande betydelse. Det finns nu tillräckligt med undersökningar som visar att det är möjligt att med välstrukturerad och kunskapsbaserad undervisning hjälpa de allra flesta elever att uppnå en godtagbar färdighetsnivå i läsning. Det är troligt att detta också gäller matematik.

Det är vår förhoppning att denna bok ska bidra till förbättrad undervisning i grundläggande läsning och räkning. Men vår särskilda inriktning är specialpedagogiken inom dessa områden.

Boken vänder sig till blivande lärare och specialpedagoger som skall verka på grundskolans tidiga skolår. Vi tror också att den kan vara användbar i lärarfortbildningen.

Göteborg och Skövde november 2005 Ingvar Lundberg Görel Sterner

raknesvarigheter Marie.indd 7

08-02-04 15.55.09

raknesvarigheter Marie.indd 8

08-02-04 15.55.09

1. Ett brett perspektiv på skolsvårigheter

Är det vanligt att elever har både lässvårigheter och räknesvårigheter samtidigt? Vi lät ett 70-tal erfarna speciallärare och specialpedagoger besvara en enkät, som visade att de uppskattade andelen elever med både läs- och skrivsvårigheter och räknesvårigheter till 12 procent (Sterner & Lundberg, 2001).

Det skulle alltså betyda att två till tre elever i varje klassrum har denna dubbla problematik. Hur skall vi förklara detta starka samband? Åtminstone ytligt sett förefaller ju läsning och räkning vara ganska olika. Vid inlärningen borde ganska olika kognitiva funktioner tas i anspråk.

Ger lässvårigheter upphov till räknesvårigheter eller är det möjligen tvärtom? Problemen kanske inte har direkt med varandra att göra, utan det kan vara någon gemensam faktor som ligger bakom båda typerna av svårigheter. Det kan också vara så att båda områdena kräver delvis samma typer av kognitiv verksamhet. I princip kan vi alltså tänka oss flera typer av samband eller association mellan lässvårigheter och räknesvårigheter. Men det kan också finnas fall där problemen inte alls hänger ihop. En del elever kan ha stora lässvårigheter men klara matematiken riktigt bra. Andra elever kan läsa med flyt och säkerhet men ha stora räknesvårigheter. I en undersökning (Lundberg & Sterner, 2006) fann vi att bland 60 elever i skolår 3 uppvisade endast 6 elever resultat som tydde på att de klarade räkningen bra och läsningen dåligt. Vi fann ingen elev som läste bra men som hade svårt att räkna.

I kapitel 2 analyseras tänkbara möjligheter för hur sambandet mellan räknesvårigheter och lässvårigheter kan förklaras.

I kapitel 3 går vi vidare och tar upp några grundläggande frågor i den tidiga läsinlärningen och räkneinlärningen. I kapitel

raknesvarigheter Marie.indd 9

08-02-04 15.55.10

4 behandlas några grundfrågor om läsning och läsförståelse som också belyser svårigheter med texter till räkneuppgifter, särskilt kraven på inlärning av nya ord och begrepp inom räkneområdet.

Frågan om vad dyslexi egentligen är behandlas också i kapitel 4.

Kapitel 5 tar särskilt upp räknesvårigheternas natur. Där redogör vi också för vår syn på begreppet dyskalkyli. Kapitel 6 handlar om pedagogik samt om diagnoser eller kartläggningar. I det avslutande kapitel 7 ges olika konkreta exempel på hur man kan undervisa elever med räknesvårigheter särskilt i fråga om språkligt laddade områden.

Skolsvårigheter har många sidor Innan vi går närmare in på lässvårigheternas och räknesvårigheternas natur ska vi försöka sätta in skolsvårigheterna i ett bredare perspektiv. Forskningen har identifierat en rad tidiga riskfaktorer i barns uppväxt och utveckling som kan bädda för olika slags problem senare i livet, bl a inlärningssvårigheter i skolan. Riskerna är både av biologisk och av social natur.

Ju fler riskfaktorer som är förhanden, desto större är sannolikheten att det kommer att gå illa i framtiden. Men man får vara mycket försiktig vid förutsägelser om enskilda barn.

Forskningen har visat att av de individer som far mycket illa som barn är det ändå upp mot hälften som kommer att klara sig någorlunda bra. Människolivet är alltför komplicerat för att vi ska kunna göra bestämda och säkra prognoser. En oöverskådlig mängd faktorer gör sig gällande, och vi har sällan tillgång till all relevant information. Därtill kommer en rad viktiga skyddsfaktorer som kan dämpa de negativa verkningarna av riskfaktorerna. Om skydds- eller friskfaktorerna väger starkare än riskfaktorerna kan utsikterna vara gynnsamma (se också Lundberg, 2005).

Här nedan ger vi exempel på riskfaktorer och friskfaktorer som är av betydelse för framgång eller brist på framgång i läs10

raknesvarigheter Marie.indd 10

08-02-04 15.55.10

ning och räkning. Listorna kunde göras längre och mer detaljerade men illustrerar ändå ett bredare perspektiv på barnets utveckling. Vi menar att man lätt förlorar ur sikte barnet som hel individ om man bara beaktar en faktor i taget. Att det är svårt för en del barn att lära sig läsa kan inte bara förstås som en genetiskt betingad brist i hjärnan som gör att skrivna ord blir svårfångade. Man måste också beakta en hel härva av psykologiska och sociala faktorer.

Riskfaktorer och friskfaktorer Biologiska och sociala faktorer samspelar ofta. Ett spädbarn kan försummas och vanvårdas därför att föräldrarna är missbrukare eller på annat sätt lever under villkor som gör att de inte klarar föräldraansvaret. Barnets anknytning till föräldrarna präglas av osäkerhet, vilket i sin tur kan innebära att barnet får svårt att utveckla det kognitiva mod som är nödvändigt för att kommunicera med andra. Här kan vi ha en hämmande faktor som inverkar negativt på språkutvecklingen.

En prototypsituation för god anknytning är amningen. Den ger trygghet, närhet, hudkontakt och värme. Modersmjölken innehåller fleromättade fettsyror som tycks befrämja utvecklingen av ett ungt nervsystem. Det finns studier som pekar på att barn som fått modersmjölk rikligt och länge får högre intelligens än barn som inte ammas. Modersmjölken stärker också immunförsvaret med sina skyddande molekyler som smörjer de övre luftvägarna och mag-tarm-kanalen med en skyddande hinna. Det innebär att de öroninflammationer som ofta drabbar spädbarn inte blir så svåra och lätt går över.

En öroninflammation har den olägenheten att hörförmågan försämras med ungefär 20 decibel. En sådan försämring kan vara avgörande i ett dynamiskt skede av den förberedande språkutvecklingen då spädbarnet är i färd med att få ordning på modersmålets språkljud.

11

raknesvarigheter Marie.indd 11

08-02-04 15.55.10

Vissa uppföljande studier har visat att barn som ofta drabbats av öroninflammationer som spädbarn både kan få nedsatt hörsel men också problem med läsinlärningen. Som vi ska se senare ställer läsinlärningen krav på att man kan urskilja och uppmärksamma ordens ljudmässiga uppbyggnad. Fonemen, de minsta betydelseskiljande enheterna i språket, är utgångspunkten för den alfabetiska skriften och bokstavstecknen representerar dessa enheter.

Dåligt omskötta öroninflammationer är således en riskfaktor. Men denna faktor har alltså ofta en social dimension. Det kan vara fråga om barn som far illa, som inte ammas, som försummas och vanvårdas. Att vara både ensamförälder, arbetslös, bidragsberoende, känna utanförskap och ha dåliga kunskaper i svenska innebär sannerligen att vara i en utsatt position, där det kan vara svårt att ge barnen nödvändig omsorg och trygghet.

Men det finns också riskfaktorer som kan lokaliseras till barnet. Att vara alltför tidigt född innebär en risk för den fortsatta utvecklingen. Det är inte heller bra om födelsen kommer långt efter den utsatta tiden. En del barn uppvisar som spädbarn ett svårt temperament. Kanske är de på genetisk grund eller till följd av belastningar under fosterlivet mer irritabla, mer lättstressade och mer skrikiga och oroliga än de flesta andra barn. Därmed kan de provocera föräldrarna till negativa handlingar, t ex fysisk misshandel.

Barn som har dålig anknytning till någon av föräldrarna och kanske misshandlas eller kränks löper också en annan typ av risk. Deras relation till föräldrarna blir präglad av fruktan samtidigt som de har en naturlig tendens att söka trygghet och värme hos föräldrarna. Den nyckfulla behandlingen innebär också att barnet får svårt att förutsäga föräldrarnas beteende och reaktioner. Relationen till föräldrarna präglas av undvikande, oro och ibland ren ångest. Dessa negativa känslor som föräldrarnas dåliga behandling framkallar hos barnet kan lätt 12

raknesvarigheter Marie.indd 12

08-02-04 15.55.10

generaliseras till andra sammanhang utanför familjen där det finns vuxna auktoriteter, t ex skolan.

Skolstarten kan bli helt avgörande för dessa barn. Om den blir olycklig och innebär att läraren blir representant för den vuxenauktoritet som framkallar negativa känslor, kan barnet snabbt drivas in i en ond spiral. Nederlag föder nya nederlag. Missmod och frustration ger aggressivitet och skolk. Men skolan kan i bästa fall också bli en fristad, en positiv plats som ger trygghet, goda kamratrelationer och tillfällen till positiva möten med vuxna. Ett meningsfullt skolarbete ger barnet en känsla av framgång och stärker dess bräckliga självbild.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att forskningen identifierat en lång rad riskfaktorer på olika nivåer – hos barnet, hos föräldrarna, i samspelet mellan barn och föräldrar, i närmiljön, i samhället och i kulturen. Dessa riskfaktorer samspelar på ett intrikat sätt. Riskerna förefaller kumulativa på så sätt att ju fler riskfaktorer som samtidigt funnits under lång tid i barnets utveckling, desto mer ökar sannolikheten för att barn blir utsatta och att utsattheten får allvarliga och långsiktiga negativa konsekvenser. Svårigheter med anpassning och inlärning i skolan är en sådan negativ konsekvens. Det är i detta perspektiv som vi måste betrakta svårigheterna att lära sig grundläggande färdigheter i skolan.

Den lista på riskfaktorer och friskfaktorer som presenteras här är långt ifrån fullständig. Den ska ses som ett antal exempel.

13

raknesvarigheter Marie.indd 13

08-02-04 15.55.10

RISKFAKTORER

FRISKFAKTORER

Genetiskt betingade störningar Belastningar under fosterlivet

Bristfällig anknytning Bristfällig amning Upprepade och dåligt behandlade öroninflammationer Vanvård, försummelse och omsorgssvikt Kaotiska, otrygga uppväxtvillkor Brist på förebilder och uppmuntran Känslokyla Ingen högläsning i hemmet Social, kulturell och ekonomisk fattigdom

Negativa förväntningar Brist på stimulans och stöd i förskolan Annat modersmål i hemmet Olycklig skolstart Bristfällig, nyckfull osystematisk undervisning Inget specialpedagogiskt stöd

Undvikande av vuxenauktoriteter

Ingen genetisk belastning Inga komplikationer under fosterlivet Trygg anknytning God och långvarig amning Tidig kommunikation och språklig stimulans God omvårdnad Stabila livsvillkor Goda förebilder, tillit, uppmuntran Värme Rikliga tillfällen med högläsning Goda sociala, kulturella, och ekonomiska tillgångar Positiva förväntningar Förebyggande förskoleinsatser Språklig uppmärksamhet i hemmet Mjuk skolstart Insiktsfull, systematisk och varm pedagogik Frekvent, intensiv och kunskapsbaserad specialpedagogik Möten med signifikanta personer Gott syskonstöd

14

raknesvarigheter Marie.indd 14

08-02-04 15.55.10

Barn som har svårt att lära sig läsa och räkna i skolan kan således ha en lång rad riskfaktorer i sitt bagage. I skolan måste vi vara medvetna om att en del barn har farit illa och fortfarande far illa. De lever i miljöer laddade med riskfaktorer och de kanske misshandlas, vanvårdas eller utsätts för övergrepp. Vi är i skolan enligt lag skyldiga att till socialtjänsten anmäla alla fall där det finns anledning att misstänka att barnen far illa.

Men vi måste också inse att skolan har ett betydande ansvar att ge stöd och hjälp, att skapa en trygg och stabil del av tillvaron som annars är kaotisk, hotfull och destruktiv för utsatta barn.

Skyddsfaktorer Lyckligtvis finns också en rad skyddsfaktorer som kan minska risken för negativa följder av utsatthet. Goda kognitiva funktioner kan t ex ha avsevärd skyddseffekt. Ett gott syskonstöd kan också vara ovärderligt. En positiv miljö i barnomsorg och skola kan vara särskilt skyddande för en del barn. I listan av skyddsfaktorer intar således en god pedagogik en viktig plats.

Det finns naturligtvis också barn som växer upp under närmast optimala villkor med kärlek, värme, stimulans och uppmuntran men som ändå får stora bekymmer vid inlärningen av läsning och/eller räkning i skolan.

Alla barn kan lära sig om vi är noggranna, systematiska och insiktsfulla i vår undervisning. Med en noga genomtänkt och kunskapsbaserad pedagogik finns det möjligheter att nå långt. Vad en sådan undervisning kan inrymma ska vi försöka reda ut i kommande kapitel.

15

raknesvarigheter Marie.indd 15

08-02-04 15.55.10

16

raknesvarigheter Marie.indd 16

08-02-04 15.55.12

2. Räknesvårigheter och lässvårigheter ”Hur lätt blir människornas kinder heta. De döma snabba, fast de litet veta” (Verner von Heidenstam) När man konstaterar att olika fenomen tycks hänga ihop är det frestande att se sambandet som en orsaksrelation. Den ena faktorn orsakar den andra. I Tyskland för hade man för länge sedan observerat ett samband mellan antalet häckande storkar och antalet nyfödda barn. Men i stället för att dra den förhastade slutsatsen om orsak och verkan, granskade man en tredje, bakomliggande faktor – ortstyp. På den tiden föddes det fler barn på landet och där påträffade man också fler storkar. Ortstyp kunde alltså förklara sambandet. Samband ska således tolkas med stor försiktighet. Det gäller också det konstaterade sambandet mellan räknesvårigheter och lässvårigheter.

En gemensam bakomliggande faktor En bakomliggande faktor som skulle kunna förklara sambandet mellan lässvårigheter och räknesvårigheter kunde vara allmän intelligens. Om den allmänna kognitiva förmågan är svag, blir det naturligtvis svårt att lära sig komplicerade saker. Både läsinlärning och matematikinlärning kan inrymma oöverstigliga kognitiva hinder. Nyare forskning har visat att det finns gener som leder till flera olika typer av inlärningsproblem samtidigt. Sådana generella gener kan alltså ge upphov till att individer uppvisar svårigheter både i fråga om läsning och matematik (Plomin & Kovas, 2005).

En mer begränsad aspekt av det kognitiva systemet är människans arbetsminne. Här gäller det att hålla information i huvudet medan man genomför en uppgift. Om man t ex ska 17

raknesvarigheter Marie.indd 17

08-02-04 15.55.12

lära sig en enkel regel för hur man snabbt ska komma fram till produkten av 11 och något annat tvåsiffrigt tal, t ex 53, så kan man mellan siffrorna i 53 sätta in tvärsumman av dessa tal (5+3). Då får man alltså 583. Detta ser mycket enkelt ut på papper när man har siffrorna framför sig. Men att göra detta helt i huvudet är svårare. Då måste man hålla 53 i minnet medan man får fram tvärsumman etc. För att klara sådana uppgifter bra måste man ha ett välfungerande arbetsminne.

Det måste man också ha när man läser långa ord eller långa meningar och stycken. Det gäller att minnas vad som stod i början när man kommer till slutet. En elev som har bristfälligt arbetsminne kan således få problem både med matematik och läsning. Vi ska senare återkomma till arbetsminnet när vi tar upp inlärningen av talfakta. Vi ska också visa att elever med dyslexi ofta har brister i det språkliga arbetsminnet. Om detta är en orsak till inlärningsproblemen eller en följd av dem är emellertid inte lätt att veta.

För att lära sig namn och termer krävs att man kan bygga upp varaktiga och precisa inre ljudmässiga (fonologiska) föreställningar om orden. Fonologiska problem är karakteristiska vid dyslexi. Detta kan innebära att elever med dyslexi kan få problem med matematiken i första hand därför att de har så svårt att hålla isär och komma ihåg alla matematiska termer och begrepp. Förmågan att lösa problem eller att tänka numeriskt eller kvantitativt behöver egentligen inte vara nedsatt.

Antalet matematiska termer som en elev möter under de första skolåren är många (Skolöverstyrelsen 1979): addera, subtrahera, multiplicera, dividera, lika med, dela med, gånger, minus, plus, större än, mindre än, fler än, färre än, volym, yta, längd, bredd, ental, tiotal etc.

En del av dessa termer används också i vardagsspråket men ibland med annan innebörd, t ex volym kan avse knappen för ljudstyrka. Flera undersökningar har visat att barn med god fonologisk förmåga har lättare att lära sig nya ord. De får tydliga inre föreställningar om ords ljudmässiga uppbyggnad 18

raknesvarigheter Marie.indd 18

08-02-04 15.55.12

och kan lättare hålla isär orden från varandra. För elever med fonologisk svaghet kan inlärningen av en ny vokabulär alltså vålla problem.

Karakteristiskt för många elever med dyslexi kan vara oförmåga att uppnå full automatisering av ordavkodningen. Läsning av ord blir en långsam och mödosam verksamhet, medan en duktig läsare läser snabbt, automatiskt, utan ansträngning och korrekt. Orden är genomskinliga; det känns som man går rakt på betydelsen. Automatiserade funktioner är också viktiga i matematiken; det gäller att snabbt och automatiskt få fram talfakta (t ex att 5+3=8), att omedelbart känna igen ett problem som en fråga om subtraktion, att lösa en andragradsekvation utan att behöva tänka på varje steg etc. En elev som har problem med att automatisera kognitiva operationer kan alltså få svårigheter både med läsning och räkning.

Hos en del elever kan man iaktta en viss rigiditet i sättet att arbeta. De håller sig strikt till vissa regler och blir oroliga när reglerna inte är tillämpliga. När de läser kan oregelbundet stavade ord bli källor till oro. De vågar inte heller gissa på basis av sammanhang eller de första delarna av orden utan ljudar sig noga, närmast tvångsmässigt, igenom hela ordet. En sådan regelrigiditet ser vi också ofta i räkning. Här håller man sig strikt till algoritmen, följer noga de inlärda stegen eller ritualerna och vågar sig inte på överslagsberäkningar, grova uppskattningar, genvägar och liknande. Regelrigiditeten är inte direkt en fråga om kognitiv funktionsnedsättning utan snarare tycks det gälla en emotionellt baserad hållning, en slags tvångsmässighet som kan ha djupa psykologiska orsaker.

En annan störning som primärt inte är kognitiv till sin natur är ADHD (attentional deficit and hyperactivity disorder).

Här gäller det koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet, motorisk oro, bristfällig uthållighet och ibland dåligt arbetsminne till följd av oförmåga till fokuserad uppmärksamhet. Barn med ADHD blir också mycket lätt distra19

raknesvarigheter Marie.indd 19

08-02-04 15.55.12

LĂ„RARE LĂ„R

under de fÜrsta skolüren – hur hänger de ihop?

• Ingvar Lundberg/GÜrel Sterner

Münga barn som behÜver särskilt stÜd i skolan har svürigheter i büde läsning och räkning. Men nügra barn som har svürt fÜr läsning har faktiskt inte alls svürt fÜr räkning, eller tvärtom; elever med räknesvürigheter kan vara alldeles utmärkta läsare. Frügan är hur svürigheter i läsning och räkning egentligen hänger ihop?

Denna bok presenterar den allra senaste forskningen pü omrüdet och vänder sig till blivande lärare och specialpedagoger som ska verka i grundskolans tidiga del samt lärarfortbildningar.

Professor emeritus Ingvar Lundberg är en av de främsta läsforskarna internationellt. Han är professor i psykologi och knuten till GÜteborgs universitet. Ingvar Lundbergs forskning är främst inriktad mot läsinlärning.

Nügra av de frügor han arbetat med är vilka kognitiva, sociala och sprükliga fÜrutsättningar som behÜvs fÜr en god läsutveckling samt hur räknesvürigheter och lässvürigheter hänger ihop.

Ingvar Lundberg

GÜrel Sterner arbetar som specialpedagog i grundskolan (F-6) och är projektledare vid Nationellt Centrum fÜr Matematikutbildning, GÜteborgs universitet. Hon har under münga ür engagerat sig i utvecklingsarbeten inom matematik och skriftsprüksinlärning i skola och fÜrskola. GÜrel Sterner arbetar ocksü med lärarfortbildning.

Lärare Lär Lärare Lär-serien vill inspirera, väcka debatt och fÜra ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.

GĂśrel Sterner

RĂ„KNESVĂ…RIGHETER OCH LĂ„SSVĂ…RIGHETER

FÜrfattarna ger konkreta rüd om hur man kan kartlägga elevers svürigheter framfÜrallt inom läsningens omrüde men ocksü inom räkningens omrüden. Boken visar hur man kan strukturera en god kunskapsbaserad undervisning fÜr att hjälpa elever som har svürigheter i läsning och räkning. Här finns ocksü münga beskrivningar pü Üvningar och arbetsmaterial att använda i vardagen. Ett kopieringsmaterial finns att kÜpa till boken.

Räknesvürigheter och lässvürigheter

LĂ„RARE LĂ„R

Räknesvürigheter och lässvürigheter

under de fÜrsta skolüren – hur hänger de ihop?

Ingvar Lundberg GĂśrel Sterner

*4#/

raĚˆknesvaĚŠrigh OMSLAG.indd 1

08-02-25 13.52.37