9789188207142

Stora boken om

STIG LINDBERG PORSLIN • KERAMIK • INDUSTRIDESIGN • TEXTIL

INNEHÅLL

FÖRORD

9

1 Servisporslin av Magnus Palm 10 2 Konstgodsserier av Linda Larsson-Levin och Magnus Palm 74 3 Fajanser av Linda Larsson-Levin 112 4 Unikt stengods av Petter Eklund 144 5 Måleri och grafik av Petter Eklund 162 6 Spel, vykort, bilderböcker av Magnus Palm 170 7 Reklam av Magnus Palm 186 8 Tyger av Viveca Carlsson 198 9 Glas och emalj av Petter Eklund och Magnus Palm 218 10 Industriformgivning av Thomas Lindblad 228 11 Offentlig miljö av Petter Eklund 242 12 Ögonblick av Magnus Palm 260

REGISTER, BILDFÖRTECKNING M M

272

SERVISPORSLIN

Löja, 1948–62, målad dekor på Kåges modell WB, flintgods, främst tallrikar och assietter, men även uppläggningsfat och snipa har setts.

Löja-tallrikarna utgör en serie skämtteckningar, med fiskar som pratar om det fiskar vanligtvis pratar om – lektid, kaviar och drag. En udda och uppfriskande företeelse, präglad av Stig Lindbergs lätta handlag och smittande humor.

Sina första försök i genren gjorde han på fajans i början på 40-talet, så kom ABC-muggarna Lillebarn med streckteckningar (se denna) och så Löja, i produktion från 1948 och populär genom hela 50-talet. Tallrikarna är numrerade undertill I–XII, men 13 (!) olika motiv har dokumenterats.

”Snart är lektiden slut – och inte har någon velat leka med mig”

”Egentligen är ju livet meningslöst” ”Ja jag tror inte ens du är ätbar inkokt”

”Vilken törst man får efter salt sill” ”Ja tänk om man hade haft ett glas vatten”

”Du är en riktig ansjovis” ”Sardin kan du vara själv”

”Han övergav mig den knölen – och nu står jag här med mina 3 milj oförsörjda barn”

”Skall du följa med upp i dag” ”Nej jag är upptagen”

”Ser du inte att det är ett drag” ”Jovisst men jag undrar vad den har där bak”

”Vilket slarv” ”Usch”

”Nu far jag hem – hej”

”Älskling jag tror jag är med kaviar”

”Var så god och stig in” ”Efter er naturligtvis”

”Har ni varit i Rom nyligen? Nej inte sedan jag föddes”

Mattallrik 5

Löja erbjöds i set om sex tallrikar i särskilt formgivna förpackningar.

22

SERVISPORSLIN

”Han har bara haft två napp” ”Ja han skulle stiga upp tidigare på morgonen”

23

SERVISPORSLIN

LD/Servus, 1949, odekorerad, flintgods, hel servis.

LD var Stig Lindbergs försök att göra en ny ”superfunktionell” servis, i Praktikas fotspår.

Kåges Praktika lanserades på 30-talet som den nya tidens servis, med delar som kunde staplas och gå i varandra och användas för flera funktioner. Så här presenterade Stig Lindberg själv Servus i en broschyr:

”

Servus (av latin. servus = tjänare) har jag kallat modellen. Jag vill hoppas att den skall visa sig vara en förnuftig tjänare. Men absolut icke en torr och saklig sådan, snarare en med små trevliga infall. Modellen, utförd i flintporslin, presenteras utom i sin vita opyntade dräkt i tre klädnader: den gulglaserade Ceylon, den röda underglasyrdekorerade Rosett och slutligen Palett med band i färg, olika för varje servisdel. Den sistnämnda dekoren kanske skall göra sitt för att slå sönder det konventionella servisgarnityret. Att kunna få köpa bara de servisdelar man behöver, att själv få göra sin egen servissammansättning måste vara en självklar rättighet för kunden, och det måste räknas som god service av butiken att sälja porslinet så. För de tveksamma och de som finner det bekvämare säljas serviserna dock i de vanliga sammanställningarna för sex och tolv personer. Med Servusmodellen har jag velat knyta an och fortsätta ett avbrutet arbete. Det arbete som under 20–30talen gjorde Wilhelm Kåge och Gustavsberg till synonymer för förnuftigare bruksporslin.

Tallrik 1 Kaffekanna 4

26

”En förnuftig tjänare, men absolut icke en torr och tråkig sådan, snarare en med små trevliga infall.” Så beskrev Stig Lindberg Servus och gav samtidigt en bild av sig själv. Till vänster sitter han med Servuskoppen, vars mening var att rationalisera bort både kaffe- och tekoppen till förmån för en ”grundkopp”, det perfekta mellantinget. Men i praktiken ville folk annorlunda och köpte inte koppen. Senare, på 70-talet, skulle muggen lyckas med det som Servus allkopp misslyckades med, att bli ett kärl för alla drycker.

Skålarna, som staplas i varandra som i en kinesisk ask, har lock som också fungerar som låga skålar på fot om man vänder på dem.

2 7

SERVISPORSLIN

Berså, 1960–74, tryckt i grönt huvudsakligen på modell LL, några delar LP, hel servis.

Servisen Berså har med åren blivit en symbol för svensk form, för Gustavsberg och för Stig Lindberg. Mönstret ritades av Krister Karlmark, senare professor på Konstfack, då assistent till Stig Lindberg i hans ateljé på Gustavsberg.

Lindberg beställde mönstret för sin modell LL, godkände det, färgsatte det och döpte servisen till Berså.

Berså var en uppenbar eftergift åt den ”blommiga” smaken, och den gillade Stig Lindberg inte.

Den funktionalistiskt inriktade LL-modellen, med stapelbara tallrikar, fat och skålar och karotter i fyra storlekar som gick i varandra, skapade Stig Lindberg för servisen Bohus (se denna), och den kom i enfärgat grå eller gråblå. Så Berså, kan man säga, var en ”match made in heaven” mellan det blommiga och det strama, mellan det onödiga och det nödvändiga, mellan publiken och konstnären.

Berså har på nytt tagits i produktion, om än på andra modeller än Stig Lindbergs egna. Den har också på nytt blivit en framgång. Så starkt är detta mönster att det går att sätta på snart sagt vad som helst. Och den danske kritiker som rynkade på näsan vid premiärvisningen och kallade Berså för ”en överlastad och helt meningslös bladdekoration” måste ha slitit sitt hår i förtvivlan när han såg Bersås segertåg över världen.

Tallrik flat, tre storlekar, diam 24, 21 resp 17 cm (assiett). 4 3 3

Tallrik djup, diam 17,5 cm. 4

Fat, två storlekar, 31 x 23 7 resp 23 x 19 cm 6.

Bringare, höjd 13 cm, rymd 1,1 liter. 7 50

Kaffekanna, höjd 20 cm. 9

Tekanna, höjd utan handtag 12 cm. 9

SERVISPORSLIN

Kaffekopp 4 och frukostkopp 6, diam 8 cm resp 12 cm, benporslin resp flintgods.

Tekopp 4 och chokladkopp 6, rymd 27 cl resp 40 cl.

Smörask, två storlekar, 15 x 8 7 resp 16 x 11 cm 8.

Burk med lock, två storlekar, lilla burkens höjd 6,5 cm 5, stor 8 cm 6.

Såsskål med handtag och lock, höjd 8,5 cm, diam 13 cm.

Äggkopp, diam 5 cm. 3

Vägghängd burk med teaklock, lämplig som t ex mjölkar, höjd 23 cm. 8

Terrin med lock och två handtag, höjd 13 cm, diam 21 cm. 9

Salt- och pepparströare, LP, höjd 10 cm. 6

Karott med teaklock, fyra storlekar, diam 12,5 5, 15,5 6, 17,5 7 resp 20 cm 8, rymd 0,5, 1,0, 1,5, 2,3 liter.

Saladjär med teaklock, 12,5 x 12,5 cm. 5

Skål med teaklock, fyra storlekar, diam 12,5 5, 15,5 6, 17,5 7 resp 20 cm 8, rymd 0,5, 0,9, 1,3, 2,0 liter.

Sockerströare, LP, höjd 20 cm. vinägerflaska, LP, höjd 20 cm.

Båda ska ha korklock som saknas på bilden.

51

KONSTGODSSERIER

Domino,

1954, stengodsmassa.

När försäljningsavdelningen på Gustavsbergs Porslinsfabrik summerade läget 1953 var det dystra tongångar. Wilhelm Kåges gröna, silver­ dekorerade konstgodsserie Argenta, lanserad på Stockholmsutställningen 1930 och länge en storsäljare, hade klingat av. Stig Lindbergs blommande och färgglada fajanser visade nedgång i USA. Vad skulle man komma med i stället?

Var Gustavsberg inte längre i takt med tiden?

Fabriken var tvungen att komma med något nytt inom konstgodset. Och nu lanserades bland annat Stig Lindbergs konstgodsserier Pungo och Reptil. Men det som slog till, alldeles särskilt på Helsingborgsutställningen 1955, både hos formexpertisen och publiken, var hans sten­­gods­ serie Domino. Koniska, fyrkantiga, cylindriska och klotrunda former i grafiska svartvita kontraster.

Vas, Domino nr 7, höjd 9 cm. 9 86

Askfat, Domino nr 11, 15 x 15 cm. 7

Askfat, Domino nr 12 och nr 15, två storlekar, 15 x 15 resp 20 x 20 cm. 7

Cigarettbägare, Domino nr 1, höjd 5 cm. 4

Vas, Domino nr 4, höjd 15 cm. 9

Vas, Domino nr 2, höjd 23 cm. 9

KONSTGODSSERIER

Askfat, Domino nr 13 och nr 14, två storlekar, 15 x 15 resp 20 x 20 cm. 7

Askfat, för Scania-Vabis resp Volkswagen, 15 x 15 cm. 6 Cigarettbägare Domino, souvenir till H55, två mönster, 5 x 5 cm. 6

Askfat Domino, souvenir till H55, två mönster med och utan siffror, 7 x 7 cm. 4

ANDRA FÄRGER

Vas, Domino nr 5, höjd 23 cm. 9

Vas, Domino nr 6, höjd 13 cm. 8 Ovanlig mönstervariant t v. 9

Domino är skapad som svart och vit, men från 1956 kom den också i brun, gul och grå glasyr.

Dessutom har enstaka pastell­blåa föremål setts. Prisnivån för bruna är generellt något lägre än det svartvita och generellt mycket högre för gula, grå och blå.

87

KONSTGODSSERIER

DJURFIGURINER Från 40-tal till 60-tal Zoo,

1940, flintgods.

I början av sin tid på Gustavsbergsfabriken ägnade sig Stig Lindberg mycket åt skulptur, framför allt inom det unika godset (se Kapitel 4 Unikt stengods) men också inom serieproduktionen. Hans serie Zoo presenterades 1940 och bestod från början av åtta (sälen tycks ha kommit till något senare) djurskulp­­turer, i olika enfärgade glasyrer. Alla djur kom inte i alla glasyrfärger (brunt, blått, turkos, gult, vitt), men många fanns i åtminstone tre olika färger. Olika typer av märkning skvallrar om en produktion en bit in på 60-talet för vissa. De flesta är svåra att hitta på antikmarknaden i dag. Den enda som kan sägas vara relativt ”vanlig” är den bruna björnen. Även flodhästen visar sig ibland.

Gemensamt för djuren i Stig Lindbergs Zoo är stora inringade ögon och reliefdetaljer.

Alkor från Stora Karlsö,

Björn, höjd 9 cm. 5

Bisonoxe, höjd 10 cm. 8

Vildsvin, höjd 9 cm. 8

Giraff, höjd 18 cm.

8

ca 1950.

Elefant, höjd 15 cm. 8

Flodhäst, höjd 7 cm. 7 Säl, höjd 10 cm.

7

Varför Stig Lindberg gjorde dessa alkor, en tordmule och en sillgrissla, och vem han gjorde det för, är höljt i dunkel. Den ledtråd som finns är märkningen under en av dem: ”Minne från Stora Carlsö”. En fin souvenir att ta med sig efter ett besök på ön vid Gotlands västra kust, berömd för sitt rika fågelliv och särskilt för kolonierna av sillgrisslor och tordmular.

Skottar,

Valross, höjd 9 cm. 7

1961–.

Till Handelsbankens 90-årsjubileum 1961 fick Stig Lindberg i uppdrag att göra en sparbössa i plast för barn, kallad ”sparskotten” (se Kapitel 10 Industriformgivning). Även keramik­ skottar gjordes. De delades ut som belöning om vissa sparmål uppfylldes. Några har också setts glaserade i svart eller med skotskrutig klädsel.

Tordmule, höjd 9 cm. 7

Apa, höjd 10 cm. 7

Sillgrissla, höjd 13 cm. 7

Skottar, tre storlekar, den största höjd 9,5 cm. 5 3 4 108

KONSTGODSSERIER

Hästar,

1950-tal, stengods.

Variationer på temat ”satta hästar med korta ben”. Tre positioner och två dekorer förekom.

Mest attraktiv för samlarna är den brunsvarta sorten, om man ska döma av priserna på antikmarknaden.

Springare, Stora hästen, höjd 12 cm.

Brunsvarta serien. 8 Grå serien. 7

1958–, stengods.

Springaren har blivit något av en ”typisk Stig Lindberg-grej”, med uttrycksfullt tecknad och ristad dekor och originell form. ”Väldresserade cirkushästar” kallades de i reklamen, för de kunde ju stå på bakbenen också. Stieg Trenters deckare Springaren från 1958 utspelar sig delvis på Gustavsberg, där författaren fick en guidad tur av gode vännen Stig Lindberg inför skrivandet. Men Springaren i boken refererar till en värdefull antik häst från Tangdynastin som någon ägnar sig åt att göra kopior av i fabriken.

Fåglar,

1960-tal, stengods.

Särskilt de mindre exemplaren i denna serie

Springare. stiliserade, relief­dekorerade stengodsfåglar är Stor, höjd 24 cm. 9 Liten, höjd 13 cm. 9 svåra att lokalisera. Glasyrfärgen kunde varieras.

Den framställda upplagan torde vara begränsad till något hundratal exemplar av varje.

Månfisken och Solfågeln, 1970-tal, Scandia Present.

De två skulpturerna i patinerad brons gjordes i begränsad upplaga. Priserna på auktionsmarknaden brukar överstiga 10 000 kr vardera.

9

Månfisken, längd 27 cm.

9

9

Solfågeln, höjd 28 cm.

8

109

HandmĂĽlade fajansvaser.

Modellerna 180, 179 och 18, med dekorerna N 8, EE 5 och Y 62.

112

3 Fajanser

I början av 1940-talet, mitt under andra världskriget, uppstod på Gustavsberg ett konstnärligt fajansmåleri.

Under Stig Lindbergs ledning växte sedan en serieproduktion fram av handmålade fajanser, med hans modeller och mönster. Tillverkningen utvecklades till en fabrik i fabriken och sysselsatte ett stort antal anställda under många år.

Symbolen indikerar prisnivån på antikmarknaden för objekt i felfritt skick. 1 = upp till 75 kr 2 = 75–150 kr 3 = 150–300 kr 4 = 300–500 kr 5 = 500–750 kr 6 = 750–1 000 kr 7 = 1 000–1 500 kr 8 = 1 500–2 500 kr 9 = 2 500 kr och uppåt

113

FAJANSER

Modell 179, (dekor Å 5 + F 10), höjd 31 cm. 4

Modell 179, (dekor V 7), höjd 31 cm. 3

Modell 189, (dekor DD 82), höjd 34 cm. 4 124

Modell 179, (dekor EE 5), höjd 31 cm. 3

Modell 187, (dekor MM 87), höjd 40 cm. 4

Modell 183, (dekor S 10), höjd 29 cm. 4 Denna modell med dekor N 3 (se motstående sida längst ner t v) gjordes i begränsad upplaga till 100-årsjubileet 2016 genom Konsumentföreningen Stockholm.

Modell 162, (dekor AJ), höjd 13 cm. 3

Modell 180, (dekor N 8), höjd 26 cm. 3

Modell 181, (dekor Y 62), höjd 30 cm. 3

Modell 191, (dekor B 37), höjd 21 cm (handdrejad). 3

Modell 164, (dekor F 10) höjd 21 cm. 2

FAJANSER

Modell 26-3, ljusstake/vas, bredd 20 cm, höjd 12 cm. 3

Modell 26-1, Ljusstake/vas, (dekor Å 5), höjd 12 cm. 2

Modell 131, (dekor S 10), höjd 35 cm (handdrejad). 4

Modell 26-5, ljusstake/vas, (blandade dekorer), bredd 32 cm, höjd 12 cm. 4

Den vändbara ljusstaken/vasen Snurran annon­ serades i Form nr 8/50.

Modell 159, (dekor

N 3), höjd 21 cm. 4

Modell 123, (dekor F 68), höjd 16 cm. 2

RETRO­ EDITION

Modell 128, (dekor F 10), höjd 21 cm. 2

Modell 130, (dekor NN 87), höjd 28 cm. 3

Under namnet Coop Retro Edition gav KF under tre år, 2009–2011, ut tre porslinsserier ”inspirerade av Stig Lindbergs fajansmönster”. De tillverkades i Kina och såldes i begränsad upplaga i Coopbutiker till ett lågt och för medlemmar extra rabatterat pris. Priset för en mugg på marknadsplatser som Tradera brukar ligga på mellan 150 och 300 kr.

125

UNIKT STENGODS

TOG INTE SIKTE PÅ EVIGHETEN Stig Lindberg drömde om att få leva med fingrarna i leran. ”Att med egna händer få avsluta och personligt signera egna arbeten ger nog den största tillfredsställelsen”, skrev han i en text 1946. Det handlade mest om industri­ design och konstnären i fabriken, men Lindberg värderade ändå stengodset som sin hjärteverksamhet. I en artikel i tidningen Vi, skriven av Siv Widerberg femton år senare, talar Lindberg om sig själv som ett enmans-Bauhaus. Den tyska inflyteserika konst- och designskolan under 1920–30-talen var en ideologisk grund till Gustavsbergs Studio och i Bauhaus hade Lindberg ett ideal. Han ville vara lika mångsidig, arbeta i alla discipliner. Men när han beskriver hjärtat i sin verksamhet talar han ändå om de unika arbetena, gjorda för hand.

Den livslånga kärleken till keramiken föddes i Stockholm. Lindberg skulle läsa till teckningslärare på Tekniska skolan (Konstfack), men fick på Nationalmuseum syn på ett grönt fat av Wilhelm Kåge som satte fart på den 18-årige Lindbergs nyfikenhet. ”Man kan säga att Kåges fat gav mig impulsen”, berättade han 1978. Det var keramik han skulle ägna sig åt. Skolan var vid den tiden gammaldags och keramikugnarna kunde bara bränna lergods. Lindberg sökte sig i stället till konstnären och skulptören Einar Luterkort som hade en stengodsugn i sin villakällare i Abrahamsberg. Tillsammans experimenterade de bägge fram stengods, en ovanlig syssla på den tiden.

Det är oklart vad Lindberg gjorde för föremål. När han i början av 1980-talet listade sitt livs yrkesmässiga höjdpunkter blev det mest utmärkelser, men han lyfte också fram ett 40 år gammalt minne: lyckan när han och Luterkort lyckades med den första vita, matta titanglasyren för stengods. På Gustavsberg fick Stig Lindberg så småningom fria händer att förnya den keramiska konsten och han brakade i väg, både skapade och följde sin tid med sagolikt surrealistiska skulpturer, slanka femtiotalsvaser och murrigt och mönstrat sextiotal, ett uttryck som han i stort sett höll fast vid och varierade till sin död.

Stig Lindbergs kärlek till stengodset var inte okomplice146

rad. Hastigheten i hans gärning, hans hoppjerkande, kom att splittra insatsen. Keramik kräver tid och uthållighet, och att hitta sin egen röst kan vara en livslång kamp. Lindberg delar sitt flyhänta öde med sin motsvarighet på Rörstrand, Carl-Harry Stålhane, som också lätt gick lite vilse i sin egen begåvning. Det var enkelt att skynda från pyts till kruka, från vas till skulptur, med hjälp av landets skickligaste hantverkare. Det var svårare att fördjupa sig. Kanske är det fel att önska sig fördjupning av det keramiska slaget från Stig Lindberg. Hans styrka var just Bauhausinställningen, mångsidigheten. Men det var också den som lade liksom en hinna av rastlöshet över hans keramik. ”Jag tar inte sikte på evigheten när jag gör stengods”, sa han, nästan som i själv­försvar, till en tidning 1962.

Samtida kritiker var oftast förtjusta i de virtuosa upptågen, även om det här och där mumlades om Lindbergs keramik som ”krystad och tillgjord” och egentligen ganska opersonlig. Det är onekligen lite svårt att få kläm på Stig Lindberg som keramisk konstnär. Han kan vara sober och poetisk och i nästa stund skämtsamt trendig, ruffig eller brutal, ibland småtråkig, ibland fantastisk. Stig Lindbergs talang låg främst i infall, skojigheter, briljans, penslarnas lek, men hans uttalanden om sitt eget centrum i stengodset får oss att undra om hans självbild som lycklig krukmakare var en dröm som inte riktigt kunde förverkligas.

Arbetet i ateljén var som mest koncentrerat inför större utställningar, då Lindbergs keramik skulle möta publik och kritiker. Stig Lindberg var en flitig keramisk ambas­ sadör för Gustavsberg på samlingsutställningar, även internationellt. Han vann medaljer och priser, precis som andra konstnärer i den uppmärksammade svenska konstindustrin under femtio- och sextiotalen. Hans keramik och design visades separat i Japan, USA och runtom i Europa. Här är ett urval av de viktigaste svenska utställningarna av konstgods. Föremålen är typiska exempel från hans olika perioder.

UNIKT STENGODS

Nybränd konst.

Stig Lindberg vid en av Gustavsbergs fyra tunnelugnar. 1950-tal.

147

SPEL, VYKORT, BILDERBÖCKER

JULKORT OCH PÅSKKORT Någon samlad presentation av Stig Lindbergs vykort till påsk och jul har inte tidigare gjorts.

De är sannolikt tillkomna runt 1940. Någon utgivare eller något tryckår står inte angivet, men de tidigaste poststämplarna på korten man funnit är från 1941. Enligt en sammanställning av Upplands Vykortsförening utkom 18 olika motiv, 6 julkort och 12 påskkort.

Ovan två julkort i ”vanligt” vykortsformat, 92 x 137 m m. 3 Annars utgavs Stig Lindbergs vykort till jul och påsk i det mindre vykortsformat som var vanligt förr, 70 x 100 m m. Ett kort, julbocken nedan, är känt i båda formaten. 1

Små julkort.

1

174

SPEL, VYKORT, BILDERBÖCKER

Påskkort. 2 Har Sig Lindberg nånsin synts vara så reservationslöst glad som på dessa vykort? Det kan finnas ett samband med att han vid denna tid var förälskad och nygift, med Umeå­flickan Gunnel, född Jonsson. Efter giftermålet den 14 oktober 1939 flyttade Gunnel in i Stigs vindsvåning på Mälartorget 13 i Gamla stan. Bilden t v visar paret vid den tiden, men på annan plats i Gamla stan.

175

TYGER

Papua, 1953.

210

1953 Recensenterna överraskades av Stigs Lindbergs mönster som visades i NK:s ljusgård 1953. En av dem var irriterad över att mönstren var svåra att använda i vanliga bostadsrum, medan en annan tyckte det var skönt att han övergivit sin sprallighet och ritat tyger som passade mycket bättre i hemmiljö.

Comedia, 1953. Inspiration från en Italienresa.

Bulbous, 1953. Finns i nytryck.

Cello, 1953. Finns i nytryck.

Jockmock, 1953. Inspirerat av grenar och renhorn.

Mikrotom, 1953. ”Snittytan sedd genom ett mikroskop”, sa Stig Lindberg till en recensent.

211

GLAS OCH EMALJ

Lindbergs emaljskivor för NK:s Futura-serie presen­terades 1953. Den översta skivan, Vågor, fanns i två färgställningar. Bord av David Rosén. Dessa bord, liksom det nedan t v brukar säljas för mellan 7 000 och 12 000 kr på auktionsmarknaden.

Bordsskiva, S:t Göran och draken, 1959.

Samma bordsmodell som ovan.

Emaljskiva med motiv Karneval, 1959.

Bord av David Rosén för NK:s Triva Dura-serie.

226

Emaljskiva till bord på motstående sida.

Plastbockarna kunde vändas så att de fungerade som underrede för både skrivbord och soffbord. Såldes via Gustavsberg på 60-talet, men inte i några stora mängder.

GLAS OCH EMALJ

Annons pĂĽ baksidan av tidskriften Form nr 5/68.

227

INDUSTRIFORMGIVNING

Ankarsatsen, 1953, kylskåpsburkar för Electrolux av slagtålig, genomskinlig styrenplast. Gjordes i tre storlekar och ersatte glasburkarna.

Första burken av ogenomskinlig styrenplast med texten ”såpa” kom redan 1950.

En sats om 4 burkar 4 Ankarsatsen.

Citruspress, 1953, styrenplast. Färger: gult och rött.

3

Termic, 1956, Termos konstruerad i samarbete med ingenjör Wilhelm Karlsson. Hölje av styrenplast.

Gjordes i blått, rött och gult.

3

Kvartett, 1957. Bricka i styrenplast. Kom först i svart, vitt, blått och rött, senare även i andra färger, t ex orange. Fyra storlekar, men näst största, 25 x 35 cm, är sällsynt och ingick inte i serien från början.

Namnet Kvartett fick den troligen inte för de fyra storlekarnas eller de fyra färgernas skull utan för att den såldes i set om fyra brickor.

2–4

Bellis, cirka 1960. Blomkruka i styrenplast.

Fyra storlekar. Färger: gråvit, röd.

1–2

Handduks­hängare, 1961. Styrenplast, först tre,

Bellis.

senare också fyra krokar. Färger: vitt, blått, gult, senare även andra färger som orange.

1–2 Handdukshängare.

Sparskotten, 1961, sparbössa i svart, rött eller blått.

Gjordes för Svenska Handelsbanken.

Den något mindre sparskotten, med metallplatta i botten, kom till bankens 90-årsjubileum 1961.

Den levererades till en början i en skotskrutig kartong med ”fönster” i cellofan och fungerade som hundkoja. Den större, med plastplatta i botten, kom senare. Till 100-årsjubileet gjordes skotten i keramik, i tre storlekar (se Kapitel 2 Konstgods).

Gamla röda, blå 3, gamla svarta 4 nyare röda, blå 2, nyare svarta 3 234

Sparskotten. Ovan första versionen, nedan senare, något större med även undersida av plast.

Annons fรถr Termic och Kvartett i tidningen Vi, nr 25/57.

235

OFFENTLIG MILJÖ

1969 GUSTAVSBERG, Mitt i cirkus.

Ekedalsskolan, matsalen. 1969. ”Stig Lindberg har varit i farten med sitt leklynne i Ekedalsskolan där han har gjort en sprattelgubbecirkus som är lustig att se på och lustig att leka med”, skrev tidningen Gustavsberg­ aren i december 1969. Det livfulla, sprudlande verket består av tio figurer av målad och urklippt plåt monterade på spånplattor. Vissa av figurerna rörde på sig om man drog i ett snöre. Kommunen och Gustavs­ berg skänkte verket till skolan. Vid en ombyggnad av matsalen togs det ner, renoverades och finns i dag i Värmdö kommuns magasin.

Förhopp­nings­vis kan det färgstarka Mitt i Cirkus få en ny hemvist, kanske i det planerade kulturhuset i Gustavsbergs gamla fabrikshall?

KIRUNA, 400 m häck. Kiruna sporthall. Emalj. 1969.

Ett färgstarkt och lekfullt emaljverk, komponerat av flera delar med abstrakta naturformer. Verket sitter fullt synligt i sporthallens entré.

En trappa upp kan den nyfikne hitta ett murrigt stengodsverk från 1965 av Carl-Harry Stålhane, Rörstrands motsvarighet till Lindberg.

256

OFFENTLIG MILJÖ

1971 GUSTAVSBERG, teatern.

Ofelia, ridå i sammet. 1971.

Projekt Ofelia – döpt efter den tragiska Ofelia i Shakespeares Hamlet – var tänkt som ett mönstersystem som skulle kunna användas också till andra ridåer, en smart kostnadsbesparing. Ridån i vitt med orange och röda mönster är typisk Lindberg, lite spralligt-stiligt med Ofelia själv som en barbröstad trind figur.

Ridån trycktes på 12 schabloner i bredden 130 x 100 centimeter.

Tillverkare var NK:s textilkammare.

Vid mitten av 00-talet ersattes den slitna ridån av en replik, tryckt hos Ljungbergs.

257

Stora boken om

STIG LINDBERG Huvudförfattare och redaktör: MAGNUS PALM Medförfattare: VIVECA CARLSSON, PETTER EKLUND, LINDA LARSSON-LEVIN, THOMAS LINDBLAD

S

tig Lindberg har kallats ”Sveriges mest folkkäre formgivare”. Han skapade serviser som Spisa Ribb, Berså och Birka, ritade Krakel Spektakel, målade färgstarka fajanser och designade allt från tv-apparater och tygmönster till citruspressar och spelkort.

Med Stora boken om Stig Lindberg kommer äntligen det översiktsverk över Stig Lindbergs hela produktion som hittills saknats. I boken presenteras tusentals bilder och faktauppgifter. Till avsnitten om servisporslin, konstgods, fajanser, bilderböcker, reklam och industriformgivning hör prisguider med föremålens värde på antikmarknaden.

Boken ges ut av Scandinavian Retro som är en tidning med fokus på 50-, 60- och 70-talets design och inredning. Tidningen har läsare världen över och ger också ut temanummer, av vilka några har översatts till finska och japanska.