9789144092492

SocioloGi Anthony Giddens Philip W. Sutton

Översättning från engelska av ”Sociology”, sjunde upplagan.

Författare Anthony Giddens och Philip W. Sutton. © Anthony Giddens och Philip W. Sutton, 2013.

The right of Anthony Giddens and Philip W. Sutton to be identified as Authors of this Work has been asserted in accordance with the UK Copyright, Designs and Patents Act 1988.

First edition published in 1989 by Polity Press.

This edition is published by arrangement with Polity Press Ltd., Cambridge.

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 6599 ISBN 978-91-44-09249-2 Upplaga 5:2 © För den svenska utgåvan Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Översättning: Lisa Sjösten Fackgranskning och svensk bearbetning: Hedvig Ekerwald Omslagslayout: Francisco Ortega Omslagsbild: Martine Castoriano Foton: Martine Castoriano om inget annat anges Printed by Dimograf, Poland 2014

3

INNEHÅLL

Förord till sjunde upplagan 15 Författarna tackar 17 Förord till femte svenska upplagan 19 Inledning 21 Centrala teman 21 K apitel 1

Vad är sociologi? 27

Vad man kan förvänta sig av detta kapitel 27 Den sociologiska fantasin 28 Studera människan och samhället 30 Det sociologiska tänkandets utveckling 31 Teorier och teoretiska perspektiv 31 Sociologins grundare 32 Teoretiska traditioner i sociologin 39 Analysnivåer: mikrosociologi och makrosociologi 44 Vad ska vi med sociologi till? 46 Offentlig och professionell sociologi 46 Slutsats 47 Instuderingsfrågor 48 Länktips 49 K apitel 2

Teorier och perspektiv 51

Sociologins upprinnelse 51 Positivism och social utveckling 52 Karl Marx: den kapitalistiska revolutionen 53 Sociologins etablering 57 Émile Durkheim: verklighetens sociala nivå 57 Max Weber: kapitalism och religion 61 © S T U D E N T L I TT E R AT U R

4

Innehåll

Bestående teoretiska dilemman 64 Social struktur och mänskliga aktörer 65 Konsensus kontra konflikt 68 Samhällets och sociologins omvandling 69 Feminismen och den manliga sociologin 70 Postkolonial sociologi 74 Poststrukturalism och postmodernitet 76 Globalisering, risk och naturens ”hämnd” 78 Slutsats: sociologisk teori i utveckling 80 Instuderingsfrågor 80 Länktips 81 K apitel 3

Global och social förändring 83

Modernitet och industrialiserade samhällen 84 Omvandlingen av människans värld 86 Utvecklingsländerna 87 Nyligen industrialiserade länder 87 Samhällets omvandling 88 Ekonomisk utveckling 88 Sociokulturell förändring 89 Politisk organisation 90 Globalisering 91 Globaliseringens grunddrag 91 Informations- och kommunikationsteknikens uppkomst 94 A. Ekonomisk globalisering 95 B. Politisk globalisering 97 Kritiska röster 100 Utvärdering 100 Skapar globaliseringen en global kultur? 102 Individualismens uppkomst 105 Slutsats: mot global styrning? 105 Instuderingsfrågor 106 Länktips 107 K apitel 4

Miljön 109

Naturen, miljön och samhället 110 Naturen och miljön 110 Sociologin och miljön 110

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Innehåll

Miljöfrågor 114 Föroreningar och avfall 114 Livsmedelsbrist och genmodifierade grödor 118 Den globala uppvärmningen 123 Sociologiska teorier och hållbara samhällen 130 Konsumism och miljöförstöring 130 Tillväxtbegränsningar och hållbar utveckling 133 Livet i det globala ”risksamhället” 133 Ekologisk modernisering 136 Rättvisa miljövillkor och det ekologiska medborgarskapet 139 Slutsats 141 Instuderingsfrågor 141 Länktips 142 K apitel 5

Städerna och stadslivet 145

Teorier om urbanism 145 Chicagoskolan 146 Stadens rum, övervakning och urban ojämlikhet 151 Sociala rörelser och kollektiv konsumtion 152 Urbana tendenser 154 Urbanisering i utvecklingsländerna 154 Städerna och miljön 155 Mot den hållbara staden 159 Att styra städer i en global tidsålder 160 Slutsats: städer och global styrning 161 Instuderingsfrågor 161 Länktips 162 K apitel 6

Arbete och ekonomi 165

Ekonomisk sociologi 166 Taylorism och fordism 167 Postfordistiska trender 169 Arbetets förändrade karaktär 171 Vad är arbete? 171 Den sociala organiseringen av arbetet 171 En fackföreningsrörelse på utdöende? 177 Arbetets ”feminisering” 178 Automatisering och debatten om kvalifikationer 182

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

5

6

Innehåll

Arbetets sociala betydelse 188 Bristande anställningstrygghet 193 Arbetslöshet 194 Slutsats: flexibilitet och ”karaktärens krackelering” 197 Instuderingsfrågor 198 Länktips 199 K apitel 7

Den sociala interaktionen och vardagslivet 201

Varför studera vardagslivet? 201 Icke-verbal kommunikation 202 Människans ansikte, gester och känslor 202 Könet och kroppen 203 Förkroppsligande och identiteter 205 Ansikte, kropp och tal i interaktionen mellan människor 207 Möten 207 Intrycksstyrning 207 Personlig zon 212 Regler för social interaktion 213 Gemensamma kunskaper 213 ”Interaktionsvandalism” 213 Plötsliga utrop 214 Interaktion i tid och rum 214 Organiseringen av tid och rum 217 Vardagslivet i ett större perspektiv 218 Nätinteraktion och netikett 218 Slutsats: närhet och avstånd i mänsklig interaktion 221 Instuderingsfrågor 222 Länktips 222 K apitel 8

Livslopp och familj 225

DEL 1 LIVSLOPPET 227

Det sociala jaget och socialisationen 227 En teori om barns utveckling 227 Socialisationsagenter 227 Könssocialisation 230 Könsrollsinlärning 230 Den sociologiska debatten 231

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Innehåll

Livsloppet 232 Barndomen 235 Tonåringen och ungdomskulturen 236 Unga vuxna 237 Medelåldern 237 Ålderdomen 238 Åldrande 238 En åldrande befolkning 238 Hur åldras människan? 240 Aspekter av åldrande 241 DEL 2 FAMILJER 245

Familjesociologiska grundbegrepp 245 Familjen i ett historiskt sammanhang 246 Familjelivets utveckling 246 Familjerna i ett globalt sammanhang 246 Familjemönstrens utveckling och mångskiftande karaktär 250 Skilsmässa och separation 251 Nya partnerskap, styvfamiljer och släktrelationer 253 Bristande jämställdhet och familjelivets ”mörka sida” 261 Balansen mellan arbete och omsorg 261 Våld i nära relationer 262 Teoretiska perspektiv på familjer och relationer 267 Funktionalism 267 Feministiska synsätt 267 Kärlekens och intimitetens omvandling 268 Instuderingsfrågor 274 Länktips 275 K apitel 9

Hälsa, sjukdom och funktionshinder 277

Kroppssociologi 277 Medicinsk sociologi – om hälsa och sjukdomar 279 Att definiera hälsa 279 Sociologiska perspektiv på läkarvetenskapen 280 Medicin och hälsa i en föränderlig värld 285 Hiv och aids i ett globalt perspektiv 285 Sociologiska perspektiv på hälsa och sjukdom 288 Hälsans sociala grund 288 Klass och hälsa 291 Kön, etnicitet och hälsa 293 Hälsa och social sammanhållning 294 © S T U D E N T L I TT E R AT U R

7

8

Innehåll

Sociologin om funktionshinder 295 Den individuella modellen för funktionshinder 295 Den sociala modellen för funktionshinder 296 Funktionshinder i ett globalt perspektiv 301 Hälsa och funktionshinder i en föränderlig värld 302 Instuderingsfrågor 303 Länktips 303 K apitel 10

Stratifiering och samhällsklass 307

Stratifieringssystem 307 Slaveri 308 Kast 308 Stånd 310 Teorier om klass 311 Karl Marx teori om klasskonflikt 311 Max Weber: klass, status och parti 311 Att förena Marx och Weber 312 I skärningspunkten mellan olika former av ojämlikhet 315 Att mäta klass 316 Utvärdering av Goldthorpes klasschema 317 Klasskillnader i den utvecklade delen av världen i dag 320 Finns det en överklass? 320 Den växande medelklassen 322 Den nya arbetarklassen 323 Klass och livsstil 324 Kön och stratifiering 326 Att bestämma kvinnors klassposition 326 Social rörlighet 328 Jämförande rörlighetsstudier 329 Nedåtriktad rörlighet 331 Kön och social rörlighet 331 Slutsats: klassbegreppets fortsatta betydelse 332 Instuderingsfrågor 332 Länktips 333

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Innehåll

K apitel 11

Fattigdom, social utestängning och välfärd 335

Fattigdom 336 Att definiera fattigdom 336 Att mäta fattigdom 340 Vem är fattig? 346 Fattigdom och social rörlighet 352 Social utestängning 353 Den sociala utestängningens dimensioner 354 Exempel på social utestängning 355 Brottslighet och social utestängning 357 Välfärdsstaten 359 Teorier om välfärdsstaten 359 Instuderingsfrågor 363 Länktips 363 K apitel 12

Global ojämlikhet 365

Den globala ojämlikhetens språk 367 Global ojämlikhet 368 Mäta ekonomisk ojämlikhet 368 Ökar verkligen den globala ekonomiska ojämlikheten? 370 Index för mänsklig utveckling: några tendenser 371 Ojämlika förutsättningar 373 Hälsa 373 Hunger, undernäring och svält 373 Utbildning, läskunnighet och barnarbete 375 Förändrade befolkningsmönster 378 Befolkningsanalys: demografi 379 Befolkningsförändringarnas dynamik 380 Den demografiska transitionen 382 Kan fattiga länder bli rika? 383 Teorier om utveckling 386 Analys av teorierna om utveckling 392 Internationella organisationer och global ojämlikhet 393 Globala orättvisor i en föränderlig värld 395 Utsikter till jämlikhet på 2000-talet 398 Instuderingsfrågor 399 Länktips 400

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

9

10

Innehåll

K apitel 13

Kön och sexualitet 403

Män och kvinnor – olika till sin natur? 404 Biologi och sexuell läggning 404 Att forska om sexualitet och det sexuella beteendet 406 Sociala konstruktioner av kön och sexualitet 410 Sexualitet, religion och moral 410 Olika former av sexualitet 412 Könssocialisation 412 Genusordningen 415 Sexualitet och medborgerliga rättigheter 416 Teorier om bristande jämställdhet 420 Funktionalism 420 Feministiska synsätt 420 Queerteori 425 Globalisering, människohandel och prostitution 426 Den globala sexindustrin 427 Feministiska rörelser 429 Instuderingsfrågor 432 Länktips 432 K apitel 14

Etnicitet och migration 435

Grundbegrepp 436 ”Ras” 436 Etnicitet 437 Etniska minoriteter 438 Fördomar och diskriminering 439 Vad är rasism? 442 Från ”gamla” till ”nya” former av rasism 442 Sociologiska teorier om rasism 443 Etnisk integration, mångfald och konflikt 446 Modeller för etnisk integration 447 Sysselsättning, bostäder och straffrätt 448 Etniska konflikter 451 Migration i en global tid 452 Migration och EU 453 Globalisering och migration 454 Diaspora 455 Slutsats 456 Instuderingsfrågor 458 Länktips 459 © S T U D E N T L I TT E R AT U R

Innehåll

K apitel 15

Religion 461

Sociologiska studier av religion 461 Religionen i den klassiska sociologin 463 Sekulariseringstesen 468 Bortom sekulariseringen? 470 Världsreligioner och religiösa organisationer 473 Judendom, kristendom och islam 473 Hinduism, buddism, konfucianism och taoism 474 Religiösa organisationer 475 Tendenser inom dagens religion 478 Religion i Europa 478 Religion i USA 480 Kristendom, kön och sexualitet 483 Fundamentalism 485 Slutsats 489 Instuderingsfrågor 489 Länktips 490 K apitel 16

Medierna 493

Medierna i en global tid 494 Den digitala revolutionen 494 Televisionen 498 Musik 500 Medieteorier 505 Funktionalism 506 Konfliktteorier 506 Symbolisk interaktionism 512 Postmodern teori 516 Publiken och mediernas bilder 518 Bilden av klass, kön, etnicitet och funktionshinder 520 Kontrollen över de globala medierna 523 Medieimperialism? 524 Innehavet av medievärldens ”superföretag” 526 Motstånd mot och alternativ till globala medier 532 Slutsats 533 Instuderingsfrågor 533 Länktips 534

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

11

12

Innehåll

K apitel 17

Organisationer och nätverk 537

Organisationer 538 Organisationer som byråkratier 539 Transnationella organisationer 545 Ekonomiska organisationer 550 Bortom byråkratin? 554 Förändrade ledningsmetoder 554 Studier av ledningsmetoder 555 Nätverksstudier 557 Sociala nätverk 557 Nätverk och informationsteknik 558 Socialt kapital: banden som knyter oss samman 559 Nya sociala band? 560 Slutsats 562 Instuderingsfrågor 562 Länktips 563 K apitel 18

Utbildning 565

Teorier om utbildningens betydelse 566 Utbildning som socialisation 567 Undervisning för kapitalistiska syften 568 Den dolda läroplanen 569 Utbildning och kulturell reproduktion 570 Sociala skillnader och utbildning 579 Debatten om intelligens 579 Kön och skolundervisning 584 Etnicitet och utbildning 586 Utbildning i ett globalt perspektiv 589 Elever som går i grundskola – ett globalt perspektiv 590 Läs- och skrivkunnighet och analfabetism 590 Högre utbildning i informationsåldern 592 Slutsats 596 Instuderingsfrågor 597 Länktips 598

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Innehåll

K apitel 19

Kriminalitet och annat avvikande beteende 601

Grundläggande begrepp 602 Förklaringar till kriminalitet och avvikelse: sociologiska teorier 603 Funktionalistiska teorier 603 Interaktionistisk teori 605 Konfliktteorier och den ”nya kriminologin” 611 Kontrollteorier 613 Teoretiska slutsatser 616 Att förstå brottsstatistik 617 Det brittiska exemplet 617 Offer och förövare 620 Kön, sexualitet och brott 620 Ungdomsbrottslighet 624 Manschettbrottslighet 624 Fängelser och straff 626 Varför har vi fängelser? 626 Reparativ rättvisa 627 Kriminalitet i ett globalt perspektiv 629 Organiserad brottslighet 629 IT-brottslighet 631 Slutsats: avvikande beteende, kriminalitet och social ordning 632 Instuderingsfrågor 633 Länktips 634 K apitel 20

Politik, sociala rörelser och krig 637

1 POLITIK 639

Politisk sociologi 639 Makt 640 Auktoritär och demokratisk politik 641 Demokratin sprider sig över världen 644 Demokratiseringen och dess motståndare 645 Globala styrelseformer 648 Sociala rörelser och social förändring 650 Vad är sociala rörelser? 650 Teorier om sociala rörelser 651 Globaliseringen och ”rörelsesamhället” 658

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

13

14

Innehåll

2 NATIONER, KRIG OCH TERRORISM 663

Nationer och nationalism 663 Nationalismen och det moderna samhället 663 Nationer utan stater 665 Nationer och nationalism i utvecklingsländerna 668 Nationalstaten, nationella identiteter och globaliseringen 669 Konflikter, krig och folkmord 671 Teorier om krig och folkmord 672 Krigets förändrade karaktär 672 Nya och gamla krig 673 Fredsprocesser 678 Terrorism 680 Vad är terrorism? 681 Gamla och nya former av terrorism 682 Slutsats 682 Instuderingsfrågor 683 Länktips 684

Ordlista 685 Referenser 707 Person- och sakregister 755

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

15

FÖRORD TILL SJUNDE UPPLAGAN

Det är nu nästan exakt tjugofem år sedan den första upplagan av Sociologi gavs ut på engelska. År 1989, när boken först kom, var många av den här upplagans läsare inte ens födda. Detta år var en tid av dramatiska sociala förändringar, då kalla kriget tog slut och de forna Sovjetstaterna öppnades upp. Händelser som massakern på Himmelska fridens torg i Kina skapade rubriker över hela världen. Under 1980-talet skaffade sig allt fler människor i den utvecklade delen av världen lyxvaror som mikrovågsugnar och videobandspelare. Ändå var den stora genomslagskraft som internet, e-post och andra digitala medier har i dag omöjlig att föreställa sig vid den här tiden. En stor del av den första upplagan lästes in på band och skrevs sedan ut på ordbehandlare, som är ett slags elektrisk skrivmaskin.

De på varandra följande upplagorna har under årens lopp kartlagt de många förändringar vi har sett i den sociala världen, liksom sociologernas försök att förstå dem. Denna sjunde upplaga har reviderats noggrant och tar upp den senaste tidens globala utveckling och nya idéer på sociologins område. Ändlösa innovationer inom nya medier och internetvärlden, liksom klimatförändringens och miljöförstöringens långsiktiga konsekvenser, fortsätter att forma vår verklighet på nya sätt.

Sedan den sjätte upplagan har världen drabbats av en finanskris med förlorade arbetstillfällen, strejker och upplopp runtom i Europa som följd, samtidigt som den ekonomiska tillväxten går snabbt framåt i Kina, Indien och Brasilien. Den arabiska våren och revolutionerna i Nordafrika

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

har framstått som moderna motsvarigheter till de radikala förändringar som inspirerade de första sociologerna att undersöka vår sociala värld. Den nya upplagan undersöker samtliga dessa frågor, och är helt reviderad och uppdaterad.

Denna nya upplaga har jag skrivit tillsammans med Philip W. Sutton, som med sin egen forskning och stora erfarenhet av att undervisa i sociologi i England och Skottland har tillfört mycket spännande. Vi vill uppmuntra studenterna att utveckla en sociologisk fantasi, och det känns roligt att vi på så sätt upprätthåller det som hela tiden har varit ambitionen med Sociologi (i samtliga engelska upplagor liksom i de många översättningarna till andra språk): hjälpa läsaren att inse värdet av att tänka sociologiskt. Vi hoppas att även denna sjunde upplaga kommer att tjäna detta syfte.

Studenter tycker ibland att det är svårt att förstå sociologiska idéer och bevis. Detta kan delvis bero på att sociologin kräver att alla inblandade försöker bortse från personliga övertygelser och åsikter vid analysen forskningsresultat och teorier. Att tänka sociologiskt är i detta avseende en djupgående intellektuell utmaning. De flesta människor som läser sociologi förändras av den erfarenheten. Skälet är att sociologin erbjuder ett annat perspektiv på världen än det de flesta männi­ skor har när de kommer till sin första föreläsning.

Sociologin hjälper oss att se utanför vår egen livssituation och ger oss därmed en större förståelse av orsakerna till våra egna handlingar. Sociologin kan också hjälpa oss att förändra världen till det bättre. Trevlig läsning!

17

FÖRFATTARNA TACK AR

Att forska inför, skriva och producera en ny upplaga av den här boken är varje gång ett omfattande projekt, som sysselsätter ett kreativt kollektiv snarare än bara två författare. Vi vill tacka alla dem som har tagit sig tid att läsa och kommentera utkasten till de olika kapitlen. Det är tack vare deras konstruktiva förslag som boken fortsätter att ha en framskjuten position inom sociologisk forskning och teoribildning. Vi vill även tacka de många föreläsare och studenter som har läst den sjätte upplagan och delat med sig av sina erfarenheter av att använda boken. På Polity tackar vi alla anställda för deras hjälp, särskilt Neil de

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Cort, Sarah Dobson och Breffni O’Connor, och vi känner stor tacksamhet mot Caroline Richmond som genom sin noggranna redigering har rättat till våra misstag och självmotsägelser. Jonathan Skerrett har lett projektet ända från början, och det är tack vare hans tålamod, uthållighet och goda omdöme – för att inte tala om hans alltid lika goda humör – som det har kunnat bli verklighet. Slutligen vill vi tacka Pat Sutton för hennes osvikliga stöd och Alena Ledeneva för hennes ständiga hjälp och uppmuntran.

AG & PWS

19

FÖRORD TILL FEMTE SVENSK A UPPLAGAN

Äntligen, efter sju år, kommer en ny upplaga av den klassiska introduktionsboken i sociologi, Giddens Sociologi. Den är en helt nyöversatt efter den engelska sjunde upplagan som utkom 2013. Just denna upplaga – som är den femte på svenska – har Giddens gjort i samarbete med Philip W. Sutton.

Att vi får en så globalt inriktad och brett introducerande kursbok i sociologi på svenska är en ynnest. Det innebär att alla områden inom sociologi – som urbansociologi, arbetssociologi, organisationssociologi och den nu snabbt växande religionssociologin – också måste ha en samlad svensk terminologi.1 I Sociologi får studenterna insikt på sitt eget språk i det globala samhälle som omger dem.

Giddens Sociologi innebär också att Sveriges sociologistudenter lär sig samma sak som sociologi­studenterna i Indonesien, Japan, Kina, Spanien, Turkiet, Tyskland och Ukraina för att bara nämna några av de länder till vars språk Giddens lärobok översatts. Till det kommer de länder vars universitetsutbildning sker på engelska och som därför undervisar på Sociologi på originalspråket. Sociologi används på jordens alla kontinenter.

Studenterna får insikt i varandras problem och glädjeämnen och de upptäcker likheter och skillnader i människors livsvillkor i världens 1 Giddens Sociologi på svenska motverkar på det sättet en domänförlust. Domänförlust innebär att ett språk förlorar användbarhet inom ett område eller en viss domän genom att ett annat språk används inom det området. Det anses att den största domänförlusten från svenska språket nu sker på forskningens område och det sker till förmån för engelskan.

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

olika samhällen. Huvudtanken i boken är globalisering vilket ska förstås som det ömsesidiga beroendet mellan alla på jorden. Hur är det för 20-åriga Savithri Amma på indiska landsbygden, som tjänar 80 dollar i månaden på att skriva in amerikanska tandläkarpatienters journaler? Hur är det för pensionären Ge Qigong i hans enrummare i Shanghai? Och hur är det för 24-åriga ensam­stående Lisa i S­ torbritannien, som har två små barn och dubbla arbeten för att kunna försörja dem? Det komparativa perspektivet är en bas för boken och exemplen hämtas från hela världen.

Liksom hela världen finns närvarande i exemplen i Sociologi, finns också alla tider närvarande i teorierna och de klassiska empiriska undersökningarna som behandlas i boken. Sociologin är levande och Harriet Martineau, Frankfurtskolan och Herbert Marcuse med flera är inte bortglömda, utan förknippas med de problem vi står inför i dag.

Det är också tydligt i denna nya upplaga att den inte längre är så präglad av att sociologin dominerats av manliga sociologer. De nya studierna är ofta gjorda av kvinnor och ämnet sociologi bärs nu upp av två kön även i Giddens Sociologi. I förra upplagan integrerades könsfrågan i alla kapitel och där fanns inget särskilt kapitel om kön. I denna upplaga är texten i sin helhet betydligt mer jämställd, forskningsfrågan om kvinnors och mäns jämställdhet återfinns i nästan alla kapitel och dessutom har könsforskningen återigen tilldelats ett eget kapitel (tillsammans med sexualitet).

Denna upplaga är av ungefär samma storlek som den förra, trots att den engelska förlagan är betydligt tjockare. Det har ingått i mitt uppdrag att med sociologiskt omdöme korta den engelska

20

Förord till femte svenska upplagan

upplagan för att anpassa den till svensk sociologiundervisning inom universitet och högskola. Jag har strävat efter att bevara de avsnitt som berör naturvetenskap, medicin och teknik. Framtiden för mänskligheten i konkret mening ligger i att sociologer och andra samhällsvetare arbetar tätt tillsammans med naturvetare för att lösa världens problem. Varje stort problem har både en social sida och en naturvetenskaplig sida, vare sig det gäller klimatfrågan, fattigdomen i världen eller sjukdomar som aids. För ett sådant tätt sam­ arbete krävs naturvetenskapligt välinformerade samhällsvetare liksom samhällsvetenskapligt bevandrade naturvetare.

Vilka tips kan vi komma med inför att ta itu med Giddens Sociologi som student? Boken består av 20 kapitel och varje kapitel behandlar en aspekt av vårt samhälle. Det är statistiska uppgifter, empiriska undersökningar och sociologiska teorier på området, med problematisering som genomgående tråd. Vad har forskarna diskuterat kring dessa samhällsområden och vilka är de olika ståndpunkterna inom varje debatt? Om du är student, undersök först hur kapitlet är uppbyggt, vilka avsnitt som finns med och vad de täcker in. Läs sedan instuderingsfrågorna som finns i slutet av varje kapitel. Ta därefter itu med att läsa igenom kapitlet i den ordning det presenteras. Facktermer, det vi bygger upp sociologiska resonemang med, är markerade och återfinns dels i index sist boken, dels i ordlistan i slutet av boken. Var särskilt noga med dessa och lär in dem.

Gå gärna vidare och försvenska innehållet i varje kapitel genom att aktivt söka material via de länkar till svensk statistik och forskning som finns

sist i varje kapitel. Hur stor skillnad är det mellan kvinnors och mäns löner i Sverige? Hur stor andel av barnen i vårt land växer upp med bägge föräldrarna fram till dess att de fyller 18 år? Hur många fångar sitter det på svenska fängelser? All denna information går lätt att få fram genom länkarna.

Vill du sedan uppdatera även det internationella materialet finns också lämpliga länkar angivna i slutet av varje kapitel. I rutan efter Inledning ges en del allmänna tips om att söka sociologiskt material på nätet.

Det har varit ett nöje för mig att fackgranska denna nya upplaga av Giddens Sociologi. Jag har undervisat sedan 2004 på först tredje och sedan fjärde upplagan av S­ ociologi och ser fram emot att nu hösten 2014 få undervisa på den nya femte upplagan. I granskningsarbetet vill jag främst tacka den kunniga översättaren Lisa Sjösten för de fortlöpande diskussioner vi haft under det gångna året, och jag vill också tacka Michael Allvin, Jan Hjärpe, Kjell Magnusson och Erika Willander som varit mig behjälpliga i enskilda frågor. Det kan säkert ha smugit sig in oriktigheter och de kolleger som upptäcker sådana ber jag nu kontakta mig genom förlaget. Jag tar tacksamt emot alla påpekanden om felaktigheter!

Jag hoppas slutligen att denna Giddens Sociologi kommer att vara till glädje inte bara i undervisningen utan också för alla andra samhällsintresserade människor som vill orientera sig i dagens värld utifrån ett sociologiskt perspektiv.

Uppsala den 31 mars 2014, Hedvig Ekerwald

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

21

INLEDNING

Sociologi är ett ämne som aldrig står stilla och vars teorier hela tiden förändras, något som kan göra dem svårbegripliga åtminstone för en utomstående. Men sociologins uppgift är att förstå och förklara en social värld i ständig förändring, och sociologerna har därför ingen möjlighet att klamra sig fast vid bekväma men alltmer föråldrade idéer.

I den här nya upplagan introducerar vi därför de allra senaste teorierna och idéerna vid sidan av äldre idéer, så att läsaren kan se hur sociologin har utvecklats och förändrats tillsammans med de samhällen den är en del av. Händelser som är svåra att förstå eller som skrämmer oss – som den globala uppvärmningen, krig eller terrorism – är av intresse för sociologer, som försöker förklara hur och varför de inträffar och vad man kan göra för att hantera dem. I denna sjunde upplaga, liksom i den allra första, är vårt främsta mål att inspirera en ny generation sociologer genom att presentera ett urval av den mest spännande sociologiska forskningen inom en rad olika ämnesområden.

Vi har undvikit abstrakta diskussioner om sociologiska begrepp och i stället försökt illustrera idéer, begrepp och teorier med hjälp av konkreta exempel. Dessa hämtas vanligtvis från socio­ logiska studier, men vi använder även andra typer av material (som uppgifter i pressen) när detta kan stimulera diskussionen. Språket är så rakt och enkelt som möjligt och vi har strävat efter att göra boken till en ”trevlig läsupplevelse” genom att skapa en relativt sammanhängande berättelse i de olika kapitlen och faktiskt även i boken som helhet. Tanken med den ordning kapitlen kommer i är att läsaren successivt ska behärska allt fler av sociologins olika delområden, men boken

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

kan användas på ett flexibelt sätt och är enkel att anpassa efter olika lärares behov, som alltid växlar. Man kan hoppa över kapitel eller läsa dem i en annan ordning eftersom de är relativt fristående.

Sociologin har en central position inom samhällsvetenskapen och är även en viktig del av den moderna intellektuella kulturen. Liksom alla vetenskapliga discipliner har sociologin sitt eget fackspråk, som är nödvändigt för att sociologerna ska kunna framföra sina argument på ett klart och tydligt sätt. Men vi har verkligen försökt undvika den ”jargong” som ofta letar sig in i samhällsvetenskapen, eftersom vi är medvetna om att de flesta som kommer nya till disciplinen (och även många professionella sociologer!) uppfattar den som svårbegriplig och onödig. Disciplinens mest banbrytande resultat presenteras löpande genom hela boken, tillsammans med samtida händelser, frågor och fakta. Vi strävar efter att behandla dessa på ett opartiskt, men ändå inte godtyckligt, sätt.

Till grund för hela boken ligger vår gemensamma vision om att ett brett sociologiskt synsätt förblir det bästa sättet att placera det personliga livet i en större kontext, inom vilken vi kan förstå de nära kopplingarna mellan individ och samhälle.

Centrala teman Boken består av tjugo kapitel som vart och ett behandlar ett specifikt ämne, exempelvis kriminalitet, politik, fattigdom, kön och miljön. Det finns dock ett antal teman som återkommer genom hela boken: tre som avspeglar nyckelfrågor som har format dagens sociologi och ytterligare tre som utmärker vår egen syn på de aktuella ämnena. Vi

22

Inledning

beskriver här dessa teman i tur och ordning och börjar med nyckelfrågorna.

Det första temat är social förändring. Socio­ login uppstod i kölvattnet på de stora förändringar som hade framkallats av den industriella revolutionen under 1700-talet och det tidiga 1800-talet, vilka hade upplöst den tidigare sociala ordningen och förändrat människans värld för alltid. Men den sociala förändringen upphörde inte på 1800talet. Många sociologer har faktiskt hävdat att den sedan 1970-talet går ännu snabbare, vilket har lett till att några av industrialismens organiserande strukturer – som samhällsklass, den traditionella familjen och tillverkningsindustrin – har förlorat sitt grepp om enskilda individers liv. Boken tar upp de många uttrycken för den senaste tidens sociala förändringar, bland annat ett växande antal anställda inom tjänstesektorn, framväxten av mångkulturella samhällen och informationsteknikens inverkan. Det är också tydligt att sociologerna numera måste ha ett globalt fokus i sina studier, eftersom industrialismen och dess effekter har spridit sig till i stort sett alla jordens regioner.

Det andra temat i boken är därmed det sociala livets globalisering. Under större delen av sin historia har sociologin dominerats av uppfattningen att samhällen kan studeras som oberoende enheter med egna och relativt oberoende utvecklings­linjer.

Men inte ens före industrialiseringen var olika samhällen isolerade från varandra. I dag är det enklare att se integreringsprocesserna på områden som det globala ekonomiska systemet, de stora förflyttningarna av människor genom migration och turism eller politikens internationalisering. Globaliseringen binder också samman länderna i den relativt rika och utvecklade delen av världen med de relativt fattiga utvecklingsländerna. En aspekt av detta är försöket att åstadkomma en hållbar ekonomisk utveckling, som skyddar den globala miljön och samtidigt låter utvecklingsländernas ekonomier röra sig framåt. Den första upplagan av den här boken gavs ut i Storbritannien 1989 och på svenska 1994. Den bröt ny mark genom att diskutera globaliseringen i sociologiska sammanhang,

men i dag är globaliseringen en väsentlig del av sociologiämnet. Detta är kanske det tydligaste beviset för att sociologer måste hålla sig ajour med viktiga förändringar i den verkliga världen.

Det tredje temat är social ojämlikhet. Boken innehåller separata kapitel om kön och sexualitet, ”ras” och etnicitet, åldrande, samhällsklass och funktionshinder, och i varje kapitel tittar vi närmare på den sociologiska forskningen inom respektive ämne. Sociologerna har emellertid börjat inse att viktiga sociala kategorier i samhället hänger ihop med varandra, och bildar en komplex samling livserfarenheter för varje individ.

Exempelvis kan en ung, vit arbetarklasskvinna ha andra livserfarenheter än en äldre svart medel­ klasskvinna, vilka gör det svårt att diskutera vad ”kvinnor” i allmänhet upplever. I dag undersöker man inte bara vad människor som exempelvis tillhör samma klass, kön eller etniska grupp har gemensamt, utan även livserfarenheternas komplexa mångfald. Att undersöka skärningspunkten mellan olika former av social ojämlikhet, det som kallas intersektionalitet, är ett återkommande tema som genomsyrar hela boken.

Därefter diskuterar vi tre aspekter som känne­ tecknar vårt eget sociologiska synsätt. För det första försöker vi koppla samman den småskaliga nivån eller mikronivån, där vi återfinner sociala möten och interaktion, med den storskaliga makronivån, där vi återfinner samhället och dess institutioner. Detta kan kallas för kopplingen mellan mikro och makro. Vi visar att den interaktion som äger rum i olika sammanhang på mikronivån faktiskt påverkar den större världens sociala institutioner, men att de sistnämnda också påverkar våra vardagsliv på ett djupgående sätt. Denna ömsesidiga påverkan står i centrum för många sociala processer och det är vår uppfattning att en uttömmande sociologisk analys kräver att man förstår situationer och händelser på både mikrooch makronivån.

För det andra intar boken ett komparativt historiskt perspektiv. Dagens sociologi kan inte begränsas till en förståelse av ett enda samhälle, © S T U D E N T L I TT E R AT U R

Inledning

utan man måste undersöka relationerna mellan ett stort antal samhällen och hur de påverkar varandras utveckling på olika sätt. Det sociala livets globalisering har gjort detta absolut nödvändigt och boken introducerar en stor mängd käll­ material från hela världen. Framför allt behandlar många av kapitlen både den industrialiserade eller utvecklade världen och utvecklingsländerna, vilket bidrar till flera intressanta jämförelser och framhäver den bestående globala ojämlikheten.

Samtidigt kan de jämförelser vi har gjort över tid i samma länder och regioner dessutom illustrera omfattningen av de sociala och ekonomiska framsteg som har gjorts i många utvecklingsländer. Den

komparativa historiska sociologin är nödvändig för att förstå dagens globala sociala liv.

Det tredje och sista temat är relationer mellan det sociala och det personliga. Det sociologiska tänkandet är en viktig källa till självförståelse som hjälper oss att placera in våra personliga erfarenheter i ett större socialt sammanhang.

Och vår självförståelse kan i sin tur användas för att få en bättre förståelse av den sociala världen i stort. Att studera sociologi bör vara en frigörande erfarenhet som vidgar vår fantasi, ger nya perspektiv på ursprunget till vårt beteende och gör oss medvetna om kulturella miljöer som skiljer sig från våra egna.

SOCIOLOGISK A UPPGIFTER PÅ INTERNET ­– NÅGRA TIPS HEDVIG EKERWALD

I slutet av varje kapitel anger jag några länkar som kan hjälpa läsaren att få tag på svenska uppgifter om det som kapitlet handlar om och att uppdatera det internationella materialet med de senaste statistiska uppgifterna.

De angivna länkarna fungerar när detta skrivs den 31 mars 2014, men internet är någonting mycket rörligt. Värdefulla sidor dyker upp och försvinner beroende på att ekonomiska och personella resurser ständigt förändras. Bara de stora organisationerna har medel för att underhålla och uppdatera arkiv. Det är organisationer som FN, OECD och Världsbanken. De har ofta underavdelningar eller ämnesområden som täcker in våra sociologiska intresse­områden, så det lönar sig att surfa omkring på dem. Universitetens hemsidor med speciella ämnen är däremot inte sällan beroende av någon enskild forskare, och dessa hemsidor försvinner eller blir inaktuella om den forskaren går i pension eller byter universitet.

Här följer några enkla anvisningar. Leta på en organisations webbsida upp fliken ”about” eller ”about us”, som talar om vilka som driver organisationen till vilket syfte. Sök sedan på organisationens hemsida sådant som motsvarar statistik, publikationer, resurser eller forskning. Ordet ”topics”, ämnen, kan också vara en värdefull ingång till det man söker sociologisk information om. På en universitetsinstitution där man hittat ett forsknings­program som ägnar sig åt det man söker information om, är ”working paper series” en värdefull informationskälla. Där finns de uppsatser som ännu inte publicerats, det vill säga forskningsfronten (se exempelvis Richard Swedbergs avdelning på www.economyandsociety.org på Cornell University där det just finns en ”working paper series”).

Har man hittat en för sitt ämne användbar webbplats finns där ofta i sin tur värdefulla länktips (Klimatpanelen IPCC har exempelvis ”Some useful links” med viktiga hänvisningar).

Söker man information om enskilda kända sociologer som Norbert Elias eller Judith Butler lönar det sig oftast att gå på wikipedia.org. Detta uppslagsverk som vi gör tillsammans är

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

23

24

Inledning

förvånansvärt säkert när det gäller akademiska intresseområden. Mest utförligt kan det vara på forskarens hemspråk (alltså tyska Wikipedia för Jürgen Habermas och franska Wikipedia för Michel Foucault). Ibland finns information om en viss klassiker på någon hemsida på ett universitet men sådana hemsidor upprätthålls sällan med lika stor ordentlighet som Wikipedia som används av så många. Jag menar att Wikipedia till och med kan vara mer pålitligt än encyklopedier, vars experter inte på samma sätt rättas av oss andra. Felaktigheter på Wikipedia på områden som tillhör akademin rättas ganska raskt. Men uppgifter behöver ständigt kritiskt jämföras utifrån flera källor.

Låt mig ge några allmänna tips som gäller alla kapitel i Sociologi. Använd www.gov.se för att på departementen få fram de politiska styrdokumenten för det aktuella området. Använd också Internationella Sociologförbundet, www.isa-sociology.org, för att komma fram till dess 55 forskningskommittéer, varav säkert några verkar på det sociologiska område man är intresserad av. För uppdatering av internationella uppgifter i boken är www.un.org den viktiga portalen. Även OECD-statistik kan ge mycket och den får man överblick över genom adressen www.oecd-ilibrary.org/statistics. Slutligen vad gäller allmänna tips har Giddens förlag Polity låtit bygga upp en stor avdelning på nätet med hjälp till lärare och studenter. Surfa runt där: www.polity.co.uk/giddens7/home.asp. Webbplatsen innehåller bland annat en guide till lärare med förslag på instuderingsfrågor, skrivningsfrågor med mera. Allt gäller inte eftersom den svenska upplagan är förkortad men det finns ändå många tips att hämta där!

Nu följer en kort introduktion till det mest värdefulla materialet för att få tag på svenska uppgifter till Sociologi, nämligen Statistiska Centralbyrån.

Guide till Statistiska Centralbyrån

Gå in på www.scb.se. Välj fliken Hitta statistik på startsidan, sedan den länk i vänstra spalten som heter Statistik efter ämne. Öppna och välj ämne! Ta exempelvis Arbetsmarknad i vänstra spalten. Då ser man vilka undersökningar som görs på det området och vilken myndighet som utför dem. Vi stannar kvar på SCB och väljer exempelvis Arbetskraftsundersökningarna (AKU) som bland annat ger uppgifter om arbetslöshet. Välj sedan fliken Tabeller och Diagram.

Under den fliken finns sådant färdigt material som ofta är efterfrågat, och även en möjlighet att själv göra tabeller av materialet i SCB:s stora databas.

Väljer du att göra en tabell, följer du de tre stegen under fliken ”Tabeller och Diagram” (se ovan). Välj ett underämne inom ämnet. Först därpå syns fliken ”Tabeller & diagram”: 1. Välj tabell (det vill säga ämne för tabellen), 2. Välj variabel (välj variabler i de rutor som dyker upp genom att färga dem, ange alltid variabler för rutor utmärkta med *. Om det är något man undrar så finns det precis ovanför själva rutorna i blått ”Tips och hjälp”!) och 3. Visa tabell (klicka på Fortsätt så får du din egenhändigt gjorda tabell baserad på SCB:s mycket användbara databas).

Låt oss gå tillbaka till ”Hitta statistik”. Du kan där också välja i stället för ”Statistik efter ämne” exempelvis Historisk statistik. Biblioteket på SCB har digitaliserat mängder av statistik.

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

Inledning

Kör du fast kan SCB:s bibliotekarier hjälpa dig att hitta rätt rapport på grundval av dina frågeställningar. Under Regional statistik och kartor finner du ”Regional statistik efter geografiska indelningar” och under den fliken hittar du de för hem- eller studieorten angelägna läns- och kommuntabellerna. Och de för sociologin så betydelsefulla ULF-undersökningarna finner du om du skriver ”ULF/SILC” i sökrutan överst till höger på startsidan.

Lycka till!

Hedvig Ekerwald

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

25

K AP I T E L 1

Vad är sociologi?

Den värld vi i dag lever i kan kännas befriande, spännande, förvirrande och till och med mot­ sägelsefull. Det är på många sätt enklare än tidigare att kommunicera och knyta vänskapsband med människor över hela världen, men det finns ändå våldsbrott, terrorism, krig och bestående social ojämlikhet. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare, vilket öppnar för nya möjligheter, men oron över det moderna livets skadliga inverkan på naturen är allmänt utbredd. De flesta människor i de relativt rika länderna tycks materiellt sett ha det bättre än någonsin tidigare, medan miljontals människor i andra delar av världen lever i fattigdom och förlorar sina barn till följd av brist på mat, rent vatten och grundläggande bekvämligheter. Hur kan det se ut så här samtidigt som våra möjlig­heter att kontrollera mänsklighetens öde är av ett slag som hade varit omöjligt att föreställa sig för bara några generationer sedan?

Varför ser vår värld ut som den gör? Varför skiljer sig dagens levnadsbetingelser så mycket från tidigare generationers? Varför är människans värld så oerhört ojämlik? I vilken riktning rör sig dagens samhällen? Om man aldrig har ställt sig själv den typen av frågor kan man betrakta sig själv som en nybörjarsociolog. Dessa frågor står i fokus inom sociologin, ett studieområde som har en viktig roll att spela i det moderna livet.

Sociologi kan definieras som det vetenskapliga studiet av mänskligt liv, sociala grupper, hela samhällen och den mänskliga världen i sig. Detta kan vara en förvirrande och utmanande upplevelse, eftersom det är vårt eget beteende som sociala varelser som studeras. Sociologin har extremt

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

stor spännvidd och innefattar allt från analyser av individers möten på gatan till undersökningar av internationella förbindelser och globala former av terrorism.

De flesta av oss utgår från vårt eget liv och dess välbekanta inslag – som familj, vänner och yrkesliv – när vi ser på världen. Men sociologin uppmanar oss att inta ett bredare perspektiv, för att förstå varför vi beter oss som vi gör. Den lär oss att merparten av det vi betraktar som naturligt, oundvikligt, gott och sant kanske inte är det, och att de saker vi tar för givna faktiskt har formats av historiska händelser och sociala processer. Att förstå de subtila men ändå komplexa och djup­ gående sätt på vilka våra enskilda liv avspeglar vårt sociala sammanhang och våra sociala erfarenheter är själva grunden för sociologens perspektiv.

Vad man kan förvänta sig av detta kapitel Det här kapitlet är det ena av två kapitel som tillsammans ger en introduktion till sociologiämnet.

Som inledning till hela boken ger det här kapitlet en kort introduktion till vad sociologi är, hur och varför ämnet kom till och vad det används till.

I nästa kapitel undersöker vi sociologiska teorier. Teorier är viktiga inom alla akademiska ämnen, eftersom de gör det möjligt att erbjuda förklaringar snarare än att bara presentera fakta.

Vi kan till exempel se att andelen gifta yrkesarbetande kvinnor i vår del av världen i dag är högre än på 1950-talet. Själva statistiken är utan tvekan användbar, men den fordrar en förklaring:

28

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Varför är det fler gifta kvinnor som arbetar i dag än tidigare? Bra teorier kan erbjuda just detta. De försöker förklara varför något har hänt eller förändrats och breddar på så sätt vår kunskap. Det är i kapitel 2 vi hittar viktiga moderna sociologiska teorier som feminism, funktionalism, struktureringsteori, figurationsstudier, postmodernism och fler därtill. Man ska inte låta sig avskräckas av dessa till synes svåra termer. De är egentligen bara ett snabbare sätt att beskriva de olika sätt på vilka sociologer tolkar och förstår den sociala världen.

I återstoden av det här kapitlet diskuterar vi för det första sociologi som ett sätt att tänka på världen eller ett annat sätt att se på saker som är mycket svårt att koppla bort när man väl har lärt sig behärska det. Med andra ord – en gång sociolog alltid sociolog! Världshändelser, personliga relationer, familjeliv, internationell politik och mycket mer: Du kommer att se alla dessa saker i ett annat ljus när du väl har utvecklat ett sociologiskt sätt att se och tänka.

För det andra introducerar vi ett antal idéer som utvecklades under 1800-talet och början av 1900-talet, av några av de allra första sociologerna – de som grundade den moderna sociologin som akademisk disciplin. Vi placerar dessa tänkare i sin tids historiska kontext för att illustrera de nya sociala problem de försökte lösa och hur de gick till väga. Vi diskuterar sedan några sätt att se på sociologi som kom därefter. Men denna lista är inte uttömmande, och man måste läsa kapitel 2 om ”Teorier och perspektiv” för att lära sig mer om nyare teorier.

För det tredje diskuterar vi hur man kan använda sin sociologiutbildning. Många studenter väljer att läsa sociologi för att de vill hjälpa andra och ser ämnet som en språngbräda till en lämplig ”människofokuserad” karriär. Efter en examen i sociologi kan man exempelvis arbeta med vård och omsorg, socialt arbete, undervisning eller inom det straffrättsliga systemet. Andra använder sina färdigheter i och kunskaper om forskning för att göra karriär inom företagsledning, marknadsforskning, statlig förvaltning på lokal

eller nationell nivå eller forskningskonsultering.

Ytterligare andra blir (efter vidare studier) professionella sociologer som arbetar på universitet och högskolor. Att studera sociologi kan vara första steget mot en givande och tillfredsställande karriär. Men det finns andra som studerar sociologi för att de helt enkelt vill förstå världen vi lever i bättre. Här talar vi om sociologi som ett slags personlig förkovran, som ibland leder till en specifik karriärväg och ibland inte.

Vissa utbildade sociologer använder sina färdigheter för att förbättra världen, genom att gå in och försöka förändra en befintlig situation.

Detta är ”tillämpad sociologi” och en stor del av forskningen om sociala problem som hemlöshet, fattigdom, arbetslöshet, drogberoende, själv­ skadebeteende och så vidare är tillämpad forskning. Med utgångspunkt i sina resultat kan den här typen av forskare pröva tänkbara lösningar eller rekommendera andra politiska åtgärder eller offentliga tjänster.

Kapitlet avslutas med de nyligen framförda idéerna om att sociologer måste kommunicera med vanliga människor och medierna för att sociologin ska kunna påverka samhället i större utsträckning. Vi är vana vid att se psykologer, historiker och statsvetare i rollen som experter på tv-nyheterna och i dokumentärer, men sociologer ser vi sällan. I detta avsnitt diskuterar vi vad detta beror på och vad sociologerna kan göra åt det.

Men vi börjar med att beskriva vad det innebär att ”tänka sociologiskt” – en nödvändig förutsättning för att kunna ”göra sociologi”.

Den sociologiska fantasin Att lära sig att tänka sociologiskt handlar om att utveckla sin fantasi. Att studera sociologi är inte bara en rutinmässig process som går ut på att tillägna sig kunskap från böcker av den här typen. En sociolog måste kunna frigöra sig från sina närmaste personliga omständigheter och placera saker i en större kontext. För att kunna arbeta sociologiskt måste man utveckla vad den © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

amerikanske författaren C. Wright Mills, i en berömd formulering, kallade sociologisk fantasi (Mills 1970).

Den sociologiska fantasin, eller visionen, kräver först och främst att vi ”tänker oss bort” från våra vardagsrutiner för att på så sätt kunna se dem ur en ny synvinkel. Tänk på den till synes banala handlingen att dricka en kopp kaffe. Vad kan man, från en sociologisk synvinkel, säga om en så pass vanlig och ointressant handling?

Man skulle kunna börja med att säga att kaffe inte bara är en dryck; den är en del av våra dagliga sociala aktiviteter, och har därmed ett symboliskt värde. De ritualer som är förknippade med kaffe­ drickande är ofta viktigare än handlingen i sig.

För många människor är morgonkaffet centrum i en personlig rutin och ett viktigt första steg mot att börja dagen. Senare på dagen kan morgon­ kaffet följas av kaffe i andras sällskap och utgör då grunden för en gruppritual, inte bara en personlig ritual. Två människor som bestämmer sig för att dricka en kopp kaffe tillsammans är troligtvis mer intresserade av att träffas och prata än de är av vad de dricker. I alla samhällen ger intag av mat och dryck möjligheter till social interaktion, vilka erbjuder ytterst intressanta teman för sociologiska undersökningar. Men det slutar inte där.

Kaffe innehåller också koffein, en drog med en stimulerande effekt på hjärnan. Många dricker kaffe för att få en ”extra skjuts”. De långa dagarna på kontoret eller de sena nätterna med kurslitteraturen – det finns studenter som studerar på det sättet, tro det eller ej – blir mer uthärdliga genom regelbundna kaffepauser. Kaffe är en vanebildande substans men människor som är beroende av kaffe brukar inte betraktas som ”drogmissbrukare”.

Detta beror på att kaffe, liksom alkohol, är en socialt accepterad drog, vilket exempelvis kokain inte är. Men det finns samhällen där man tolererar användningen av kokain men rynkar på näsan åt både kaffe och alkohol. Sociologer är intresserade av varför dessa skillnader finns och hur de har uppstått.

För det tredje dras en individ som dricker en © S T U D E N T L I TT E R AT U R

29

kopp kaffe, utan att vara medveten om det, in i en komplex väv av sociala och ekonomiska relationer som löper kors och tvärs över planeten. Kaffet sammanlänkar människor i de rikaste respektive de fattigaste delarna av världen. Det konsumeras i stor omfattning i rika länder men odlas framför allt i fattiga länder. Kaffe är en av de värdefullaste varorna på världsmarknaden, och är i många länder den främsta källan till utländsk valuta.

Produktionen, transporten och distributionen av kaffe kräver löpande transaktioner mellan människor som befinner sig i en helt annan del av världen än kaffedrickaren. Att studera den här typen av globala kopplingar är en viktig uppgift för dagens sociologer.

För det fjärde förutsätter handlingen att smutta på en kopp kaffe en lång process av social och ekonomisk utveckling. Liksom andra välbekanta inslag i den västerländska kosthållningen – som te, bananer, potatis och vitt socker – började kaffe konsumeras i stor skala först mot slutet av 1800talet, även om det var modernt i den sociala eliten innan dess. Drycken har visserligen sitt ursprung i Mellanöstern, men började masskonsumeras i vår del av världen under den västerländska expansionen för över 200 år sedan. I stort sett allt kaffe vi dricker i dag kommer från områden som Sydamerika och Afrika, som koloniserades av européerna. Det är alltså inte en ”naturlig” del av den västerländska kosthållningen.

För det femte har kaffe en central roll i dagens debatter om globalisering, rättvis internationell handel, mänskliga rättigheter och miljöför­störing.

Kaffet har blivit en politiserad ”märkesvara”.

Konsu­menternas val av vilken sorts kaffe de ska dricka och var de köper det har blivit en livsstilsfråga. Vissa människor dricker bara ekologiskt kaffe, koffeinfritt kaffe eller ”rättvisemärkt” kaffe.

Det senare innebär att kaffet köps till fullt marknadspris av småproducenter i utvecklingsländer.

Andra går till fristående kaféer snarare än stora kedjor som Starbucks. För sociologer är den till synes triviala handlingen att dricka en kopp kaffe oerhört fascinerande.

30

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

TÄNK KRITISK T:

Vårt kaffeexempel visar hur den sociologiska fantasin fördjupar vår förståelse av vardagliga aktiviteter. Men kan den förändra människors beteende och i så fall hur? Utgå från ”kaffets sociologi” och försök ge några svar på denna fråga.

Studera människan och samhället Man säger ofta att sociologi är ”vetenskapen om samhället”. Men vad är då ”samhället”? När sociologer talar om ett samhälle brukar de syfta på en grupp människor som lever inom ett avgränsat område och uppvisar gemensamma kulturella särdrag som språk, värderingar och grundläggande uppförandenormer. Vi kan därmed tala om det franska samhället eller det danska samhället. ”Samhället” rymmer emellertid även institutioner – som vissa typer av styrelseformer, utbildningssystem och familjestrukturer – och de relativt stabila relationerna mellan dessa. De varaktiga mönster som skapas av relationerna mellan människor, grupper och institutioner bildar ett samhälles sociala struktur. När vi börjar tänka på det sociala livet med hjälp av begreppen samhälle, institutioner och sociala strukturer har vi börjat använda vår sociologiska fantasi och ”tänka sociologiskt”.

När man har tillägnat sig en förmåga att fantisera sociologiskt ser man att många händelser som endast tycks angå en individ i själva verket speglar större frågeställningar. En skilsmässa kan vara känslomässigt uppslitande för den som går igenom den – det Mills kallar ett ”personligt bekymmer”.

Men skilsmässa är samtidigt ett betydande ”allmänt problem” som påverkar pensionssystemet, bidragssystemet och bostadsbehovet. Även arbetslöshet kan vara en personlig tragedi för någon som förlorar sitt jobb och inte hittar ett nytt tillräckligt snabbt, men när miljontals människor befinner sig i samma situation handlar det långtifrån bara om

privata känslor av hopplöshet. Det rör sig då om ett allmänt problem som är ett uttryck för större samhällstrender.

Försök att tillämpa den sociologiska fantasin på ditt eget liv. Man behöver inte bara tänka på tråkiga händelser. Fundera över orsaken till att du över huvud taget bläddrar i den här boken – varför bestämde du dig för att läsa sociologi? Du kan vara en motvillig sociologistudent (men så är det väl ändå inte?) som går kursen enbart för att den ingår i din utbildning till jurist, lärare, journalist eller företagsledare. Eller så vill du bara väldigt gärna förstå världen du lever i bättre. Oavsett motivation har du sannolikt, utan att veta om det, en hel del gemensamt med andra sociologistudenter. Det beror på att ditt privata beslut samtidigt avspeglar din position i det större samhället.

Stämmer någon av följande saker in på dig? Är du ung? Vit? Har du akademisk bakgrund eller kanske tjänstemannabakgrund? Har du haft, eller har du fortfarande, ett deltidsjobb för att få mer pengar varje månad? Du vill kanske hitta ett bra jobb när du är klar med utbildningen men är ganska ointresserad av själva studierna? Du vet kanske inte vad sociologi är men tror att det har något att göra med hur människor beter sig i grupp? Över tre fjärdedelar av läsarna kommer att svara ”ja” på alla de här frågorna. Universitetsstudenter är inte representativa för befolkningen som helhet utan brukar vanligtvis komma från mer privilegierade samhällsgrupper, och deras attityder speglar i allmänhet attityderna hos deras vänner och bekanta.

Vår sociala bakgrund spelar en oerhört viktig roll för vilka beslut vi uppfattar som lämpliga.

Eller så stämmer inget av detta in på dig. Du kommer kanske från en etnisk minoritet eller från relativt fattiga förhållanden. Du är kanske medel­ ålders eller äldre. Av detta kan man troligtvis dra vissa slutsatser. Du har säkert varit tvungen att kämpa för att komma dit du är i dag. Du har kanske varit tvungen att övervinna negativa reaktioner från vänner och andra som tycker att det är rena dårskapen att säga upp sig från jobbet, skuldsätta sig eller riskera att misslyckas. Eller © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

så kombinerar du högre utbildning med att vara förälder på heltid. Även om alla påverkas av sitt sociala sammanhang så bestäms vårt beteende aldrig helt och hållet av detta sammanhang. Sociologin undersöker kopplingarna mellan vad samhället gör med oss och vad vi gör med oss själva och samhället. Våra aktiviteter strukturerar – eller ger form åt – den sociala världen runt omkring oss samtidigt som de struktureras av denna värld.

Våra sociala samman­hang utgörs inte av en mängd helt slumpmässiga händelser och handlingar; de är strukturerade på specifika sätt, eller följer vissa mönster. Det finns regelbundenheter i vårt sätt att bete oss och i våra relationer med varandra.

Idén om en ”struktur” för visserligen tankarna till en byggnad men sociala strukturer påminner egentligen inte särskilt mycket om fysiska strukturer, som när de väl har byggts existerar oberoende av våra handlingar. Mänskliga samhällen befinner sig i en process av ständig strukturering. Det innebär att de hela tiden omskapas av själva de ”byggstenar” de utgörs av – människor som du och jag. Vi återvänder till kaffeexemplet. Det är inte så att kaffekoppen i din hand bara dyker upp från ingenstans. Du väljer att gå till ett specifikt kafé, du väljer om du ska dricka en latte eller en espresso. När du fattar de här besluten, tillsammans med miljontals andra människor, formar du marknaden för kaffe, vilket i sin tur påverkar kaffeproducenternas liv på andra sidan jordklotet.

Vi har sett dramatiska bevis för de sociala strukturernas formbarhet under de senaste årtiondena. De kommunistiska regimerna i Östeuropa, däribland det forna Sovjetunionen, föll snabbt samman i slutet av 1980-talet och början av 1990talet, när vanliga människor gick ut på gatorna och protesterade mot bristen på frihet och ekonomisk utveckling. Ingen förutsåg att kommunismens till synes fasta sociala strukturer skulle svikta bara för att människor slutade ge legitimitet åt regimerna och deras ledare. År 2011 inleddes så en rad uppror mot auktoritära regimer i Mellanöstern och Nordafrika, där människor uttryckte sitt missnöje och © S T U D E N T L I TT E R AT U R

31

krävde förändring. I Libyen tog överste Muhammar Gaddafis 42-åriga regim slut och i Egypten avsattes president Hosni Mubarak efter att demonstranterna tagit över Tahrir-torget i huvudstaden Kairo. Den här typen av revolutionära händelser visar att sociala strukturer befinner sig i en ständig utvecklingsprocess och aldrig är huggna i sten, hur stabila eller ”naturliga” de än kan verka.

Det sociologiska tänkandets utveckling Många studenter som börjar läsa sociologi blir förvånade över den stora mängd olika perspektiv de ställs inför. Sociologi har aldrig varit en disciplin där en enda samling idéer accepteras som giltiga av alla, även om det har funnits perioder då vissa teorier har dominerat mer än andra.

Sociologer är ofta oeniga om hur det mänskliga beteendet ska studeras och om hur forskningsresultat ska tolkas. Detta är fullständigt normalt och gäller alla vetenskapliga ämnen. Till skillnad från fysiken eller kemin innebär sociologin att vi studerar oss själva, vilket betyder att vi på allvar måste utmana åsikter och attityder som vi har haft under lång tid. Sociologin kan göra oss förvirrade och bekymrade. Ändå måste vi anstränga oss till det yttersta för att lägga våra känslomässiga och politiska övertygelser åt sidan så länge vi befinner oss i processen att ”göra sociologi”.

Teorier och teoretiska perspektiv Det är ett faktum att jag köpte en kopp kaffe i morse, att den kostade en viss summa pengar och att kaffebönorna som användes för att göra den hade odlats i Centralamerika, men i sociologin vill vi också veta varför saker händer. För att få veta det måste vi konstruera teorier som kan förklara våra fakta. Vi vet exempelvis att miljontals människor i dag använder nätet och sociala medier för att hålla kontakten med vänner eller för att skriva internetdagböcker. Men denna utveckling är helt ny. Hur kom de sociala medierna till och varför är det så många människor som använder dem? Varför är

32

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

unga människor mer benägna att använda sociala medier än äldre personer? Vilken inverkan tror vi att de sociala medierna kommer ha på tidigare kommunikationsformer? För att besvara den här typen av frågor behöver vi teorier.

Att ställa upp teorier handlar om att konstruera abstrakta tolkningar med hjälp av en grupp logiskt sammanhängande påståenden som förklarar en mängd empiriska eller ”faktiska” situationer. En teori om sociala medier skulle till exempel ha till syfte att visa hur kommunikationsteknologin har utvecklats över tid och vilka förutsättningar som var nödvändiga för de nya mediernas framgångar.

God sociologi kännetecknas av att faktainsamling och förklarande teorier är nära sammanlänkade.

Vi kan bara utveckla giltiga teoretiska förklaringar om vi kan testa dem med hjälp av empirisk forskning. I motsats till vad människor brukar tro talar fakta inte för sig själva, utan de måste tolkas.

Många sociologer arbetar främst med faktainsamling, men om de inte har någon teoretisk kunskap att luta sig mot kommer deras forskning troligtvis inte att kunna förklara de komplexa skeenden de observerar. Detta gäller även sådan forskning som utförs enbart med praktiska mål i åtanke.

Många ”praktiska människor” är misstänksamma mot teoretiker och har ibland en bild av sig själva som alltför ”jordnära” för att bry sig om sådana abstrakta idéer. Men alla praktiska beslut bygger på teoretiska antaganden. Chefen för ett företag kan till exempel vara helt ointresserad av ”teori”. Trots det kan hon anse att det är pengar som motiverar de anställda att arbeta hårt. Detta är inget annat än en underliggande teoretisk tolkning av det mänskliga beteendet, som chefen tar för given utan att inse det.

Utan en teoretisk utgångspunkt vet vi inte ens vad vi ska titta efter när vi inleder en studie eller tolkar våra resultat i slutet av forskningsprocessen. Men vi ställer inte upp teorier enbart för att tolka fakta. Det teoretiska tänkandet måste också förhålla sig till generella problem med hur det sociala livet kan och bör studeras. Bör sociologiska metoder utformas med naturvetenskapen som

förebild? Hur kan vi bilda oss en uppfattning om människans medvetande, sociala handlande och institutioner? Vad kan sociologer göra för att hålla sina egna förutfattade meningar utanför forskningen? Bör de ens försöka? Det finns inga enkla svar på dessa frågor, och de har besvarats på olika sätt alltsedan sociologin uppstod på 1800-talet.

Sociologins grundare Människor har länge varit nyfikna på orsakerna bakom sitt eget beteende, men under tusentals år byggde försöken att förstå människan på tänkesätt som fördes vidare från generation till generation.

Innan de moderna vetenskaperna uppstod var det ”folkseder” – traditionella kunskaper och handlingsmönster som gick i arv – som härskade i de flesta samhällen, och dessa levde kvar en bra bit in på 1900-talet. Ett exempel är människors syn på hälsa och sjukdomar. Äldre människor med goda kunskaper om ett samhälles folkseder gav råd om hur man kunde förebygga krämpor och bota sjukdomar. Cratis Williams reflekterar över sin amerikanska uppväxt i Lawrence County, i delstaten Kentucky, och ger oss ett smakprov på den tidens appalachiska kultur (Williams 2003 s. 397–398): Om man hängde en blybricka i ett snöre runt ett barns hals skyddade man det mot förkylningar och höll häxor borta när barnet sov. Barn som hemsöktes av mardrömmar kunde bära dessa blyamuletter för god nattsömn och trevliga drömmar, eftersom mardrömmar orsakades av häxor och andra onda varelser som var maktlösa när det fanns bly i närheten. Vuxna som led av snarkningar och mardrömmar sökte lindring genom att lukta på en smutsig strumpa när de gick och lade sig.

I dagens moderna samhällen är det mycket få människor som förespråkar den här typen av metoder eller hyser liknande övertygelser. Vi har i stället en mer vetenskaplig syn på hälsa och sjukdomar. Barn vaccineras mot sjukdomar som tidigare var vanliga och får lära sig att mardrömmar är något normalt och oftast ofarligt. Det är © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

inte heller särskilt vanligt att apoteken säljer gamla svettiga strumpor som bot mot snarkningar! De systematiska försöken att studera det sociala livet har sitt ursprung i ett antal genomgripande förändringar som började med franska revolutionen 1789 och den industriella revolutionen vid mitten av 1700-talet i Europa. Dessa händelser innebar slutet för äldre, traditionella sätt att leva, och sociologins grundare försökte förstå varför dessa radikala förändringar hade ägt rum. Genom detta utvecklade de mer systematiska och vetenskapliga sätt att se på den sociala respektive den naturliga världen, något som utmanade konventionella religiösa övertygelser.

Auguste Comte Ingen enskild individ kan grunda ett helt ämnesområde, och många personer var delaktiga i att utveckla det tidiga sociologiska tänkandet. Någon som brukar ges en särskilt framskjuten position är emellertid Auguste Comte (1798–1857), som uppfann ordet ”sociologi” omkring 1840. Comte hade från början använt termen ”social fysik” för att beskriva det nya ämnet, men den användes redan av några av hans intellektuella rivaler. För att särskilja sitt eget synsätt från deras myntade han termen ”sociologi”.

Comtes tänkande speglade den omvälvande tid han levde i. Comte ville skapa en vetenskap om samhället som kunde identifiera den sociala världens ”lagar”, på samma sätt som natur­ vetenskapen hade identifierat naturens lagar. Han insåg visserligen att alla vetenskapliga discipliner har sina egna teman, men trodde att man kunde tillämpa en liknande logik och vetenskaplig metod på dem. Genom att fastställa de lagar som styr mänskliga samhällen skulle vi kunna påverka framtiden och skapa större lycka och välgång för hela mänskligheten.

Comte ville att sociologin skulle bli en ”positiv vetenskap” med samma slags exakta metoder som astronomer, fysiker och kemister använder.

Positivism är en doktrin som säger att veten­ skapen endast ska studera observerbara företeelser © S T U D E N T L I TT E R AT U R

33

som kan upplevas direkt genom erfarenheten.

Genom noggrann observation kan man sluta sig till lagar som kan förklara förhållandet mellan de observerade fenomenen. Genom att förstå de orsaksmässiga relationerna mellan olika händelser kan vetenskapsmän förutspå vad som kommer att hända i framtiden. Inom sociologin har det positivistiska synsättet till syfte att producera kunskap om samhället utifrån bevis från observationer, jämförelser och experiment.

Comte hävdade att människans försök att förstå världen hade genomgått tre stadier: det teologiska, det metafysiska och det positiva. Under det teologiska stadiet styrdes tänkandet av religiösa idéer och av övertygelsen att samhället var ett uttryck för Guds vilja. Under det metafysiska stadiet började man betrakta samhället i naturliga snarare än övernaturliga termer. Det positiva stadiet inleddes med Copernicus, Galileos och Newtons upptäckter, och det var nu man började använda vetenskapliga metoder för att studera samhället. Comte ansåg att sociologin var den sista vetenskapen som skulle utvecklas, men också den mest betydelsefulla och komplexa.

Under den senare delen av sin karriär var Comte väl medveten om tillståndet i det samhälle han levde i, och han riktade sin uppmärksamhet mot den ojämlikhet som industrialiseringen hade skapat och det hot den utgjorde mot den sociala sammanhållningen. Den långsiktiga lösningen var, enligt hans uppfattning, att skapa moraliskt samförstånd genom en ny ”mänsklighetens religion” för att hålla ihop samhället trots de nya mönstren av ojämlikhet. Comtes vision förverkligades aldrig, men genom att vara med och grunda en vetenskap om samhället bidrog han på ett viktigt sätt till den professionalisering av sociologin som akademisk disciplin som ägde rum längre fram.

Émile Durkheim Det fanns en annan fransk sociolog, Émile Durkheim (1858–1917), vars idéer kom att få ett mer varaktigt inflytande över sociologin än

34

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Comtes. Durkheim betraktade sociologin som en ny vetenskap som gjorde traditionella filosofiska frågor till sociologiska, något som krävde att man studerade den verkliga världen. Han menade att vi måste studera det sociala livet på samma objektiva sätt som de vetenskapsmän som studerar naturen.

Det är kärnbudskapet i hans välkända uppmaning att ”betrakta sociala fakta som ting”. Med detta menade han att sociala institutioner existerar i en hård och objektiv verklighet, och därför kan analyseras på samma noggranna sätt som objekt i naturens värld.

Vad är då sociala fakta? Durkheim förklarar att sociala fakta är alla de institutioner och handlingsregler som begränsar eller kanaliserar mänskligt beteende. För individen kan sociala fakta upplevas ungefär som en yttre press, även om de för det allra mesta tas för givna och uppfattas som naturliga eller normala delar av livet.

Valuta­systemet är till exempel ett socialt faktum vi sällan tänker på. Vi får betalt i pengar, vi lånar pengar av banken när vi ska köpa en bil eller ett hus och om vi inte sköter vår ekonomi anses vi ha låg kreditvärdighet och får kanske inte låna. Men valutasystemet fanns där redan när vi föddes och vi är tvungna att följa dess regler, eftersom vi måste använda det för att vara en del av samhället. I den betydelsen kan man säga att systemet begränsar eller formar vårt sätt att handla. Detta är typiskt för alla sociala fakta – de existerar oberoende av individen och formar hennes handlingar.

I sin analys av självmord använde Durkheim begreppet sociala fakta för att förklara varför vissa länder har högre självmordsfrekvens än andra (se ”Klassiska studier 1.1” nedan). Självmord kan uppfattas som en fullkomligt individuell handling, som ett resultat av stor olycka eller kanske djup depression. Ändå kunde Durkheim visa att sociala fakta som religion, äktenskap och skilsmässa och samhällsklass påverkar självmordsstatistiken. Och eftersom det finns regelbundna mönster i olika länder måste dessa mönster förklaras sociologiskt snarare än psykologiskt.

Durkheim ägnade mycket tid åt att studera de

förändringar som omskapade samhället under hans egen livstid och var särskilt intresserad av social och moralisk solidaritet – vad det är som binder samman ett samhälle. Solidariteten upprätthålls när individer integreras i sociala grupper och styrs av en uppsättning gemensamma värderingar och sedvänjor. I The division of labour in society (1984 [1893]; originalets titel De la division du travail social) hävdade Durkheim att industrisamhällets intåg också förde med sig nya typer av solidaritet.

Enligt Durkheim kännetecknas äldre kulturer med en låg grad av arbetsdelning (specialiserade roller, exempelvis en tydlig yrkesindelning) av mekanisk solidaritet. De flesta människor har samma typ av sysselsättning och förenas av sina gemensamma erfarenheter och delade över­ tygelser. Men den moderna industrins utveckling och städernas utbredning gav upphov till en ökad arbetsdelning, som innebar slutet för den mekaniska formen av solidaritet. Till följd av den allt större specialiseringen av arbetsuppgifter och roller skapades en ny typ av sammanhållning, organisk solidaritet. När arbetsdelningen ökar blir människor mer beroende av varandra, eftersom alla behöver de varor och tjänster som andra yrkesgrupper tillhandahåller. Liksom den mänskliga ”organiska” kroppen är varje del eller organ beroende av alla de övriga för att hela samhället eller kroppen ska fungera väl.

Durkheim ansåg dock att den sociala förändringen i den moderna världen gick så snabbt och var så kraftig att stora svårigheter uppstod.

När ett samhälle förändras innebär det att även livsstilar, moral, övertygelser och uppfattningar om vad som är ett acceptabelt beteendemönster förändras. Men när förändringarna sker snabbt och kontinuerligt förlorar de gamla värderingarna sitt grepp om människor utan att några nya hinner etableras. Durkheim kallade den här typen av oro och osäkerhet för anomi – en stark känsla av vilsenhet, rädsla och hopplöshet som fick många människor att känna att deras liv saknade mening och struktur. © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

KLASSISK A STUDIER 1.1 DURKHEIMS STUDIE AV SJÄLVMORDSFREK VENS Forskningsproblemet

En av livets mest skrämmande sidor är det faktum att det finns människor som väljer att begå självmord. De efterlevande lämnas då ofta kvar med fler frågor än svar. Varför beslutar sig vissa personer för att ta sitt eget liv? Varifrån kommer egentligen den press de upplever? En av de första sociologiska klassikerna som utforskar relationen mellan individen och samhället är Émile Durkheims analys av självmordsfrekvens, Självmordet (Durkheim 1983 [1897]). Även om människor ser sig själva som individer med fri vilja och fria val är deras beteende ofta socialt format och Durkheims studie visar att till och med en högst personlig handling som självmord är påverkad av vad som händer i den sociala världen.

Man hade forskat om självmord även före Durkheims studie, men han var den förste att hävda en sociologisk förklaring. Tidigare författare hade medgett att det fanns vissa sociala faktorer som inverkade på självmord, men använde i allmänhet ras, klimat eller mental ohälsa för att förklara sannolikheten för att en individ skulle begå självmord. Enligt Durkheim var självmord dock ett socialt faktum som enbart kunde förklaras av andra sociala fakta. Självmordsfrekvensen var inte bara summan av enskilda självmord – den var ett fenomen som följde vissa specifika mönster. Självmordsfrekvensen varierar exempelvis avsevärt mellan olika samhällen i världen (se figur 1.1).

När Durkheim undersökte officiell självmordsstatistik i Frankrike upptäckte han att vissa kategorier av människor hade större sannolikhet att begå självmord än andra. Han upptäckte till exempel att fler män än kvinnor begick självmord och likaså fler protestanter än katoliker, fler rika än fattiga och fler ensamstående än gifta. Durkheim lade också märke till att självmordsfrekvensen tenderade att vara lägre i krigstider och högre under perioder av ekonomisk förändring eller instabilitet. Vad kunde detta bero på?

per 100000

Figur 1.1 Självmordsfrekvens efter land och region, 2011. Källa: WHO (2011).

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

>13 65–13 <65 uppgift saknas

35

36

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Durkheims förklaring

Av dessa upptäckter drog Durkheim slutsatsen att det finns sociala krafter utanför individen som påverkar självmordsfrekvensen. Han kopplade sin förklaring till tanken om social solidaritet och två typer av band i samhället – social integration och social reglering. Durkheim hävdade att människor som är starkt integrerade i sociala grupper, och vars önskningar och ambitioner styrs av sociala normer, hade lägre sannolikhet att begå självmord. Med utgångspunkt i den relativa närvaron eller frånvaron av integration och reglering urskilde han fyra typer av självmord.

1 Egoistiska självmord kännetecknas av en låg grad av integration i samhället och inträffar när en individ är isolerad, eller när hans eller hennes band till en grupp försvagas eller bryts. Den låga självmordsfrekvensen bland katoliker skulle kunna förklaras med deras starka sociala gemenskap, medan den personliga och moraliska friheten bland protestanter innebär att de ”står ensamma” inför Gud. Äktenskapet skyddar individen mot självmord genom att integrera honom eller henne i en stabil social relation, medan ensamstående förblir mer isolerade i samhället. Den lägre självmordsfrekvensen i krigstider kan, enligt Durkheim, ses som ett tecken på ökad social integration inför hotet från en yttre fiende.

2 Anomiska självmord orsakas av bristande social reglering. Här hänvisade Durkheim till det sociala tillståndet anomi, som innebär att människor blir ”normlösa” som ett resultat av snabba förändringar eller instabilitet i samhället. Förlusten av en fast referenspunkt för normer och önskningar – som i tider av ekonomisk omvälvning eller i samband med personliga kriser som skilsmässor – kan störa balansen mellan människors omständigheter och deras önskningar.

3 Altruistiska självmord inträffar när en individ är ”överintegrerad” – de sociala banden är för starka – och värdesätter samhället mer än sig själv. I ett sådant fall blir självmord en uppoffring för det ”allmänna bästa”. Japanska kamikazepiloter och muslimska ”självmordsbombare” är exempel på personer som begår altruistiska självmord. Durkheim såg dessa som typiska för traditionella samhällen där det råder mekanisk solidaritet.

4 Den sista typen av självmord är fatalistiska självmord. Durkheim ansåg visserligen att denna kategori hade förlorat sin relevans, men menade att den här typen av självmord inträffar när en individ styrs alltför mycket av samhället. Förtrycket av individen ger en känsla av maktlöshet inför ödet eller samhället.

Självmordsfrekvensen varierar mellan olika samhällen men följer regelbundna mönster inom enskilda samhällen över tid. Durkheim betraktade detta som bevis för att det finns starka och varaktiga sociala krafter som påverkar självmordsfrekvensen. Undersöker man självmordsfrekvens kan man upptäcka generella sociala mönster i individuella handlingar.

Kritiska röster

Sedan Självmordet gavs ut har många invändningar framförts mot Durkheims studie, i synnerhet mot hans okritiska sätt att använda officiell statistik, hans ointresse för icke-sociala faktorers inverkan på självmord och hans uppfattning att alla typer av självmord kan klassi­ ficeras. En del kritiker har också visat hur viktigt det är att förstå de sociala processerna när man samlar in data om självmord, eftersom rättsläkares definitioner och kriterier påverkar det

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

37

antal dödsfall som faktiskt registreras som ”självmord”. På grund av detta kan självmordsstatistiken variera starkt mellan olika samhällen, inte nödvändigtvis på grund av skillnader i självmordsbeteende utan för att rättsläkare går till väga på olika sätt när de registrerar oförklarliga dödsfall.

Relevans i dag

Trots den här typen av befogad kritik har Durkheims studie förblivit en klassiker. Den bidrog till att etablera sociologin som en disciplin med ett bestämt fokus – studiet av sociala fakta – och det bärande argumentet i hans bok om självmord är fortfarande övertygande: För att fullt ut förstå den till synes mest personliga självmordshandling måste man söka en sociologisk förklaring och inte bara undersöka personliga drivkrafter.

TÄNK KRITISK T:

De som har kritiserat Durkheims självmordsstudie menar att hans användning av osäker officiell statistik leder till att studiens teoretiska förklaring av självmords­ frekvens försvagas. Håller du med? Vilka argument kan man lägga fram för att Durkheims huvudtes – att självmord inte är en uteslutande individuell handling – fortfarande är giltig?

Karl Marx Karl Marx (1818–1883) idéer står i skarp kontrast till Comtes och Durkheims, trots att också han försökte förklara de förändringar som förknippades med den industriella revolutionen. När Marx var ung ledde hans politiska aktiviteter till att han hamnade i konflikt med de tyska myndigheterna, och efter en kortare tid i Frankrike gick han i permanent exil i Storbritannien. Där såg han fabrikerna breda ut sig och industriproduktionen öka i omfattning, liksom den ojämlikhet som blev resultatet. Hans intresse för den europeiska arbetar­rörelsen och socialistiska idéer återspeglades i hans böcker och artiklar, och en stor del av hans arbete kretsade kring politiska och ekonomiska frågor. Men med tanke på att han kopplade ekonomiska problem till sociala institutioner är hans texter fulla av sociologiska insikter.

Trots att han skrev om den mänskliga historien i stort låg Marx huvudfokus på utvecklingen av © S T U D E N T L I TT E R AT U R

kapitalismen: ett produktionssystem som skiljer sig radikalt från alla tidigare ekonomiska system.

Marx identifierade två viktiga beståndsdelar i det kapitalistiska företaget. Den första är kapitalet, det vill säga alla tillgångar – pengar, maskiner och även fabriker – som kan användas direkt eller investeras för framtida avkastning. Kapitalackumulationen går hand i hand med den andra beståndsdelen: lönearbete. Lönearbete utförs av den grupp arbetare som inte äger några produktionsmedel själva, utan måste ta de anställningar som erbjuds av dem som äger kapitalet.

Marx hävdade att de som äger kapitalet – kapitalisterna – utgör en styrande klass, medan den stora massan av befolkningen bildar en klass av avlönade arbetare – arbetarklassen. När industrialiseringen spred sig flyttade ett stort antal bönder, som tidigare hade försörjt sig genom jordbruk, till de växande städerna. De kom där att utgöra en urban industriarbetarklass, som Marx också

38

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

kallade proletariatet. Enligt Marx är kapitalismen ett system av klasser, i vilket relationen mellan de två största klasserna präglas av konflikt. Trots att kapitalägarna och arbetarna är beroende av varandra – kapitalisterna behöver arbetskraft och arbetarna behöver löner – råder det ingen jämvikt i detta ömsesidiga beroendeförhållande. Arbetarna saknar helt eller delvis kontroll över sitt arbete, och arbetsgivarna kan skapa profit genom att lägga beslag på produkterna av arbetarnas arbete.

Marx såg klasskonflikterna som den historiska utvecklingens drivkraft; som ”historiens motor”.

Så här skriver Marx och Engels (1994 [1848], s. 10) i början av Kommunistiska manifestet: ”Alla hittills­ varande samhällens historia är klasskampens historia.” Enligt Marx har vi under historiens lopp genomgått en rad olika stadier, som inleddes med ”primitiva kommunistiska” samhällen bestående av jägare och samlare och fortsatte med antikens slavsamhällen och feodala system med landägare och lantarbetare. Den nya egendomsägande eller kapitalistiska klassen ersatte den jordägande adeln, och på samma sätt som kapitalisterna hade kullkastat den feodala ordningen skulle kapitalisterna själva störtas av proletariatet.

Enligt Marx skulle arbetarna göra revolution och skapa ett nytt samhälle, utan någon skarp skiljelinje mellan ägare och arbetare. Detta stadium kallade han för kommunism. Alla former av ojämlikhet skulle inte försvinna, men samhället skulle inte längre vara uppdelat i en liten klass med monopol på den ekonomiska och politiska makten och en stor massa som inte tjänar särskilt mycket på sitt arbete. Det ekonomiska systemet skulle bygga på gemensamt ägande och ett mer humant och jämlikt samhälle skulle växa fram.

Marx idéer kom att få stort inflytande under 1900-talet. Fram till för bara någon generation sedan levde över en tredjedel av jordens befolkning i samhällen vars regeringar hämtade inspiration från Marx idéer. Sedan den revolutionsvåg som började i Polen 1989 och därefter fick kommunistiska regimer på fall över hela Östeuropa, för att slutligen leda till kommunismens fall i självaste

Sovjetunionen 1991, har Marx idéer tappat mark.

Till och med i Kina, där ett kommunistiskt parti fortfarande sitter vid makten, har den kapitalistiska ekonomiska utvecklingen fått starkt fäste.

Det känns som att den arbetarrevolution som Marx förutspådde ligger längre bort i dag än den gjorde på Marx egen tid.

Max Weber Liksom Marx var Max Weber (1864–1920) inte bara sociolog, utan intresserade sig för många olika områden. Han föddes i Tyskland, där han tillbringade större delen av sin akademiska karriär, och i sina verk behandlar han nationalekonomi, juridik, filosofi och komparativ historia, liksom sociologi. Han intresserade sig också för kapitalismens utveckling och för hur moderna samhällen skiljer sig från tidigare typer. I ett antal studier beskrev Weber några av de grundläggande dragen hos moderna industrisamhällen och formulerade centrala frågor som fortfarande är av central betydelse i dagens sociologi.

För Weber var klasskonflikter inte lika betydelsefulla som för Marx. Ekonomiska faktorer är viktiga enligt Weber, men också idéer och värderingar kan bidra till att skapa social förändring. I sitt hyllade och omdiskuterade verk Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1978 [1904–1905]) för han fram tanken att religiösa värderingar – särskilt sådana som har med puritanism att göra – var av grundläggande betydelse för det kapitalistiska synsättets uppkomst. Till skillnad från andra tidiga sociologer hävdade Weber att sociologer bör studera social handling – de subjektivt meningsfulla handlingar som männi­ skor utför, och som riktas mot andra människor.

Det är sociologins uppgift att förstå meningen bakom alla dessa individuella handlingar.

En viktig del av Webers sociologiska perspektiv är idealtypen. Idealtyper är modeller som kan göra oss medvetna om ett socialt fenomen och hjälpa oss att förstå det. Dessa hypotetiska konstruktioner kan på ett effektivt sätt få upp forskares ögon för ett ämne. Vi kan exempelvis © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

konstruera en enkel idealtypisk ”terroristgrupp” baserat på de mest framträdande dragen hos IRA i Nordirland, ETA i Spanien, Röda brigaderna i Italien och al-Qaidas globala nätverk. Vi kan notera att alla dessa grupper verkar utanför den traditionella politiken; de använder extremt våld mot staten och riktar in sig på civila för att visa sin makt. Vi kan sedan använda denna idealtyp för att analysera andra verkliga fall av politiskt våld.

I verkligheten finns det naturligtvis många skillnader mellan våra fyra grupper. Röda brigaderna var kommunister, IRA var en irländsk nationalistisk gruppering, ETA är en baskisk separatiströrelse och al-Qaida är ett globalt islamistiskt nätverk. Men med hjälp av vår idealtyp kan vi väga in dessa skillnader och samtidigt se att de har tillräckligt mycket gemensamt för att kunna beskrivas som ”terroristgrupper”. Det är viktigt att notera att prefixet ”ideal-” inte innebar att Weber såg begreppet i fråga som något perfekt eller önskvärt. Idealtyper är ”rena” eller ”ensidiga” former av verkliga fenomen. Men att konstruera en idealtyp av terrorism (eller något annat) utifrån vissa aspekter av en mängd observerade fall är mer effektivt än att använda en enda verklig terroristgrupp som mall för andra.

Weber ansåg att det moderna samhällets uppkomst följdes av betydelsefulla förändringar i det sociala handlingsmönstret. Människor rörde sig bort från traditionella övertygelser grundade i vidskepelse, religion, sedvänjor och gamla vanor.

I stället ägnade de sig i allt högre grad åt rationella, instrumentella beräkningar, där de vägde in sina handlingars effektivitet och framtida konsekvenser. I industrisamhället fanns det inte särskilt stort utrymme för känslor eller för att göra saker enbart för att man alltid hade gjort så. Vetenskap, modern teknik och byråkrati uppkom och Weber beskrev detta med ordet rationalisering – det sociala livet organiserades i enlighet med effektivitetsprinciper och med utgångspunkt i teknisk kunskap. Om det tidigare var religionen och gamla sedvänjor som styrde människors attityder och värderingar känne­ tecknades det moderna samhället av © S T U D E N T L I TT E R AT U R

39

rationaliseringen av politik, religion, ekonomiska aktiviteter och till och med musik.

Weber var djupt oroad över vad rationaliseringen skulle komma att leda till. Han fruktade att byråkratins utbredning skulle resultera i att människor fångades i en ”järnbur”, från vilken det fanns små utsikter att fly. Även om den byråkratiska dominansen byggde på rationella principer skulle den leda till att människan förlorade sin livsglädje, genom att överreglera alla aspekter av hennes liv. För Weber hade 1700-talets till synes progressiva upplysningsera – med vetenskapliga framsteg, ökat välstånd och större lycka till följd av att man hade lämnat traditionella sedvänjor och vidskepelse bakom sig – också en mörk sida med nya faror.

Teoretiska traditioner i sociologin Som vi har sett intog sociologins klassiska grundare – Durkheim, Marx och Weber – olika perspektiv i sina studier. Durkheim betonade de sociala krafternas styrka när det gäller att skapa gemensamma värderingar och samförstånd. Även Marx såg sociala strukturer som mycket betydelsefulla, men han hävdade att konflikter och ojämlikhet var starkt förankrade i alla samhällen. Max Weber fokuserade å andra sidan på det sociala livets och individers sociala handlingars meningsfulla karaktär. Dessa grundläggande skillnader har bestått under sociologins historia och utvecklats till tre generella sociologiska forskningstraditioner: funktionalism (Durkheim), konflikt­teori (Marx) samt teorier om social handling eller ”interaktionistiska” teorier (Weber).

De tre traditionerna introduceras i korthet i det följande, men du kommer att stöta på argument och idéer som bygger på dem genom hela boken. Så småningom bör du kunna avgöra vilken tradition studierna du läser om har mest gemensamt med.

Funktionalism Enligt funktionalismen är samhället ett komplext system vars olika delar tillsammans skapar stabilitet, och det är sociologins uppgift att klarlägga

40

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

relationerna mellan dessa delar. Vi kan till exempel analysera ett samhälles religiösa övertygelser och seder genom att visa hur de förhåller sig till andra institutioner, eftersom samhällets olika delar alltid utvecklas i nära relation till varandra.

Funktionalister, däribland Comte och Durkheim, har ofta använt en organisk analogi där de jämför samhällets sätt att fungera med en levande organism. De hävdar att samhällets olika delar samverkar med varandra på samma sätt som kroppens olika delar, och att detta främjar samhället som helhet. För att studera ett kroppsorgan som hjärtat måste vi visa vilken relation det har till andra delar av kroppen. Genom att pumpa runt blodet i kroppen spelar hjärtat en viktig roll för att upprätthålla organismens liv. När man analyserar funktionen hos en social institution som utbildningssystemet handlar det på ett liknande sätt om att visa vilken roll denna spelar för att samhället ska fungera.

Funktionalismen betonar vikten av moralisk konsensus för att upprätthålla ordning och stabilitet. Moralisk konsensus föreligger när majoriteten av människorna i ett samhälle har samma värderingar. Funktionalister betraktar ordning och balans som normaltillståndet i ett samhälle, och detta sociala jämviktsläge bygger på att det finns moralisk konsensus bland samhälls­ medlemmarna. Durkheim hävdade till exempel att religiösa övertygelser gör människor mer benägna att ansluta sig till centrala sociala värderingar, vilket bidrar till att upprätthålla den sociala samman­hållningen.

Fram till 1960-talet var funktionalismen troligtvis den viktigaste teoretiska traditionen inom sociologin, särskilt i USA. Talcott Parsons (1902–1979) och Robert K. Merton (1910–2003) var två av dess mest framstående representanter.

Mertons version av funktionalismen har fått särskilt stort inflytande. Han skiljer mellan manifesta och latenta funktioner. Manifesta funktioner är sådana som deltagarna i en specifik typ av social aktivitet skapar medvetet och avsiktligt.

Latenta funktioner är konsekvenser av denna aktivitet som deltagarna är omedvetna om. Som exempel använder Merton den regndans som utförs av hopifolket i Arizona och New Mexico.

Syftet med denna ceremoni är att framkalla den nederbörd som behövs för att skörden ska bli god (manifest funktion). Men regndansen bidrar också, menar Merton, till att främja sammanhållningen i hopisamhället (latent funktion). En viktig del av sociologiska förklaringar består, enligt Merton, i att blottlägga sådana latenta funktioner av sociala aktiviteter och institutioner.

Merton skiljer också mellan funktioner och dysfunktioner. När man letar efter dysfunktionella aspekter av det sociala beteendet fokuserar man på de inslag i det sociala livet som utmanar den befintliga ordningen. Man kan till exempel inte utgå från att religionen alltid är funktionell – att den bara bidrar till den sociala sammanhållningen. När religiösa grupper är oense med varandra kan detta resultera i allvarliga sociala konflikter med omfattande sociala störningar som följd. Krig har därför ofta utkämpats mellan religiösa samhällen – vilket vi kan se i den europeiska historiens strider mellan protestanter och katoliker.

Sedan 1980-talet har funktionalismens popularitet minskat i takt med att dess begränsningar har blivit synliga. Även om det inte gäller Merton fanns det många funktionalister som fokuserade på stabilitet och social ordning, och samtidigt ägnade mindre uppmärksamhet åt sociala skillnader och ojämlikhet baserade på faktorer som klass, etnicitet och kön. Funktionalismen lade också liten tonvikt på det kreativa sociala handlandets roll i samhället. Många kritiker hävdade att den funktionella analysen tillskriver samhällen sociala egenskaper som de inte har. Funktionalisterna skrev ofta på ett sätt som förmedlade att hela samhällen har ”behov” och ”mål”, trots att dessa begrepp rimligtvis bara kan användas om människor.

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

ANVÄND DIN SOCIOLOGISK A FANTASI 1.1 EN BORTGLÖMD KLASSIKER?

Comte, Durkheim, Marx och Weber hör utan tvekan till sociologins grundare, men det finns andra personer under samma tidsperiod och även tidigare vars bidrag också borde lyftas fram. Sociologin har, liksom många akademiska områden, inte alltid levt upp till sitt ideal att erkänna alla de tänkare som har producerat betydelsefull sociologisk forskning.

Mycket få kvinnor eller personer från etniska minoriteter fick möjlighet att bli professionella sociologier under den ”klassiska” perioden vid 1800-talets slut och 1900-talets början. Och det fåtal personer som fick möjlighet att ägna sig åt sociologisk forskning, och vars bidrag kom att få varaktig betydelse, har ofta glömts bort. Viktiga forskare som Harriet Martineau och den muslimske teoretikern Ibn Khaldun har fångat sociologernas uppmärksamhet först på senare år.

Harriet Martineau (1802–1876)

Harriet Martineau har kallats den ”första kvinnliga sociologen”, men i likhet med Marx och Weber var hon inte bara sociolog. Hon föddes och studerade i England och skrev över femtio böcker, liksom ett stort antal essäer. Martineau får i dag äran för att ha introducerat sociologin i Storbritannien, genom sin översättning av Comtes för disciplinen så viktiga avhandling Positive philosophy (originalets titel är La philosophie positive) (se Rossi 1973). Dessutom gjorde hon en egen systematisk studie av det amerikanska samhället under sina omfattande resor genom USA under 1830-talet, som behandlas i hennes bok Samhällslifvet i Amerika (Martineau 1843–1844 [1837]). Martineau är viktig för dagens sociologer av flera olika skäl.

För det första ansåg hon att man måste fokusera på ett samhälles samtliga sidor när man studerar det, däribland viktiga politiska, religiösa och sociala institutioner. För det andra hävdade hon att man även måste ta hänsyn till kvinnors liv när man analyserar ett samhälle.

För det tredje var hon den första som riktade en sociologisk blick mot tidigare förbisedda frågor som äktenskap, barn, hem- och familjeliv, religiositet och rasrelationer. Som hon en gång skrev: ”Barnkammaren, det afskiljda arbetsrummet, köket äro förträffliga skolor för den, som vill studera ett folks seder och vanor” (1843 s. 10). Slutligen menade hon att sociologer inte bara ska observera; de ska också agera på ett sätt som gynnar samhället. Som ett resultat av detta var Martineau en aktiv förespråkare av såväl kvinnors rättigheter som frigivning av slavar.

Ibn Khaldun (1332–1406)

Den muslimske teoretikern Ibn Khaldun föddes i det som i dag är Tunisien och är välkänd för sina historiska, sociologiska och politisk-ekonomiska studier. Han skrev många böcker, av vilka den mest kända är ett verk i sex delar med originaltiteln Muqaddimah (i svensk översättning Prolegomena: en introduktion till världshistorien), som han lade sista handen vid 1378. Det finns teoretiker i dag som anser att det här verket bidrog till att lägga grunden för sociologin (se Alatas 2006). I Muqaddimah kritiserade Ibn Khaldun befintliga historiska synsätt och metoder för att bara handla om beskrivning. I stället sa han sig ha upptäckt en ny ”vetenskap om social organisation” eller en ”vetenskap om samhället” som gör det möjligt för oss att förstå händelsers underliggande mening.

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

41

42

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Ibn Khaldun skapade en teori om social konflikt som i grunden syftade till att förstå de centrala dragen i hans tids ”nomadiska” och ”bofasta” samhällen. Central för denna teori var begreppet ”gruppkänsla” eller solidaritet (asabiyyah). Grupper och samhällen med en stark gruppkänsla kunde dominera och kontrollera grupper med svagare former av inre solidaritet.

Ibn Khaldun utvecklade dessa idéer i ett försök att förklara nordafrikanska och arabiska staters uppgång och fall, och i detta avseende kan man säga att han studerade statsbildnings­ processen – som ju är en viktig fråga även i dagens västerländska sociologi. Nomadiska beduinstammar tenderade att ha mycket stark gruppkänsla, vilket gjorde det möjligt för dem att invadera och dominera de svagare bofasta stadsborna och upprätta nya dynastier. Längre fram blev emellertid även beduinerna bofasta och utvecklade en mer urban livsstil, vilket ledde till att deras tidigare så starka gruppkänsla och militära styrka försvagades så att även de blev sårbara för angrepp från yttre fiender. Cirkeln var därmed sluten. Även om västerländska historiker och sociologer i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hänvisade till Ibn Khalduns texter är det först på senare år som de återigen har börjat betraktas som betydelsefulla.

TÄNK KRITISK T:

Vad tror du det beror på att Harriet Martineaus sociologiska tankar om äktenskap, barn och kvinnors liv i hemmet inte fick någon större uppmärksamhet på hennes tid?

Varför tror du att Ibn Khalduns 1300-talsidéer har ”återupptäckts” på senare år? Vilka slutsatser drar du av dina svar?

Konfliktteorier Liksom funktionalisterna lägger sociologer som använder konfliktteorier stor vikt vid sociala strukturer. De introducerar också en heltäckande ”modell” för att förklara hur samhället fungerar.

Men konfliktteoretiker avvisar funktionalismens tonvikt på samförstånd. I stället framhäver de betydelsen av skillnader i samhället och fokuserar därmed på frågor om makt, ojämlikhet och hård konkurrens. De anser att samhället utgörs av olika grupper som var och en strävar efter att tillgodose sina egna intressen, vilket innebär att konflikten alltid ligger och pyr under ytan. Konfliktteoretiker undersöker spänningarna mellan dominerande och missgynnade grupper och försöker förstå hur kontrollrelationer skapas och upprätthålls.

Både Marx och senare marxistiska synsätt har haft starkt inflytande på konfliktteorin, även om det är viktigt att komma ihåg att långtifrån alla konfliktteorier är marxistiska. Feminismen är till exempel en form av konfliktteori som fokuserar på bristande jämställdhet – det ojämlika förhållande mellan män och kvinnor som existerar i de flesta samhällen. För vissa feministiska teoretiker är den bristande jämställdheten en lika viktig eller viktigare fråga än frågan om den klassbaserade ojämlikheten, och den har dessutom en längre historia.

Den manliga dominansen lever kvar i samhället ännu i dag, trots att kvinnors politiska aktivism har fått genomslagskraft på många områden och i viss utsträckning gett upphov till en jämlikare behandling av kvinnor (Abbott m.fl. 1998). © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Som sociologiskt konfliktperspektiv lyfter feminismen fram frågor som sociologer tidigare bortsåg från. Utmärkande för feministisk forskning och teoribildning är att man inte bara undersöker makrovärldens stora sociala strukturer utan även mikronivån. Feminister har till exempel studerat den bristande jämställdheten i hemmen och på andra ”privata” områden (som sexuella relationer) – ett kontroversiellt steg på 1960- och 1970-talen (Rahman och Jackson 2010).

Feminister har också studerat användningen av könsstereotyper och språk i samband med mänsklig interaktion samt lyft fram och utmanat många konventionellt manliga antaganden som betraktas som universella (och ger män företräde på kvinnors bekostnad). Dessa finns inbyggda i den struktur vi utgår från när vi beskriver och tänker på världen. Vi kan se detta i en mängd vardagliga ord och uttryck, exempelvis tjänsteman, ”god man” och mänskligheten (när man syftar på alla människor). Detta är en enkel illustration av de många olika sätt på vilka kvinnors underordnade position i samhället avspeglas i den outtalade manliga dominansen över språket.

Feminister är förstås inte ointresserade av makronivån. Många feministiska studier har visat att den bristande jämställdheten är djupt förankrad i moderna sociala strukturer som rättssystemet, utbildningssystemet, det politiska systemet och fler därtill. För att visa på den bristande jämställdhetens omfattning och räckvidd har feminister också använt sig av officiell statistik och undersökt förändringsmönster över längre tidsperioder. Feministisk teoribildning har vidareutvecklats till nya områden och nya typer av teori, och dessa diskuteras mer utförligt längre fram i boken.

Konflikttraditionen i sociologin har haft stor nytta av feministisk forskning och teoribildning.

Särskilt genom att kombinera studier på makrooch mikronivåerna har man kunnat visa att bevis för strukturell ojämlikhet finns i precis lika stor utsträckning i det sociala livets privata sfär som i större strukturer. 1970-talets slagord ”det © S T U D E N T L I TT E R AT U R

43

personliga är politiskt” är en bra sammanfattning av varför sociologin inte kan bortse från vardags­ livets personliga aspekter (Jackson och Jones 1998).

Symbolisk interaktionism Webers syn på social handling inspirerade många ”interaktionistiska” former av sociologi.

En av de mest inflytelserika har varit symbolisk interaktionism, som påverkades starkt av den amerikanske socialfilosofen George Herbert Mead (1863–1931). Den symboliska interaktionismen har sitt ursprung i ett intresse för språk och mening.

Mead hävdar att språket gör det möjligt för oss att bli självmedvetna – medvetna om vår egen individualitet och förmögna att se oss själva ”som andra ser oss”. Det viktigaste elementet i denna process är symbolen. En symbol är något som står för något annat. Ord som hänvisar till föremål är till exempel symboler som representerar det vi menar. Ordet ”sked” är en symbol vi använder för att beskriva det redskap vi använder för att äta soppa. Icke-verbala gester och kommunikationsformer är också symboler. Att vinka till någon eller göra en obscen gest har symboliskt värde.

Den symboliska interaktionismen riktar uppmärksamheten mot detaljerna i den mellanmänskliga interaktionen och mot hur vi använder dem för att förstå vad andra säger och gör. Sociologer som är influerade av den symboliska interaktionismen fokuserar ofta på personliga möten i vardagliga kontexter. De lyfter fram den roll interaktion spelar i skapandet av samhället och dess institutioner. Max Weber hade stor indirekt inverkan på detta teoretiska synsätt. Han medgav visserligen att sociala strukturer existerade men ansåg att de skapades genom individers handlingar.

Samtidigt som det symboliska interaktionistiska perspektivet har gett många insikter om våra handlingars karaktär i det dagliga sociala livet har det kritiserats för att bortse från större frågor om makt och sociala strukturer samt hur dessa bidrar till att begränsa det individuella handlandet. Ett mycket bra exempel på interaktionism som faktiskt väger in sådana frågor är Arlie Hochschilds

44

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

The managed heart: commercialization of human feeling (1983). Hochschild observerade undervisningen och genomförde intervjuer vid Delta Airlines utbildningscentrum för flygvärdinnor i Atlanta, USA. Hon såg hur flygpersonalen fick lära sig att styra sina känslor, vid sidan av andra färdigheter. Hochschild minns kommentarerna från en av lärarna, som var pilot: ”Nu tjejer, ska ni gå ut där och le stort” instruerade han. ”Ert leende är er största tillgång. Gå ut och använd den. Le. Le stort. Bre på ordentligt.”

Hochschilds forskning visade att eftersom de västerländska ekonomierna i allt större utsträckning har blivit tjänstebaserade måste vi förstå de känslomässiga aspekterna av det arbete vi utför.

Alla som har arbetat i en snabbmatsrestaurang, butik eller bar känner troligtvis igen det som beskrivs i hennes studie av ”kundtjänstutbildningar”. Hochschild ser denna utbildning som en form av ”emotionellt arbete” – arbete som kräver att man styr sina känslor för att kunna uppvisa rätt slags kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det blir enligt Hochschild allt vanligare att tjänsteföretag gör anspråk inte bara på de anställdas fysiska aktiviteter, utan även på deras känslor.

Denna forskning undersökte en aspekt av livet som de flesta människor tog för given och visade att sociologi kan fördjupa vår förståelse av den. Hochschild upptäckte att servicearbetare – på samma sätt som kroppsarbetare – ofta har en känsla av distans eller alienation just i förhållande till den sida av dem själva som arbetet kräver att de ger upp. Kroppsarbetarens arm kan till exempel börja kännas som en del av en maskin och endast i andra hand som en del av honom eller henne själv. Och det hände ofta att service­ arbetare berättade för Hochschild att deras leenden satt på dem men inte kom från dem. De kände sig med andra ord distanserade från sina egna känslor. Hochschilds bok är en tillämpning av den symboliska interaktionismen som har fått stort inflytande, och många andra forskare har använt hennes idéer för att bygga ut den inter­ aktionistiska traditionen.

Traditioner och teorier Funktionalism, konfliktteori och symbolisk interaktionism är teoretiska traditioner – generella och övergripande sätt att förhålla sig till sociologins kärnfrågor. Vi kan dock göra en distinktion mellan dessa generella traditioner och de specifika teorier som har utvecklats ur dem. Teorier har ett mer begränsat fokus och är försök att förklara specifika sociala villkor, händelser eller sociala förändringar. Feminismen är till exempel en del av konflikttraditionen, eftersom feminister anser att det finns en grundläggande konflikt i samhället mellan mäns och kvinnors intressen. Men feministiska sociologer har också utformat en mängd mer specifika teorier för att förklara särskilda aspekter av könsrelationer (relationer mellan män och kvinnor som följer vissa mönster), som varför allt fler gifta kvinnor lönearbetar, varför kvinnor fortfarande betraktas som huvudansvariga för hem och barn eller varför unga män numera presterar sämre i skolan än unga kvinnor. Många teorier av detta slag har utvecklats på de olika områden av livet som sociologer studerar.

Det faktum att sociologin inte domineras av en enda teoretisk tradition kan uppfattas som ett tecken på svaghet, men så är inte fallet. Sammanstötningarna mellan motstridiga traditioner och teorier är ett uttryck för det sociologiska projektets livskraft. Vi studerar människor – det vill säga oss själva – och den teoretiska mångfalden kan vara det som räddar oss från dogmer och stagnation.

Det mänskliga beteendet har många sidor, och det är osannolikt att ett enda teoretiskt perspektiv skulle rymma alla dess aspekter. Ett varierat teoretiskt tänkande erbjuder en guldgruva av idéer som stimulerar den kreativa förmågan, vilket är viktigt om man vill göra framsteg på det samhällsvetenskapliga området.

Analysnivåer: mikrosociologi och makrosociologi En viktig distinktion mellan olika teoretiska perspektiv handlar om vilken analysnivå vart och ett befinner sig på. Studiet av det vardagliga beteende © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

vi ser i situationer där människor möts ansikte mot ansikte brukar kallas för mikrosociologi, medan makrosociologi syftar på analysen av storskaliga sociala strukturer och långsiktiga förändringsprocesser. Vid en första anblick kan det verka som om mikroanalys och makroanalys är två helt olika saker, men de är i själva verket nära samman­kopplade (Knorr-Cetina och Cicourel 1981; Giddens 1984).

Makroanalys är en nödvändighet om vi vill kunna förstå det dagliga livets institutionella inramning. Människors sätt att leva sina liv styrs av sociala institutioner, vilket blir uppenbart när man tänker på hur mycket vi påverkas av utbildningssystemet, den politiska situationen och samhällets system av lagar och regler. Vi kan också välja att skicka ett e-postmeddelande till en bekant, eller att flyga över halva jordklotet för att tillbringa helgen tillsammans med en vän. Inget av dessa kommunikationssätt skulle vara möjligt utan den oerhört komplexa globala infrastruktur som kännetecknar vår värld och de många människor, organisationer och institutioner som krävs för att bygga upp och hålla denna infrastruktur igång.

Mikroanalys är i sin tur nödvändig för att kunna säga något om sådana generella institutionella mönsters närmare detaljer. Personliga möten är uppenbarligen grunden för alla former av social organisation, oavsett om det rör sig om storskaliga eller småskaliga fenomen. Låt säga att vi studerar ett större företag. Vi kan förstå dess aktiviteter genom att studera hur människor beter sig i samband med personliga möten – interaktionen mellan cheferna i styrelserummet och mellan de anställda på kontoren eller fabriksgolvet. Vi får kanske inte en komplett bild av hela företaget på det här sättet, men vi skulle absolut kunna säga en hel del om hur organisationen fungerar ”i praktiken”.

Människor lever förstås inte sina liv som isolerade individer, och inte heller bestäms deras liv helt och hållet av stora sociala strukturer.

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

45

Sociologin berättar för oss att vardagslivet levs i familjer, sociala grupper, lokala gemenskaper och bostadsområden. På den här nivån – samhällets meso- eller mellannivå – kan man se hur fenomen på såväl mikro- som makronivå påverkar och får effekter. Många sociologiska studier av lokalsamhällen handlar om vad stora sociala förändringar – som ekonomisk omstrukturering – får för makrosociologisk inverkan, men de undersöker också hur individer, grupper och sociala rörelser hanterar sådana förändringar och vänder dem till sin fördel.

När den brittiska regeringen i mitten av 1980talet bestämde sig för att kolets centrala energi­ politiska roll skulle försvagas fick detta till exempel katastrofala följder för traditionella gruvsamhällen, eftersom människors försörjningsmöjligheter hotades av gruvnedläggningar och arbetslöshet.

Många före detta gruvarbetare omskolade sig emellertid och började arbeta på lokala företag i andra branscher (Waddington m.fl. 2001). En svensk motsvarighet är den stora varvskrisen på 1970-talet. Också finanskrisen 2008 ledde till ökad arbetslöshet och sänkt levnadsstandard, men även detta tvingade vissa människor att lära sig nya saker eller att bli småföretagare. Individer är inte helt i de storskaliga sociala och ekonomiska förändringarnas våld utan använder sin kreativitet för att anpassa sig till dem. Genom att studera det sociala livet på lokal nivå öppnar man ett fönster genom vilket man kan observera den interaktion som äger rum på samhällets mikro- och makronivåer. En stor del av den tillämpade forskningen (forskning med ett praktiskt syfte) inom sociologin äger rum på den sociala verklighetens mesonivå.

I de följande kapitlen ser vi ytterligare exempel på hur interaktionen i mikrokontexter påverkar större sociala processer, och hur makrosystem i sin tur påverkar mer begränsade miljöer i det sociala livet. Men i det här kapitlet har vi en fråga kvar att ta ställning till: Vad ska vi egentligen med sociologi till?

46

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Vad ska vi med sociologi till?

Sociologi har åtskilliga praktiska konsekvenser för våra liv, som C. Wright Mills betonade när han utvecklade idén om den sociologiska fantasin.

För det första blir vi genom sociologin medvetna om kulturella skillnader, vilket gör det möjligt för oss att se den sociala världen från många olika perspektiv. Om vi förstår hur andra lever får vi också ofta en bättre förståelse av vad de har för problem. Praktiska åtgärder måste bygga på en genuin medvetenhet om hur människorna de påverkar lever, eftersom de annars har små utsikter att få de önskade effekterna. En socialarbetare från Norrlands inland som arbetar i en av miljonprogrammets förorter i Stockholm kommer till exempel inte att vinna invånarnas förtroende utan att vara lyhörd för deras erfarenheter av både den diskriminering och den rasism som finns.

För det andra ger sociologisk forskning praktisk vägledning när det gäller att undersöka resultaten av olika politiska initiativ. Ett praktiskt reformprogram ger kanske inte de resultat som initiativtagarna hade tänkt sig och kan dessutom få oavsedda negativa konsekvenser. Åren efter andra världskrigets slut byggde man i många länder stora kommunala bostadsområden i städernas stadskärnor eller förorter. I Sverige som gått oskadat genom andra världskriget skedde det först i och med det så kallade miljonprogrammet där en miljon bostäder byggdes på kort tid, 1965–1975. Tanken var att låginkomstgrupper från slumområden och inflyttande från landsbygden skulle få bostäder med hög standard. Forskning har emellertid senare visat att många människor som flyttade till dessa stora höghuskomplex kände sig isolerade och olyckliga. Många hus började så småningom förfalla och kunde också bli en grogrund för brottslighet.

För det tredje finns det många sociologer som kommer i direktkontakt med praktiska frågor i sin yrkesroll. Människor med utbildning i sociologi kan arbeta som industrikonsulter, forskare i ”tanke­smedjor”, stadsplanerare, socialarbetare och personalchefer, och med många andra saker.

En förståelse av samhället och sociala relationer kan också vara till nytta om man tänker sig en bana inom juridik, journalistik, företagsvärlden eller hälso- och sjukvården.

För det fjärde kan sociologin ge oss självinsikt eller ökad självförståelse, vilket på sätt och vis är det viktigaste av allt. Ju mer vi vet om varför vi beter oss som vi gör och om hur vårt samhälle egentligen fungerar, desto större blir våra möjligheter att påverka vår egen framtid. Det är inte bara starka grupper eller regeringar som kan dra nytta av sociologin. Den kunskap sociologer producerar är tillgänglig för alla och används ofta av frivilligorganisationer, välgörenhetsinrättningar och sociala rörelser som vill stärka sina argument för förändring. Men sociologiska forskningsresultat är i sig själva ”neutrala”. Det innebär att de kan berätta för oss hur samhället är, hur det ”fungerar” och hur det förändras över tid, men de kan inte avgöra huruvida det bör vara så. Detta är i stället ämnet för politiska och moraliska debatter.

Offentlig och professionell sociologi På senare år har vissa sociologer hävdat att sociologin har ägnat för liten uppmärksamhet åt allmänheten och fokuserat alltför mycket på interna professionella debatter. När Michael Burawoy höll sitt ordförandetal på amerikanska sociologförbundets årsmöte 2004 talade han sig varm för en ny ”offentlig sociologi” som kunde bygga upp relationer med grupper utanför universitetens snäva gränser. Han anser att den professionalisering av sociologin som har ägt rum under 1900-talet i mångt och mycket har varit positiv, men att den också har lett till att sociologer talar mer med varandra än med allmänheten ”där ute” (Burawoy 2005).

Enligt Burawoy finns det fyra typer av sociologi: professionell sociologi, offentlig sociologi, tillämpad sociologi och kritisk sociologi.

Professionell sociologi är den konventionella, universitetsbaserade, vetenskapliga sociologin som genererar omfattande forskningsprogram och kunskapsresurser och erbjuder akademiska karriär­möjligheter. Tillämpad sociologi innefattar © S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

studier där målen definieras av uppdragsgivarna, exempelvis finansieringsorgan och myndigheter som vill kunna hantera sociala problem. Kritisk sociologi är ”den professionella sociologins samvete”, som visar vilka antaganden som ligger till grund för forskningsprojekt och professionell sociologi (Burawoy 2005 s. 9). Feministisk teori är ett exempel på denna gren, eftersom den riktar uppmärksamhet mot brister och fördomar i den vetenskapliga sociologin. Offentlig sociologi är den fjärde typen, som grundar sig i dialog. Det betyder att man för konkreta samtal med exempelvis fackföreningar, sociala rörelser, trossamfund och organisationer i civilsamhället om samhällets framtida riktning. Man kan tolka det här som att vi behöver en sociologi med större politiskt engagemang, även om detta inte är något alla sociologer skulle hålla med om.

För Burawoy och andra är den offentliga sociologin fortfarande beroende av den professionella sociologin, men de båda existerar i ett ”ömsesidigt antagonistiskt beroendeförhållande”. Den vetenskapliga sociologin frambringar forsknings­ metoder, empiriska bevis och teorier som den offentliga sociologin behöver i sina kontakter med icke-akademiska grupper. Till skillnad från den professionella sociologin för den offentliga versionen emellertid en dialog med dessa grupper, vilket innebär att även icke-sociologer och deras intressen kan forma disciplinen.

Enligt kritikerna är denna skiljelinje mycket skarp. Men i praktiken försöker redan en stor del av dagens professionella sociologer att kommunicera med deltagare och grupper utanför universiteten. Det finns också långt fler exempel på överlappningar mellan de fyra typer av sociologi som vi har beskrivit här (Calhoun 2005; Ericson 2005). Exempelvis kommer många feministiska studier inte enbart med kritiska invändningar mot den vetenskapliga sociologin; genom att använda forskningsmetoder och frågeformulär är de själva empiriska och därmed en del av den professionella sociologin. Kritiker hävdar också att det finns risk för att sociologin blir underordnad sociala © S T U D E N T L I TT E R AT U R

47

rörelsers och aktivistgruppers politiska krav. Om den professionella sociologins framtoning och rykte fläckas kan det, ironiskt nog, få allvarliga konsekvenser för allmänhetens stöd för disciplinen. Och om den offentliga sociologin verkligen är beroende av den professionella sociologins med möda uppnådda vetenskapliga trovärdighet skulle även den drabbas.

Trots den här kritiken har grundargumentet – det vill säga att den professionella sociologin inte har ägnat sig tillräckligt mycket åt allmänhetens behov – mötts av starkt bifall. Man anser att sociologins frånvaro i den offentliga sfären har haft en negativ inverkan på allmänhetens medvetenhet om sociologiska teorier och bevis, vilket har lämnat en lucka som i stället har fyllts av andra discipliner som statsvetenskap, historia eller psykologi. Yrkessammanslutningar som Sveriges sociologförbund har uppmuntrat sina medlemmar att försöka synas mer i medierna som ett första steg mot att skapa en tydligare bild av sociologin i samhället, och detta är en trend som troligtvis kommer att hålla i sig.

Slutsats I det här kapitlet har vi beskrivit sociologins utveckling till en disciplin där vi ofta bortser från vår personliga syn på världen till förmån för mer noggranna undersökningar av de saker som formar våra egna och andras liv. Sociologin som självständig intellektuell riktning uppstod som reaktion på det moderna samhällets utveckling, och studiet av detta samhälle har förblivit en central del av disciplinen. I en alltmer sammanlänkad global värld måste sociologerna inta ett alltmer globalt perspektiv på sitt ämne, för att kunna förstå det och förklara det på ett tillfredsställande sätt. När sociologin grundades handlade de största problemen i samhället om klasskonflikter, om hur välståndet skulle fördelas, om hur fattigdomen skulle kunna minskas och frågan om moderniseringsprocessens riktning.

Dessa frågor är visserligen fortfarande aktuella,

48

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

men man kan ändå säga att sociologins centrala problem håller på att förändras. I dagens samhälle brottas vi med andra frågor, som den snabba globaliseringen, miljöförstöring, globala risker som kan få allvarliga följder, mångkulturalism och bristande jämställdhet, för att bara nämna ett fåtal. Det här betyder att sociologer måste fråga sig om de teorier som utformades för att hantera en annan tids problem äger någon relevans för dagens problem. Om inte måste de utforma nya teorier som kan hjälpa oss att förstå det som Karl Mannheim en gång kallade ”den nya tidens hemlighet”.

Läsaren kommer gång på gång i den här boken att ställas inför denna pågående debatt om de klassiska sociologiska teoriernas status och fortsatta relevans samt försöken att konstruera nya teorier.

Sociologin är inte bara ett abstrakt intellektuellt område, utan får praktiska konsekvenser för männi­skors liv. Vägen till att bli sociolog ska inte vara tråkig eller enahanda. Bästa sättet att se till att den inte blir det är att närma sig ämnet med ett stort mått av fantasi och försöka se den roll som socio­logiska idéer och forskningsresultat spelar i ens eget liv. På så sätt lär man sig viktiga saker om sig själv, samhället och mänskligheten i stort.

Instuderingsfrågor 1 Gör en egen kortfattad definition av sociologi. Vad skulle du säga är den mest framträdande aspekten av ”den sociologiska fantasin”?

2 Förklara hur sociologin kom till som akademiskt ämne och beskriv de stora sociala, ekonomiska och politiska förändringar som de tidiga sociologerna försökte förstå.

3 Hur bidrog Auguste Comte, Karl Marx, Émile Durkheim och Max Weber till sociologins uppkomst? Vilka antaganden om den sociala världen delas av alla fyra och på vilket sätt skiljer sig deras analyser åt?

4 Teoretiska dispyter är svåra att lösa även inom naturvetenskapen, men varför kan sådana dispyter vara särskilt problematiska inom sociologin? Hur anser du att dessa svårigheter kan övervinnas?

5 Beskriv sociologins tre viktigaste teoretiska traditioner. Behövs alla tre för att sociologin ska uppnå goda resultat, eller finns det en tradition som erbjuder en bättre förståelse av den sociala verkligheten än de övriga? Nämn några samhällsfrågor som har fått allt större betydelse från slutet av 1900-talet och framåt, som de här tre perspektiven inte har intresserat sig för eller angripit i tillräckligt hög grad.

6 Mikrosociologi är studiet av människors beteende i vardagliga personliga möten.

Makrosociologi är analysen av storskaliga sociala system och hela samhällen.

Använd exemplet samhällsklass och förklara kortfattat hur mikro- och makronivåerna är sammankopplade i den verkliga världen. Vad menas med det sociala livets mesonivå?

7 Vilka praktiska konsekvenser kan sociologisk forskning få och hur kan den tillämpas i praktiken? På vilka sätt kan sociologin få en gynnsam inverkan på det sociala livet?

8 Låt säga att sociologer inte har ägnat tillräckligt stor uppmärksamhet åt allmänheten i det förflutna. Hur kan de i så fall göra det i framtiden? Borde sociologer fortsätta med sin forskning och låta andra bestämma hur deras resultat bör användas, eller måste de även delta i politiska debatter?

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

KAPITEL 1 Vad är sociologi?

Länktips Svenska förhållanden Marxistiska verk på svenska: www.marxists.org/ svenska/index.htm Sveriges sociologförbund: www.sverigessociologforbund.se

Internationella förhållanden Wikipediaartiklar på relevanta språk som man behärskar kan innehålla värdefulla länkar för ens uppslagsord.

Exempelvis http://en.wikipedia.org på uppslagsordet ”Émile Durkheim” innehåller tips på dels University of Chicagos värdefulla Durkheimsidor: http://durkheim.uchicago.edu, dels webbplatsen Digital Durkheim med bl.a. länkar till grupper som specialiserar sig på forskning om Durkheim: http://digitaldurkheim.hypotheses.org Marx samtliga verk att ladda ner: www.marxists.org/archive/marx/index.htm

© S T U D E N T L I TT E R AT U R

49

Samling av Webers verk och adresser där de kan laddas ner: http://de.wikisource.org/wiki/ Max_Weber SocioSite, ett informationssystem vid Amsterdams universitet för samhällsvetenskap där man exempelvis kan hitta tidskrifter inom sitt område: www.sociosite.net The International Sociological Association (ISA), det världsvida sociologförbundet på vars webbplats varje specialitet har en egen forskningskommitté: www.isa-sociology.org The European Sociological Association, en sammanslutning av de europeiska sociolog­ förbunden, vars webbplats har en hel del resurser: http://europeansociology.org Amerikansk webbplats med 45 000 nedladdningsbara äldre verk (bl.a. av Harriet Martineau och åtminstone ett verk av Durkheim på engelska): www.gutenberg.org

Anthony Giddens har tidigare varit rektor för ansedda London School of Economics and Political Science.

Philip W. Sutton är oberoende forskare, och har tidigare arbetat på University of Leeds och på Robert Gordon University i Aberdeen.

SocioloGi Sociologi är en av världens ledande introduktionsböcker till sociologi och har under snart 25 år lästs av tusentals sociologistudenter över hela världen. Boken väver samman en internationell överblick över dagens samhällen med en gedigen genomgång av disciplinens teoretiska huvuddrag. Boken ger en klar och överskådlig introduktion till sociologin som ämne och visar hur viktigt det är att ha en förståelse för hur samhället fungerar för att man som individ ska kunna engagera sig i centrala samhällsfrågor.

Denna upplaga, den femte på svenska, har reviderats och moderniserats i sin helhet. Den ger god överblick över den senaste tidens utveckling i världen och redogör för nya idéer inom sociologin.

Klassiska debatter behandlas utförligt och även de mest komplicerade tankarna förklaras på ett engagerande och pedagogiskt sätt. Den nya upplagan innehåller också ny och uppdaterad information om den globala finanskrisen, sociala oroligheter (från studentprotester och protester mot åtstramningspolitiken till den arabiska våren), klimatförändringen och miljön, ny mediateknik, feministisk samhällsteori, intersektionalitet samt den förändrade maktfördelningen i världen.

Sociologi innehåller allt som en sociologibok på introduktionsnivå bör göra. Bredden och omfattningen gör den till ett perfekt verk för universitetsstudenten som går sin första sociologikurs, och den kommer att ge inspiration åt en ny generation sociologer. Boken har anpassats för att vara relevant för svenska studenter och försetts med material som möjliggör för studenten att snabbt orientera sig om svenska förhållanden.

Femte upplagan Art.nr 6599

www.studentlitteratur.se