9789121211106

ALMQVIST & WIKSELL

Peter Östman Olof Barrefors Kalju Luksepp

A-kurs

Geografi MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

K A P I T E L

2 3 4 4 5 6 7 7 8 9 9 9 10 10 11 12 13 14 14 17 17 18 19 21 23 23 24 25 27

Geografi – världens ämne Människan, resurserna och miljön Kretslopp och hållbar utveckling Resurserna och framtiden Geografi, naturgeografi, kulturgeografi Landskapet berättar Jordytan är som en mosaik Regional utveckling Läge, täthet, nätverk och spridning KARTAN – GEOGRAFINS VIKTIGASTE HJÄLPMEDEL

Att överblicka jordytan Vad är en karta?

Topografiska och tematiska kartor Kartor är spännande Hur ser man höjdskillnader på kartor?

Rutnätet över jorden Absolut och relativt läge Att ange en orts läge Att avbilda jordytan Vad är mentala kartor?

Olika världsbilder Världsbilden och kartor förr Att mäta jordens omkrets VAD ÄR FJÄRRANALYS? VAD ÄR GIS?

Två typer av GIS-teknik Till vilken nytta Att fråga och söka svar SVENSKA KARTOR

K A P I T E L

29 29 31 32 33 34 36 36

K A P I T E L

1

2

37 37 39 39 40 40 41 41 43 43 44 45 46

3

En jord – många livsmiljöer En jord - många livsmiljöer Att förstå livsmiljöer De fyra sfärerna … … den femte sfären Möjligheter och problem!

Globaliseringen märks alltmer!

Varför globalisering?

Bra eller dåligt?

Regionala och globala nätverk – vad är det?

Världsstäder i globala nätverk Att jämföra Du med …!

K A P I T E L

4

48

Människa, befolkning, mänsklighet

48 50 51 52 53 53 54 55

Höga berg som livsmiljö Jordens tätbefolkade bygder Den obebodda jorden Hur många människor finns det? …och hur många blir vi i framtiden?

Hur beräknas folkmängden?

Blir vi för många?

Folkökning och resurstillgångar: Två olika synsätt Två viktiga framtidsproblem Varför är skillnaden i folkökning så stor?

Demografiska begrepp Hur kan folkökningen minskas?

Snabb folkökning hindrar bättre livsvillkor: Exemplet Etiopien Den demografiska transitionen – vad är det?

Färre barn föds Allt fler äldre!

Olika problem!

Vad berättar befolkningspyramiden?

Jämställdhet och geografi

56 57 58 59 60

Jorden – vår planet

61

Avståndet gav nyckeln till liv Årstider betyder mycket!

Var kan solen stå i zenit?

Växling mellan vila och aktivitet Glöm inte tidsskillnaden Jordklotet – vattenklotet Kontinenter och världsdelar

63 64 64 65 66 67

DEN RÖRLIGA MÄNNISKAN

68 70 71 71 72 74 75 75 75 76 77 78

Flyttningslagar Även flyttningar följer ett mönster DEN KULTURELLA MOSAIKEN

Tusentals olika språk Gränser förenar ibland, men skiljer ofta Antarktis – en kontinent utan ägare BEFOLKNINGEN I VÅRT LAND

Den svenska nationen Var bor svenskarna?

Sverige blir glesare Hur har folkmängden förändrats?

Migrationen K A P I T E L

5

81

Jordskorpan – grunden för vår livsmiljö

82 84 86 87 90 91

Eldbergets utbrott Mot jordens medelpunkt KONTINENTALDRIFT – VAD ÄR DET?

Hur rör sig litosfären?

Ett oroligt hörn av världen ENDOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

91 92 93 96 96 98 98 98 100 101 101 101 102 103 105 106 107 107 107 108 109 110

Vulkaner Seismiska fenomen – jordbävningar Tsunami – en fruktad havsvåg

111

EXOGENA KRAFTER SOM FORMAR NATURLANDSKAPET

111 Hur formas landskapet av vittring?

113 Hur formas landskapet av sluttningsprocesser?

115 Hur formas landskapet av rinnande vatten?

117 Hur formas landskapet av vågor och havsströmmar?

118 Hur formas landskapet av vind?

119 GLACIÄRER OCH ISTIDER 119 Glaciärer – floder av is 120 Istider 121 Landsänkning och landhöjning 123 Hur har landskapet formats av inlandsisen?

125 Andra spår efter istiden 125 Människan som exogen kraft 127 ENDOGENA OCH EXOGENA KRAFTER – EN SAMMANFATTNING

127 De endogena krafterna 128 De exogena krafterna 129 JORDTÄCKET 129 Jordarter 130 Jordmåner 132 Sverige K A P I T E L

6

JORDENS HISTORIA

Bergskedjebildningar BERGGRUNDENS BYGGSTENAR

Mineral Bergarter Bergartscykeln BERGGRUND TILL NYTTA

Berggrunden ger byggnadsmaterial Berggrunden ger råvaror Berggrunden ger smyckesten Ingen malm – inget samhälle Fossila bränslen i berggrunden: kol Fossila bränslen i berggrunden: olja och naturgas NORDENS BERGGRUND

Jordens urtid Jordens forntid Fjällkedjans utveckling Jordens medeltid Jordens nutid

136 136 140 141 142 143 143

Vattnet – en livsviktig resurs

Nilen – världens längsta flod Vattnets globala kretslopp Samspelet människa – vattenflöden Översvämningar Dammar Människan själv kan förorsaka översvämningar 144 Dammen Tre Raviner – världens största dammbygge 145 Utan vatten inget liv 146 VÄRLDEN TÖRSTAR – RÄCKER VATTNET? 146 Grundvattnet – en ändlig resurs?

147 Vatten – tillgång och efterfrågan 149 Vem äger vattnet?

149 Vattenbrist kräver samarbete 150 SVERIGES DAGLIGA VATTEN

152 152 156 157 158 160 160 161 162 162 163 164 165

DEN BLÅ PLANETEN – HAVEN

Havsströmmar Tidvatten Människan i kustlandskapet Korallrev och mangroveskogar är hotade HUR UTNYTTJAR MÄNNISKAN HAVEN?

Modernt havsfiske – på sikt hållbart?

Rikedomar på och under havsbottnen Vem äger havens rikedomar?

Vattnet som energikälla Havens nedsmutsning Rhen – död flod som fått liv igen

195 197 198 199 200

Öken Stäpp Savann Tropisk regnskog Hotad regnskog: Exemplet Costa Rica 201 Olika livsmiljöer från pol till ekvator 202 SVERIGES KLIMAT OCH VÄXTLIGHET 203 Växtligheten 203 Skogen och skogsbruket i Sverige 205 Hur mår skogen?

ÖSTERSJÖN OCH ÖSTERSJÖREGIONEN K A P I T E L K A P I T E L

167

7

Väder, klimat och växtlighet berör alla

167 Andrew drabbar Florida 169 Vad är en tropisk orkan?

170 Orkaner bäddar för översvämningskatastrofer 171 ATMOSFÄREN 173 Jordens energibalans 173 Lufttryck och vindar 175 De stora vindsystemen 178 Vinden som energikälla 179 Temperatur och nederbörd 180 Nederbördstyper 181 KLIMATTYPER 182 Olika former av torka 183 Sahel – torkans landskap 185 El Niño – det lilla gossebarnet 186 Tromb – en fruktad virvelvind 187 Hur påverkas klimatet av städer?

188 Vad händer i städer vid inversion?

189 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 189 Jorden allt varmare!

190 Internationella förhandlingar 191 VÄXTLIGHETEN ÄR BEROENDE AV KLIMATET

191 192 193 194 195

Biosfären – jordens gröna tröja Tundra Barrskog Lövskog Macchia

206 206 208 210 211 212 212 215

8

Marken vi lever av

Den indiske risbonden Klimat och tillgång på jord sätter gränser Men människan kan påverka … … genom bevattning … … och genom att skaffa sig kunskap Hur bedrivs jordbruksproduktionen?

Jordbruksproduktion: den klassiska förklaringen 216 Mat för egen konsumtion eller för försäljning?

217 SJU JORDBRUKSTYPER 217 Svedjebruk 218 Hackbruk 219 Risodling 220 Plantageodling 222 Spannmålsodling 223 Blandjordbruk 224 Boskapsuppfödning 225 Kan jordbruket producera mer mat?

227 Människan och jordförstöringen 229 Kan jordförstöringen förhindras?

229 Jordbruket och kulturlandskapet 232 DET SVENSKA JORDBRUKET 233 Ett kapitalintensivt marknadsjordbruk 234 Mjölk och kött viktigast 234 Stora skillnader mellan söder och norr 235 Jordbrukspolitiken påverkar 235 Framtiden

K A P I T E L

9

236 Näringsliv i förändring 236 Från kol och stål till elektronik: Exemplet USA 238 Näringslivets sektorer 239 Olika industrityper 240 VAD PÅVERKAR INDUSTRINS LOKALISERING?

240 240 241 242 242 243 244 244 245 245 246 246 248

Råvaror påverkar Energi påverkar Arbetskraft påverkar Marknaden påverkar Industrilokalisering: Den klassiska förklaringen Agglomerationsfördelar påverkar Politiska beslut och mentala kartor påverkar På väg mot hållbar utveckling i Copsa Mica Tröghet försvårar ändrad lokalisering Förändrad lokalisering: Exemplet järn- och stålindustrin Strukturomvandling och företagsnedläggelse Från gruvor, järn- och stålverk till IT och biomedicin – exemplet Ruhr Varför har näringslivet internationaliserats?

Produktcykler och regional utveckling Exemplet Nike

249 250 251 HANDEL 251 Varför behövs handel?

251 Handelspolitik och handelsblock 252 Från u-land till NIC-land: Exemplet Sydkorea 253 Vilka regionala förändringar har ägt rum?

254 Utvecklingstriangeln 254 Centrum-periferi-modellen 255 Västeuropa dominerar världshandeln 255 Förändringar i varusammansättningen 256 TRANSPORTER 256 Varför behövs transporter?

256 Hur väljs transportmedel?

257 Järnvägar 259 Landsvägstransporter 259 En transportmodell 260 Sjöfart 261 Rotterdam är världens största hamn

261 263 263 264 265 265 267 268 268 268 268 269 270 271 271 271 272

Inre vattenvägar Flyg Kontaktbehov, kommunikation och IT IT och lokalisering IT och globalisering Turismens geografi Europa och USA dominerar NÄRINGSLIVET I VÅRT LAND

Absolut läge gav fördelar Snabba förändringar Allt fler inom tjänstenäringar Det råvaruorienterade näringslivet Basindustrier fortfarande viktiga Verkstadsindustrin dominerar ”Nya” näringar En effektiv infrastruktur Vi är beroende av omvärlden

K A P I T E L

1 0

274 Människan, energin och miljön 274 Nordöstra Estland – hotat av en miljökatastrof 276 OLIKA ENERGIKÄLLOR 277 ICKE-FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR 277 Olja och naturgas 278 Kol 279 Torv 280 Fossila bränslen hotar livsmiljön 282 Luftföroreningar sprids med vindarna 282 Uttunningen av ozonskiktet 283 Kärnkraft 284 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR – ENERGIKÄLLOR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

284 285 285 286 286 288 289 291

Solen som energikälla Vattnet som energikälla Vinden som energikälla Geotermisk energi Biobränsle ENERGI I SVERIGE

Icke-förnybara energikällor Förnybara och betingat förnybara energikällor 293 Energiförbrukningen 294 PÅ VÄG MOT EN HÅLLBAR UTVECKLING 294 Varuströmmar, energi och miljö 295 Det internationella miljöarbetet 297 Register

1

Geografi – världens ämne Människan utnyttjar jordens resurser (tillgångar) för sin försörjning. Allt fler problem kräver att vi har kunskaper om detta resursutnyttjande och dess följder för miljön och våra framtida livsvillkor. Endast på så sätt kan vi skaffa oss en möjlighet att lösa resurs- och miljöproblem.

Geografi är en tvärvetenskap som utforskar hur människan utnyttjar jordens resurser och vad följderna blir av detta. De naturliga förutsättningarna i form av berggrund, jordarter, vatten, klimat och växtlighet ger oss människor resurser. Samtidigt sätter dessa gränser för vår produktion av livsmedel, energi och industrivaror, för bosättning, transporter, lagring av kärnavfall och annat. Det är därför viktigt att studera de processer som skapat människans omgivning (miljö), liksom de effekter människans aktiviteter har på denna omgivning.

Geografi är ett grekiskt ord och betyder jordbeskrivning. Ämnet geografi beskriver emellertid inte bara jordytans variation, dvs vad som finns på olika platser och i olika geografiska områden. Det förklarar också varför det är som det är. Geografi ger dessutom kunskap om hur platser och områden är beroende av varandra genom handel, kommunikationer m m.

Geografiska kunskaper behöver alla som kartlägger, planerar och bygger samhällen, kommunikationsleder, industrier, skolor, sjukhus liksom alla som arbetar eller studerar i främmande länder. Geografi är också värdefullt för dem som vill få ut mer av sina resor, böcker, filmer och TVprogram. Ämnet hjälper oss att ta emot och värdera all den information som når oss från olika platser i världen. Goda kunskaper om andra kulturer, samhällen och miljöer ger oss möjligheter till en bättre internationell förståelse.

I detta kapitel kommer vi att behandla ett antal geografiska begrepp, kartan samt fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS).

Exempel på de begrepp som förklaras är: • ämnet geografi • ändliga, förnybara och betingat förnybara resurser • kretslopp • hållbar utveckling • naturlandskap – kulturlandskap • region • centrum – periferi • läge – utbredning – lokalisering • nätverk – noder.

2

Människan, resurserna och miljön I bergstrakter i bl a norra Indien, Nepal, Östafrika och Sydostasien sker en omfattande skogsskövling. Skogen röjs i första hand för att få mer åkermark men även för att få timmer. En orsak är den snabbt växande befolkningen och dess behov av försörjning. Men när skogen längs sluttningarna omvandlas till åker sker en drastisk påverkan på områdets livsmiljö såväl för växter och djur som för människor. I och med att den skyddande skogen försvinner läggs marken öppen för påverkan av vind och vatten. Risken för jordförstöring är mycket stor, främst i områden med riklig nederbörd. Regnen sköljer med sig jorden nedför sluttningarna, där den hamnar i vattendrag och förs bort. En livsviktig resurs, den odlingsbara marken, förstörs och skördarna minskar. Det uppstår ett behov av mer åkermark, vilket i sin tur leder till ny skogsskövling, ny jordförstöring osv.

Exempel på hur människor utnyttjar och påverkar jorden och dess resurser på ett sätt som på lång sikt inte är hållbart kan lika gärna hämtas från i-länderna. Resursslöseriet leder där ofta både till miljöproblem och framtida resursbrist.

Bilden är från Bolivia och visar en sluttning med svåra markskador. De har orsakats av kraftiga regn och rinnande vatten. Tidigare fanns på denna åkermark skog som skyddade marken, men sedan träden fällt är detta skydd borta. Om människan felaktigt utnyttjar naturresurserna kan ett områdes miljö och framtid hotas.

• • • • • • • • • •

Vad menas med kretslopp och med hållbar utveckling? Varför är ett kretsloppstänkande viktigt när människan utnyttjar naturresurserna?

Varför är landskap ett viktigt begrepp inom geografi?

Vad menas med geografiska regioner och regional utveckling?

Vilken nytta har vi av att känna till platsers absoluta och relativa läge?

Varför är det viktigt att känna till i vilken kartprojektion en karta är gjord?

Vilken kunskap om jorden hade människor för 2000 år sedan?

Vad är mentala kartor?

Vad är fjärranalys? Till vilken nytta?

Vad är GIS? Till vilken nytta?

Vilka moderna kartor har vi i vårt land? Hur kan vi ha nytta av dessa?

3

Kretslopp och hållbar utveckling I naturen strömmar flöden av energi och materia i ständiga kretslopp. Vatten lyfts av solenergi från jordytan (dunstar) och faller tillbaka som regn. Växter gror, växer, dör och förmultnar och bildar därigenom näring för nya växter osv. Naturliga kretslopp utgör grunden för livsmiljön på jorden. De är förutsättningen för olika typer av ekosystem, t ex en sjö eller en skogsbacke. Ekosystemen bildar livsmiljöer för de växter och djur som lever där i samspel med varandra och med jord, luft och vatten.

När människans resursutnyttjande stör de naturliga kretsloppen och minskar på tillgången av begränsade naturresurser uppstår miljöproblem och på sikt resursbrist. De gamla flodkulturerna kring Eufrat och Tigris gick under därför att bevattningssystemen gjorde jorden allt saltare, med minskande skördar som följd. Idag är området kring Aralsjön drabbat av en miljökatastrof på grund av felaktig konstbevattning och överanvändning av kemiska bekämpningsmedel. (se s 227–228) Den gamla mayakulturen i Centralamerika föll troligen samman därför att jordarna utarmats och skogen skövlats. I våra dagar skövlas de tropiska regnskogarna, bl a för att i-länderna ska få tropiskt virke till möbler och betesmark till köttdjur. I i-länderna sker en stor förbrukning av energi och industrivaror vilket leder till miljö- och resursproblem, t ex allt fler och större avfallsberg. År 1987 publicerades den s k Brundtlandrapporten (”Our Common Future”), en FNrapport om miljö och utveckling. I rapporten sägs att det är nödvändigt att göra något åt världens miljöproblem, om sunda livsmiljöer ska kunna erbjudas framtida generationer. De största problemen finns i i-länderna, eftersom dessa förbrukar huvuddelen av jordens resurser och står för de flesta föroreningar. I rapporten föreslås en halvering av i-ländernas energiförbrukning till år 2020. Där sägs också att det är nödvändigt med en på lång sikt hållbar utveckling (sustainable development). Med detta menas att dagens behov ska tillgodoses utan att framtida generationers försörjning hotas.

För att främja en på lång sikt hållbar utveckling krävs ett kretsloppstänkande. Utan detta minskar 4

tillgången på de resurser som vi och våra efterlevande ska leva av. Ett uthålligt resursutnyttjande kräver hushållning och återanvändning.

Resurserna och framtiden En resurs är något vi människor har nytta eller glädje av. Havet är en resurs för fiske, men även för sjöfart, bad och båtsport. Med naturresurser menas sådant på eller under jordytan som vi har nytta eller glädje av, t ex bördig jord, mineral, fossila bränslen (olja, kol m fl), fisk eller bra badstränder. Naturresurser används ofta som råvaror, t ex vid framställning av livsmedel, metaller eller energi.

Vi kan dela in naturresurserna i tre kategorier: icke-förnybara, förnybara och betingat förnybara.

Icke-förnybara naturresurser är sådana som bara finns i en viss mängd, t ex malmer och fossila bränslen. Om människan under kort tid slösar med dessa naturresurser kommer de inte att finnas kvar till framtida generationer. Det oljeberoende industrisamhället är inte ett på lång sikt hållbart samhälle, eftersom oljan riskerar att ta slut inom en snar framtid (se s 279). Detta samhälle kommer därför att bli en kort parentes i samhällsutvecklingen.

Vattenkraft, vindkraft och solenergi tar däremot inte slut när människan utnyttjar dessa naturresurser. Eftersom de hela tiden nybildas är de förnybara. I detta fall behöver vi inte tänka på den framtida tillgången på dessa resurser. Fisk däremot kan vid överfiske ta slut, liksom skog om avverkning sker så att ny skog inte kan växa upp.

Fisk och skog hör till betingat förnybara naturresurser. Det är sådana som riskerar att ta slut om människan utnyttjar dem på ett okunnigt eller oklokt sätt. Men om uttaget begränsas till den årliga tillväxten, kommer denna typ av naturresurs att finnas kvar.

Naturresurser är eftertraktade och värdefulla, ibland livsviktiga, som sötvatten och odlingsbar mark. Konflikter mellan intressegrupper eller länder är ofta resurskonflikter. Behov av och tillgång på naturresurser påverkar handel mellan olika områden och ekonomisk utveckling. Även människan i sig är en resurs, som i olika delar av världen utnyttjas på olika sätt. I u-länderna

Exempel på människans resursutnyttjande.

Denna satellitbild av jordytan är framställd med hjälp av infrarödkänslig film. Vitt är ljus från städer, gult flammor från förbränning av naturgas vid oljefält och rött är växtlighet som bränns i samband med svedjebruksodling.

Källa: NASA

är människan som arbetskraft den avgörande resursen medan i-ländernas stora förbrukning av råvaror och energi i hög grad bygger på tillgång till resurserna teknik och kapital.

Geografi, naturgeografi, kulturgeografi När man studerar geografi vid universiteten kan detta innefatta hela geografiämnet eller en specialisering på endera naturgeografi eller kulturgeografi. Inom naturgeografi förklaras naturlandskapets uppkomst och föränderlighet, dvs hur na-

turliga processer i form av vatten, vind, is och vulkanism bryter ned respektive bygger upp detta landskap. Inom kulturgeografi förklaras hur människans utnyttjande av jordens resurser förändrar detta naturlandskap till olika typer av kulturlandskap. Men också hur mänsklig aktivitet leder till samband och beroenden mellan olika platser, t ex genom handel och kommunikationer.

Geografiämnet studerar förhållandena på såväl lokal som regional och global nivå. Med lokal nivå menas närmiljön, t ex hembygden, och med regional nivå större områden, t ex landsdelar, länder eller kontinenter. Globala studier omfattar hela jordens yta. I denna bok inleder vi ofta kapitlen med en studie på lokal nivå för att därefter ge kunskap om förhållanden på de regionala och globala nivåerna.

5

H U R U T N Y T T J A R M Ä N N I S K A N H AV E N ?

Haven kan förse oss med det mesta av livets nödtorft, som livsmedel, råvaror och energi, och t o m dricksvatten genom avsaltning. Den viktigaste födan vi hämtar ur havet är fisk. De viktigaste fiskeområdena syns på kartan s 155. I färsk fisk finns i koncentrerad form det mesta av det vi dagligen behöver – proteiner, fetter, kolhydrater, vitaminer och små mängder av vissa mineral.

Från 1950-talet och framåt ökade världens samlade fiskfångst med ungefär fem procent om året, från 20 miljoner ton/år till 65 miljoner ton/år vid 1970-talets början. Flera länder införde då nationella fiskezoner utanför sina egna gränser. År 1974 räknas som det sista året med fritt fiske i världshaven.

Begränsningarna av havsfisket bidrog till att vattenbruk med odling av fisk utvecklades kraftigt. Världen runt, dock främst i Asien, har fiskodling fått stor betydelse för proteinförsörjningen. Under det senaste decenniet har både fisket och vattenbruket givit allt större avkastning, och skördarna har pendlat mellan 100 och 115 miljoner ton årligen.

Idag kämpar man för att inte fångsterna ska minska. Det är utan tvekan så att ett alltför intensivt fiske medfört en allmän minskning av bestånden av de mest populära matfiskarna.

De största fiskfångsterna tas av Kina, Peru, Japan, Chile, USA, Indien och Ryssland. Störst exportinkomster från fiske har Norge och Kina.

Modernt havsfiske – på sikt hållbart?

Det mesta av havsfisket kan idag beskrivas som ett industriellt fiske. Moderna fiskefartyg har ekolod och annan avancerad elektronisk utrustning för att kunna lokalisera fiskstimmen och hitta bra fiskeplatser. De kan frysa in sina fångster och stanna på havet under långa perioder.

Ibland ligger en del stora fabriksfartyg och väntar på att ta emot och bearbeta de fångster som fiskefartygen tagit upp. Då och då kommer transportfartyg för att transportera de färdiga

160

produkterna till hamn.

Fisk är en betingat förnybar resurs. De allt effektivare redskapen har dock medfört överfiske. Genom att maskorna i fisknäten gjorts mindre har också allt mindre och yngre fiskar fångats. Det har skett i sådan utsträckning att återväxten minskat så kraftigt att fortsatt fiske inte blivit lönsamt. Fångstfartygen har då fått övergå till andra arter av fisk eller söka nya fångstplatser. Överfisket har skadat flera av världens viktigaste fiskeområden. De flesta är sådana som ligger nära de största industriländerna. Det har i Nord-

Nordatlanten har många fiskrika områden, t ex för fiske av torsk och sill. Bilden visar hur en torskfångst lossas i en hamn på Newfoundland, Canada.

sjön gjorts så stora uttag av sill, torsk och makrill att bestånden nästan utrotats. Sämst har det gått för den peruanska anchovetan. Under 1960-talet utgjorde den ca en femtedel av världens totala havsfiskefångster. Trots den stora proteinbristen hos människor i denna del av världen användes anchovetan mest till djurfoder och som gödningsämne inom jordbruket i andra länder. Överfisket kombinerat med att havsströmmarna utanför kusten ändrade riktning ledde till en katastrofal minskning av fångsterna.

nomiskt sätt. Det är inte till den fattiga delen av världen som fångsterna går. Av havets fångster används ca en fjärdedel som djurföda till kycklingar, grisar, nötkreatur och som foder i fiskodlingar. Större delen av denna animalieproduktion sker inom industriländerna, som också konsumerar nästan allt kött. På så sätt kommer väldigt litet av havets fångster u-ländernas människor till del.

Förändringen av havsströmmarnas riktning hör till effekterna av de naturliga klimatsvängningar som återkommer med en viss periodicitet. Fenomenet kallas El Niño (se s 185–186). Anchovetan finns då längre ut till havs, men Perus fiskefartyg är inte rustade att gå ut så långt som då krävs. Det är däremot båtar från Japan, Ryssland och USA. I och med att befolkningen ökar i Peru blir beroendet av fisket större och konkurrensen från i-ländernas fartyg allt mer besvärande.

Rikedomar på och under havsbottnen

Ett avtal om vandrande fiskbestånd och ansvarsfullt fiske skrevs år 1995. Det ska motverka överfiske genom att bland annat reglera fisket utanför staternas ekonomiska zoner (se nästa sida). För varje del av havet har satts upp fiskekvoter som länder får ansöka om. Hur mycket fisk varje land får ta upp bestäms i förhandlingar varje år.

Havsbottnarna har kommit att få allt större betydelse. Varje år skjuter det upp nya borrtorn i shelfområden världen runt. De rika gas- och oljefyndigheterna på Nordsjöns botten, som började bearbetas i mitten av 1960-talet, har betytt mycket för de berörda kuststaternas ekonomi och levnadsvillkor. De är Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland.

Mangannoduler på havsbotten utanför Japan, fotograferade av en robot. Nodulerna är ungefär så stora som potatisar och täcker enorma arealer av oceanbottnarna. De kan bli en viktig framtida naturresurs för utvinning av metaller.

Havets proteiner – för vem?

Enligt beräkningar skulle haven för närvarande kunna ge majoriteten av jordens befolkning en knapp men tillräcklig ranson av livsviktiga näringsämnen, främst proteiner. Det är huvudsakligen proteinbrist som skapar världssvälten.

Barn som inte får tillräckligt med protein blir hämmade i växten och deras hjärna och nerver utvecklas inte på ett optimalt sätt. De blir slöa och i svårare fall apatiska. Skadorna som drabbar nervsystemet går inte att bota. Därför växer barn i svältdrabbade områden upp med handikapp redan från början.

Idag är var femte människa på jorden beroende av havets proteiner för att kunna överleva. Tyvärr fördelas fångsterna orättvist och på ett oeko-

161

ASIEN

150°

180°

NORDAMERIKA

HOT SPOT

60°

plattans rörelseriktning

vulkanö aktiv vulkan 40°

hav

g nsryg vatte nder ror u Empe

korallö

pla tta ns

oceanplatta Ha wa ii-ö arn a

rör els eri ktn ing

astenosfär ”HOT SPOT” stillaliggande område

Förutom vid plattgränserna kan vulkaner bildas vid s k hot spots. En hot spot är ett område med stark radioaktiv värmeutveckling i mantelns övre del. Det uppvärmda materialet väller som magma genom sprickor i plattan upp på havsbottnen och bildar en undervattensvulkan. Allteftersom plattan rör sig bildas den ena vulkanen efter den andra som pärlor på ett snöre. Skissen visar Hawaiiöarna.

Det heta området ligger f n under huvudön Hawaii. Nordväst om Hawaiiöarna ligger vulkanöar som en gång bildades när de låg över det heta området. En av Hawaiiöarnas vulkaner, Muna Kea, är jordens högsta berg, ca 10 200 meter högt. Huvuddelen ligger dock under havsytan.

Om toppen av en vulkan störtar in uppkommer en jättekrater, en s k caldera, som kan fyllas med vatten och bli till en sjö.

Ett vulkanutbrott kan pågå från en dryg halvtimme till flera år. Av de ämnen som frigörs vid utbrotten är 70–95 % vatten, som hamnar i atmosfären som vattenånga. Allt vatten som finns på jorden har kommit från jordens inre. Gaser som frigörs vid utbrotten är koldioxid och svaveldioxid, kolmonoxid, kväve och väte. Det vulkaniska stoftet håller sig svävande länge och kan med vindarna föras runt hela jorden.

När vattnet i vulkaniska trakter sjunker djupt ned hettas det upp och stiger tillbaka till markytan som heta källor. Gejsrar kallas dessa heta, sprutande källor. Sådana finns bl a på Island, Nya Zeelands nordö och i Yellowstones nationalpark i USA. I Reykjavik får mer än 120 000 människor sin husvärme av billigt varmvatten som alstrats i berggrunden (geotermisk energi).

92

20°

Seismiska fenomen – jordbävningar Det är jordbävningar som orsakar de största naturkatastroferna på jorden. De drabbar varje år minst 35 länder och dödar direkt fler människor än någon annan typ av naturkatastrof.

Skadorna blir störst då jordbävningarna drabbar tätbefolkade områden med hus som inte är så stabilt byggda. Det är därför som fattiga u-länder drabbas hårdast. Det krävs inga höga tal på Richterskalan för att deras hus skall rasa samman.

Richterskalan används för att ange jordbävningars styrka. Den har fått namn efter den amerikanske seismologen Charles Richter.

Den största katastrofen någonsin med över 800 000 dödade inträffade i provinsen Shensi år 1556. År 1976 dödades ca 600 000 människor i södra Kina av en jordbävning. Under de senaste årtiondena har stora skalv ägt rum i Kina, Armenien, Guatemala, Mexico, Turkiet, El Salvador, Indien, Iran, Irak och Japan. Alla dödade tusentals människor.

Två tredjedelar av alla starka jordskalv liksom vulkanutbrott inträffar i en ring runt Stilla havet, ”The ring of fire”, och har direkt samband med den geofysiska aktiviteten vid plattgränserna. När den uppbyggda spänningen mellan plattorna överstiger berggrundens hållfasthet brister

aktiv vulkan

den. Det sker vanligen utefter en redan befintlig svaghetszon. Stora block av jordskorpan förskjuts plötsligt vertikalt eller horisontellt. En del av energin ger upphov till vågrörelser som sprids genom klotet och uppåt mot ytan. Rörelsen kan inträffa var som helst från jordytan och ned till 600–700 kilometers djup. De största skadorna uppkommer vid skalv som inträffar relativt nära jordytan.

Hur stora skador ett jordskalv åstadkommer beror på en mängd faktorer, t ex avståndet från skalvets epicentrum, dvs från det område av jordytan som är rakt ovanför skalvets utlösningspunkt inuti jorden. Stor betydelse har också de lokala geologiska förhållandena, som antingen förstärker eller reducerar vågrörelserna, liksom bebyggelsens läge och kvalitet. De största skadorna i samband med jordbävningar uppkommer på grund av bränder eller jordskred.

Tsunami – en fruktad havsvåg En jordbävning på havsbotten kan innebära att havsbotten plötsligt sjunker eller höjs längs en förkastning. När en sådan vertikal förskjutning äger rum sätter den igång en rörelse av stora vattenmassor som bildar en våg, en tsunami (ordet är japanska och betyder hamnvåg). Främst kuster och livsmiljöer vid hav med subduktionszoner (se s 88–89) riskerar att drabbas av tsunamis, t ex vid Stilla havet, Indiska oceanen och Medelhavet. Det är dock relativt sällsynt att stora tsunamis bildas.

Fyra foton visar hur en tsunamivåg på morgonen den 26 december år 2004 når västra kusten i Thailand och dränker ett hotell och dess trädgård.

93

Tsunamivå

gens läng

d: 100 km

Normal ha

vsyta 1 meter

Energi i en tsunamivåg 50 km/tim 3 km

100 meter

600 km/t

im

10 meter

100 km/tim

Till vänster i skissen syns hur havsbotten vid en jordbävning förskjuter sig i vertikal riktning. Allt vatten ovanför flyttas av förkastningsrörelsen i form av två tsunamivågor som rör sig åt olika håll. Vid stort djup rör sig vågorna med stor hastighet, men ju grundare det blir ju mer minskar deras hastighet. Samtidigt växer vågornas höjd. När de når kusten kan de bilda en 20-30 meter hög vägg av vatten som fortsätter långt upp på land och leder till enorm förödelse.

För en hållbar utveckling i livsmiljöer som kan drabbas av tsunamis krävs hänsyn till denna risk,

94

Antenner

3 Data sänds till en vädersatellit.

4 Satelliten reläar informationen till varningsstationer.

Modem Boj

Kontrollenhet

Människa i samma skala 1 Vattentrycket mäts när tsunamivågen passerar.

2 Data sänds till bojen i form av akustisk signal.

Havsytan Omvandlare för akustisk signal.

6000m

År 1908 drabbades Messina i södra Italien av en tsunamivåg som dödade 80 000 människor. Under senare tid drabbades Papua Nya Guineas kust 1998 av en tsunami som krossade samhällen och dödade ca 2 200 människor. En ännu större katastrof inträffade vid jultid år 2004 när en stor jordbävning på havsbotten utanför Sumatras kust i Indiska oceanen sände iväg en väldig tsunami. Den drabbade med stor kraft kusterna i Sri Lanka, Indien, Thailand, Indonesien m fl länder. Skadorna blev mycket omfattande och ca 230 000 människor dödades, däribland 543 svenska turister på besök i thailändska turismområden vid Indiska oceanen.

t ex genom att planera så att följderna av en tsunamivåg mildras. Ett exempel är att i låglänta kustområden inte bygga bostäder eller turismanläggningar alltför nära stränder. Ett annat att bygga varningssystem i havet som slår larm när en tsunami har uppstått.

4,3 m

På djupt vatten är vågen lång och låg, endast omkring en meter hög. Människor på fartyg till havs märker därför inte när en tsunami passerar. Den rör sig på djupt vatten med 600-700 kilometer i timmen och närmar sig förr eller senare en kust.

När vågen når grunt vatten bromsas den upp och vattenmassan reser sig till en väldig våg som kan bli 30 meter hög (se skiss). Denna vattenmassa innehållet väldigt mycket energi och när den drabbar låga bebodda kuster blir skadorna omfattande och många människor dödas.

Ankare Havsbotten SVENSKA GRAFIKBYRÅN

FN räknar med att ett globalt varningssystem för tsunamivågor ska vara klart år 2007. Det består av bojar med mätinstrument som registrerar vattenrörelser och som kan sända ut en varning när en tsunamivåg har bildats.

De båda satellitbilderna är tagna den 23 juni respektive 28 december år 2004. Vid en jämförelse förstår vi den enorma förödelse som drabbade staden Banda Aceh på Sumatras nordvästra kust efter tsunamivågen den 26 december samma år.

I dessa indonesiska kustområden dödades ca 160 000 människor.

Tsunamivågens kraft nådde även en gata i staden Phuket i västra Thailand.

95

SAMBAND MELLAN JORDAR OCH BOSÄTTNING 0

50

100 mil

DEHLI

Calcutta öken och sandjord

Bombay

tunna bergsjordarter alluviala jordarter

mer än 200 inv/km2

röda jordmåner

50–200 inv/km2

svarta jordmåner

mindre än 50 inv/km2

Flodslätter har ofta bördiga alluviala jordarter. På flodslätten kring Ganges och Brahmaputra i Indien och Bangladesh lever 300–400 miljoner människor av jordbruk. Jämför kartorna!

Om bara problemet med den pinande torkan kan lösas ger de därför bra skördar. I tropiska områden finns mycket bördig ung vulkanisk jord, där den rikliga nederbörden ännu inte hunnit laka ur näringen. Denna s k andosoljordmån har vanligtvis även en hög halt av humus.

På Java, stort som en tredjedel av Sverige, lever ca 100 miljoner människor av främst risodling på sådan jord. Men i tropiska områden är det också vanligt med mycket näringsfattig jord, t ex i regnskogsområden. På grund av jordartenas höga ålder har den rikliga nederbörden nästan helt tömt dessa på näring. Den s k latosoljordmånen saknar för växterna viktiga näringsämnen, t ex kväve. Den passar därför inte för odling.

Den vindburna lössjorden, som blåst ut från öknar och från områden med finkorniga sediment som frilagts från inlandsis, är en typ av jord som är rik på mineralnäring. Där den samlats finns flera av jordens viktigaste odlingsområden, t ex i Ukraina, södra Ryssland, Kazakstan, norra Kina, på prärierna i mellersta USA och på Pampas i Argentina.

210

Madras

Men människan kan påverka …

I Tornedalen i norra Sverige har familjen Hietala en omfattande grönsaksodling av tomater och gurkor. Detta trots att familjen bor nära polcirkeln, där växtperioden är kort. De tar i stället hjälp av växthus och de långa ljusa nätterna under sommarhalvåret. Det ger solenergi dygnet runt och de gröna växterna kan växa utan uppehåll. Eftersom man odlar i växthus måste man bevattna och ibland tillföra näring till jorden.

Det är därför ganska dyrbart att odla i växthus.

Grödorna säljs främst på marknaden i Norrland.

Familjen Hietalas odling är ett exempel på att det med kunskap, teknik och kapital går att påverka ogynnsamma odlingsförhållanden. Om klimatet är för kallt kan odling ske i växthus, om det är för torrt kan jorden bevattnas och om den har för lite näringsämnen kan den gödslas. Men i alla dessa sammanhang är det viktigt med kunskap, t ex om hur stor näringsbristen är. Annars är risken stor att en del av den gödsel som sprids på åkrarna rinner ut i vattendragen. Dessa blir då övergödda, och planktonalger och andra växter börjar växa snabbt. Grunda sjöar kan på så sätt växa igen och syremängden minska i vattnet, genom att växterna sjunker till botten när de dör och då kräver syre vid förmultningen.

… genom bevattning …

Enligt FN är ca 17 % av jordens åkerareal bevattnad. I södra Asien är andelen nära 30 % och i Europa ca 8 %. I enstaka länder är andelen betydligt högre, i t ex Egypten är praktiskt taget all åkerareal bevattnad och i Kina nästan hälften. I Indien är motsvarande andel en tredjedel. Men även i många i-länder, t ex i Japan och USA, är bevattningen omfattande inom jordbruket. Av hela världens sötvattenkonsumtion står jordbruket för ca 70 %.

Bevattning kan ske med hjälp av flod-, bäck- eller sjövatten som leds i kanaler ut på åkrarna.

Man kan också borra brunnar och pumpa upp grundvatten som sedan sprids på åkrarna. Men bevattning kräver kunskap, annars kan den lätt leda till svåra miljöproblem. Ett sådant är risken för försaltning av jorden. Försaltning kan uppstå när åkrarna i torrområden med ett varmt klimat

inte tillförs tillräckligt med vatten. Följden blir då att vattnet sjunker ned endast en liten bit under markytan. Den höga värmen och avdunstningen gör att vattnet sedan sugs upp mot markytan och för med sig jordens mineralsalter.

Försaltning kan också inträffa när man genom bevattning höjer grundvattennivån så högt att den når marknivån. Den höga avdunstningen innebär att det uppåtstigande vattnet för med sig mineralsalter som samlas i markskiktet. Eftersom växter inte tål salt blir det därigenom omöjligt att odla i sådan jord. I många torrområden, t ex i Centralasien, Pakistan, Irak, Indien, Kina, Australien och USA, har man fått försaltningsproblem.

Bevattning i torrområden kan också leda till att grundvattennivån sänks så mycket att det blir ont om vatten. Det har skett i södra Californien och i delstaten Arizona i USA. Ett annat problem med konstbevattning i torrområden är att

Konstbevattning kan ibland ge jordbrukslandskapet ett särpräglat utseende. Bilden är från Nevadaöknen i USA.

211

BILDFÖRTECKNING Foton 3 Ron Giling/Still Pictures/Lucky Look 5 NASA GSFC/Science Photo Library/IBL 11 Länsstyrelsens Arkiv, Östergötland 13 Peter Östman 20 Kungliga Biblioteket/KBMA 21 Metria 22 Kulturgeografiska Institutionen vid Stockholms Universitet 28 Ulrika Jangblad 30 Metria 32 Peter Östman 33 Peter Hoelstad/Pressens Bild 35 Frank Chmura/Tiofoto 38 IRIN 39 Science Photo Library/IBL 41 Bazuki Muhammad/Reuters/Scanpix 42 Henry Diltz/CORBIS/Scanpix 49 Lars Åström/Tiofoto 52 Keren Su/CORBIS/Scanpix 56 Thomas Raupach/Still Pictures/Lucky Look 60 Erich Stering/Pressens Bild 64 Chris Steele-Perkins/Magnum/IBL 69 Valerie Gache/EPA/Pressens Bild 80 Björn Larsson Ask/Scanpix 82 K Ronnholm/G S F Picture Library 90 David Parker/Science Photo Library/IBL 91 Pablo Coral Vega/CORBIS/Scanpix 93 Joanne Davis/AFP/Pressens Bild 95 Digitalglobe/AFP/Pressens Bild (överst) Connie Ricca/CORBIS/Scanpix (mitten) AP Photo/Karim Khamzin/Pressens Bild (nederst) 98 Karl-Erik Perhans 99 Karl-Erik Perhans 102 Bryan Alexander/Tiofoto 103 LKABs Arkiv 107 Karl-Erik Perhans 111 Karl-Erik Perhans 112 Dick Clevestam/Naturbild 113 Magnum/IBL 114 Scanpix 115 Lantmäteriet 117 Lars Bygdemark/Lantmäteriet 121 Bengt A Lundberg/Kulturmiljöbild 124 Göran Hansson/N-Naturfotograferna 126 Karl-Erik Perhans 130 Peter Östman 132 Lantmäteriet (överst) Axel Ljungquist/Naturfotograferna (nederst) 133 Karl-Erik Perhans 134 Bengt A Lundberg/Kulturmiljöbild (överst) Jan Rietz/Tiofoto (mitten) Claes Grundsten/Bildhuset (nederst) 135 Karl-Erik Perhans 137 ARDEA 139 Per Klaesson/Bildhuset 142 Camera Press/IBL 144 Sven-Erik Sjöberg/Pressens Bild 145 Stuart Owen Fox/The Silent Picture Show 148 Richard T Nowitz/CORBIS/Scanpix 151 Hallings Foto, Östersund

156 157 158 159 160 161 164 166 168 169 178 182 183 185 186 187 188 192 193 194 195 196 197 198 199 200 204 207 211 213 216 217 219 221 222 223 224 227 228 230 231 233 237 241 244 247 250 252 255 258 260 262 264 266 269 271 273 275 278

Peter Östman Alberto Biscaro/Materfile/IBL Bruce Coleman Ltd Peter Östman Bryan Alexander/Tiofoto Ministry of International Trade and Industry, Japan Peter Nordquist/Starling Air/Pressens Bild Metria B Wisser/Liaison/Gamma/IBL Fred Espenak/Science Photo Library/IBL K Larsson/Megapix Heine Pedersen/Bildhuset Steve MacCurry/Magnum/IBL Pressens Bild Natural Selection Stock/Naturbild Ragnar Andersson/Tiofoto P Andersson/Scanpix Lennart Mathiasson/N-Naturfotograferna S Bogoanov/G S F Picture Library Bo Brännhage/Naturfotograferna Color Point/IBL S Bergerot/E Robert/Sygma (överst) Marc Riboud/Magnum/IBL (nederst) Michel Setboun/Rapho/IBL M Hirons/G S F Picture Library NRSC LTD/Science Photo Library/IBL Per Klaesson/Bildhuset Alf Linderheim/N-Naturfotograferna Peter Östman Raymond Gehman/CORBIS/Scanpix Henry Philippe/Gamma/IBL Peter Östman D Hiser/Tony Stone Images Peter Östman (överst) Leo de Wys Inc/Steve Vidler (nederst) Bruce Coleman Ltd A Sacks/Tony Stone Images Georg Sessler/Bildhuset Job Roger/Gamma/IBL Novosti/IBL P Kindlund G Ricatto/Tiofoto Klas Rune/N-Naturfotograferna (överst) Peter Östman (nederst) Thomas Wester/Bildhuset (överst) LFR Media AB J P Laffont/Sygma Greg Scott/Masterfile/IBL (nederst) Pelle Stackman/Tiofoto Vincent Leloup/Figaro/Gamma/IBL Arlas Bildarkiv Nike Sweden Örjan Björkdal/Pressens Bild Bertil Hagert/Megapix IBL I Murphy/Tony Stone Images P Toutain-Dorbec/Sygma W Winther/Explorer/IBL Staffan Widstrand/Naturbild Mats Erlandsson/Pressens Bild P O Norman/Svenska Aerobilder AB Anders Engman/Holmen Paper B Stern/Liaison/Gamma/IBL T Leeson/Tiofoto

279 Piel Patrick/Gamma/IBL 282 NASA/GFSC (överst) PPCM/Scanpix (nederst) 283 Björn Larsson Ask/Scanpix 285 Nils-Johan Norenlind/Tiofoto 286 Blue Lagoon 287 L C Marigo 290 Jan Töve/N-Naturfotograferna 292 Lars Pehrsson/Scanpix 294 S Ferry /Liaison/Gamma/IBL Omslag Jan Töve/N-Naturfotograferna David Noton/Masterfile/IBL (infälld bild) Diagram, kartor och teckningar Jonas Askergren/SvD. Återgiven med tillstånd av Svenska Dagbladet. 292 Bånges Grafiska Form AB 7, 8 (mitten), 12 (överst, mitten), 15, 18, 19 (nederst), 39, 47, 55, 62, 65, 70, 72, 73, 77, 78, 86, 90, 104, 138, 141, 164, 176, 200, 209 (nederst), 219, 227, 229, 239, 246, 250, 254 (nederst), 256, 265, 270, 276, 279, 280, 281 (nederst), 288, 293, 294 samt eftersättsblad (nederst) Hachette Guides Bleus 154 Liber Kartor 8 (nederst), 10, 42, 44, 46, 66, 68, 71, 97, 102, 148, 155, 170, 179, 181, 191, 208, 209 (överst), 214, 217, 221, 222, 224, 248, 254 (överst), 267, 277, 284, 290 samt försättsblad Mattias Liljedahl 24 Gunnar Lindblad 16, 17, 110 Erik Magnusson 6, 8 (överst), 74, 85, 88, 89, 91, 92, 105, 106, 116, 117, 118, 119, 120, 126, 127, 128, 129 (nederst), 131, 140, 146, 150, 153, 156, 157, 168, 169, 172, 173, 174, 177, 180, 187, 188, 210, 215, 230, 242, 258, 259, 262, 281 (överst) Naturvårdsverket. Diagrammet är hämtat ur boken ”En varmare värld”. Data från Climate Research Unit vid University of East Angela, England. 190 Reuters/DN Grafik. Återgiven med tillstånd av Reuters. 144 Grafik: Stefan Rothmaier/Karin Bojs © DAGENS NYHETER 94 (överst) Jan Olof Sandgren 23 Hans Sjögren 36 samt eftersättsblad (överst) SMHI 202 Svenska Grafikbyrån 94 (nederst) Sveriges Nationalatlas, SNA 12 (nederst tv), 79, 121, 122, 123, 135, 205, 234, 291 Typoform AB/Jan Wilhelmsson och Thomas Widlund 9, 19 (överst), 31, 32, 100, 108, 109, 125, 129 (överst), 162, 185, 201 Förlagor till teckningar: Kalju Luksepp.

Stora ansträngningar har gjorts för att söka upphovsrättsinnehavarna till bilderna i denna bok.

I några få fall har detta inte lyckats. Information om dessa bilder emottages med tacksamhet.

305

Peter Östman

Olof Barrefors

Kalju Luksepp

A-kurs

Geografi MÄNNISKAN • RESURSERNA • MILJÖN HÅLLBAR UTVECKLING Bokens grundtema är samspelet mellan människan och hennes omgivning samt den föränderliga geografiska omvärlden.

Texten behandlar • de processer som skapat människans omgivning: berggrund, jordar, vatten, klimat och växtlighet • människans utnyttjande av dessa resurser • de effekter människans aktiviteter har på miljön • värdet av kunskap, förståelse och upplevelser av platser och miljöer i såväl vårt eget land som i andra delar av världen • den hållbara utvecklingens möjligheter.

Geografi finns i tre alternativ:

A-kurs

B-kurs

A+B-kurs Best. nr 21-21110-6 Tryck. nr 21-21110-6-02

9

789121 211106