9789144059099

Vårdvetenskap och postmodernitet En introduktion

Postmodernitet kan beskrivas både som en reaktion på modern kunskap och en tidsålder som vi i en allt snabbare takt är på väg in i. Oavsett innebörd är postmoderniteten fylld av genomgripande reflektioner och konsekvenser för vad det innebär att vara människa.

I sådana reflektioner finns en kraft som kan föra omvårdnad och vårdvetenskap framåt.

Den postmoderna analysen i boken belyser hur omvårdnad ofrånkomligt är kopplat till det komplexa och föränderliga samhälle vi lever i. Omvårdnad och vårdvetenskap rör sig oupphörligen mot ett nytt centrum där det moderna projektets skarpa gränser mellan natur-kultur, man-kvinna, människa-maskin succesivt luckras upp.

Kort sagt, helt nya sätt att tänka och helt ny kunskap.

Tillkomsten av en cyberrymd har möjliggjort andra omvårdnadsrelationer som en alltmer integrerad del av vardagen. Människor möts och vårdar varandra i cyberrymden och i alltfler sammanhang är den som vårdar, eller den som blir vårdad, inte längre självklart av ”kött och blod”.

H. Eriksson (red.) | Vårdvetenskap och postmodernitet

Redaktören Henrik Eriksson är professor i omvårdnad och verksam vid Röda Korsets Högskola. Under senare år har han tillsammans med övriga medverkande Mats Christiansen, Annica Engström, Jessica Holmgren och Martin Salzmann-Erikson intresserat sig för det mångfacetterade begreppet postmodernitet. Postmodernitetens betydelse för människors omvårdnad i allmänhet och hur postmodern teoribildning förhåller sig till vårdvetenskap i synnerhet.

Vårdvetenskap och postmodernitet En introduktion

Henrik Eriksson (red.)

Mats Christiansen Annica Engström Jessica Holmgren Martin Salzmann-Erikson

Boken är avsedd för de som bedriver akademiska studier i vårdvetenskap, omvårdnad eller närliggande områden. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom vårdområdet men även till tjänstemän och andra beslutsfattare som vill skaffa sig en bred orientering om vilka trender som är i antågande.

Art.nr 33667

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05909-9_Cover.indd 1

2014-03-27 15:03

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33667 ISBN 978-91-44-05909-9 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2014 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Shutterstock/Ociacia Printed by Eurographic Danmark A/S, Denmark 2014

978-91-44-05909-9_01_book.indd 2

2014-03-27 09:23

Innehåll

Förord av Per Ekstrand 7 Förord 11 Författarpresentation 13 En kort anvisning om bokens användningsområden 15 En översiktlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok 19 Bokens disposition 25 K apitel 1

Vårdvetenskap för en postmodern tid 29

H e n r i k E r i k s s on Inledning 29 Postmoderna tankar – en översikt 31 Begrepp inom vårdvetenskap och omvårdnad 34 Vård, välfärdsstat och styrning 37 Avslutade kommentarer 46 Referenser 47

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 3

3

2014-03-27 09:23

Innehåll K apitel 2

Språkets betydelse för skapandet av kunskap och verklighet 49

A n n ic a E ng s t röm Inledning 49 Moderniteten och ”upplysningen” 50 Den postmoderna vändningen 53 Postmoderna rötter 56 Michel Foucaults bidrag om hur kunskap skapas och villkoras 57 Kunskapande om vård och vårdande i vårdvetenskap 68 Mot en postmodern vårdvetenskap 74 Avslutade kommentarer 77 Referenser 78 K apitel 3

Konkreta möten med ”hbtq-frågor” – queerande ögonblick i vårdpraktiken 81

M at s C h r i s t i a n se n Inledning 81 Vad är queera teorier? 83 Aktivism och akademi: queerteorins framväxt 83 Transpersoners möte med vården 92 Miffoteori 98 Sexualiteten som skaver mot kragen 99 Hiv som omdanare av sjukvården 104 Avslutande kommentarer 107 Referenser 107 K apitel 4

Postkoloniala blickar på konstruktionen av ”den Andre” 113

J e s sic a Hol mgr e n Inledning 113 Kolonialism 114 Postkolonialism – efterverkningar i samtiden 118 Poskolonialt perspektiv på begreppen kultur, etnicitet och ras 121 Kulturell kompetens – att vårda utifrån västerländsk blick 123 Etnocentrism och stereotypisering i vårdpraktiken 125

4

978-91-44-05909-9_01_book.indd 4

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

Innehåll

Det var i mötet med andra som jag blev ”den Andre” 127 Intersektionalitet – samverkande maktordningar 133 (O)traditonella teoretiska positioner som gränsöverskridande tredje rum 138 Avslutande kommentarer 140 Referenser 141 K apitel 5

Cyberomvårdnad i virtuella miljöer 145

M a rt i n S a l z m a n n-E r i k s on Inledning 145 Maskin och människa i en semiotisk miljö 147 Reducera och konstruera vård och verklighet 150 Tillgång till det virtuella rummet 159 Digital omvårdnad 163 Vård1.0 → Vård2.0 165 Upplösningen: människa, miljö och omvårdnad 180 Avslutande kommentarer 183 Litteraturlista 184 K apitel 6

Vårdvetenskapliga berättelser – möjligheter och utmaningar i det postmoderna vårdandet 189

H e n r i k E r i k s s on Inledning 189 Vårdvetenskap och postmoderna influenser 190 Cyborgmyten tar form 191 Situerad kunskap – mellanläge mellan objektivism och subjektivism 196 Att vara ett ödmjukt vittne – vårdvetenskapligt ansvarstagande 198 Cyberrymd och e-hälsa som vårdvetenskaplig fråga 199 Hälsa och Cyborgidentitet i en postmodern tid 200 En vårdvetenskaplig myt för 2000-talet 206 Postmoderna förhållningsätt inom vårdvetenskap 208 Avslutande kommentarer 210 Litteraturlista 211

Slutord 213 Person- och sakregister 217 © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 5

5

2014-03-27 09:23

978-91-44-05909-9_01_book.indd 6

2014-03-27 09:23

Förord av Per Ekstrand

Under de senaste 40 åren har omvårdnad som akademiskt ämne haft en banbrytande utveckling inom svensk vårdutbildning och den utvecklingen pågår konstant. Den här antologin kan ses som en del i en sådan utvecklingsprocess och utmanar rådande ideal av beskrivningar kring vårdande och vårdande relationer. I dag har exempelvis fler än 1 000 sjuksköterskor disputerat inom olika områden vid lärosäten runt om i Sverige. Vårdvetenskap som akademiskt ämne är vidare i sin utformning än omvårdnad och ämnet som sådant kan studeras fristående av olika yrkesprofessioner. På vissa lärosäten i Sverige benämns huvudområdet i sjuksköterskeutbildningen vårdvetenskap. På andra håll återfinns benämningar som omvårdnad eller omvårdnadsvetenskap. Det råder ingen konsensus bland forskare och utbildare i Sverige om vilket av dessa begrepp som används som huvudområde inom sjuksköterskeutbildningen. Professor Katie Eriksson i Vasa, Finland har varit tongivande för den teoriutveckling som genomsyrar vårdvetenskaplig kunskapsbildning i Norden. Forskningen inom vårdvetenskap inkluderar studier av olika vårdande fenomen inom diverse skilda områden.

Forskarna i denna bok har fokus på hur olika postmoderna teoretiska perspektiv kan användas i analyser av vårdande, vårdande relationer, sociala nätverk och familjebildning som ryms inom omvårdnad och vårdvetenskap.

Med postmodern menas i denna bok en nyorientering i vårdvetenskap och nytt förhållningsätt till vårdande som socialt och kulturellt fenomen.

De postmoderna perspektiven vänder upp och ned på rådande diskurser inom traditionell teoribildning inom vårdvetenskap. Några av perspektiven som presenteras i boken har sina rötter inom samhällsvetenskaplig teoribildning, men används idag förtjänstfullt som perspektiv inom vårdvetenskap.

Frågor som boken försöker komma närmare är: Hur kommer egentligen © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 7

7

2014-03-27 09:23

Förord av Per Ekstrand

samtidens/framtidens vårdande möten att gestaltas i en alltmer föränderlig värld? där människor söker kunskap i virtuella vårdmiljöer. Vad är en vårdare och vad är en patient? Hur ser en vårdande relation ut? Vilken kunskap efterfrågas av vårdtagarna?

Författarna till de olika bidragen i boken ställer sig kritiska till vissa beskrivningar och perspektiv inom vårdvetenskap som återkommer i läroböcker och forskning för att de tillhör en uttalat värdekonservativ idévärld.

Samhället genomgår omfattande sociala och kulturella förändringar som påverkar hälso- och sjukvårdens utveckling, omvårdnaden och relationer mellan vårdtagare och vårdgivare. Författarnas ambition är att presentera nya kunskaper och tankesätt som kan tillgodose behovet av samhälleliga förändringar som sker i det svenska samhället. Kapitlen i boken kan läsas fristående, men för att få ett samlat grepp om bokens innehåll rekommenderar jag naturligtvis att läsaren läser allt.

I det andra kapitlet får läsaren en inblick i förståelsen av hur och på vilka villkor kunskap och sanning konstrueras inom olika vetenskaper. I det tredje kapitlet är fokus på heterosexualitetens normerande roll inom vården och vilken betydelse det kan ha i vårdande möten med patienter. Frågor om vårdande möten då sjukdomen aids är närvarande illustreras, vilket regissören och komikern Jonas Gardell skildrar i tv-serien Torka aldrig tårar utan handskar, som blev en tittarsuccé då den visades på tv 2013. Läsaren kommer också i kontakt med en introduktion till queerteori. I det fjärde kapitlet problematiseras föreställningar om kultur, etnicitet, identitet och ”den andre” och vad det kan betyda i det praktiska vårdarbetet med människor som har olika kulturell bakgrund. ”Den andre” kan vara de som bor i huset bredvid och har annan hudfärg, de som är homosexuella och älskar någon av samma kön eller någon som avviker från det som vi i västvärlden uppfattar som ”normalt”. Läsaren får också bekanta sig med intersektionalitet, ett feministiskt teoretiskt perspektiv, som kan användas för analyser inom vårdvetenskaplig kunskapsbildning. Perspektivet belyser ojämlikheter och samverkande maktordningar som kön, klass, etnicitet och ålder. I det femte kapitlet framställs hur den tekniska utvecklingen påverkar människans relationer till sig själv, sin hälsa och den omgivande miljön. Fokus i kapitlet är just samspelet mellan människa, hälsa, miljö och vårdande. I vår samtid/ framtid kommer virtuella vårdmiljöer att ta en större plats och få en annan betydelse än i dag. Vi vet att den tekniska utvecklingen går fortare än vi anar.

8

978-91-44-05909-9_01_book.indd 8

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

Förord av Per Ekstrand

Gränsen mellan människa och teknik håller på att suddas ut och alternativa former för kommunikation kring vårdande växer fram i samhället. Läsaren guidas i hur olika internetforum kan fungera som vårdande samtal, då hälsoexperter som inte har formell utbildning samtalar med varandra. I det sista kapitlet, det sjätte, får läsaren ta del av olika reflektioner kring de olika bidragen och vilken betydelse dessa kan ha för det praktiska vårdarbetet och för den fortsatta kunskapsutvecklingen inom vårdvetenskap. Avslutningsvis, som ett crescendo för denna tekniska och nydanande utveckling, vill redaktören framhålla hur cyborgen, ett system för både teknisk och mänsklig interaktion, framträder i 2000-talets vårdvetenskap. Mötet mellan vårdare och patient kommer att anta nya skepnader som vi inte tidigare har sett. Vi kommer att tvingas ställa andra frågor kring vad vårdande är och hur vård ges. Antologin väcker hos mig som läsare, utbildare och forskare många nya tankar och reflektioner kring framtidens vårdande möten i cyberrymden, där mänsklig interaktion utgör kärnan. Vårt kön/genus får allt mindre betydelse i ett samhälle där identiteter blir föränderliga fenomen som snabbt kan byta skepnad. Som läsare möter jag för första gången uttrycket hen i en lärobok inom vårdvetenskaplig kunskapsbildning.

Stockholm, februari 2014 Per Ekstrand sjuksköterska, docent i vårdpedagogik och studierektor Röda Korsets Högskola

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 9

9

2014-03-27 09:23

978-91-44-05909-9_01_book.indd 10

2014-03-27 09:23

Förord

I den här boken diskuterar några forskare inom det vårdvetenskapliga fältet vetenskapens framtid ur sina egna forskningsperspektiv på ett personligt sätt. Utgångspunkten för denna text är att människor i alla tider har organiserat sina liv i skiftande former av sociala aktiviteter. Att vårda och bli vårdad är en sådan central aktivitet i livet.

Trots detta är vård som något man vetenskapligt problematiserar och utvecklar kunskap om en relativt ung företeelse, både nationellt och internationellt. Även om det är en ung vetenskaplig disciplin kommer vissa författare i denna bok att kritisera vårdvetenskap för att tillhöra en uttalat värdekonservativ idévärld. Vad händer med denna värdekonservativa idévärld när samhället – och då också vårdandet – genomgår omfattade sociala och kulturella förändringar, kort sagt vad räknas som vårdvetenskap ur dessa föränderliga perspektiv?

Med sina respektive funderingar som utgångspunkt vill författarna i denna bok uppmana till reflektion kring vårdande, vårdande relationer, sociala nätverk och familj. Vem vårdar, vad räknas som en ”riktig” relation?

Vem tillhör egentligen familjen? Och hur ska vi förstå mer lösliga sociala nätverk? Tanken med boken är att lättillgängligt och översiktligt ge en bild av hur vårdvetenskap kan komma att te sig i framtiden och boken har i och med det ambitionen att presentera en ny kunskapsfront. Därmed syftar boken till att tillgodose ett växande behov av texter som inkluderar de samhällsomvandlingar som skett i den vårdvetenskapliga diskussionen och på vilket sätt dessa samhällsomvandlingar har betydelse för en uppväxande generation av nya vårdvetare vid våra svenska lärosäten och vid vårdverksamheter såsom äldreboenden, sjukhus, vårdcentraler och dylikt.

Med postmodernitet och postmodernism menas i denna bok en över© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 11

11

2014-03-27 09:23

Förord

gripande nyorientering i vårdvetenskap och ett nytt förhållningssätt till vårdande som socialt fenomen. Med denna bok hoppas vi kunna bidra till att ge ett sådant tillskott av idéer till de som läser den.

Henrik Eriksson, Stockholm, våren 2014

12

978-91-44-05909-9_01_book.indd 12

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

Förfat tarpresentation

Redaktör: Henrik Eriksson är legitimerad sjuksköterska, fil. dr. i vårdpedagogik och docent i vårdvetenskap. Han är verksam som professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola. År 2002 disputerade han med avhandlingen Den diplomatiska punkten – maskulinitet som kroppsligt identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning vid institutionen för vårdpedagogik, Göteborgs universitet. Övriga författare: Mats Christiansen, är legitimerad sjuksköterska, magister i vårdvetenskap, och verksam som universitetsadjunkt vid Karolinska Institutets sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningar. Han är doktorand vid School of Nursing, University of California San Francisco (UCSF), USA där han studerar äldre homosexuella mäns liv med fokus på deras fysiska och psykiska hälsa och använder där en queerteoretisk ansats. 2010 fick han rektorns pris för HBT-ledarskap för främjande av studenters hälsa på UCSF. Mats har tidigare publicerat artiklar och bokkapitel om sexuell hälsa, hiv samt om åldrande HBT-personer.

Annica Engström, är legitimerad sjuksköterska, fil. mag. i vårdpedagogik, fil. dr. i didaktik och lektor i vårdvetenskap. Annica har under lång tid undervisat vid Uppsala universitet och Mälardalens högskola inom ämnet vårdpedagogik och ingår i nätverket Rikskollegiet för vårdpedagogik. Hon disputerade vid Mälardalens högskola 2012 och har i sitt avhandlingsarbete diskursanalytiskt studerat hur makt och vetande villkorar hur vi talar om och därmed iscensätter högre utbildning. Detta fokus innebar att bland annat © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 13

13

2014-03-27 09:23

Författarpresentation

analysera hur svensk och internationell sjuksköterskeutbildning konstrueras utifrån talet om teori och praktik, med fokus på lärarfunktionen klinisk adjunkt, hur denna lärarfunktion villkoras, iscensätts och utmanas. Annica är i dag avdelningschef för vårdpedagogik och specialistutbildningar vid akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola.

Jessica Holmgren, är legitimerad sjuksköterska, magister i vårdvetenskap och doktorand vid NVS, Sektionen för omvårdnad vid Karolinska Institutet. 2014 disputerar hon på en avhandling om delaktighetens villkor för anhöriga i den svenska äldreomsorgen. Med mångårig erfarenhet som kliniker vid akutvårdsavdelningen, Mälarsjukhuset i Eskilstuna samt med erfarenhet som högskolelärare vid Karolinska Institutet, Mälardalens högskola och Röda Korsets högskola intresserar sig Jessica för frågor om makt och ojämlikhet.

I fokus är forskningsfrågor som rör identitetskategoriseringar som genus, etnicitet, generation och klass. Vårdutbildning, informella vårdares vardag, nätet men framförallt den svenska äldreomsorgen är sammanhang inom vilka hon har undersökt dessa maktordningar i olika forskningssamarbeten. År 2010 utnämnde Svensk sjuksköterskeförening Jessica till ”årets sjuksköterska” inom äldrevården.

Martin Salzmann-Erikson, är leg. sjuksköterska med specialistkompetens i psykiatrisk vård är verksam som kliniker vid Oslo Universitetssykehus, Ullevål i Norge på en akutpsykiatrisk avdelning för patienter med psykosproblematik. Han har också varit knuten till Högskolan Dalarna mellan åren 2006 och 2013 där han innehaft en doktorandtjänst och samtidigt varit inskriven som forskarstuderande vid Örebro Universitet. Han disputerade 2013 med avhandlingen Caring in intensive psychiatry – rhythm and movements in a culture of stability. Under doktorandtiden initierade han flera forskningsprojekt inom psykiatrisk vård men har också fått en ledande position inom nätnografiforskning och cyberomvårdnad samt engagerat sig i kvalitativ metodutveckling och akademiskt skrivande. Han har skrivit ett tiotal forskningsartiklar och flertalet populärvetenskapliga artiklar och håller även föreläsningar och symposium. Han sprider sina forskningsresultat genom att aktivt delta i både internationella och nationella konferenser.

14

978-91-44-05909-9_01_book.indd 14

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

En kort anvisning om bokens användningsområden

Denna bok ska översiktligt behandla omvårdnad, vårdvetenskap och postmodernitet som anges i titeln. När vi använder begreppet vårdvetenskap i boken menar vi det som ett huvud- och forskningsområde som är knutet till de medellånga vårdutbildningar som blev en den av den svenska högskolan i samband med vård-77-reformen. Vi använder vårdvetenskap för att betona den akademiska och forskningsrelaterade delen av dessa utbildningar som leder fram till akademiska examen på olika nivåer, kandidat, magister och doktorsexamen. De som fördjupar sig i vårdvetenskap läser således ett akademiskt ämne. I sjuksköterskeutbildningarna benämns ämnet ömsom omvårdnad ömsom vårdvetenskap. När vi skriver vårdvetenskap inkluderar vi närliggande ämnesbenämningar, framför allt omvårdnad. Boken tar utgångspunkt i den akademiska delen av dessa utbildningar, framför allt sjuksköterskeutbildningen. Men vare sig sjuksköterskeutbildning eller sjuksköterskor är föremål för någon närmare presentation, granskning eller problematisering. I stället har vi försökt arbeta fenomenorienterat och diskuterar självständigt vårdvetenskapliga villkor relativt åtskilt både från professions- och yrkesutbildningsperspektiv. Boken är skriven för att vädja till en akademisk reflexivitet hos läsaren. Den som letar efter kokbok och recept à la föreskrivande anvisningar letar förgäves – den som söker material för eget tankearbete hittar det här. Boken handlar på så sätt om var svensk vårdvetenskap står i dag i relation till postmoderna tankeströmningar kring de teman som boken tar upp. Boken handlar lika mycket om att sätta sig in i att avstå från att använda dessa perspektiv i sina analyser som att använda dem. Både att använda och avstå är aktiva handlingar som på något sätt bygger på att man känner till traditioner, perspektiv, utgångspunkter samt vilken slags kunskap de representerar. Boken fyller därmed en funktion för © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 15

15

2014-03-27 09:23

En kort anvisning om bokens användningsområden

de inom det vårdvetenskapliga fältet som inte tidigare skaffat sig en översikt över vad postmoderniteten står för men vill bli bättre rustade för att diskutera dess plats i den vårdvetenskapliga diskursen. Frågor som: Var står vårdvetenskapen i dag? Vad kan vi säga om fältets utveckling och vilka viktiga influenser är i antågande? kommer översiktligt att presenteras i boken. Till alla som nyfiket vill skaffa sig denna breda orientering eller funderar kring dessa frågor rekommenderar vi denna bok, oavsett om man är yrkesverksam eller högskolestuderande inom vårdfältet.

Som anges i titeln är boken en introduktion och som sådan kan den användas på många olika sätt. Boken är dock inte en introduktion till vårdvetenskap eller ämnet omvårdnad. För det finns det andra bättre böcker som denna i stor utsträckning relaterar till och snarare förutsätter att man känner till. Så trots att boken är en introduktion passar den bättre in i grundutbildningars senare del när man redan bekantat sig med sitt ämnesområde. Det är en introduktion i bemärkelsen att den ger en bred översikt av de perspektiv som brukar härledas till postmodernitet och postmoderna perspektiv inom utbildning, forskning och samhällsdebatt.

Boken kan med fördel användas som en introduktion till detta, men den kan också stå för sig själv inom olika grundutbildningar, särskilt inom sjuksköterskeutbildningar är boken angelägen, tillsammans med andra teori- och metodböcker i ämnet. På avancerad nivå kan boken användas på liknande sätt som komplement till övrig teori och metodlitteratur, särskilt på avancerad nivå inom program och kurser för vårdvetenskap och omvårdnad. Kanske då också förtjänstfullt genom att man använder den referenslitteratur som hänvisas till i texteten för fördjupad läsning i valda delar baserat på intresse. Vi anser också att boken, trots att den både är introducerande och översiktlig, kan fylla en plats på forskarutbildningsnivå inom området omvårdnad och vårdvetenskap. På denna nivå kan den vara en utgångspunkt för en kreativ och kritisk diskussion om vårdvetenskaplig ontologi och epistemologi. Här hoppas vi att boken kan nagelfaras under lupp för att hitta motsägelser och brister i de olika kapitlens framställningar som föder nya idéer. För dessa läsare uppmanar vi en läsning som uppehåller sig vid vad som inte har skrivits snarare än vad som givits utrymme i boken. Det brukar vara en produktiv motor i en inomvetenskaplig utveckling.

Oavsett nivå är boken också en introduktion i bemärkelsen att man inte behöver några förkunskaper om bokens innehåll för att läsa den eller använda 16

978-91-44-05909-9_01_book.indd 16

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

En kort anvisning om bokens användningsområden

den. Boken ska betraktas som ett pågående arbete (”work in progress”) snarare än som en färdig produkt. I den diskussionen kan alla vara med och bidra utifrån sina förutsättningar. Därmed inte sagt att denna diskussion är enkel eller att det ger en enhetlig bild av en postmodernitet. Postmodernitet handlar i stor utsträckning om kritik och en granskning av våra tidigare kunskaper om människan, kunskapen och vetenskapen.

Vårdvetenskapen kommer skapa sin egen inomvetenskapliga diskussion om denna postmodernitet och dess betydelser. I den diskussionen ska denna bok ses som en högst tillfällig position som anger några möjliga färdriktningar. Men boken ger ingen slutgiltig eller enhetlig bild, den markerar på sin höjd en påbörjad resa. Dock har det funnits och finns skäl för författarna som medverkar i denna bok att kasta ut korten i form av de kapitelbidrag som presenteras i boken och se vad som händer i fortsättningen på denna resa.

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 17

17

2014-03-27 09:23

978-91-44-05909-9_01_book.indd 18

2014-03-27 09:23

En översik tlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok

Wikipedia

I boken kommer författarna översiktligt förhålla sig till postmodernism, queer-perspektiv, poststrukturalistiska, postkoloniala och posthumanistiska perspektiv och deras relevans i vårdvetenskap. Dessa begrepp står alla för sig själva men är också på olika sätt besläktade med varandra och med kunskapstraditioner sprungna ur liknande reflektioner. Det kommer läsaren bli uppmärksammad på under respektive kapitel under läsningen av boken.

För att underlätta och sortera begreppen presenterar vi inledningsvis en kort översikt av vad begreppen betyder enligt den fria encyklopedin Wikipedia.

Det är ett projekt för att skapa en encyklopedi med öppet innehåll. Alla kan vara med och förbättra den. I denna översikt har vi kopierat innehållet i Wikipedia och i möjligaste mån avstått från att lägga till och dra ifrån.

Postmodernism

Postmodernism är ett begrepp som syftar på en utveckling inom kritisk teori, filosofi, arkitektur, konst, litteratur och kultur som kan beskrivas som antingen sprungen ur eller en reaktion på modernism och modernitet.

Postmodernismen har även definierats som trevandet efter något nytt sedan luften gått ur modernismen. Men vad postmodernism egentligen innebär är inte klart definierat, utan föremål för ständig debatt. Utifrån ett historiskt perspektiv kan man tyda en kronologisk ordning från det moderna till det postmoderna. När man beskriver kulturella tillstånd är det dock viktigt att vara medveten om hur det moderna och det postmoderna existerar parallellt mellan olika kulturella och sociala skikt i vår samtid. Postmodernismen vände sig ifrån tanken på att det fanns fasta värden, absoluta sanningar och © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 19

19

2014-03-27 09:23

En översiktlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok

jagets existens och kritiserade därmed varje tanke på objektivitet. I stället är allt relationellt och kontextuellt; den postmoderna världsbilden är skeptisk.

(Källa: Wikipedia) Poststruk turalism

Poststrukturalism en grupp teoribildningar med rötter i den strukturalistiska traditionen, starkt förknippad med franska språkvetare omkring 1960-talet och de närmaste årtiondena. De tidigaste poststrukturalisterna var Michel Foucault, Jacques Lacan, Claude Lévi-Strauss, Roland Barthes.

Jacques Derrida räknas ibland till poststrukturalisterna men ibland kallas han dekonstruktionalist. Senare språkvetare och filosofer har tagit vissa poststrukturalistiska drag, som till exempel Julia Kristeva, Jean-François Lyotard, och Jean Baudrillard. Poststrukturalismen uppstod delvis som en kritik av strukturalismen men på strukturalistiska grunder. Vad som tas avstånd från i strukturalismen är tron på en mening i strukturen; den absoluta sanningen förkastas som en konstruktion baserad på en metafysisk absolut närvaro och absolut frånvaro. Poststrukturalismen är radikalt antireduktionistisk.

Den ser sökandet efter en yttersta princip eller beståndsdel som den metafysiska paradoxen. Det är icke-ursprunget som är det ursprungliga kan man tillspetsat uttrycka det. En närvaro är alltid märkt av en frånvaro, på så vis är en absolut närvaro omöjlig, och att reducera världen till en funktion av en grundläggande princip är omöjligt. Karakteristiskt för den poststrukturalistiska metoden är dekonstruktion såsom den beskrevs av Derrida. I texter söks efter sprickor, motsättningar mellan vad som sägs och hur det sägs och falska binariteter (dikotomier). Alla poststrukturalister förespråkade dock inte denna metod, utan den kan snarast ses som en tillämpning och vidareutveckling av de ståndpunkter och slutsatser som de mer teoretiskt inriktade föregångarna stod för. Förhållandet mellan poststrukturalism och postmodernism är oklart. Kritiker till dessa brukar klumpa ihop dem, medan förespråkarna gör vissa distinktioner. Postmodernism har hävdats vara en tillämpning av poststrukturalismen. Postmodernism brukar också användas i vidare bemärkelse som namn på en epok (den postmoderna).

(Källa: Wikipedia)

20

978-91-44-05909-9_01_book.indd 20

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

En översiktlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok

Queer/Queerteori

Queer är ett brett begrepp med lösa definitioner som dels kan beskriva ett förhållningssätt eller en rörelse som kritiserar normer kring kön och sexualitet (främst heteronormen), och dels är ett sätt att identifiera sig, och kan då syfta på till exempel könsidentitet, sexuell läggning, och/eller att ens förhållningssätt är queer. Ordet används framför allt som centralt begrepp inom queerteori. Ibland används ordet queer som ett paraplybegrepp för sexuella minoriteter. RFSL definierar queer som ”Ett brett begrepp som kan betyda flera olika saker men i grunden är ett ifrågasättande av heteronormen”. Många ser sin könsidentitet och/eller sin sexualitet som queer. Queer kan innebära en önskan att inkludera alla kön och sexualiteter eller att inte behöva identifiera/definiera sig. Queer var från början ett engelskt ord med betydelsen udda eller konstig, men har med tiden även kommit att betyda homosexuell, ofta som ett skällsord. Begreppet började sedan tas tillbaka av gayrörelsen.

Benämningen började användas av radikala homosexuella på åttiotalet och uttryckte stolthet och avståndstagande från den normativa heterosexualitetens påbud och krav. Teresa de Lauretis lanserade begreppet queerteori, men övergav det tre år senare därför att hon ansåg att det övertagits av de etablerade institutioner och grupper som det skulle positionera sig emot och således förlorat sin funktion. Den institutionaliserade queerteorin definierar inte queer som en identitet utan ifrågasätter sexuell identitet som en individuell egenskap och som grund för politiska rörelser. ”Man” och ”kvinna” är här inga naturliga storheter utan konstruerade, de är relationer mellan olika sociala konstruerade sanningar, begär- och maktförhållanden. Lika lite som man och kvinna är naturliga storheter är ”homosexuell” eller ”hetero­ sexuell” det, som båda enligt queerteorin är konstruerade begrepp från 1800-talet. Orden är myntade som medicinska termer. (Källa: Wikipedia) Postkolonial teori

Med postkolonialism eller postkolonial teori åsyftas vanligen studier av den europeiska industrialismens och kolonialismens kvarvarande effekter för olika delar av världen. Fokus ligger på att förklara samhällsproblem i samtiden som en konsekvens av den europeiska expansionen efter 1492. Postkolonialismen betraktas som ett akademisk fält inom kritisk teori och sociologi av

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 21

21

2014-03-27 09:23

En översiktlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok

sina förespråkare. Postkolonialismen är ett fält som kan sägas ha öppnats med Frantz Fanons bok Svart hud – vita masker och Edward Saids Orientalism. Den postkoloniala teorin är heterogen och svår att sammanfatta, men en tidig idé handlade i grova drag om att undersöka hur bilden av västerlandet som upplyst och rationellt aktivt skapa(t)s genom att beskriva österlandet (vars placering har skiftat genom historien) som irrationellt och mystiskt.

När väst utmålar Den Andre – en främmande kontinent eller ett folk – som starkt annorlunda genom en dikotomi (motsatspar) förknippas väst enligt postkolonialister med den mer positivt laddade delen av dikotomin. Väst kan till exempel stå för kultur medan öst står för natur; väst stå för det rationella medan öst står för det (påstått) irrationella. Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson argumenterar i sin bok Öst och väst för att bilden av Europa har vuxit fram genom att utmåla Asien som föråldrat och USA som alltför modernt, ytligt och historielöst. Mellan dessa poler står Europa som en syntes av det gamla och det nya. Ur ett postkolonialt perspektiv går det att hävda att vi inte kan förstå eller tala om Europa utan att visa på bilder av vad vi anser att Europa inte är. En mer kontroversiell postkolonialism är förknippad med underströmmen runt begreppet kulturell ”hybridity” (Homi Bhabha) och ”postkolonial liberalism”. Postkolonialistiska akademiker använder sig i regel av vetenskaplig kvalitativ metod. De ansluter sig ofta till perspektiv som delas av samhällsteoretisk postmodernism och poststrukturalism. Många postkoloniala teoretiker bygger sina analyser på en kritik av marxistisk teori, till exempel avseende vad man anser vara en teleologisk historiesyn inom delar av marxismen. (Källa: Wikipedia) Posthumanism

Posthumanismen utvecklades under det sena 1920-talet i något olika, men kompletterande, domäner av tanke och praktik. Till exempel är Ihab Hassan en känd vetenskapsman vars teoretiska skrifter uttryckligen tar itu postmoderniteten i samhället. Teoretiker som både kompletterar och står i kontrast till Hassan inkluderar Michel Foucault, Judith Butler, Bruno Latour, N. Katherine Hayles, Peter Sloterdijk, Stefan Lorenz Sorgner, Evan Thompson, Francisco Varela och Douglas Kellner. Bland dessa teoretiker återfinns filosofer, såsom Robert Pepperell, som har skrivit om ett ”posthumant tillstånd”, vilket ofta används i stället för uttrycket ”posthumanism”. Posthumanismen 22

978-91-44-05909-9_01_book.indd 22

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

En översiktlig återgivning av innehållet – en slags användbar ordbok

skiljer sig främst från den klassiska humanismen i att det återställer den resning som har gjorts av mänskligheten till att vara en av många andra naturliga arter. Enligt posthumanismen har människan ingen inneboende rätt att förstöra naturen eller ställa sig över den i etiska överväganden a priori.

Den mänskliga intelligensens begränsningar och tillkortakommanden är erkända, även om det inte innebär att överge den rationella traditionen av humanism. Posthumanismen är en tanketradition i opposition mot den klassiska humanismen. Posthumanismen förkastar föreställningarna om uppdelningen mellan kropp och själ, mellan samhälle och natur och mellan människor och djur. Posthumanismen används ibland som en synonym för en ideologi av teknik som kallas ”transhumanism” eftersom det bekräftar möjligheten och önskvärdheten av att uppnå en ”posthuman framtid”, om än i rent evolutionära termer. Men posthumanister inom humaniora och konst är kritiska till transhumanism, delvis, eftersom de hävdar att den innehåller och upprätthåller många av de värden upplysningens humanism representerar. (Källa: Engelska Wikipedia, fritt översatt och modifierat)

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 23

23

2014-03-27 09:23

978-91-44-05909-9_01_book.indd 24

2014-03-27 09:23

Bokens disposition

Alla kapitel i den här boken problematiserar postmodernitet och vårdvetenskap ur några olika perspektiv.

I första kapitlet Vårdvetenskap för en postmodern tid skriver Henrik Eriksson övergripande om postmoderna tankar och deras relevans för vårdvetenskap. Han pekar på att kunskap är kulturbunden, inte universell, historiskt relativ och inte generell och kumulativ, och förbunden med makt och hur många vårdvetenskapliga utgångspunkter startar i myten om det naturliga, det mänskliga och om ursprunget.

I andra kapitlet Språkets betydelse för skapandet av kunskap och verklighet beskriver Annica Engström positivismen respektive postmodernism och de idéer och tankestrukturer de har som grund. Hon beskriver de senaste tre decennierna, grundläggande skifte gällande förståelsen av hur och på vilka villkor kunskap och sanning konstrueras, inom flera vetenskapliga fält.

Hon skriver också att vårdvetenskap är ett av de områden där dessa tankar om den egna kunskapsproduktionen ännu inte kritiskt diskuterats, vilket hon ger exempel på i centrala förekommande begrepp och utgångspunkter i vårdvetenskap. Kapitlet avslutas med vad ett postmodernt synsätt torde kunna innebära för vårdvetenskaplig kunskapsbildning i framtiden.

I tredje kapitlet Konkreta möten med ”hbtq-frågor” – queerande ögonblick i vårdpraktiken fortsätter Mats Christiansen beskriva hur det gick till när heterosexualiteten installerades som ursprungssexualitet i våra vårdande institutioner och vad det har för betydelse i möten med patienter. 1900-talets skarpa åtskillnad mellan, men också skapandet av, heterosexualitet och homosexualitet genomsyrar vad som betraktas som ”normala–onormala” och ”naturliga–onaturliga” intima förbindelser. Den sexuella självuppfattningen har blivit en central plats i människors identitet och i detta kapitel © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 25

25

2014-03-27 09:23

Bokens disposition

beskrivs hur denna ordning som skapats hela tiden medvetet och omedvetet balanseras i våra institutioner. Kapitlet tar upp hur frågor om ”synd” och ”skam” blir en fråga om tillgång till resurser, rättigheter, skyldigheter och bot. Det handlar om hur sjukdomen aids blir en arena för en politisk kamp, inte bara inom ramen för vårdpolitiken utan också inom ramen för de sociala rörelser som kämpar för existens, identitet, legitimitet och rättigheter. Vård är inte bara något man får utan också i stor utsträckning ett politiskt projekt där alla i vårarbetet med den intima kroppen är medaktörer.

I fjärde kapitlet Postkoloniala blickar på konstruktionen av ”den Andre” beskriver Jessica Holmgren hur bilder av Orienten och Afrika används som konstruktioner för att stödja och bekräfta Västerlandet som en överlägsen civilisation. Den västerländska civilisationen har i denna tanketradition kritiserats för att legitimera och möjliggöra förtryck snarare än att vara en adekvat skildring av de ”primitiva” och ”civiliserade” folk den utger sig för att beskriva. I detta kapitel beskrivs och problematiseras vad västerlandets syn på sig själv betyder i det praktiska vårdarbetet med människor från andra kulturer. Reflektioner över vem som är ”den andre” och vem jag då är har stor betydelse för hur vi ser på och också hanterar möten i vården med människor i en alltmer globaliserad värld.

I femte kapitlet Cyberomvårdnad i virtuella miljöer beskriver Martin Salzmann-Erikson hur den tekniska utvecklingen modifierar människans relationer till sig själv, hälsan och miljön. Han beskriver den tekniska utvecklingen som egentligen inte är vårdvetarens ansvar, men eftersom tekniken påverkar grundläggande begrepp som människa, hälsa, miljö och vård blir dessa frågor högst relevanta även för vår akademiska disciplin. Gränsen mellan människa och maskin håller på att suddas ut, medvetandet som information som kan laddas upp i virtuella miljöer för att studeras, leva, vårdas. Han ställer sig kritisk till och diskuterar vad det innebär att vårdvetenskapliga begrepp stängs in och inte exponeras för och inkorporeras av utomvetenskapliga influenser. I sitt kapitel beskriver han hur begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad genom tekniska omvandlingar också ges utrymme att näras, växa och utvecklas.

I det sjätte kapitlet Vårdvetenskapliga berättelser – möjligheter och utmaningar i det postmoderna vårdandet sammanför Henrik Eriksson de olika de olika bidragen och beskriver vad de har för betydelser, dels för synen i det praktiska vårdarbetet och dels för den fortsatta kunskapsbildningen i vård26

978-91-44-05909-9_01_book.indd 26

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

Bokens disposition

vetenskap. Vilka utmaningar står vi inför som människor, som vårdare och som vårdforskare? Vårdvetenskapen står inför en spännande tid eftersom allt i manualen inte längre är givet. Utifrån bidragen i denna bok framträder nya möjligheter som nu avslutningsvis tydligare presenteras. Han försöker förena de olika bidragen i en presentation av Donna Haraways cyborgmyt och beskriver hur cyborgen tar plats i 2000-talets vårdvetenskap eftersom nya sätt att tänka om omvårdnadsrelationer i den postmoderna erans utplåning av gränser kräver det.

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 27

27

2014-03-27 09:23

978-91-44-05909-9_01_book.indd 28

2014-03-27 09:23

Kapitel 1

Vårdvetenskap för en postmodern tid H e n r i k E r i k s s on

Inledning När jag som ung studerande på sjuksköterskeutbildningen under en kurs fick Astrid Norbergs och Henry Egidius (1983) bok Teorier i omvårdnadsarbete i min hand var det för mig en, i det stora hela, obegriplig text jag av mina lärare ombads ta mig an. Noteras bör att Astrid Norberg blev Sveriges första professor i omvårdnad 1987. Hon inleder boken med att skriva att ”(o)rd som teori och omvårdnad ger många människor intryck att vara svårgripbara och flummiga … Det svårgripbara väcker ångest men har också det okändas lockelse” (s. I). För mig var det Astrid skrev relevant i båda dessa bemärkelser. Boken var svårgripbar och flummig men innehöll också det okändas lockelse. När jag började skissa på denna bok du håller i din hand återvände jag i tankarna oförklarligt till Astrid Norbergs och Henry Egidius bok. Det var en sådan bok, svårgripbar och flummig, jag ville skriva. Jag tyckte också att vårdvetenskapen återigen skulle må bra av att få en liten injektion av det svårgripbara och okända som de hade presenterat. Lite senare i planeringen av boken, när medförfattare kontaktats och var i full färd med att förverkliga denna bok, var jag nödgad att plocka fram Astrids och Henrys bok och känna lite på den efter över 20 års glömska. Förstrött började jag läsa lite i den igen. Utan större förvåning konstaterade jag att det svårgripbara och flummiga vid en genomläsning i dag var både konkret och greppbart. Jag kunde med glädje konstatera att texten i sig var både enkel och överkomlig och jag kunde se helt andra mönster i mötet med texten. Ganska omgående identifierade jag beskrivningar jag inte höll med om eller resonemang som jag helt plötsligt tyckte kunde utvecklas eller helt borde strykas ur boken.

Någonting hade alltså hänt med mig, men också med boken – vi hade båda

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 29

29

2014-03-27 09:23

Henrik Eriksson

åldrats. Trettio år senare har en uppsjö av böcker skrivits i ämnet omvårdnad och vårdvetenskap. Astrid och Henrys bok är i dag av värde kanske endast för historiker som en anekdotisk kvarleva av att vara det första seriösa försöket att översiktligt och i svensk läroboksform presentera systematiska tankar och översikter av omvårdnad – en slags vårdvetenskap. Detta betyder att utvecklingen i omvårdnad och vårdvetenskap går mycket fort. Att boken på 30 år går från teoretisk spjutspets till historisk kvarleva vittnar om en ämnesutveckling som är rörlig, levande och dynamisk. Vårdvetenskap är en aktiv och levande diskurs.

Hela detta landskap av aktivitet inom vårdvetenskap kan knytas till 1977 års högskolereform då medellånga vårdutbildningar genom den initierade reformen skulle ”forskningsanknytas”. Det blev en startpunkt för sökande efter ett forskningsområde som skulle införlivas med övriga ämnen och forskning som bedrivs i landet. Det är detta som så småningom utmejslats till denna vårdvetenskap. Tittar man på en av de viktigaste aktörerna i det vårdvetenskapliga fältet, sjuksköterskorna (även om det finns många fler), så hade 38 sjuksköterskor disputerat fram till år 1990. Vid övergången till 2000 var antalet ungefär 200 stycken. År 2010 fanns det cirka 1 000 disputerade sjuksköterskor i Sverige. Av dem är 60 professorer, många i av dem inom omvårdnad och vårdvetenskap (Rinell-Hermansson 2010). Både till innehåll och antal kan vårdvetenskap påstås vara aktiv och i rörelse.

I den här boken ska postmoderniteten och dess betydelse för vårdvetenskap översiktligt redogöras för i svenska och skandinaviska förhållanden. Jag hoppas den är lika svårgripbar och flummig för dig som Astrid och Henrys bok var för mig, både vid en första och kanske en andra genomläsning. En ny kunskapshorisont är på många sätt förknippad med det okända och den utmaning det kan innebära att sätta sig in i det okända och göra det mer bekant och bekvämt kan ta tid. En bok ska dock väcka nyfikenhet för att kunna läsas och vi har försökt vara pedagogiska, illustrativa och förklarande, men säkert också misslyckats ibland. Alla författare som deltar i den här boken har inom egna forskningsprojekt tvingats att brottas med frågeställningar som rört processer i relation till vårdande som praktik och vetenskap som inneburit ett sökande av begrepp och teoretiska verktyg i dessa postmoderna strömningar. Tanken med att redogöra för de erfarenheter dessa författare samlat på sig i detta sökande är att ge andra som på olika sätt är intresserade av vårdvetenskap en enklare väg till att arbeta med 30

978-91-44-05909-9_01_book.indd 30

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

1 Vårdvetenskap för en postmodern tid

nya frågeställningar som dyker upp. På så vis är boken är en översiktlig introduktion, den ger inte en färdig eller heltäckande bild. För att fördjupa sig i de perspektiv som presenteras rekommenderas en vidare läsning. Boken ger många hänvisningar till källor som den intresserade kan fördjupa sig i. Även om utvecklingen i vårdvetenskap går fort återstår mycket att göra för att fullt ut förstå mångfalden i det som vi tänker kring som vårdvetenskap.

Vår övertygelse i arbetet med den här boken har varit att en vårdvetenskap värd namnet behöver inkludera reflektioner kring frågor om makt och vårdvetenskaplig kunskapsproduktion – vilket är ett centralt tema i denna bok.

Vi vill teckna bilder av aktuella kunskapstraditioner och har ambitionen att diskutera vårdvetenskap i riktning mot en ny, möjligen mer kritisk, kunskapsfront. Med denna bok hoppas vi kunna bidra till en sådan diskussion och dialog och att den bidrar med att resa nya frågor som förhoppningsvis kommer att fortsätta undersökas. I denna översiktliga inledning ges en kortare översikt av postmoderna tankar och de skilda inriktningar som sedan kommer beröras utförligare i kommande kapitel.

Postmoderna tankar – en översikt Mitt eget intresse för de frågor och perspektiv som presenteras i denna bok väcktes under en introduktionskurs till vårdpedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm för många år sedan. En av lärarna påpekade under en föreläsning att Sverige – i vetenskapliga sammanhang – är känt för två saker, nämligen att vi tog livet av Descartes under hans besök hos drottning Christina under 1600-talet och att Michel Foucault under sin tid som gästforskare vid Uppsala universitet blev avrådd att lägga fram sin avhandling – Vansinnets historia under den klassiska epoken (Foucault 1973).

Descartes flyttade till Stockholm 1649, inbjuden till det svenska hovet av drottning Kristina. Där tjänstgjorde han som Kristinas lärare och rådgivare.

Redan efter några månader i Stockholm dog dock Descartes av lunginflammation, det kalla klimatet och behandling med åderlåtning har pekats ut som orsaker till hans för tidiga död.

Det gick som det gick med Descartes men Foucault packade ihop, åkte hem och disputerade några år senare i Frankrike på samma uppslag till avhandling. Resten är känt över världen som ”Foucaulteffekten”. För mig var det besynnerligt att något som av läraren beskrevs som så avgörande att © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 31

31

2014-03-27 09:23

Henrik Eriksson

det fått en egen effekt uppkallad efter sig var helt okänt för mig. Trots dryga fyra års högskolestudier i bagaget vid tillfället hade jag inte hört talas om vare sig Foucault, ”Foucaulteffekten” eller på vilket sätt hans tänkande kunde vara så avgörande. För många av de studenter jag möter i vårdutbildningar i dag oavhängigt nivå – i skrivandet stund dryga 20 år senare – är Foucault fortfarande okänd, likaså de postmoderna strömningar han sägs ha inspirerat inklusive den så kallade ”Foucaulteffekten”.

Undantaget vårdvetenskap så sträcker sig hans inflytande tvärs igenom praktiskt taget alla akademiska discipliner i dag. Det finns inte en seriös utbildning i socialt arbete, sociologi, pedagogik, arkeologi eller historia som inte tar hänsyn till den diskussion hans eftermäle har inneburit för deras discipliner. Att hans inflytande har kommat att bli så tvärdisciplinärt är kanske inte så märkligt. Han betonande det gränsöverskridande, svävande och främmande och vägrade erkänna någon som helst etikettering av sina idéer eller sig själv som forskare.

Att vi här använder honom som en introduktion till postmodernitetet är något han själv kraftigt skulle ha vänt sig emot. Dock skulle han säkerligen ha tillstått att han i sina olika projekt hela tiden ställde sig nya frågor om vad det innebär att vara människa och att bli till som ett mänskligt subjekt. En fråga som är och alltid har varit central även i vårdvetenskapliga sammanhang.

Dessutom rörde hans författarskap främst vårdvetenskapliga frågeställningar inom olika områden såsom psykiatri, medicin och folkhälsa – alltid från den utsattes perspektiv.

Att bekanta sig med hans originella tänkande kan vara en utgångspunkt (men inte en slutpunkt) i en postmodern tid i vårdvetenskapliga sammanhang.

En rörelse mot postmodernitet

Vi befinner oss mitt i en rörelse från det moderna till det postmoderna inom vårdvetenskap. Framför allt driver det postindustriella informations- och kunskapssamhället den utvecklingen snabbare än förr. Bara på ett tiotal år har tekniken blivit en aktiv del i våra liv, på många sätt krupit djupt in under huden på oss och radikalt ändrat förutsättningar för vård och omvårdnad och människors umgängesmönster. Jag blev medveten om det när jag i början av 2013 åkte på konferens med andra forskare i fältet för att diskutera delaktighet i vården. Konferenser har syftet att man ska dela med 32

978-91-44-05909-9_01_book.indd 32

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

1 Vårdvetenskap för en postmodern tid

sig av sina erfarenheter i mötet med andra, annars finns ingen anledning att åka kan man tycka. Vid en konferens varvas presentationer med pauser, i vilka det finns möjlighet att knyta viktiga kontakter för kommande samarbeten. I alla fall är det så det är tänkt. Vid just den här konferensen stod deltagna spridda i lokalen djupt försjunkna i sina bildskärmar och smart phones vid varje paus. Deltagarna föredrog sina mer bekväma virtuella verkligheter framför den utmaning det innebar att etablera ett samtal i rummet. Delaktighet fick för mig nya innebörder på många sätt under denna konferens. Dels på grund av vad som sades under föredragen men också vad som inte sades.

Jag blev medveten om att teknologin i grunden omstrukturerat vår livsvärld.

Vad som är ett ”möte” och vad exempelvis begrepp som ”trygghet” betyder kommer troligtvis liksom mycket annat genomgå omfattande sociala och kulturella förändringar i detta postindustriella informations- och kunskapssamhälle. Post betyder efter, så det postmoderna betonar något som kommer efter det moderna.

Detta innebär inte att det moderna är förbrukat eller passerat, bara att fler tolkningsmöjligheter tillkommer när det gäller kunskap och hur man ska se på kunskap inom vårdvetenskap. Det handlar om de begrepp som används för att förklara hur vetenskap och verklighet hänger ihop, nämligen: • ontologi – talar om vad verkligheten är och hur den är beskaffad • epistemologi – talar om hur vi bäst kan få kunskap om den

ontologiska verkligheten

• metodologi – det perspektiv eller förhållningsätt som knyter

samman ontologi med epistemologi

• metoder – tekniker för att inhämta kunskap.

I denna bok kommer vi att närmare granska vad skiljelinjerna mellan det moderna och det postmoderna betyder i relation till ovanstående begrepp. Övergripande förhållningssätt som kommer beröras och återkopplas i boken är olika syn på föreställningen om ett neutralt, fritt, och opolitiskt skådande (objektivitet). Vidare idén om att ett sådant enkelt går att överföra från subjekt till subjekt helt oavsett kulturell och annan kontext (universalism) samt idén om samhällets utveckling som framsteg som staplas på varandra på väg mot fulländning. Dessutom en grundproblematisering om människans möjlighet till frigörelse inom ramen för dessa utgångspunkter © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 33

33

2014-03-27 09:23

Henrik Eriksson

(se t.ex. Lyotard 1984). Det moderna kontra postmoderna handlar om olika sätt att förklara och beskriva människan och hennes betydelser i samhället.

Betydelser som blir avgörande för perspektiv eller förhållningsätt som knyter samman ontologi med epistemologi och slutligen blir avgörande för vilka tekniker man använder för att inhämta kunskap och hur man skriver om den kunskap som är inhämtad. I bokens sista kapitel kommer vi att återkomma till detta och förtydliga vad ett sådant arbetssätt kan innebära utifrån mer postmoderna influenser.

Begrepp inom vårdvetenskap och omvårdnad Vårdvetenskap är ett övergripande samlingsnamn för en mängd teorier och idéer om omvårdnad och vård. Här ryms många begrepp och teorier men för omvårdnad bygger den mer eller mindre på fyra till fem överenskomna begrepp som hörnstenar. Dessa fungerar som markörer för forskare inom disciplinen. På olika sätt relaterar begreppen till utgångspunkter och positioner man kan inta i det vetenskapliga samtalet. Dessa begrepp som vanligen förmedlas i en översikt som denna är: människa, hälsa, miljö, omvårdnad samt lidande. Begreppet människa handlar människosyn, vad en människa är, vilka resurser hen förfogar över och vilka hens livsbetingelser är. Hälsobegreppet beskrivs vanligtvis som ett slags mål för vårdandet. De inomvetenskapliga teorierna och diskussionerna kring hälsa är pluralistiska. Alltifrån ”hälsa är att leva” till WHO:s hälsodefinition när den inomvetenskapliga teoriutvecklingen. WHO:s utopiska definition av hälsa lyder: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande snarare än avsaknad av sjukdomar eller funktionshinder.” Begreppet välbefinnande är också centralt i resonemanget om hälsa. Det betonar att hälsan har en utgångspunkt i en subjektiv upplevelse bortom WHO:s statiskt utopiska definition. Miljöbegreppet handlar i det stora hela om det sammanhang inom vilket vård och omvårdnad tillämpas. Miljöbegreppet täcker in olika dimensioner såsom den fysiska, den sociala och den existentiella miljön i vårdandet, nu också stundtals den virtuella miljön. Det betonas och diskuteras att miljön som sådan kan gynna och bevara hälsa och motverka ohälsa. Omvårdnad är de aktiviteter man genomför för att uppnå hälsa och välbefinnande för sig själv och andra. På så vis utgör omvårdnad en grundbetydelse för mellanmänskliga möten, men omvårdad är också kopplad till 34

978-91-44-05909-9_01_book.indd 34

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

1 Vårdvetenskap för en postmodern tid

yrkesmässiga, politiska och fackliga innebörder om hur omvårdnad ska bedrivas och vilken utbildning man bör ha. Omvårdnadsbegreppet är och har också under många år varit vårdvetenskapens politiska och diskursiva slagfält. Otaliga är de förslag på definitioner av omvårdnad som florerat i olika sammanhang och jag gissar att det inte är färdigdiskuterat än. Mindre politiserat är begreppet lidande. Diskussionerna och teorierna om begreppet lidande har utgångspunkt i en nordisk vårdvetenskap och är i stor utsträckning knutna till den vårdvetenskapliga teoriutveckling som professor Katie Eriksson bedriver. Lidande i detta perspektiv relaterar till något som människan måste leva med, något som hon utsätts för i vårdandet. Det är en kamp och ett drama som också kan innebära någonting konstruktivt eller meningsbärande, en försoning (Eriksson 2001). Hur man förhåller sig till dessa begrepp på ontologisk och epistemologisk nivå avgör vilken metodologi och vilka metoder man tillämpar för sina forskningsfrågor.

Att det finns en vårdvetenskap är viktigt för att ett samhälle ska kunna fungera. Eftersom att vårda ofta är så självklart undslipper det ideligen kritisk analys. Normalvetenskapen vid våra lärosäten har i flera hundra år varit ointresserad av att se omvårdnad som en fråga för vetenskapligt arbete. På så sätt har traditionella discipliner varit androcentriska och utgått från en ”manlig” blick på vad vetenskapligt arbete är och bör vara. Omvårdnad blir därför ofta tagen för given – en självklarhet. Självklarhet skall inte missförstås eller misstolkas som likgiltighet. Som Hanna Arendt (1963) påpekat finns det tragiska kopplingar mellan bristande reflektion, likgiltighet och ondska.

Det är en tunn hinna som skiljer dessa självklarheter från likgiltighet som på många sätt är en viktig diskursiv markör för vårdvetenskap. Hanna Arendt intresserade sig mycket för ondskan som fenomen i sina studier. I boken Den banala ondskan analyserar hon de ohyggliga brott mot mänskligheten som nazister genomförde under andra världskriget bland annat genom att följa rättegången mot Adolf Eichmann i Jerusalem. Hon förbluffades själv över det hon fann och rapporterade att denna Eichmann helt saknade förmåga att tänka sig in i andra människors situation och position. Han beskrivs som en fantasilös byråkrat utan egna idéer och initiativ. Arendt hävdar att Eichmann inte hade en ”ond kärna” eller ens onda motiv till de ohyggliga handlingar han var kapabel att genomföra. I stället fann hon att ondskan var ytterst banal; tanklöshet, bristande reflektion och oförmåga till empati, en slag likgiltighet. © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 35

35

2014-03-27 09:23

Henrik Eriksson

Medan många vetenskaper intresserar sig för hur denna likgiltighet utvecklas handlar vårdvetenskap ofta om hur känslan av självklarhet – att vi tar hand om varandra och bryr oss om varandra – bevaras. Att vårda handlar om något salutogent men också om något biofilt, det vill säga samhörigheten och bejakandet av livet. Begreppet biofili betyder just kärlek till livet. Men även om omvårdnad ofta blir tagen för given och förknippas med denna självklarhet gör detta den inte mindre betydelsefull. Att vårdandet ses som självklart och givet är egentligen en del av vad det innebär att vårda. Att vårda existerar i den vardag och de relationer vi dagligen skapar. Att vårdandet ses som självklart och blir den självklara bakgrundsbilden till många andra aktiviteter återges kärnfullt och illustrativt i en studie av Jocalyn Lawler (1991): Ta till exempel en sjukhuspatient. De säger ofta ”ni sjuksköterskor är underbara, värda mycket mer pengar än ni tjänar … Men jag tror inte patienterna när de väl är hemma säger ”sjuksköterskorna var fantastiska, de tog verkligen hand om min mage. Jag tror de åker hem och … inte talar om det. De kommer berätta mycket om ”sin operation”, ”sin läkare” men de kommer inte prata så mycket om att ligga på bäcken, att få lavemang eller när sjuksköterskan tvättade dem och alla de händelserna. Det kommer snart vara bortglömt och undanstoppat där man inte behöver tänka på det, …och de kommer verkligen inte att prata om det. De återvänder till en situation där detta är saker som man inte talar om … Så jag tror att människor som inte varit på sjukhus egentligen inte vet vad sjuksköterskor gör och människor som varit patienter på sjukhus kommer definitivt inte att berätta det för dem Lawler s. 224–225 (förf. övers.)

Citatet visar att vårdandet och arbetet med att till och från under livet stödja och vårda andra människor framstår som något som inte gärna låter sig verbaliseras. Den intervjuade sätter fingret på vårdandet som den självklara bakgrundsbilden till andra mer framträdande bilder.

Att vårda möjliggör en mängd triviala saker och aktiviteter som tas för givna. Att kunna gå till kiosken när vi känner för det, cykla hem från jobbet, ta bussen eller sjunga i kör. Dessa är framträdande aktiviteter men samtidigt bakgrundsbilder i människors liv som möjliggörs av vårdandet.

Vid omtumlande eller tilltufsande händelser i livet kliver omvårdnad fram som huvudperson för många. Antingen genom att man tar hand om någon annan på något sätt eller att man blir omhändertagen av någon annan. Vid 36

978-91-44-05909-9_01_book.indd 36

© F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

2014-03-27 09:23

1 Vårdvetenskap för en postmodern tid

dessa tillfällen finns också chans till personlig växt och nya insikter om och i livet. Omvårdnad kan på så sätt helt plötsligt bli huvudingrediensen och den dominerande bilden i människors liv för kortare eller längre perioder.

För många är denna erfarenhet av omvårdnad kopplad till en existentiell kris och/eller växt. Vårdvetenskap handlar om just detta. Det är studier av hur människor – till och från under livet – tar hand om, stödjer och hjälper varandra.

Vård, välfärdsstat och styrning Institutionaliserandet av vård såsom elevvård, hälsovård, själavård och kriminalvård slår inte undan den utgångspunkten utan de är alla förknippande med något slags omhändertagande eller det mer akademiska begreppet befrämjande verksamhet. Befrämjande i den bemärkelsen att de syftar till att möjliggöra för människor de triviala saker som ovan nämnts, i, under och efter vården. I detta befrämjande finns också i ett postmodernt perspektiv ett viss mått av disciplinering som man inte drar sig för att uppmärksamma.

Vård, omsorg och hälsa har blivit ett viktigt nav i moderniteten och var människas egendom om man har den eller en rättighet att få om man är i avsaknad av den. Det blir tydligt hur engagerande dessa frågor är om hur välfärden ska organiseras och finansieras. Alla politiska partier oavsett färg har haft vård, skola och omsorg som en central fråga i sina valmanifest de senaste decennierna. Att tänka på sin hälsa har kommit att bli en viktig del av människors liv som de flesta måste förhålla sig till. Antingen för att man ska upprätthålla den hälsa man har eller återfå den hälsa man saknar. Under 1900-talet har frågan om hälsa också rört sig från att vara ett kollektivt ansvar till individens eget ansvar vid millennieskiftet. Från statens satsningar på folkhälsa genom morgongymnastik i radio, genombrottet för kroppsgymnastiken, friluftslivet, skolidrott, fri sjukvård med mera har hälsa kommit att bli alltmer individorienterad och en kommersialiserad marknad. Ansvaret för hälsan har förskjutits från kollektiv nivå till individnivå, men i välfärdsstaten finns olika typer av experter som är redo att erbjuda sina terapeutiska tjänster. Denna relation mellan å ena sidan subjekt och å andra sidan expert och stat är i sig en specifik styrning av samhället som brukar problematiseras som en neo-liberal styrning. Begreppet neo-liberal problematiserar bland annat den form av makt som ligger inom det som kallas personlig frihet. © F ö rfat tarna o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05909-9_01_book.indd 37

37

2014-03-27 09:23

Vårdvetenskap och postmodernitet En introduktion

Postmodernitet kan beskrivas både som en reaktion på modern kunskap och en tidsålder som vi i en allt snabbare takt är på väg in i. Oavsett innebörd är postmoderniteten fylld av genomgripande reflektioner och konsekvenser för vad det innebär att vara människa.

I sådana reflektioner finns en kraft som kan föra omvårdnad och vårdvetenskap framåt.

Den postmoderna analysen i boken belyser hur omvårdnad ofrånkomligt är kopplat till det komplexa och föränderliga samhälle vi lever i. Omvårdnad och vårdvetenskap rör sig oupphörligen mot ett nytt centrum där det moderna projektets skarpa gränser mellan natur-kultur, man-kvinna, människa-maskin succesivt luckras upp.

Kort sagt, helt nya sätt att tänka och helt ny kunskap.

Tillkomsten av en cyberrymd har möjliggjort andra omvårdnadsrelationer som en alltmer integrerad del av vardagen. Människor möts och vårdar varandra i cyberrymden och i alltfler sammanhang är den som vårdar, eller den som blir vårdad, inte längre självklart av ”kött och blod”.

H. Eriksson (red.) | Vårdvetenskap och postmodernitet

Redaktören Henrik Eriksson är professor i omvårdnad och verksam vid Röda Korsets Högskola. Under senare år har han tillsammans med övriga medverkande Mats Christiansen, Annica Engström, Jessica Holmgren och Martin Salzmann-Erikson intresserat sig för det mångfacetterade begreppet postmodernitet. Postmodernitetens betydelse för människors omvårdnad i allmänhet och hur postmodern teoribildning förhåller sig till vårdvetenskap i synnerhet.

Vårdvetenskap och postmodernitet En introduktion

Henrik Eriksson (red.)

Mats Christiansen Annica Engström Jessica Holmgren Martin Salzmann-Erikson

Boken är avsedd för de som bedriver akademiska studier i vårdvetenskap, omvårdnad eller närliggande områden. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom vårdområdet men även till tjänstemän och andra beslutsfattare som vill skaffa sig en bred orientering om vilka trender som är i antågande.

Art.nr 33667

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05909-9_Cover.indd 1

2014-03-27 15:03