__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

Redovisningsteori M agn us Fro st e ns on

Magnus Frostenson


Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 38982 ISBN 978-91-44-10833-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Printed by Dimograf, Poland 2015


INNEHÅLL

Förord 5 Inledning 7 1 Vad är teori?  13

Teori inom vetenskapen  13 Deskriptiv teori  15 Normativ teori  17 Användning av teori  21 Vad är inte teori?  23 2 Vad är redovisningsteori?  25

Redovisningens natur  25 Redovisningsteori 27 3 När använder man redovisningsteori?  35

Kartläggning, utvärdering och forskning  35 Var används redovisningsteori?  44 4 Vetenskapliga förhållningssätt till redovisning  49

Paradigm 49 Paradigm inom redovisningsforskningen  51 Illustration av paradigm i redovisningsforskningen  54 © Författaren och Studentlitteratur

3


Innehåll

5 Deskriptiv redovisningsteori  61

Olika slags teorier  61 Teorival 83 Teori kring redovisningsreglering  84 6 Normativ redovisningsteori och redovisningsreglering  89

Redovisning av företagets ekonomiska ställning  89 Principiella resonemang  96 Redovisning som val  99 7 Utvecklingen av normativ redovisningsteori  105

Arbetet med föreställningsramar  106 Postulat, principer, regler och praxis  110 Normativ teori inom hållbarhetsredovisning  114 Integrerad rapportering  118 8 Att skriva om redovisning  123

Användning av teori  123 Förklaringsnivåer 129 Det praktiska arbetet när teori används  131 Att finna relevant teori  134 Noter 139 Referenser 143 Sakregister 147

4

© Författaren och Studentlitteratur


2  Vad är redovisningsteori?

Om teori inom vetenskapen kan förstås som antingen deskriptiv eller normativ, som diskuteras i föregående kapitel, blir frågan i detta kapitel vad redovisningsteori är och på vilket sätt den kan vara deskriptiv och normativ. Redovisningsteori är, mer eller mindre per definition, någonting som tillämpas eller används inom redovisningen, men förståelsen av redovisningsteori varierar. Detta är också något som diskuteras i kapitlet.

Redovisningens natur Själva begreppet redovisning är inte självklart. I den här boken förstås redovisning främst som externredovisning, alltså det som kallas för financial accounting på engelska. Denna avser företagets externt orienterade finansiella rapporter, som rymmer i första hand resultat- och balansräkningar men också kassaflödesanalyser, noter, förvaltningsberättelser och annat. Både innehållet i rapporterna och processen där sådana framställs, innefattande exempelvis bokföringen, räknas till externredovisningen. Numera talar man oftast om ekonomistyrning eller ibland verksamhetsstyrning när man avser det som

© Författaren och Studentlitteratur

25


2  Vad är redovisningsteori?

tidigare kallades för internredovisning. Detta avser det som på engelska heter management accounting. Ekonomistyrning avser exempelvis budgetering, kalkylering, ekonomisk målstyrning och användandet av ekonomisystem och incitamentssystem i organisationen. Det handlar alltså också om redovisning, men mer i intern mening. Den deskriptiva teori som finns inom redovisningen och som diskuteras djupare i kapitlen 4 och 5 är i många stycken relevant för både externredovisning och ekonomistyrning.1 Rågångar är varken lämpliga eller önskvärda att upprätthålla. Teorier av mer generell natur har ju ofta den egenskapen att de är tillämpliga på flera områden, till exempel inom olika deldiscipliner inom företagsekonomin. Däremot är normativ teori som knyts till externredovisningen mer specifik för just denna; se kapitlen 6 och 7. Externredovisning handlar om den information om sin ekonomiska ställning som företaget – enligt lagar, regler eller frivilligt – ger externa intressenter. Informationen ligger till grund för intressenternas ekonomiska beslut. Historiskt sett har dessa intressenter förståtts som den finansiella redovisningens användare, primärt investerare (ägare) och kreditgivare, alltså aktörer som i hög grad kan påverkas av eller påverka organisationen genom de beslut som fattas. Under senare år har allt fler intressenter kommit att få betydelse inom redovisningen, exempelvis anställda, leverantörer, kunder, statliga myndigheter och samhället i övrigt. De beslut som intressenterna kan fatta på grundval av redovisningen kan vara av många olika slag. Den europeiska redovisningsorganisationen IASB (International Accounting Standards Board)2 anger till exempel att beslut kan vara att

26

© Författaren och Studentlitteratur


2  Vad är redovisningsteori?

• bestämma när man ska köpa, behålla eller sälja aktier • bedöma en företagslednings förmåga att förvalta och

ansvara för verksamheten • bedöma ett företags förmåga att betala ut löner och pensioner samt erbjuda andra förmåner till sina anställda • bedöma indrivningsbarheten för belopp som utlånats till företaget • fastställa skattepolitik • fastställa utdelningsbara vinster och utdelning • bereda och använda statistiska uppgifter, exempelvis om BNP • reglera företags verksamhet. Den information som ligger till grund för beslut hämtas från företagets ekonomiska rapporter. Resultat- och balansräkningen brukar ses som de grundläggande rapporterna inom externredovisningen. Något förenklat kan man säga att redovisningsteori i grund och botten handlar om detta: om hur och varför man ska redovisa på vissa sätt, enligt vilka principer, och vad som styr och förklarar de val man gör.

Redovisningsteori Vill man förstå hur redovisningsteori brukar definieras är det så klart möjligt att gå till etablerade läroböcker och se vad akademiskt kvalificerade redovisningsforskare säger. En definition lyder så här:

© Författaren och Studentlitteratur

27


2  Vad är redovisningsteori?

Accounting theory is defined here as the basic assumptions, definitions, principles, and concepts – and how we derive them – that underlie accounting rule making by a legislative body. Accounting theory also includes the reporting of accounting and financial information.3

Bryter man upp denna definition och översätter den handlar alltså redovisningsteori om grundläggande antaganden, definitioner, principer och begrepp och det sätt som vi erhåller dessa på. Dessa antaganden (med mera) är inte vilka som helst, utan sådana som ligger till grund för redovisningsreglering som någon form av lagstiftande aktör ägnar sig åt. Dessutom innefattar redovisningsteori själva rapporteringen av redovisningsdata och finansiell information. För många redovisare kommer teorin att få en praktisk funktion. Den ligger till grund för bedömning av situationer, där det behövs vägledning för hur man ska tänka och agera för att tillförlitlig redovisningsinformation ska kunna ges. Redovisningsteori riktar in sig på situationer då framtida betalningar inte är kända, då bedömningar av framtiden måste göras. Teorin behandlar bland annat hur bedömningarna ska göras för att informationen ska vara tillförlitlig trots att osäkerhet råder.4

Detta handlar alltså inte om teori som ska identifiera eller förklara några samband (jämför den deskriptiva teorin i föregående kapitel). Det rör sig i stället om en grund, eller vägledning, för hur man som redovisare ska agera i värderingssituationer. Det slags teori man avser i sådana situationer är just vägledande, alltså normativ, teori. Att redovisare ser detta som teori och anser att den behövs är också ett tecken på att redovisningen inte är en 28

© Författaren och Studentlitteratur


2  Vad är redovisningsteori?

exakt vetenskap. Snarare är redovisningen en konstruktion, ett sätt att skapa en bild av någonting underliggande, av en verklighet som inte är absolut given. Hur till exempel en tillgång ska värderas eller när något ska ses som en intäkt är inte alltid självklart utan en fråga om bedömning. Men detta betyder inte att redovisningen kan utformas hur som helst. Det finns vissa ledstjärnor som kommer till uttryck i exempelvis de föreställningsramar som ledande redovisningsorganisationer arbetar fram. Det intressanta är att en sådan förståelse av teori ligger mycket långt ifrån vad andra företagsekonomer skulle anse vara teori. Det finns uppenbara skillnader mellan detta slags normativa teori och den deskriptiva teori som diskuterades i förra kapitlet. En organisationsteoretiker skulle till exempel aldrig se den organisatoriska praxisen som teori i sig, knappast heller normativa idéer om hur organisationer borde fungera, även om det finns rikligt med sådana idéer inom managementlitteraturen. Detta gör också att det redan här går att fastställa vad som är kärnan i redovisningsteorins annorlundaskap, vilket ju redan i inledningen angavs som en ambition med denna bok. Redovisningsteori omfattar både deskriptiv och normativ teori, vilket ger redovisningen en teoriförståelse som skiljer sig från den som annars är vanlig inom företagsekonomin och samhällsvetenskaperna i stort. Faktum är, som citaten ovan antyder, att redovisare ibland går så långt som till att uteslutande referera till den normativa aspekten av redovisningsteorin när de definierar den. Dock brukar den deskriptiva dimensionen av redovisningsteori uppmärksammas i den akademiskt orienterade litteraturen. Det är viktigt att notera att vissa fenomen i redovisningen kan förstås genom deskriptiv teori som vanligen används också © Författaren och Studentlitteratur

29


2  Vad är redovisningsteori?

inom andra samhällsvetenskaper, till exempel företagekonomin eller sociologin. Exempel på sådana fenomen är standardisering (framväxt och utveckling av normerande riktlinjer för hur man ska redovisa) och redovisningsval (till exempel mellan olika redovisningsstandarder eller enligt olika principer). I andra fall ligger redovisningsteorin nära exempelvis kapitalmarknadsteori, där redovisningsinformation är relevant för att förstå fenomen som risk och aktiekurser. Vagheten i begreppet redovisningsteori gör det viktigt att definiera vad deskriptiv och normativ redovisningsteori egentligen är. Deskriptiv redovisningsteori kan enklast förstås som generaliserad kunskap som hjälper oss att förklara, förutsäga eller förstå fenomen inom redovisningen. Men därutöver finns en mycket levande teoretisk diskussion kring normer för hur man bör redovisa. Detta är den normativa redovisningsteorin, som kan förstås som de grundläggande antaganden, principer, normer och rekommendationer som ligger till grund för reglering av och praxis i redovisningen. En samlad förståelse av redovisnings­ teori kombinerar dessa två deldefinitioner (se kapitel 8). Förstår man redovisningsteori på det här sättet är det uppenbart att deskriptiv redovisningsteori uppvisar stora likheter med företagsekonomisk teori i övrigt. Men sedd som normativ teori är redovisningsteorin ganska säregen och väldigt praxisnära. Deskriptiv teori är i regel av allmän karaktär. Det typiska för många teoribildningar är alltså att de är av så generell natur att de kan tillämpas inom många fält, både inom och utanför företagsekonomin. Teori utvecklas nämligen ofta mot bakgrund av vissa observerade fenomen, alltså induktivt (allmänna slutsatser dras utifrån enskilda observationer). Dessa fenomen kan ha allmänna egenskaper och vara av sådan karaktär att de är 30

© Författaren och Studentlitteratur


2  Vad är redovisningsteori?

möjliga att utveckla väldigt generell teori utifrån. Eller vice versa: de teorier som finns kan vara så pass allmänna att de kan tillämpas på ett fält, till exempel redovisningen, även om de har sitt ursprung i ett annat. Ett sätt att se detta på är att säga att deskriptiv teori blir redovisningsteori i den mån den förmår att förklara, förutsäga eller förstå fenomen inom redovisningen. Dessa fenomen kan i stort sett vara vilka som helst som kan knytas till redovisning, allt från hur olika aktörer redovisar, varför vissa standarder används och andra inte, till hur redovisningsinformation används, vilken information som behövs för att fatta vissa beslut, vad redovisningsinformation kan förutsäga och så vidare. Detta gör att en mängd teorier inom samhällvetenskaperna blir möjliga att använda inom redovisningen och på så vis blir redovisningsteori. Det finns alltså ingen principiell spärr mot att se något som relevant teori inom redovisningen bara för att den utvecklats inom andra fält. Det är i detta sammanhang ointressant vilka teorier som är ”egentliga” redovisningsteorier. Vad som gör att en teori kan klassas som redovisningsteori är att den används i forskningen om redovisning för att förklara fenomen inom redovisningen. Om teorin i sitt ursprungliga skick har uppfunnits av redovisare eller inte är ganska ointressant. Ett exempel på deskriptiv teori är som går att använda för att förklara fenomen inom många olika fält är så kallad nyinstitutionell teori, som kommer att diskuteras i kapitel 5. Den är deskriptiv genom att den förklarar varför grupper av organisationer tenderar att anta vissa former och egenskaper. Den är alltså inte normativ på så sätt att den talar om hur organisationer bör se ut. Nyinstitutionell teori har sina rötter inom sociologin. Men den används i mycket stor utsträckning inom © Författaren och Studentlitteratur

31


2  Vad är redovisningsteori?

företagsekonomin, och väl där inom olika discipliner, också inom redovisningen. Teorin förmår nämligen att förklara fenomen inom företagsekonomin – och redovisningen – likaväl som inom sociologin. Inom redovisningen skulle ett exempel kunna vara hur spridningen och normeringen av hållbarhetsredovisning har kommit att ske; nyinstitutionella teoretiker skulle hävda att det skett som en följd av de likformande krafter som följer av lagar, normer och reaktioner på osäkerhet. Nyinstitutionell teori blir enligt detta synsätt inte mindre relevant som redovisningsteori eller som företagsekonomisk teori för att den har sitt ursprung i sociologin. Enligt definitionen ovan hjälper den ju oss att förklara ett fenomen inom redovisningen. Normativ redovisningsteori, däremot, fyller en helt annan funktion inom redovisningen, i linje med de definitioner av redovisningsteori som gavs ovan. Den knyter an till redovisningens syfte, mål och kvalitet. Den bidrar till att skapa en grund som redovisningspraxis kan bygga på för att uppfylla redovisningens krav och målsättningar. I allt väsentligt är den normativa redovisningsteorin inomdisciplinär. Den diskuteras, förhandlas och utvecklas av redovisarna själva, det vill säga redovisningsprofessionen, ofta i sam- eller växelverkan med akademiker, politiker, påtryckargrupper eller andra aktörer i samhället. Redovisning är en praxis där det kan finnas rätt och fel, givet till exempel viss reglering eller lagstiftning. Men som kapitlen 6 och 7 kommer att visa är redovisning också till stor del en praxis som förutsätter val, rimlighetsbedömningar, värderingar och att olika aktörer förstår andras perspektiv, till exempel krav på användarvänlighet. Detta gör att normeringen inom redovisningen har varit en central fråga i redovisningens 32

© Författaren och Studentlitteratur


2  Vad är redovisningsteori?

historia. Denna normering handlar alltså inte bara om lagstiftning och reglering, utan också om val och bedömningar kring relevans, tillförlitlighet, väsentlighet och en rad andra aspekter av betydelse. Normativ redovisningsteori orienterar sig därför mycket mot ett tankekomplex som har utvecklats över tid, med många aktörer inblandade. Här finns både den normativa aspekten – idéer om hur redovisningen bör se ut – och den funktionella, det vill säga hur redovisningen faktiskt fungerar i realiteten i förhållande till hur den borde fungera. En mycket levande diskussion, för att ta ett exempel, kom att föras kring värderingen av finansiella instrument efter finanskrisen 2008. Om redovisningens målsättningar ska uppnås, och tillgångar värderas på ett sätt som underlättar användarnas beslut, vilken är då en rimlig princip för värdering av finansiella tillgångar? Det fanns inget givet svar på detta, men många åsikter. Vad som egentligen var ett ”verkligt värde” på tillgångarna gick inte att fastställa utan vidare.

© Författaren och Studentlitteratur

33


Magnus Frostenson är docent och lektor i företagsekonomi på Handelshögskolan vid Örebro universitet. Han undervisar och forskar särskilt om hållbarhetsredovisning och redovisningsteori. Andra viktiga teman i hans forskning är företagsetik, företagens sociala ansvar (CSR) och styrning av professioner. Magnus har publicerat en mängd forskningsartiklar, böcker, bokkapitel och rapporter.

REDOVISNINGSTEORI Redovisning är mycket mer än en teknik. Redovisning handlar ofta om val, bedömningar och överväganden. Varför redovisar man på ett sätt och inte på ett annat? Vad styr valen inom redovisning? Hur utvecklas redovisningsreglering? Hur kan man förklara varför redovisningen ser ut som den gör? Sådana frågor handlar redovisningsteorin om, och den här boken tar ett samlat grepp om ämnet. Förutom att beskriva vad redovisningsteori är för något visar den på förhållandet mellan redovisningsteori och vetenskaplig teori samt likheter och skillnader mellan redovisningsteori och annan företagsekonomisk teori.

Art.nr 38982

www.studentlitteratur.se

Profile for Smakprov Media AB

9789144108339  

9789144108339  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded