Page 1

GERNA PEDAGO GERNA PEDAGO GERNA BOKEN NY UPPLAGA

Steiner

o ri

ss

Mon t e

Key

Dewey

u z zi

a tes

So kr

Steiner

g

M ala

Freinet

ts Vygo

Boken om

Piaget

Piaget

Malaguzzi

Montessori

E ll e

Freinet

n K

Freinet

Piaget

Vygot sk

ij

Dewey

ey

Sokrat es

kij

Forssell

Ellen

  (red) är undervisningsråd på Skolverket och fil dr. vid Stockholms universitet. Författarna till boken är de mest namnkunniga inom sina respektive områden i Sverige.

Boken om

PEDAGOGERNA

B

   är en antologi för dig som vill förstå varför den svenska skolan ser ut som den gör. Denna nya upplaga är kraftigt omarbetad och det har tillkommit ett nytt inledande historiskt avsnitt samt ett kapitel om digitalisering. Trots att vi lever i en föränderlig tid är de stora pedagogiska frågorna desamma nu som då: vad är pedagogik, vad är viktig kunskap, hur går lärande till, vilka medborgerliga dygder ska skolan förmedla, vilken är skolans roll i samhället, och hur skall skolan styras och organiseras så att alla barn och unga ges likvärdiga möjligheter att utvecklas maximalt? Genom att tränga bakom retoriken och de pedagogiska trenderna tecknar bokens författare hur man i olika tider svarat på de eviga frågeställningarna om kunskap, bildning och rätten till personligt växande, och hur dessa svar formar och har format svensk skola.

Steiner

Dew

ey

er

on t e s

ein

M

St

4712288_Forsell_omslag_orig.indd 1

Under redaktion av Anna Forssell ri

Tryck.nr 47-12288-2

so

Best.nr 47-12288-2

Liber

Sokrat es

Ellen Key

26/05/18 7:15 AM


Boken om pedagogerna u n d e r r e d a k t i o n av a n n a f o r s s e l l

Sjunde upplagan

liber

9789147122882b1-77c.indd 1

5/23/18 4:08 PM


Innehåll Förord 5 Om författarna 11

Del 1 Vårt pedagogiska arv 13 daniel lövheim:

På tal om pedagogernas historia 14 timmy larsson:

Ellen Key – valfrihetspedagogen 79 gunnar sundgren:

John Dewey – reformpedagog för vår tid? 109 ola halldén:

Piaget – kunskap som meningsskapande 137 roger säljö:

L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär 159 Del 2 Aktuella pedagogiska riktningar 185 marika lindholm:

Waldorfpedagogiken och waldorfskolan 187 e va - m a r i a t e b a n o a h l q u i s t , c h r i s t i n a g u s ta s s o n och per gynther:

Montessoripedagogik: Utbildning för en hållbar värld 203 inger nordheden:

Freinet och arbetets pedagogik 229 gunilla dahlberg och gunnar åsén:

Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia 247

9789147122882b1-77c.indd 3

5/23/18 4:08 PM


Del 3 Pedagogiska utmaningar för skolan 275 ulf p lundgren:

Den politiska styrningen av skolan 276 inger lindberg:

Om skolans flerspråkiga kapital 323 jan hylén:

Skolans digitalisering 356 niclas rönnström:

För vad ska skolan rusta framtidens medborgare – nationell gemenskap, global ekonomi eller världssamhällets närvaro? 404 register

9789147122882b1-77c.indd 4

438

5/23/18 4:08 PM


Förord Skolan utformas i samspel med en rad faktorer. Till de övergripande hör kultur och samhälle, tidsanda och skilda politiska uttryck och viljor, men också föreställningar om en framtid, dess krav och möjligheter. För att få perspektiv på en utveckling som ibland kan förefalla både föränderlig och förvirrande är det viktigt att inse att det handlar om en process utan egentlig början eller slut. Däremot kan man konstatera att det är i stort sett samma grundläggande frågor som ventilerats genom hela den pedagogiska historien; vad är viktig kunskap, vad är pedagogik, hur går lärande till, vilka medborgare ska få vilken kunskap och vilken utbildning och vilka utmaningar har vi framför oss i morgondagens samhälle? Det som skiljer är att varje tidsperiod har givit sitt speciella svar på dessa frågor. Därför är skol- och utbildningsfrågor ständigt aktuella – låt vara i olika skepnader. Denna sjunde omarbetade upplaga av Boken om pedagogerna speglar, liksom dess föregångare, dessa rörelser i tiden. Ett barn av sin tid kan man med fog säga om de tidigare upplagorna och även om denna. Det är framför allt tre reformperioder som präglat den skola vi har i dag: 1950-talet, 1990-talet och 2010-talet. Den första perioden gav oss den svenska grundskolan, en skola för alla vars främsta mål var att vara jämlik och rättvis oavsett social, kulturell och geografisk bakgrund. Parallellskolesystemet, med folkskola för gemene man och läroverk, med rötter i medeltiden och för de mer besuttna, gick i graven och därmed en samhällsordning som byggde på ett ståndssamhälle som skiljde fattiga och rika. I början av 1990-talet blev skolan föremål för en rad olika reformer, vilket skedde under såväl en socialdemokratiskt som en borgerligt styrd regering. Då fick kommunerna ansvar för skolan, och mål- och resultatstyrning infördes. På det följde nya läroplaner och kursplaner samt ett nytt betygssystem.

5

9789147122882b1-77c.indd 5

5/23/18 4:08 PM


1990-talet präglades av en ambition att skapa skolor med olika profiler, såväl kommunala som privata, som med marknadens hjälp skulle konkurrera med varandra om eleverna i förhoppningen om att det skulle öka kvaliteten. Sammanfattningsvis kan man säga att 1990-talet gav oss mångfaldens skola med avreglering och decentralisering, valfrihet och friskolor, samt likvärdighet och värdegrund som bärande begrepp och honnörsord. I många sammanhang kan man beskriva det som ett utbildningspolitiskt systemskifte. Skolan förlorade rollen som samhällsbärare i välfärdsbygget och gick från ”public good” till ”private good” (Englund, 1999). Perioden avslutades med att vi fick en ny skolform i samband med att förskolan år 1996 blev en del av utbildningsväsendet och skulle utgöra den första grundstenen i utbildningssystemet. Resultatet av dessa reformer är minskad likvärdighet och en kunskapssegregering mellan skolor och huvudmän. Kanske ser vi här en återgång till forna tiders parallellskolesystem, där barn och elevers socioekonomiska bakgrund är avgörande för hur de lyckas. 2010-talet präglas av att självförtroendet inom skolväsendet började vackla, särskilt när vi såg hur resultaten började sjunka oroväckande i olika internationella kunskapsmätningar, och forskare pekar främst på 1990-talets reformer som orsak till de försämrade resultaten och inte minst till en segregerad skola. Talet om skolans kris hade dock genomsyrat debatten sedan slutet av 1990-talet. En ny reformperiod av skolan med bland annat nya läroplaner och kursplaner, en ny skollag, ny betygsskala från A till F och betyg från årskurs 6, lärarlegitimation, en reformerad gymnasieskola med lärlingsutbildning liksom en förändrad lärarutbildning inleddes i samband med en ny alliansledd borgerlig regering. Det vi nu kan konstatera är att 2010-talets reformer har inneburit en återgång till tidigare kunskapsideal. Vad vi ser är en utveckling mot mer av särskiljande, med mer betoning på fasta kunskaper. De nya läroplanerna har en inriktning mer

6

9789147122882b1-77c.indd 6

5/23/18 4:08 PM


mot stoff än mot mål och fokuserar på centralt ämnesinnehåll och kunskapskrav. Till exempel påminner den nya läroplanen, Lgr 11 enligt Ulf P. Lundgren (bokens kapitel Den politiska styrningen av skolan) mer om läroplanen från 1962 än den senaste. Vi ser nya principer för urval av kunskaper och organiserande av kunskap för lärande, men också hur man i skolan ska ta tillvara pedagogernas kompetens. I dag är det en stark betoning på lärarens betydelse och viktiga uppdrag. Samtidigt har även den centrala makten över skolan ökat. Skolan må vara decentraliserad till kommuner och enskilda huvudmän, men staten i form av sina skolmyndigheter som Skolverket och Skolinspektionen gör inte längre halt vid kommungräns och skola, utan agerar i dag med direkta insatser lokalt. Det kan vara alltifrån riktade statsbidrag och kompetensutvecklingsinsatser till särskilt stöd. Diskussionen om skolans styrning är alltjämt aktuell och därmed också hur fördelning av resurser till utbildning ska se ut. Vi kommer sannolikt få se nya reformer kring resursfördelningen de närmaste åren. Skolan sägs vara en spegel av samhällsutvecklingen. En viktig fråga som bör ställas är vad som ligger bakom dessa genomgripande förändringar? Vad har egentligen föregått diskussionerna och argumentationen för reformerna? Vår tids utbildningspolitiska systemskifte utmanar många sanningar. Därför måste vi förankra nuet i historien för att se samband och förstå dessa förändringar. Genom att gå bakom retoriken och de olika pedagogiska modetrenderna som tillfälligt bländar oss vill bokens författare fånga de tidlösa frågeställningarna om kunskap, bildning och personligt växande. Denna antologis första del – Vårt pedagogiska arv – syftar till att ge en sammanfattande historisk överblick. Här presenteras tankegods från de pedagogiska förgrundsgestalterna, och här uppmärksammas såväl pedagogiska tänkare som pedagogiska utövare. I det inledande kapitelet På tal om pedagogernas historia av Daniel Lövheim visar författaren att historia, arv och

7

9789147122882b1-77c.indd 7

23/05/18 7:37 PM


traditioner kan beskrivas på olika sätt; här finns såväl socialhistoriska som idéhistoriska perspektiv. I det kapitlet möter vi de pedagogiska förgrundgestalterna från Platon och Aristoteles dagar till nutiden, varav några, som särskilt påverkat den skola vi har i dag, får egna kapitel, såsom Ellen Key (Timmy Larssons kapitel), John Dewey (Gunnar Sundgrens kapitel), Jean Piaget (Ola Halldéns kapitel) och L. S. Vygotskij (Roger Säljös kapitel). Under de senaste årtiondena har åtskilliga pedagogiska förespråkare och pedagogiska metoder åtnjutit tillfällig popularitet för att sedan snabbt falla i glömska, medan andra fortsätter att vara lika aktuella. I bokens andra del – Aktuella pedagogiska riktningar – presenteras pedagogiska idéströmningar som alltjämt är lika aktuella: Rudolf Steiner (Marika Lindbloms kapitel), Maria Montessori (Eva-Maria Ahlquists, Christina Gustassons och Per Gynthers kapitel), Célestine Freinet (Inger Nordhedens kapitel) och Loris Malaguzzi (Gunilla Dahlberg och Gunnar Åséns kapitel). Säkert kommer en och annan läsare att sakna någon pedagog och anse någon annan överflödig. Utgångspunkten har varit att välja ut några av de klassiker som lämnat störst avtryck i vårt skolväsende. Ett skäl till det kan vara att dessa bars av en gemensam vision om ett demokratiskt samhälle. Vi ser det i Ellens Keys syn på barnet och i Deweys pedagogiska filosofi, vilken genomsyrade Skolkommissionens betänkande från 1949 som föregick grundskolans införande på 1950-talet. Maria Montessori och Célestin Freinet bars av liknande ideal, liksom inte minst Loris Malaguzzi i Reggio Emilia, som efter andra världskriget byggde upp en kommunal förskola i Italien som ett demokratiprojekt. Kanske är det skäl till att dessa pedagogiska strömningar fortfarande är så livskraftiga. Avslutningsvis tar vi i bokens sista del – Pedagogiska utmaningar för skolan – upp de traditionsbrott och utmaningar som alla de senaste årens beskrivna reformer och samhällsförändringar inneburit och vilka konsekvenser det har fått för

8

9789147122882b1-77c.indd 8

5/23/18 4:08 PM


lärare, elever och föräldrar. Lärares kunskapsbas och professionella identitet har under det senaste decenniet genomgått en förändring som saknar motstycke i svensk skolhistoria och talet om såväl deprofessionalisering som professionalisering är aktuellt. Detta sker samtidigt som kunskapssamhället utmanar såväl skola som samhälle. Kunskapsuppdraget har förändrats till att tolka mål, utforma verksamheten, skapa miljöer för lärande samt bedöma elevernas kunskaper och utveckling. Vi ser ett ökat fokus på själva undervisningen och av ett bestämt kunskapsstoff. Frågan är vilken roll lärare kommer att få (eller ta) i det globaliserade kunskapssamhället? Kommer läraryrket att reduceras till flexibla kunskapsarbetare i stället för att utvecklas till professionella yrkesutövare? Utbildningen ska i dag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket är en utmaning som skolan i dag möter med allt större fokus på kollegialt samarbete kring lärande och undervisning. Samhälleliga förändringar och processer slår i dag igenom i skolans arbete och påverkar varje lärares arbete direkt. Ett exempel på det är invandringen. Sverige har i decennier tagit emot människor på flykt, som söker asyl – ibland från krigets obarmhärtiga fasor och obeskrivliga terror, ibland från fattigdom och nöd – men också grupper av människor som söker arbetstillstånd. De senaste åren har dock varit exceptionella vad gäller antalet asylsökande. Mellan åren 2013 och 2015 sökte nästan 300 000 människor asyl, varav minst en tredjedel var barn. Det innebär att det i varje kommun finns barn i förskolor och skolor med en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. Det är en situation som medför betydande utmaningar och som ställer krav på helt nya perspektiv och Inger Lindbergs kapitel Om skolans flerspråkiga kapital ger exempel på det. En annan förändring som påverkar skolan i dag är digitaliseringen. Det är tjugo år sedan internet slog igenom brett i det svenska samhället. Vem kunde ana vilken betydelse det skulle få? Enbart de senaste tio åren har sociala medier förändrat vårt

9

9789147122882b1-77c.indd 9

5/23/18 4:08 PM


beteende och vårt förhållande till olika verktyg för information och kommunikation. Smarttelefoner och läsplattor betraktas i dag som självklara, men kan också innebära ett hot då vi ser företeelser som näthat och nättroll som hotar såväl enskilda som demokratin. Jan Hylén beskriver dessa förändringar i sitt kapitel om Skolans digitalisering och tar upp vilka möjligheter digitaliseringen av undervisningen kan innebära, för såväl lärare som för elever. Att se skolan som en del av det moderna demokratiska projektet är en uppmaning som genomsyrar våra styrdokument. I dag finns det skäl att lyfta det perspektivet till att även omfatta ett kosmopolitiskt perspektiv på utbildning, vilket Niclas Rönnström gör med sitt kapitel För vad ska skolan rusta framtidens medborgare – nationell gemenskap, global ekonomi eller världssamhällets närvaro? Den vanliga föreställningen om ett nationellt medborgarskap utmanas därmed. Hur kan vi utbilda unga vars moraliska ansvar och skyldigheter sträcker sig utöver det lokala och nationella samhället. Är det möjligt att lära av andra som är lika i vissa avseenden men olika i många andra, men framför allt jämlika i ett världssamhälle, så att man lär sig att klara sig i världen, men också så att världen klarar sig (Kemp, 2005). Många är de pedagoger som tampas med dessa ambitioner och ser det som en av skolans viktigaste uppgifter, men kanske också en av de mest kvalificerade och samtidigt mest värdiga. Anna Forssell

10

9789147122882b1-77c.indd 10

5/23/18 4:08 PM


Om författarna eva-maria tebano ahlquist är lektor vid institutionen för pedagogik

och didaktik vid Stockholms universitet. gunilla dahlberg är professor emerita i pedagogik vid Stockholms

universitet. anna forssell är undervisningsråd på Skolverket och filosofie dok-

tor i pedagogik. är professor emerita i pedagogik vid Uppsala universitet och har en deltidsanställning i didaktik vid Högskolan i Gävle. per gynther är lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. timmy larsson är undervisningsråd på Skolverket och doktorand på institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. inger lindberg är professor emerita i tvåspråkighet med inriktning på andraspråksinlärning vid Stockholms universitet. daniel lövheim är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. ola halldén är professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet. jan hylén är fil.dr i statsvetenskap och utbildningsanalytiker på Education Analytics. marika lindholm är rektor och har tidigare varit lärare i Waldorfgrundskolans senare år, på Waldorfgymnasienivå och på Waldorflärarutbildningen i Stockholm. ulf p. lundgren är professor emeritus i pedagogik vid Uppsala universitet. Han var Skolverkets första generaldirektör, 1990–2000. inger nordheden är Freinetlärare på låg- och mellanstadiet och tidigare lärarutbildare på institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet. christina gustafsson

11

9789147122882b1-77c.indd 11

5/23/18 4:08 PM


är docent i pedagogik och universitetslektor på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Han är också utbildningschef för Rektorsprogrammet vid Stockholms universitet. gunnar sundgren är professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet. roger säljö är senior professor i pedagogik, särskilt pedagogisk psykologi, vid Göteborgs universitet. gunnar åsén är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Konstfack. niclas rönnström

12

9789147122882b1-77c.indd 12

5/23/18 4:08 PM


del

9789147122882b1-77c.indd 13

1

VĂĽrt pedagogiska arv

5/23/18 4:08 PM


daniel lövheim :

På tal om pedagogernas historia

D

et finns en ibland besvärande mångtydighet förbunden med att tala om pedagoger. Beteckningen rymmer idag ett antal innebörder av vilka ingen med nödvändighet kan sägas vara mer given än någon annan. I en skrift som denna – med titeln Boken om pedagogerna – uppenbarar sig exempelvis flera möjliga tolkningar. Vilka pedagoger är det egentligen som avses? Vad är det vi menar mer exakt? Mångtydigheten kvarstår för den som vill tala om pedagogernas historia eller ett pedagogiskt arv, något som i förstone kan tyckas enkelt och handfast. Inte sällan görs det senare i bestämd form singular – ”det pedagogiska arvet” – som om det vore allom givet och underförstått vad detta skulle vara. Men att teckna pedagogernas historia är inte en alldeles självklar uppgift. Även om det givetvis ligger ett stort värde i att förklara på vilka sätt det förflutna har format synen på utbildning, fostran och lärande, uppstår även här behovet av precisering. Vilket arv och vilken historia vi anser det värt att tala om står i relation till vilka slags pedagoger vi vill uppmärksamma. I det här kapitlet vill jag utifrån ett historiskt perspektiv belysa ett antal olika innebörder i termen ”pedagog” och det arv som kan förknippas härmed. 14

9789147122882b1-77c.indd 14

5/23/18 4:08 PM


En första tolkning är att uppmärksamma det som kan kallas pedagogikens förgrundsgestalter. Med detta avses de enskilda individer som med tankar, texter och gärningar kommit att påverka så mycket av den framför allt västerländska idétraditionen om lärande, kunskap, bildning och utbildning. Självskrivna bland dessa är personer som Johan Amos Comenius, Friedrich Fröbel eller Maria Montessori, vilka alla utövat ett betydande inflytande även efter sin bortgång och i flera fall inspirerat till nya didaktiska rörelser. Men här finns också figurer som Platon, Martin Luther, Immanuel Kant och – i en mer specifikt svensk kontext – Alva Myrdal. Att kalla dessa för pedagoger innebär givetvis en viss utsträckning av begreppet och kan ifrågasättas ur en snävare synvinkel. Men i sina roller som filosofer, religiösa tänkare eller politiska reformatorer har de i likhet med andra kommit att utöva en betydande påverkan på pedagogikens intellektuella och materiella villkor. Ingen av dem kommer att ges någon längre presentation då det övergripande syftet är att ge en översikt över drygt tvåtusen år. Några av personerna behandlas dock mer utförligt i andra kapitel i denna antologi – Ellen Key, Maria Montessori, John Dewey, Jean Piaget och Lev Vygotskij. En text om pedagogernas historia kan också tänkas handla om det breda lager av lärare som i det förflutna varit inbegripna i undervisande verksamhet. Dessa individer har ofta bildat en mer namnlös massa utanför galleriet av ledstjärnor – ett slags didaktikens fotfolk eller undervegetation om man så vill. Ibland har dessa personer innehaft uttalade positioner som lärare, ibland har de undervisat från mer informella roller i egenskap av slavar, nunnor, präster, klockare, föräldrar eller äldre elever. Vilka skiftande villkor och förutsättningar har präglat deras möjligheter att undervisa och lära ut? Vilket arv kan identifieras som deras? Genom att uppmärksamma båda dessa innebörder av ordet ”pedagog” – för det första pedagogiska tänkare, för det andra pedagogiska utövare – vill jag fästa läsarens uppmärksamhet på

15

9789147122882b1-77c.indd 15

5/23/18 4:08 PM


att det finns olika sätt att skriva om historia, arv och traditioner. Därutöver finns det en ambition att stimulera till reflektion över förhållandet mellan idéer och praktiker i pedagogikens historia, mellan perspektiv som traditionellt behandlats inom en idéhistorisk tradition och sådana som snarare kan beskrivas som socialhistoriska. Utan att kunna ge några detaljerade svar vill jag väcka frågan om hur en sådan relation kan se ut. Under vilka tidrumsliga villkor blir vissa idéer förverkligade och framgångsrika, medan andra tycks leva i ständig existens endast på ett abstrakt plan, på sin höjd fruktsamma som utbildningsmässiga inspirationer och pedagogiska utopier? Slutligen vill jag också lyfta fram en tredje förståelse av termen ”pedagog” som i mer snäv mening berör framväxten av pedagogik som vetenskap och akademisk disciplin från sent 1700-tal och framåt. Detta gäller inom såväl en nationell kontext som en internationell. Vilken var den universitetsbaserade pedagogikens intressesfär och vilka var dess studieobjekt? Med vilka andra vetenskaper utvecklades en akademisk samhörighet?

Att reflektera och nedteckna I princip alla skildringar av den västerländska idéhistorien tar sin utgångspunkt i antikens Grekland. Det gör även denna översikt. Samtidigt är det viktigt att påpeka att den grekiska kultur och det system av stadsstater som etablerade sig omkring 800-talet f.Kr. hade föregåtts av tidigare högkulturer som den babyloniska, indiska och egyptiska. Det är inte ett orimligt antagande att idéer om fostran och utbildning importerats från dessa civilisationer till den grekiska och utövat ett i vissa fall betydande inflytande. I åtminstone två avseenden tycks dock den grekiska kulturen under sin arkaiska (700-480 f.Kr.) och senare klassiska period (480-323 f.Kr.) ha stått för en framgångsrik innovation

16

9789147122882b1-77c.indd 16

5/23/18 4:08 PM


av betydelse för pedagogiken som intellektuell verksamhet. För det första främjade den en teoretisering av tankar i högre grad än tidigare och för det andra skulle den vara mycket mer benägen att systematiskt nedteckna de idéer som vägledde detta tänkande. Kanske är det framför allt kombinationen av dessa två inslag som gör att vi med idéhistorikern Anders Burmans ord kan hävda att grekerna definitivt stod för ”något nytt” i pedagogikens idéhistoria: ”Det var med andra ord nu som pedagogik i ordets mer kvalificerade betydelse uppstod. Idéer om uppfostran, utbildning och bildning diskuterades, systematiserades och nedtecknades.” (Burman, 2014, s. 18) Den pedagogiska förnyelse som de grekiska stadsstaterna stod för bör givetvis betraktas som ett successivt skeende. Gradvis kom den att innebära en orientering bort från de muntligt baserade och religiöst nedärvda traditioner som kännetecknade de tidigare högkulturerna. I dessa hade möjligheten till systematiska reflektioner, kritik och nytänkande varit starkt begränsad. Det lärande som utmärkte sådana kulturer kan snarast illustreras genom det engelska uttrycket training, i kontrast till education, som associerar till en mer avancerad form av pedagogiskt system där utbildningens syfte och metoder kan problematiseras, diskuteras och värderas på ett fortlöpande sätt. Ett konkret uttryck för ovanstående utveckling var de skolor som växte fram under dessa århundraden. I Aten som var den mest framstående av de grekiska stadsstaterna kom skolorna främst att ge undervisning i läsning, skrivning och musik från sju års ålder. Sådana institutioner var dock förbehållna pojkar medan flickorna undervisades i hemmen utifrån en ämnesuppsättning som reflekterade deras förväntade roller i hushållen. Det är också från denna tid (600 f.Kr.) som begreppet pedagogik härstammar. Etymologiskt kommer det från grekiskans paida­g gos (av pai´s, genitiv paido´s, ”barn” och ag gos, ”ledare”), vilket från början betecknade den slav som beledsagade barnen till skolan och ibland även fungerade som dess lärare.

17

9789147122882b1-77c.indd 17

5/23/18 4:08 PM


Skolorna i Aten var mestadels privata och hamnade aldrig under någon starkare statlig kontroll. Det är egentligen inte rimligt att kalla det för ett skolsystem, även om det kännetecknades av vissa gemensamma ideal. Ett sådant var tanken på den fria människans bildning – det vill säga den som inte var slav eller kvinna – vilket kom till uttryck i det breda och svåröversättbara begreppet paideia. I detta bildningsideal rymdes både sättet på vilket uppfostran skulle gå till och vad dess mål borde vara. Det var ett mycket brett fenomen som förutom teoretiska kunskaper innefattade fysisk träning och idrottsliga ideal. Slutprodukten skulle vara en harmonisk människa, allmänt bildad och som hade förverkligat sina inneboende möjligheter. Ett annat strävansmål handlade om den politiskt deltagande människan och tanken på demokrati. Även detta ideal var grundat i både könstillhörighet och social bakgrund – endast den frie mannen skulle förberedas för att aktivt delta i det atenska samhällsskicket och i utformandet av den goda staten. De kanske tydligaste uttrycken för den grekiska kulturens innovation med avseende på pedagogikens utveckling ges i de filosofiska skrifter och program som återfinns hos Platon (427– 347 f.Kr.) och Aristoteles (384–322 f.Kr.), även om dessa inte på något sätt ska betraktas som de enda aktörerna av betydelse. Under den klassiska perioden fanns exempelvis kringvandrande lärare i Aten, så kallade sofister, som mot betalning gav en form av högre undervisning i framför allt retorik. Utbildning i just retorik eller framställningskonst var något som betonades i det atenska sammanhanget. En annan lärare – Isokrates – grundade en egen skola med retorisk inriktning, men vände sig i stället mot sofisterna som han ansåg lovade mer än de kunde uppfylla. Härmed går det att se uttryck för en tidig form av pedagogisk pluralism i det grekiska systemet. Diskussionen och praktikerna kan förstås som förhållandevis öppna och tillåtande för olika utbildningsalternativ.

18

9789147122882b1-77c.indd 18

5/23/18 4:08 PM


Platons och Aristoteles betydelse kan dock mätas på ett helt annat sätt eftersom de genererat så mycket mer intellektuellt gods för en systematisk reflektion om utbildning och lärande. Inflytandet kan identifieras såväl på en idébärande som på en institutionell nivå. För det första formulerade de var sin syn på kunskap och kunskapsinhämtande, den så kallade epistemologin. Består källan till säker kunskap i tänkandet eller i våra sinnesförnimmelser? Platon menade att de senare endast ger oss en ytlig form av vetande i kontrast till det som genereras av tänkandet, förnuftet och idéernas värld. Därför måste människan – och särskilt filosoferna – sträva efter att nå bortom sinnena till den sanna kunskapen som han menade fanns nedlagd i själen från ett tidigare liv. Detta behövde individen få hjälp med av andra genom en specifik form av utfrågning eller majevtik (av grekiskans majevtikos, ”förlossningskonst”), en slags pedagogisk metod som han liknade vid barnmorskans sätt att förlösa en havande kvinna. Denna metod kom till uttryck i ett flertal av de så kallade dialoger som Platon skrev där texten just lades upp som ett samtal. Aristoteles var från början Platons lärjunge men utvecklade efterhand sin egen distinkta filosofi, där synen på kunskap inte förminskade sinnesförnimmelserna. I stället menade Aristoteles att dessa erfarenheter utgjorde fundamentet för kunskapen. Det fanns inte, som Platon hävdade, idéer som var skilda från tingen och som gav en sannare form av kunskap. Till denna principiella skillnad ska vi återkomma då den präglat så mycket av vetenskaplig, filosofisk och pedagogisk debatt i västerlandets historia. Men även i sin uppfattning om hur utbildning mer praktiskt borde prägla en stat eller ett samhälle presenterade de båda filosoferna var sina alternativ eller program, låt vara att de i vissa avseenden påminde om varandra. I dessa program framträder den tydliga kopplingen mellan tanken på utbildningens utformning och hur detta påverkar det samhälleliga livet. I den meningen kan de båda sägas ha fungerat som tidiga

19

9789147122882b1-77c.indd 19

5/23/18 4:08 PM


utbildningspolitiker. Enligt Platons ideal – formulerat framför allt i dialogen Staten – behövde samhällets individer tjäna olika sociala syften och därför indelas i tre olika grupper med tillhörande form av utbildning och krav; först den stora massan av näringsidkare som skulle stå för försörjningen, därefter soldaterna som skulle skydda invånarna och till sist ledarna som skulle styra staten på ett osjälviskt sätt. Denna starkt elitistiska syn på samhället och dess utbildningsstruktur delades i flera avseenden av Aristoteles. I sitt mest betydelsefulla verk Politiken menade denne att styrelseskicket att föredra framför andra var ett sådant där en liten utvald grupp av de främsta styrde med det allmännas bästa som ambition. Utbildningen borde då vara anpassad för att tjäna detta styrelseskick. Samtidigt erkände han att det fanns bra och dåliga varianter på alla former av styre. Monarkin kunde slå över i tyranni, aristokratin kunde bli en oligarki, medan demokratin kunde resultera i ett pöbelvälde. Ett sådant sätt att resonera tilldelade otvivelaktigt utbildningen i en civilisation eller ett samhälle en avgörande roll. Det som också gör Platon och Aristoteles intressanta att dröja vid är att de båda inrättade skolor för undervisning i Aten. I likhet med andra utbildningar i retorik riktade sig dessa till äldre studenter och utgjorde ett lösligt system för högre utbildning. De bedrevs ofta genom vad vi idag skulle kalla seminarier där deltagarna förväntades kunna bidra till diskussionerna på en mer avancerad nivå. Platon grundade den så kallade Akademin som blev en mycket långlivad institution. Här undervisades det i ett flertal olika ämnen, men filosofi och matematik var dominerande inslag. Vid Platons Akademi studerade till en början Aristoteles. Efter att ha blivit privatlärare åt Alexander den store återvände han till Aten och grundade sin egen skola, Lyceion. Här utvecklades en annan mer empiriskt och naturvetenskapligt inriktad undervisning som speglade såväl Aristoteles kunskapssyn som hans vetenskapliga arbeten.

20

9789147122882b1-77c.indd 20

5/23/18 4:08 PM


Register 1940 års skolutredning  278

appropriering  177, 179

1946 års skolkommission  132, 313

arbetets pedagogik  229

1957 års skolberedning  290

Aristoteles  18, 19, 20

1976 års gymnasieutredning  290

ASL 370

1999 års skollagskommitté  310

assimilation  138, 140, 144-151, 415

A

abc-boken 45 abstrakt och teoretisk kunskap 119 ackommodation 143 adaptionsprocess 70

atelierista 262 augmented reality  398 Augustinus  23, 24, 25, 26 automatisering 357 avreglering  280, 314

additiv flerspråkighet  328

B

aga 34

Barnets århundrade  55, 57,

aktivitet 116 aktivitetsbegreppet 116 aktivitetspedagogik  65, 221 aktivitetsteori 166 aktivt lärande  374, 375, 376, 377 aktivt ledarskap  393, 394

80, 85, 87, 92, 100, 102, 103 Barnets själsliga utveckling 70 baskunskaper/basfärdigheter 96

allmännas bästa  20

basresursen 280

Allmän pedagogik 62

Beck, Ulrich  419

Almqvist, Carl Jonas Love  45

begreppet pedagogik  17

alternative frames of reference  152

behaviorismen  69, 70, 72, 164

andraspråk  326, 346, 347

Bekännelser 24

Anna Schuldheis skola  205

Benhabib, Seyla  414

Anna Whitlocks privatskola  80

berikande utbildnings-

ansvarsfördelning 295

satsning 328

ansvarstagande 112

Bernstein, Basil  128

antroposofi 190

betygssystem  290, 291, 302,

antroposofisk människosyn  188 Appiah, Kwame Anthony  430

305, 315 betygsutredning  290, 302

438

9789147122882b274-448c.indd 438

5/23/18 4:12 PM


bildning 26

D

bildningsanlag 89

Daltonplanen 100

bildningsideal 18

Dalton School, the  100

bildningsprogram 117

Darwin, Charles  117

bild språk  258

dator  358, 359, 360

Bildung 86

datoranvändning  362, 364, 372

Boëthius, Daniel  62

decentralisering  6, 283, 286,

Bok för mödrar 42

289-297, 314, 315

Bourdieus, Pierre  73

decentraliseringen 295

bristen på samarbete  113

deduktivt och induktivt

Broady, Donald  74 Bruner, Jerome  164

arbete 223 de fria konsterna  25 demokrati  314, 406, 408, 416,

C

Carlsson, Ingvar  288 Casa dei Bambini  57, 204 Castle, Stephen  411 CEL 232 Cella 250 censorer 98 centralisering  279, 294, 313 Clartérörelsen 81 Clinton, Bill  294 Cognitive development: Its ­cultural and social ­foundations 165 Cole, Michael  165 Comenius, Johan Amos  32, 33, 34, 41, 222 conceptual change  150 Considérations sur le gouvernement de Pologne 39 Cummins, Jim  348

424, 425, 426 den närmaste utvecklings­zonen  73 den tredje pedagogen  261 deprofessionalisering 9 Descartes, René  37 de sju fria konsterna  26 det pedagogiska arvet  14 Dewey, Alice Chipman  65, 131 Dewey, John  64, 65, 66, 68, 100-133, 205, 286, 406 dialektik  25, 118 dialogdemokrati 123 Didactica Magna 33 differentieringsfrågan 67 digitala verktyg  362, 387, 389 digitalisering  356-362, 387, 390, 394, 395, 398, 399, 400 digital kompetens  362, 365, 390, 391, 392

439

9789147122882b274-448c.indd 439

5/23/18 4:12 PM


digitalt läromedel  364

flippat klassrum  374

diskriminering  404, 418

flippat lärande  374, 384

diversifierade 425

flipped learning  374

dokumentation  265, 266

folkskola  5, 46, 47, 50, 60, 277,

drivkraft  117, 217

278, 279, 297, 313 folkskoleinspektör 286

E

education 17 ekonomisk styrning  279 Émile eller om uppfostran 39 empati 427 Enslingens aftonstund 44 enspråkighet 325 Erlander, Tage  278 EU 366 eugenik 90 evolutionister 90 existentiella villkor  117 experimental- och ­utvecklingspsykologi  66 experimentell psykologi  111

folkskoleseminarium 47 folkskolestadga  46, 281 förädling  21, 89 foresight 114 forskande inställning  262 forskning om kunskapens ­epistemologi  138 förskolan Diana  262 förstaspråk  326, 333 främmande språk  326 framtidens skolbyggnad  99, 102 Freinet, Célestin  229, 230, 231, 232, 233, 236 freinetpedagogik  234, 238, 243 Freinetskola  240, 241

F

Fremlin, Mathias  62

Fälldin, Torbjörn  293

Frihetens filosofi 201

feminism 81

fri kommunikation  112

feministisk teoribildning  55

fri lek  93, 217

fenomenografisk metod  72

fristående skola  303

Fichtes, Johann Gottlieb  41

fristående skolsystem  303

flerspråkiga  329, 330

Fröbel, Friedrich  43, 57, 93

flerspråkighet  324, 325, 331,

fröbelpedagogik 43

339, 342 flickskola 50 flippad undervisning  378, 385, 387

G

Gardner, Howard  250 genus 84 genusperspektiv 336

440

9789147122882b274-448c.indd 440

5/23/18 4:12 PM


gestaltpsykologi 162

individuell utvecklingsplan  97

globalisering  335, 405, 412,

INES 308

416, 419, 420, 421, 422,

informationsteknik 364

426, 427, 432

inre disciplin  116

global uppvärmning  424

instinkten att tillverka  117

grad av situationellt stöd  349

instinkten att undersöka  117

grundskola  5, 8, 68, 132, 221

internalisering 177

gymnasieskola  6, 283, 290,

internationell och jämförande pedagogik 67

291, 303, 306, 311, 315

Isokrates 18

H

Habermas, Jürgen  125, 126, 427

Itard, Jean-Marc-Gaspard  221 it i skolan  358

Hargreaves, Andy  430

J

Herbart, Johann Friedrich  62

Jenck, Chris  248

Högnäs, Sten  221

Jonsson, Richard  336

holistiskt perspektiv  215

juridisk styrning  276, 277, 278, 279, 312

home schooling  396 homogenitet 414 Hultqvist, Kenneth  224 humanitas 21 Huru Gertrud undervisar sina barn 42 Husén, Torsten  67, 308 husförhör 45 hypotetiskt tänkande  142

Justinianus 22 K

Kant, Immanuel  37, 38, 43 key competences  308 Key, Ellen  55, 56, 57, 78-92 Kilpatrick 205 kindergarten 43 klassiskt bildningsideal  92

I

klosterskola  25, 28

ideal 23

kognitiv 348

identitet  9, 88, 241, 330, 332,

kommunalisering 297

338, 412, 414, 422, 423 identitetsskapande  409, 419, 422, 423, 424 ideologisk styrning  280, 287, 312

kommunal vuxenutbildning  296, 301, 302 kommunikativ logik  425 kompensatorisk utbildningssatsning 328

441

9789147122882b274-448c.indd 441

5/23/18 4:12 PM


konkreta operationernas

läroverk  5, 50, 51, 52, 60, 63,

­stadium  142, 171

278

könshierarki 52

learning analytics  397

könsmaktsordning 54

learning by doing  116

Konstens psykologi 160

lekgåvor 43

konstruktivism  70, 72, 156

Leontiev, A. N.  165

kontextuell stöttning  348

Lgr 11  412

kosmopolitisering 424

Lgr 62  282

kosmopolitisk  420, 423

Lgr 80  283, 285

Kroksmark, Tomas  389

liberalism  81, 83

kulturellt erkännande  405, 415,

lilla katekesen  29

416, 417, 432

livsföringens problem  118

kunskapsmonopol  87, 129

livskunskap 125

kunskapsprocess  123, 148

livsuppehällets problem  118

kunskapsresultat 294

Locke, John  37

kunskapssamhälle  9, 307

lokal arbetsplan  285, 286

kursplan  5, 6, 195, 282, 283,

Luria, A. R.  165

285, 300, 301, 302, 310,

Luther, Martin  29, 34, 51, 281

314

Luthers lilla katekes  45, 109, 281

Kvinnostaden 54 Kymlicka, Will  408 kyrkolag, 1686 års  45

Lyceion 20 M

L

majoritetsspråk 334

Laboratory School  65, 131, 132

Malaguzzi, Loris  249-264, 270

lärandets drivkrafter  116

mål- och resultatstyrning  5, 299,

lärarlegitimation 61 lärarutbildning  6, 63, 311, 312, 313 läroplan  221, 269, 281, 282, 283,

314 målstyrning  284, 285, 289, 296, 297 mångfald  249, 338, 339, 340,

286, 287, 290, 291, 296,

405, 411, 412, 414, 415,

301, 302, 305, 309, 311

417, 425, 434

läroplanskommittén  301, 302

mångkulturalism 423

läroplansresursen 280

Människans fostran 43

442

9789147122882b274-448c.indd 442

5/23/18 4:12 PM


människors lika värde  121, 230, 235

monitör 32 Montessori, Maria  57, 58, 203, 204, 205, 206, 212-221

marknad  73, 292, 421 marknadisering 61

montessoripedagogik  204, 211, 212, 214, 215, 219, 220,

Marton, Ference  72

221

massmänniskor 94 medborgarbildning  46, 405,

morgondagens skola  130

406, 407, 408, 417, 418,

motivation  366, 392

422, 432

My Pedagogic Creed 132

medborgare  40, 45, 120, 221, 252, 256, 431 medborgarskap  252, 313, 406, 407, 408, 410, 417, 418, 419, 431, 433 medforskande barnet  262 medforskande förhållningssätt 265 medforskande pedagog  262 medforskare 258 medierande redskap  168, 177 mediering 168 medkonstruktörer 258 meningsfullt lärande  125 Menon 147 Mill, John Stuart  82 Mind in society. The development of higher psychological processes 165 minoritetsspråk  323, 324, 334 missbrukad kvinnokraft  83 Mitt pedagogiska credo 65 modersmål  332, 333, 342 mognadsteori 171

myndig  53, 121 Myrdal, Alva  67, 68 Myrdal, Alva och Gunnar  91 N

närmaste utvecklingszonen  173 nationalism  405, 409, 416, 423, 427, 428, 432 nationell identitet  408, 409, 422, 428, 433 nationell it-strategi  361 nationell strategi  361, 362 nationell tillhörighet  410, 428 nationellt prov  61 nationell utbildning  409, 410, 418, 419, 429, 430, 433 nationell utvecklingsplan  299 nationscentrerad utbildningspolitik 412 nationscentrering 406, 410, 429 Nelson, Katherine  167 nivå 349 normalplan 281

443

9789147122882b274-448c.indd 443

5/23/18 4:12 PM


O

Piaget, Jean  69-71, 137-164

OECD  308, 311, 390, 431

PISA  309, 315

Olson, Maria  410

Pizan, Christine de  54

Om börn ath holde til scole och

Platon  18, 19, 20

studium 33

Platons akademi  20, 22

Om pedagogik 38

Politiken 20

omvärldsförståelse  129, 130

populariserad vetenskap  126

omvärldsuppfattning  125, 212

portalparagraf 302

Orbis sensalium pictus 33

pragmatisk filosofi  130

ordförråd  344, 345

pragmatiskt och social­ konstruktionistiskt

P

paideia  18, 21, 23, 86 parallell flerspråkighet  326 parallellskolesystemet  50, 60 patriotism 95 pedagog  16, 61 pedagogik som universitetsämne 62 pedagogik som vetenskap  16 pedagogisk dokumentation  265, 269 pedagogisk filosofi  248 pedagogisk handledare  267 pedagogisk nämnd  288 pedagogisk observation  218

synsätt 258 pragmatism 64 preoperationella stadiet  171 privatisering 292 privatundervisning 28 profession 295 professionalisering  9, 47, 58 professionella  61, 285, 292, 313, 315, 316 progressiv pedagogik  286 progressive education  131 projektarbete 263 psykologiska redskap  169 Putnam, Robert D.  252

pedagogiskt problem  112, 113

Q

pedagogista 267

quadrivium 25

Pedersen, Christiern  33

Quintillianus 21

Persson, Göran  297, 298 Pestalozzi, Johann Heinrich  41, 42, 43 Philosophy of Spiritual Activity 201

R

rashygien 90 rationalismen 37 rationalistisk kunskapssyn  70

444

9789147122882b274-448c.indd 444

5/23/18 4:12 PM


realskola 279

samhällsmodern 85

receptivt ordförråd  344

samlivets problem  118

redskap 169

samundervisning 55

reflekterande förhållnings-

särartsfeminism 80

sätt 265 reflekterande handlings­ människor 123

Schools of Tomorrow, Schools of Today 132 scientism 126

reflekterande praktikern  128

Seguin, Éduard  221, 222

reflektion 265

semiotisk mediering  166

reflektionsförmåga 121

sensitiva perioder  57

reformationen  29, 277, 312

sensomotorisk intelligens  171

reformpedagogik  40, 42, 43,

sensomotoriskt tänkande  141

56, 119

SIA-utredningen  288, 289, 290

reformpedagogiskt program  131

simultan flerspråkighet  326

regelstyrning 297

sinnestränande material  222

Reggio Emilia  247-269

Själamorden i skolorna 87,

relativt betygssystem  285, 290

103

representationsproblemet 113

självdisciplin 85

representationssystem 114

självständighet  58, 72, 121,

retorik 18

212, 217

Rinaldi, Carlina  261, 266

självständighetsträning 219

risk  424, 430, 432

självstyrning 101

riskproduktion 429

självverksamhet  88, 93, 96, 97

romerska utbildnings-

Skinner, B.F.  69

filosofin 21 Rousseau, Jean-Jacques  38, 39, 42, 43, 52, 55, 92, 121, 222 rullande läroplansreformen  282, 287 rum för lärande  119 S

Säljö, Roger  71 samhällskunskap  364, 410

Skolinspektionen 7 skolkommission, 1946 års  68, 69 skolkritik 103 skolkunskap 125 skollag  6, 294, 310 skolmästare 31 Skolöverstyrelsen  205, 282, 313, 314 skolpeng 292

445

9789147122882b274-448c.indd 445

5/23/18 4:12 PM


skolplan  296, 299

STL  370, 371

skolstadga 281

styrberedningen 299

Skolverket  7, 298, 303, 304, 310,

styrdokument  10, 280, 287,

314, 316, 359, 361

291, 301

skönhet  89, 91, 92

styrinstrument  276, 312

skönhetsupplevelse  91, 100

styrningsberedningen  295, 297

småskollärare 58

subtraktiv flerspråkighet  328,

social instinkt  116

329

socialdarwinism 90

successiv flerspråkighet  326

socialism 82

Summa Theologiae 27

socialpsykologi 111

svenskhet  410, 411

social samvaro  205

Sveriges Allmänna Folkskollära-

socialt motiv  112 sociokulturella teoribildningen 73 sociokulturell tolkningsteori  155, 156 sociokulturellt perspektiv  72, 167-171, 177, 178, 179 Spencer, Herbert  90 språkanvändning 349 språkutveckling 341 SSK-utredningen  289, 290 stadieteorin  71, 141, 142 Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare  68 stadsskola 28 ståndspedagogik 45 Staten 20 Statens institut för rasbiologi  91 Statens psykologisk-pedagogiska institut 67 statsbidragssystemet  296, 297 Steiner, Rudolf  187, 188, 200

reförening 58 symboliseringsprocessen 113 symbolsystem 114 symbolvärld 129 sympati 427 systematisk arbetsmetod  387 systemskifte  6, 7 T

Tal till den tyska nationen 41 Tänkande och språk  159, 163 Tankar om flickors undervisning 54 Tankar om uppfostran 37 temaarbeten 265 Thatcher, Margaret  295 The Child’s Conception of the World  150, 152 The Montessori Method 205 The Origin of Intelligence in the Child  146, 149 Thomas av Aquino  27

446

9789147122882b274-448c.indd 446

5/23/18 4:12 PM


Till försvar för kvinnans

vardaglig förståelse  125

­rättigheter 54

värdegrund  6, 248, 302, 310

timplan  101, 282, 301, 302

världsmedborgare  420, 426

training 17

världssamhälle  10, 405, 424,

translanguaging 331

425, 427, 428, 430

trivium 25

Vasa, Gustav  29

Tully, James  414, 415, 416

växelundervisning 49 Vecchi, Vea  262, 266

U

undersökande och forskande metoden 124 undervisningsplan  281, 313 undervisningsplikt 281 undervisningsteknologi  69, 70, 71 upplysningen 37 utbildningspolitik  309, 316, 411, 412, 432 utforskande arbetssätt  249, 262

verksamhet 116 verksamhetsbegreppet 116 verksamhetsteori 166 vetenskapligt språk  127 vetenskaplig världsbild  125 virtual reality  398 Vygotskij, Lev  72, 73, 156-181 W

waldorfförskolan 191 waldorfpedagogik  189, 194, 197, 200

utvärdering  61, 148, 269, 276, 285-289, 299, 307, 311,

waldorfskolan  187, 188, 192, 193, 194, 197, 198, 199

313, 316 utvecklingspsykologi  69, 162

Wittgensteins, Ludwig  127

utvecklingszon  173, 174, 176

Wollstonecraft, Mary  54

V

Å

våld 34

åldersintegrerad 214

valfrihet  6, 80, 87, 88, 103, 104,

åskådningsundervisning 41

294, 315 vardagliga begrepp  127, 153, 174

Ä

äkta bildning  91, 95

447

9789147122882b274-448c.indd 447

5/23/18 4:12 PM


ISBN 978-91-47-12288-2 © 2018 Författarna och Liber AB förläggare :

Mattias Nykvist

projektledare : produktion : redaktör :

Maria Emtell

Lars Wallin

Carin Soussi-Engman

grafisk form och omslag : ombrytning :

Birgitta Dahlkild

Kristina Schollin Borg

Sjunde upplagan 1 repro :

Integra Software Services

tryck :

People Printing, Kina 2018

kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

9789147122882b1-77c.indd 2

5/23/18 4:08 PM


GERNA PEDAGO GERNA PEDAGO GERNA BOKEN NY UPPLAGA

Steiner

o ri

ss

Mon t e

Key

Dewey

u z zi

a tes

So kr

Steiner

g

M ala

Freinet

ts Vygo

Boken om

Piaget

Piaget

Malaguzzi

Montessori

E ll e

Freinet

n K

Freinet

Piaget

Vygot sk

ij

Dewey

ey

Sokrat es

kij

Forssell

Ellen

  (red) är undervisningsråd på Skolverket och fil dr. vid Stockholms universitet. Författarna till boken är de mest namnkunniga inom sina respektive områden i Sverige.

Boken om

PEDAGOGERNA

B

   är en antologi för dig som vill förstå varför den svenska skolan ser ut som den gör. Denna nya upplaga är kraftigt omarbetad och det har tillkommit ett nytt inledande historiskt avsnitt samt ett kapitel om digitalisering. Trots att vi lever i en föränderlig tid är de stora pedagogiska frågorna desamma nu som då: vad är pedagogik, vad är viktig kunskap, hur går lärande till, vilka medborgerliga dygder ska skolan förmedla, vilken är skolans roll i samhället, och hur skall skolan styras och organiseras så att alla barn och unga ges likvärdiga möjligheter att utvecklas maximalt? Genom att tränga bakom retoriken och de pedagogiska trenderna tecknar bokens författare hur man i olika tider svarat på de eviga frågeställningarna om kunskap, bildning och rätten till personligt växande, och hur dessa svar formar och har format svensk skola.

Steiner

Dew

ey

er

on t e s

ein

M

St

4712288_Forsell_omslag_orig.indd 1

Under redaktion av Anna Forssell ri

Tryck.nr 47-12288-2

so

Best.nr 47-12288-2

Liber

Sokrat es

Ellen Key

26/05/18 7:15 AM

Profile for Smakprov Media AB

9789147122882  

9789147122882  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded