9789147019144

frank RÖD

Naturkunskap A ANN LÖFVING-HENRIKSSON

LIBER

Innehåll 1. Att arbeta naturvetenskapligt

6

Raffinerat vardagstänkande 8 Den vetenskapliga rapporten 11 Naturvetenskapens kärna 12 Arbetsuppgifter 13 Testa & Tänk 13

2. Den föränderliga världsbilden

14

Vår plats i universum 16 Vår föränderliga planet 20 Arbetsuppgifter 26 Testa & Tänk 26 Sammanfattning 27

3. Materia och Energi

28

Atomer och grundämnen 30 Kemiska reaktioner och kärnreaktioner 34 Elektromagnetisk strålning 37 Jordens fyra sfärer 40 Arbetsuppgifter 47 Testa & Tänk 47

4. Livets ursprung och cellen

48

Den naturvetenskapliga synen på livets uppkomst 50 Cellen, livsenheten 52 Bakterier 57 Är virus levande eller inte? 59 Arbetsuppgifter 60 Testa & Tänk 60 Sammanfattning 61

4

5. Livets sammanlänkade kedjor

62

Näringsvävar 64 Biologisk mångfald 65 Arbetsuppgifter 69 Testa & Tänk 69

6. Vår energiförsörjning

70

Då och nu 72 Våra primära energikällor 76 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 79 Energikällor med solen som yttersta källa – fossila bränslen 80 Energikällor med solen som yttersta källa – förnybar energi 83 Energikällor med fission som yttersta energikälla 90 Livscykelanalys och miljö 94 Vad använder vi energin till? 97 Morgondagens energibrist – och hållbar utveckling 100 Arbetsuppgifter 102 Energidebatt 102 Sammanfattning 103

7. Miljövård i utveckling

104

Miljögifterna tände den stora miljödebatten 107 Gifter och miljögifter 108 Skogen, skogsbruket och ansvaret 112 Havet, fisket och ansvaret 115 Människan och det föränderliga klimatet 119 Steg på vägen mot en hållbar utveckling 123 Hållbar utveckling i världen 125 Millenniemålen 126 Millenniemålen och miljön – några exempel 127 Arbetsuppgifter 132 Kontrollera miljöläget på skolan 133 Sammanfattning 133 Register

5

1. ATT ARBETA NATURVETENSKAPLIGT

EXPERIMENT

Dr Semmelweiss beordrade alla att tvätta sig med klorvatten, dels efter varje obduktion och dels före varje undersökning av en ny patient.

RESULTAT

Antalet kvinnor som dog i barnsängsfeber sjönk från 13–14 % till 1–2 % på avdelningen.

Idag är handhygien en självklarhet inom sjukvården.

TOLKNING I mitten av artonhundratalet trodde många att planeternas rörelse och plats på himlavalvet kunde påverka människorna.

Experimentet gav det resultat han hade hoppats på. Men var det helt säkert att nedgången i dödlighet berodde på handtvätten? Kanske spelade slumpen in eller också kunde ”planetariska inflytanden” eller någon annan felkälla vara inblandad.

Allt tydde ju på att handtvätten gav resultat, men klinikchefen hjälpte till med att bekräfta resultatet på ett sätt han nog inte hade tänkt sig.

KONTROLLFÖRSÖK 1 MED RESULTAT

Klinikchefen ville av olika skäl bli av med Dr Semmelweiss och anklagade honom för ”ohejdat slöseri med klorvatten”. Dr Semmelweiss tvingades byta sjukhus och när han var borta tog klinikchefen bort kravet på att tvätta händerna i samband med undersökningarna av kvinnorna. Hur gick det då med dödligheten? Jo, den steg och återgick till vad den varit tidigare!

Endast en faktor – handtvätt – ändrades och dödligheten påverkades.

KONTROLLFÖRSÖK 2 MED RESULTAT Om ett experiment ska kunna ge svar på en fråga får endast en faktor i taget ändras.

På sjukhuset som Dr Semmelweiss senare arbetade på införde han handtvätt med klorvatten och sänkte dödligheten där till 0,5 %.

Endast en faktor – handtvätt – ändrades och dödligheten påverkades.

Den här berättelsen är sann och utgör ett exempel på hur nytänkande och ett ”raffinerat vardagstänkande” har fört utvecklingen framåt.

10

1. ATT ARBETA NATURVETENSKAPLIGT

Den vetenskapliga rapporten Det är ofta svårt att hitta eventuella felkällor. Därför kan man lätt dra förhastade slutsatser av ett arbete. Dessutom kan det vara frestande för en forskare att hitta på resultat för att bli känd, få en bättre tjänst, mer forskningspengar eller liknande.

För att undvika sådana missgrepp måste vetenskapliga undersökningar utsättas för kritisk granskning. Man presenterar sin undersökning i en skriftlig rapport som visar hur man har tänkt och gjort. Rapporten ska vara skriven så att andra kan göra om undersökningen på samma sätt och på så vis kontrollera om allt stämmer. En undersökning blir inte godkänd förrän den har blivit öppet diskuterad och kontrollerad av erkända vetenskapsmän och -kvinnor.

Det är alltså viktigt hur man skriver en vetenskaplig rapport. Om Dr Semmelweiss hade skrivit en rapport över sitt arbete kunde den ha sett ut så här:

RUBRIK Handtvätt minskar risken för barnsängsfeber.

FRÅGESTÄLLNING Varför är dödligheten i barnsängfeber högre på BB-avdelningen där läkarstudenterna undersöker patienterna än där barnmorskor står för undersökningen?

HYPOTES Läkarna överför förruttnelseprodukter från lik till patient och från patient till patient om de inte tvättar händerna med klorvatten.

EXPERIMENT Krav på att läkarna alltid ska tvätta händerna i klorvatten innan de undersöker en patient införs.

KONTROLLFÖRSÖK 1 MED RESULTAT När kravet på handtvätt i klorvatten tas bort ökar dödsfallen i barnsängsfeber åter till 13 %.

KONTROLLFÖRSÖK 2 MED RESULTAT (På Dr Semmelweiss nya sjukhus) Efter införande av handtvätt med klorvatten sjunker dödligheten till 0,5 %.

TOLKNING Både läkarstudenter och barnmorskor kan överföra förruttnelseprodukter vid undersökning av patienterna. Eftersom läkarstudenterna arbetar med lik kommer de i kontakt med fler förruttnelseprodukter än barnmorskorna.

Vid handtvätt med klorvatten minskar risken för sådan överföring.

RESULTAT år 1846 13 % av alla intagna kvinnor på BB dör i barnsängsfeber.

1847 Krav på handtvätt införs.

1848 2 % av alla intagna kvinnor på BB dör i barnsängsfeber.

11

1. ATT ARBETA NATURVETENSKAPLIGT

Om tolkningen av resultatet Dr Semmelweiss kunde inte förklara vad som hände men det räckte för att, som han själv skrev, förhindra olycka.

Det skulle dröja en bit in på 1900-talet innan mikrobiologin blev en vetenskap. Louis Pasteur som ibland kallas för mikrobiologins fader lär ha sagt att det oändligt lillas roll i naturen är oändligt stor. Sedan dess talar vi ofta om att det är någon bakterie eller ett virus som har gett oss en viss sjukdom. Nu vet vi att ”det vi inte kan se” verkligen kan skada oss. Sjukdomsalstrande bakterier, de som skadar oss, kallas för patogena bakterier.

Det Dr Semmelweiss kallade förruttnelseprodukter var främst olika patogena bakterier.

Nu vet vi också att det finns bakterier överallt och att de flesta inte är skadliga utan tvärtom absolut nödvändiga. Utan dem skulle inte vissna växtdelar eller döda djur brytas ner i naturen.

Bakterierna är de i särklass viktigaste organismerna för kretsloppen i naturen.

Clostridium botulinium – bakterien är en matförgiftningsbakterie som förstörs om maten tillagas. Sporer kan dock överleva värme.

Naturvetenskapens kärna Naturvetenskapen syftar till att vi ska förstå och förklara världen. Den grundar sig på den information och de fakta vi kan få genom våra sinnen och genom tekniska hjälpmedel. Med hjälp av tillgängliga fakta försöker naturvetarna bygga upp teorier om hur världen fungerar. Experiment och undersökningar redovisas noggrant så att andra kan kontrollera om resultaten stämmer. När nya fakta avslöjas kan teorierna revideras eller till och med förkastas. Så här tolkade författaren T. Huxley det hela på 1800-talet: ”Vetenskapens stora tragedi är att en praktfull teori kan vältas av ett styggt litet faktum” Det naturvetenskapliga arbetssättet gör att naturvetenskapen ständigt utvecklas. Nya fakta tillkommer, tolkningarna är öppna för prövning och diskussion, teorierna förändras och förbättras. Ju bättre vi förstår hur världen fungerar desto bättre förutsägelser kan vi göra och desto mer kan vi styra över olika processer.

12

1. ATT ARBETA NATURVETENSKAPLIGT

A RBE TSUPPGIFTER OM AT T A RBE TA NATURVETENSK APLIGT 1. Patienterna insjuknade ofta radvis. Ge en rimlig förklaring till det.

2. De patienter som fött sina barn hemma klarade sig bättre än de som fött på sjukhuset. Ge en rimlig förklaring till det.

3. På vad sätt hjälpte klinikchefens handlande till att bekräfta Dr Semmelweiss undersökning?

4. I badhus luktar det klor. Varför?

5. Dr Semmelweiss var så övertygad om att hans slutsats var riktig att han anklagade sin gamla klinikchef för att slösa med människoliv istället för med klorvatten.

Tycker du att han hade rätt i det? Motivera ditt svar.

testa&tänk > Gråsuggans miljöval Syfte Att få erfarenhet av att planera och genomföra en naturvetenskaplig undersökning.

Att ta reda på om gråsuggor föredrar ljus, mörk, fuktig eller torr miljö.

Utrustning • En klimatkammare som ska se ut enligt figuren • Valfritt material för att åstadkomma olika miljöer i de fyra kamrarna • Gråsuggor Utförande 1. Placera alla gråsuggor i mittenrummet och låt dem röra sig fritt i två minuter.

2. Räkna antalet gråsuggor i varje rum, anteckna resultatet i en tabell.

Gör om försöket minst fem gånger.

Resultat Lägg ihop resultaten från de fem olika delförsöken.

Tolkning Skriv en rapport över försöket och resonera kring resultatet och om hur pålitligt resultatet är.

Varför sökte sig gråsuggorna till de olika rummen?

Om man ska kunna dra några slutsatser av en undersökning ska endast en faktor ändras vid jämförelse mellan två försök (här två rum). Skiljer det endast en miljöfaktor mellan de olika rummen eller kan det ha smugit sig in lite försöksfel här och där?

13

6. VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING

Då och nu

Sköljning i Hornborgaån, 1925.

Vargskall var när man gick ”man ur huse” för att på lång rad skrämma upp och skjuta de vargar som fanns i området. Ett vargskall kunde vara många kilometer brett.

Det är i slutet av 1800-talet på den svenska västkusten. De två unga bondkvinnorna Betty och Anna-Elise är grannar. Båda familjerna har det bra, de har alltid mat för dagen och kläder så att de slipper frysa. De har några kor, som betar ute på de karga ljungmarkerna. Sista vargskallet gick alldeles nyligen, så vargen utgör inte längre något hot mot husdjuren. På gårdarna finns också höns, grisar, några får och en häst. Potatislanden ger skörd så att det räcker året runt och när det inte vankas kött eller färsk fisk finns det alltid mat i tunnan med saltsill. Säden mals i den lilla kvarnen när det finns tillräckligt med vatten i bäcken. Maten hålls någorlunda sval i jordkällaren.

Man lagar mat på den nya järnspisen i köket och brödet bakas i bakugnen, med det gäller att inte använda bränsle i onödan. Det är ont om ved och ljungen räcker inte heller hur länge som helst.

Familjerna försöker vara ”uppe med solen” eftersom talgljus och fotogen är för dyrt för att användas till vardags. Järnspisen, ”mörkersuggan”, ger inte något ljus så som den gamla öppna elden gjorde.

72

6. VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING

Hushållsvatten hämtas i brunnen på gården. I ur och skur måste man söka upp utedasset nära gödselstacken för sina toalettbesök. I köket finns ett handfat där man kan skölja av händerna och tvätta ansikte och hals innan man ska till kyrkan på söndagarna. Kläderna tvättas i kokgrytan vid sjön. Badar gör man på sommaren.

Vägen till gårdarna är smal och gropig, men det går att ta sig fram med häst och vagn. Kontakterna med yttervärlden får man på kyrkbacken eller om man tar ekan till närmaste ångbåtsbrygga. Där är det liv och rörelse och där kan det finnas brev. Anna-Elises man är på sjön. Någon gång kommer det en hälsning om att t.ex. seglatsen runt Godahoppsudden på väg till Kina gick bra även denna gång och att han hoppas komma hem om ett halvår.

I början av 1900-talet får Betty en son, Albin och Anna-Elise en dotter, Maria. Med tiden bildar de familj och slår sig ner hemmavid. Det byggs landsväg ut till gården och på 1940-talet får de elektricitet. Nu behöver de inte använda de riskabla och stinkande fotogenlamporna längre och radion ger dem varje dag nyheter från hela världen.

73

6. VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING

Gårdens barn och barnbarn lever med i 1900-talets förändringar, de flyttar till stan och utbildar sig. De skaffar bil, TV och allt annat som tidsandan kräver att man ”ska” ha.

Idag bor ett barnbarn till Maria och Albin på Albins föräldragård och där har de byggt ett nytt, modernt boningshus. Numera finns naturligtvis tvättmaskin, elspis, mikrovågsugn, kylskåp och frys på gården. Det finns också elektrisk kaffebryggare, dator, bredband, mobiltelefon och TV-kanaler från hela världen. Hennes barn reser en del i sina jobb och sms:ar hem att resan gick bra när de landat på flygplatsen i Shanghai och att de kommer hem och hälsar på till helgen.

Vargen syns då och då i grannskapet och ljunghedarna har till största delen vuxit igen. Skogen har återtagit sitt revir och orrspelen hörs inte längre på vårarna.

Albins föräldrars hus finns kvar än idag. Numera utnyttjas det som sovstuga under några få varma sommarveckor. Ljusa sommarkvällar tänder man de gamla fotogenlamporna och doften av fotogen väcker romantiska drömmar om gamla tider. I de drömmarna finns det inga mörka, kalla vinternätter med utedass, löss och saltsill, vecka ut och vecka in.

I barnbarnets hus förbrukas nuförtiden varje år 20 000 kWh el. Dessutom går det åt många kubikmeter ved till mysbrasan i kaminen och resorna till jobbet i stan drar bensin.

Utvecklingen har varit likartad över hela landet och den rika delen av världen. Energiförbrukningen i Sverige speglar detta.

TWh

500

450 400 350 300 250

kärnkraft vattenkraft naturgas olja kol, koks ved, biomassa

200 Det svenska samhällets totala energianvändning från 1870 och framåt. Efter andra världskriget ökade energianvändningen kraftigt och oljan stod för en stor del av ökningen.

74

150 100 50 0 1870

-80 -90

1900

-10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90

2003

6. VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING

På senare tid har en motsvarande utveckling ägt rum i de folkrika södra och östra delarna av Asien. Där sker just nu en kraftig industriell utveckling vilket betyder att många miljoner människor får ökad levnadsstandard. Det krävs mer och mer energi i världen och så anser man att det kommer att förbli.

Förmodligen kommer behovet av energiråvaror att fördubblas inom någon generation. Den stora frågan är hur de ska räcka till i framtiden.

Familjen Ayme i Ecuador har tagit fram vad de äter under en vecka.

75

Familjen Melander i Tyskland har tagit fram vad de äter under en vecka.

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

Skogsbruket och gifterna

Snyltbagge som ringbarkar stammen på en planta.

Kemikalieinspektionen är en statlig myndighet som har till uppgift att se till att svenska tillverkare och importörer av kemiska produkter följer lagen om kemiska produkter.

Kemikalieinspektionen arbetar internationellt med bland andra EU och FN, eftersom många kemikalier importeras.

Skogsdebatten har även gällt användningen av gifter i skogsbruket. Under 1980-talet förbjöds besprutning av lövsly (”ogräs” i skogsbruket), trots att samma kemiska preparat fick användas i trädgården och jordbruket. Idag använder skogsbruket gifter endast i samband med plantering och vid stora insektangrepp.

I Sverige planteras varje år ungefär 100 miljoner tall- och granplantor. Snytbaggarna är ett stort problem i planteringarna.

De gnager av en ring av barken och bryter därmed kontakten mellan plantans rot och barr. Eftersom roten försörjer plantan med vatten och växtnäringsämnen från jorden, och barren producerar energirik näring till roten, så dör plantan av snytbaggens framfart.

Tidigare behandlades plantorna med insektgiftet DDT för att minska angreppen av snytbaggar. Eftersom DDT är ett miljögift förbjöds det under 1970-talet. Det preparat som används idag är ännu en tid godkänt av Kemikalieinspektionen, men eftersom det också är ett gift kan andra organismer än snytbaggarna påverkas. Det pågår mycket forskning för att få fram nya metoder för att skydda de unga plantorna utan att använda insektsgift.

Efter oväder, som orkanerna Gudrun i januari 2005 och Per i januari 2007, kan vissa insekter massförökas. Då kan skogen behöva skyddas mot skadeinsekter.

Debatten har påverkat utvecklingen Skogsdebatten har varit hård och intensiv, men det har också gett resultat. Vi har idag mer skog än på mycket länge och skogsråvaran utgör fortfarande en hörnsten i vår ekonomi. Den årliga tillväxten är större än avverkningen och dessutom är lövslybekämpning med kemikalier förbjuden.

Skogsvårdslagen kräver att miljöhänsynen ska väga lika tungt som skogsproduktionen. Fler och fler reservat är avsatta för den biologiska mångfalden och vi har alla tillgång till skogen genom allemansrätten. Begreppet allemansrätt etablerades i början av 1940-talet och 1994 skrevs allemansrätten in i grundlagen. Den innebär att vi alla får vistas i naturen, oavsett vem som äger marken.

Deltagarna i skogsdebatten från mitten av 1800-talet och framåt, de ansvariga för utvecklingen, de som stiftar lagar och generationer av markägare – alla har de utifrån sina olika utgångspunkter arbetat för ett uthålligt brukande av skogen. Steg för steg har skogsvården utvecklats, och utvecklingen fortsätter för att miljömålet ”levande skogar” ska kunna nås.

Är det du eller jag som bestämmer i skogen?

114

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

Havet, fisket och ansvaret På 1970-talet minskade antalet sälar och havsörnar i Östersjön samtidigt som algblomning och slemmiga, trådformiga alger ökade i havsvikarna. Efter stora forskningsinsatser blev det klart att orsaken till toppkonsumenternas nedgång främst var anrikningen av miljögifter i deras fettvävnad. Gifterna förbjöds och säl- och havsörnstammarna repade sig. Idag är sälarna så många att de till och med har blivit ett problem för kustfiskarna.

Övergödningen i utsatta kustområden åtgärdades med en kraftig utbyggnad av reningsverk vilket har gjort kustvattnen betydligt renare. Mycket arbete och stora resurser har lagts ner för att rädda Östersjön. Ändå hör vi idag ofta om algblomning i semesterparadisen, katastrof för torskfisket och att Östersjön utgör ett av världshavets mest påverkade område. Hur kan detta komma sig, är det något särskilt med Östersjön?

115

Rikligt med trådformiga, slemmiga alger är ett tecken på att det är mycket näring i vattnet.

Bilden visar blåstång närmast kameran och trådformig grönslick lite längre ut.

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

Millenniemålen

Den senaste uppföljningen visar att arbetet med nästan alla mål går i rätt riktning, även om det är långt kvar till hundraprocentig måluppfyllelse. I bakgrunden syns FN-skrapan.

Under senare delen av 1900-talet samlades världens toppolitiker med jämna mellanrum för att diskutera och göra upp planer för de länder som halkade efter i utvecklingen. Trots detta gick det trögt på många håll. År 2000 togs ett nytt grepp. Under millennietoppmötet i FN:s regi sammanställdes utvecklingsplanerna från olika håll till åtta milleniemål – de åtta målen för världens utveckling. Det var dags för ett globalt miljöledningssystem. Det nya var inte att det skrevs mål och utvecklingsplaner, det nya var kvalitetssäkringen. De åtta millenniemålen är utvärderingsbara och tidsbestämda.

Dessutom är ansvarsfördelningen klar och målen följs regelbundet upp. Det är det som är kvalitetssäkringen.

Millenniemålen är mycket viktiga för utvecklingsarbetet i världen idag.

Milleniemålen

1. Fattigdom och hunger ska halveras till 2015.

2. Alla barn ska gå i grundskola 2015.

4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar till 2015.

3. Jämställdhet ska öka och kvinnors ställning stärkas.

6. Spridning av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015.

126

7. En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015.

5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till 2015.

8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna.

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

Millenniemålen och miljön – några exempel Alla barn ska gå i grundskola 2015 (mål 2) Ju fler barn och vuxna som kan läsa, desto kunnigare blir opinionen i landet.

Det gynnar en utveckling mot ett öppet demokratiskt samhälle – och en hållbar samhällsutveckling.

Läskunniga kvinnor föder färre och friskare barn. Kvinnor sprider sin kunskap till barnen mer än vad män gör. Läskunniga kvinnor är mera noga med att deras barn går i skolan än de kvinnor som inte kan läsa. I allt fler länder ingår kunskap om miljöfrågor i grundskolans läroplan. Läskunnighet bland kvinnor stärker dessutom jämställdheten. Allt detta gör att det är extra viktigt att flickor lär sig läsa.

En verkligt stor insats för en hållbar utveckling vore alltså att minska världens analfabetism. Den största utmaningen finns i Afrika söder om Sahara.

Ungefär hälften av alla barn där slutför aldrig sin grundskoleutbildning.

Spridning av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas till 2015 (mål 6) Både hiv/aids, malaria och tbc ökar. Mål 6 är det enda mål som man är ganska säker på inte kommer att kunna uppfyllas.

Malaria

Malaria sprids med malariamyggan och man räknar med att 350–400 miljoner människor smittas av sjukdomen varje år.

Strax före andra världskriget upptäckte Paul Müller att DDT var ett insektsgift. Man såg då en möjlighet att bli av med skadeinsekter, som malariamyggan, genom DDT-besprutning. Efter några års bekämpning minskade både myggor och malaria. Tack vare DDT sparades flera miljoner människors liv. När man senare insåg att DDT är ett miljögift förbjöds användningen snabbt i många länder. DDT-förbudet har i viss mån bidragit till den ökning av malaria som vi ser idag.

Det diskuteras i dag om man trots DDT:s negativa miljöpåverkan ändå ska tillåta DDT-besprutning i områden med mycket malaria. Problemen med malaria är ett exempel på hur svårt det kan vara att fatta beslut i sådana här komplicerade frågor. Medan diskussionen pågår dör flera hundra barn av malaria varje dag.

127

Läskunnigheten är idag 77 % i u-länderna och i de minst utvecklade länderna (MUL) är det bara 53 % som kan läsa.

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

Olika försök pågår med att utveckla vaccin mot malaria, bland annat vid Stockholms universitet, men hittills har försöken varit måttligt framgångsrika. Det kan delvis bero på att forskningen kring vaccin till fattiga länder inte har fått tillräckligt med resurser. Bill Gates har uppmärksammat detta och skänkt stora summor till ett nytt projekt som med uppdrag att utveckla nya vaccin mot bland annat malaria.

andelen av den vuxna befolkningen som är smittad med hiv 15% – 36% 5% – 15% 1% – 5% Uganda

Kenya

0,5% – 1% 0,1% – 0,5% 0% – 0,1%

Botswana

ingen statistik finns

Hiv/aids

Två barn i Kenya som sätter upp informationsaffischer om aids.

Varje år smittas fem miljoner människor av hiv och några miljoner dör i aids. Idag lever runt 40 miljoner människor i världen med hiv/aids. Det är naturligt nog framför allt de sexuellt mest aktiva generationerna som drabbas. Det betyder att den mest arbetsföra delen av befolkningen och de som har huvudansvar för barn och ungdomar drabbas i hög grad.

Hiv/aids är den främsta orsaken till att många länder söder om Sahara i Afrika har gått tillbaka i utveckling under de senaste decennierna. När föräldrar insjuknar måste barn stanna hemma från skolan för att ta hand om sina föräldrar och småsyskon. I länderna söder om Sahara har en miljon barn förlorat sina lärare i aids. Det förvärrar naturligtvis situationen eftersom det redan innan varit brist på utbildade lärare i området. Skolan är ett av de få ställen där det finns möjlighet att förmedla kunskap om hur hiv sprids.

Under många år såg utvecklingen i Botswana bra ut. Medellivslängden ökade år efter år, men runt 1990 slog aidsepidemin till. På ett decennium sjönk medellivslängden med tio år! Om vi håller fast vid att den viktigaste faktorn för en hållbar utveckling är att kunskap och erfarenhet förmedlas till nästkommande generationer, så är utvecklingen i Botswana verkligen inte hållbar.

128

7. MILJÖVÅRD I UTVECKLING

I Uganda tog presidenten hiv/aidshotet på allvar och vidtog en mängd åtgärder. Han såg till att hela befolkningen fick upplysning om hur man smittas och hur man skyddar sig. Där har man också lyckats hejda den negativa utvecklingen.

En miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas till 2015 (mål 7) Vid FN:s stora miljökonferens i Rio de Janeiro 1992 fick världens länder, inklusive deras medborgare, i uppdrag att bedriva all verksamhet med så lite störningar som möjligt.

Vi har sett att det svenska skogsbruket är på rätt väg och att vår industri har effektiviserat sina processer och minimerat sina utsläpp. Kunskaper i miljöfrågor tillhör numera allmänbildningen.

OS och en hållbar utveckling

På vilket sätt har exempelvis idrotten tagit sitt ansvar i miljöfrågor? Redan två år efter Rio-konferensen beslöt den olympiska kommittén att sport, kultur och miljö ska utgöra de tre hörnstenarna i uppdraget som OS har. Nu finns det krav på att spelen ska genomföras med minsta möjliga miljöpåverkan.

Miljöaspekten är också viktig när det avgörs vilket land och vilken stad som ska få arrangera OS.

Vinterspelen i Turin 2006 Vinterspelen i Turin var det första större sportevenemang som miljöcertifierades enligt det internationella ISO 14.001-systemet. Miljöcertifieringen grundades på att så många evenemang som möjligt gick av stapeln centralt och i samma område. Det medförde att resorna under spelen kunde minskas men framför allt att byggnader och arenor kan användas även efter spelen.

Dessutom användes i första hand redan befintliga byggnader, spår och arenor och om det blev nödvändigt att renovera och bygga nytt användes så långt det var möjligt lokalt byggmaterial. I bedömningen ingick också krav på att nya byggnader skulle smälta in i omgivningen. Erosionskänsliga sluttningar stabiliserades och solceller användes för elproduktion.

Erfarenheter från de här spelen sprids och miljöhänsyn är en viktig faktor vid planering av OS i Peking 2008, Vancouver 2010 och London 2012.

129

BI LD FÖRTECK N IN G Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan.

Omslag Nick Turner/Nature Picture Library/IBL Bildbyrå AFP Photo/Getty Images 53:1 AKG/Scanpix 8, 9 Alexander, Bryan & Cherry Photography/ArcticPhoto 41:2 The Art Archive/Musée du Louvre, Paris/Dagli Orti 16 Bettmann/Corbis/Scanpix 109 Billeson, Göran/Scanpix 44 The Bridgeman Art Library/IBL Bildbyrå 18, 22, 119 The British Library/Heritage Images/IBL Bildbyrå 21 Brännhage, Bo/N-Naturfotograferna 66 Carlsson, Jan E./Scanpix 123 Chai Hin Goh/AFP/Scanpix 96:1 China Photos/Getty Images/AllOverPress 130 Clouds Hill Imaging Ltd./Corbis/Scanpix 55 Coall, Carsten/Getty Images/AllOverPress 91:2 Dahlström, Jan Håkan/Vi-skogen 131:2 Dohrn, Martin/naturepl.com 39 Edmaier, Bernhard/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 41:1 Ehrenström, Lena/Naturbild/Johnér Bildbyrå 62 Eisenstaedt, Alfred/Time&Life Pictures/Getty Images/ AllOverPress 107 Ekegren, Robert/Scanpix 99 Epstein, Lars/Scanpix 121 EyePress/AFP/Scanpix 100:2 Frieder Michler, Astrid & Hanns/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 33:1 Frymire, Bill /Masterfile/IBL Bildbyrå 14 Gallo Images/Corbis/Scanpix 46 Gamma/IBL 28 Garrido, Edgard/AP/Scanpix 87 Grace, Patrick W./Science Source/Photo Reseachers/IBL Bildbyrå 53:2 Guercia, Gianluigi/AFP/Scanpix 131:1 Gustafsson, Mikael/N-Naturfotograferna 68:2 Hagman, Tore/N-Naturfotograferna 104 Hamilton, Ebba/Västergötlands Museum 72-73 Hanschke, Michael/dpa/Corbis/Scanpix 96:2 Hartmann, Christian/SIPA/Scanpix 45 Heydenaber von, Heinz/dpa/Corbis/Scanpix 35:2 Huaju, Du/Xinhua Press/Corbis/Scanpix 84 IBL Bildbyrå 35:1 Jarnemo, Lars/N-Naturfotograferna 68:1 Jones, Adam/Science Source/Photo Researchers/IBL Bildbyrå 76 Kaehler, Wolfgang/Corbis/Scanpix 51 Khamis, Ramadhan/Gamma/IBL Bildbyrå 128

Krist, Bob/Corbis/Scanpix 126 Kungliga Biblioteket 58:1 Lallo, Birger/IBL Bildbyrå 58:2 Lanting, Frans/Minden Pictures/Scanpix 6 Lazarenko, Nikolai/ITAR-TASS/Corbis/Scanpix 91:1 Lefkowitz, Lester/Corbis/Scanpix 89 Lilja, Torbjörn/N-Naturfotograferna 67:1, 85:2 Linderheim, Alf/N-Naturfotograferna 67:2 Lundholm, Henry/Aftonbladet Bild 97 Lundmark, Gunnar/Scanpix 101 Marine Current Turbines TM Ltd 78 Martinson, Magnus/N-Naturfotograferna 114 Maslennikov, André/Scanpix 115 Mason, Don/Corbis/Scanpix 110 Mathiasson, Lennart/N-Naturfotograferna 106 Mens, Pierre/Scanpix 98 NIBSC/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 59 Nilsson, Stig-Göran 20 ur James Hutton: Theory of the Earth, 1795 Nordmark, Smirre 54 Nowitz, Richard T./Corbis/Scanpix 93 Ohm, Otto/IBL Bildbyrå 100 :1 Omariba, Lillian/AFP/Scanpix 88 Palmér, Johnny /Scanpix 81 Persson, Per Magnus/Johnér 56:2 Peter Menzel Photography/Ina Agency 74, 75 Popperfoto/ IBL Bildbyrå 37:3 Rapp, Ole Magnus/Aftenposten/Scanpix 58:3 Ressmeyer, Roger/Corbis/Scanpix 40:1 Rex Features/IBL Bildbyrå 108 Royalty-Free/Corbis/Scanpix 33:2 Schotte, Gunnar/Skogsbiblioteket, SLU 112 Schytte, Jorgen/Still Pictures 125 Science Photo Library/IBL Bildbyrå 10, 12, 19, 37:2, 38, 40:2, 41:1 Sherbell, Shepard/Corbis/Scanpix 82 Sivell, Laura/Papillo/Corbis/Scanpix 56:1 Souders, Paul A./Corbis/Scanpix 70 Spears, Philips/Atlanta GA 86 Stammers, Sinclair/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 25 Svensson, Tommy /Scanpix 118 Syred, Andrew/Science Photo Library/ IBL Bildbyrå 34 Tompkinson, Geoff/Science Photo Library/IBL Bildbyrå 48 USDA/Science Source/Photo Reseachers/IBL Bildbyrå 57 Wellcome Library, London 37:1 Wiklander, Björn/IMS/NordicPhotos 85:1 Willner, Johan/Scanpix 116 Viollet/IBL Bildbyrå 77

ISBN 978-91-47-01914-4 © 2007 Ann Löfving-Henriksson Redaktörer: Eva-Lisa Nordmark, Cecilia Söderpalm-Berndes Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Inga-Britt Liljeroth Illustratörer: Cicci Lorentzson, Jan-Olof Sandgren (16, 17, 36, 37, 116), Piroska von Gegerfeldt (25, 31, 78) Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Nørhaven Books, Danmark 2007

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som brytet mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Frank röd Naturkunskap A Frank röd är skriven med ett lättillgänligt språk och en berättande stil.

Det inledande kapitlet inviger eleven i det naturvetenskapliga arbetssättet.

Därefter följer ett omfattande kapitel om idéhistoria. Fokus ligger fortsättningsvis på energiförsörjningen och miljöfrågorna. FN:s milleniemål är utgångspunkt för diskussionen om hållbar utveckling. De praktiska övningarna i slutet av varje kapitel syftar till att få eleverna att fundera och resonera.

De många vardagsanknytningarna gör att boken passar på de flesta gymnasieprogram.

Frank röd är indelad i sju kapitel – Att arbeta naturvetenskapligt, Den föränderliga världsbilden, Materia och energi, Livets ursprung och cellen, Livets sammanlänkade kedjor, Vår energiförsörjning samt Miljövård i utveckling.

I serien ingår: Kursböcker

Frank röd Naturkunskap A

Frank blå Naturkunskap A

Frank gul Naturkunskap A

Lärarhandledningar Frank röd + blå lärarhandledning Frank gul lärarhandledning Webbstöd Frank on-line är en gemensam elevhandledning på webben med sammanfattningar, animationer, frågor och länkar på www.liber.se/frank

Best nr 47-01914-4 Tryck nr 47-01914-4