Support
F
Lärarhandledning Åk
2
LIVET I
BOKSTAVSLANDET
Marika Nylund Ek • Marie Trapp
4711990_LH_2_omslag_tryck.indd 1
2016-08-17 07:42
isbn ---- © Marika Nylund Ek, Marie Trapp och Liber AB redaktion * Carina Engblom, Malin Wedsberg och Karin Örn projektledare: Karin Örn grafisk form och omslag * Sara Ånestrand produktion * Eva Runeberg Påhlman illustrationer * Sonja Reuterskiöld, Micaela Favilla, Kristina Grundström och bilder ur UR:s program Tack till: Tarja Alatalo från Högskolan Dalarna som granskat det pedagogiska upplägget och alla övningar.
Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Interak, Polen 2016
LÄRARHANDLEDNING ÅK 2 är producerad i samarbete med UR. Tv-formatet ”Livet i Bokstavslandet” har utvecklats i samarbete mellan Patrik STHLM AB och UR efter originalidé av Patrik Sundström och Pelle Helmstein.
LIVET I BOKSTAVSLANDET
KO P I E R I N G S FÖ R B U D
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.
Liber AB , Stockholm tfn: - www.liber.se kundservice tfn: - fax: - e-post: kundservice.liber@liber.se
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 2
2016-08-17 09:34
Innehåll Om Livet i Bokstavslandet
.............................................
En balanserad läs- och skrivundervisning Inför arbetet med läromedlet
.......................
4 6
12
.......................................
Innan allt börjar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 KAPITEL 1 A Fröken är en skönhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 B Vägen till scoutstugan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 KAPITEL
2
A Camping
...............................................
B Spökhistorier KAPITEL
3
.....................................
A Monstren slår till
.................................
B Scoutstugan Ekorren KAPITEL
4
A Glass till alla
KAPITEL
KAPITEL
5 6 7 8
31 34
........................................
37
..........................
40
......................................
43
B Efterlysning
.......................................
46
A Klockan slår
.........................................
49
B Om klockan
.......................................
52
A Tjuvar i farten
A Fröken är sjuk
......................................
A Gäster
55
............................
58
...................................................
61
B Brev, mejl och sms KAPITEL
28
.........................
B Börjes fotbollsskola KAPITEL
25
B Rim och ramsor
.................................
64
Kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Läxor
...........................................................................
117
Kartläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 Terminsplaneringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 3
2016-08-17 09:34
Om Livet i Bokstavslandet
Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F–åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och digital introduktion för interaktiv skrivtavla eller projektor (digital intro). Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11. Här kan du se vilka komponenter som ingår i serien för åk 2:
Arbetsbok åk 2 I arbetsboken tränas bl.a. läsförståelse, ordkunskap, språkets struktur och skrivande utifrån olika typer av texter. Arbetsboken hör ihop med de båda läseböckerna och tar också upp de språkliga momenten från TVprogrammen.
Läseboken för åk 2 finns på två nivåer: GRÖN har inte lika mycket text som RÖD. Båda läseböckerna har samma innehåll och likadana bilder.
Digital intro åk 2 Digital intro är ett verktyg och stöd för läraren för att kunna introducera och följa upp arbetet med läsebok och arbetsbok. Det innehåller laborationer för samtal kring bl.a. läsförståelse, språklära och skrivning. Det kallas för ”lägereldsmaterialet”, eftersom det bygger på att elevgruppen samlas runt gemensamma språkliga aktiviteter. Tack vare det digitala verktyget blir alla elever aktiva och lär tillsammans under lärarens ledning. • I Teatern förbereder du eleverna före läsning i läseboken.
i båda nivåerna finns Ulf Starks berättelse om huvudpersonerna från TV-serien. I läseböckerna finns också olika typer av texter, även kallat genretexter: berättande, instruerande, beskrivande, förklarande och poetiska. Alla texter knyter an till berättelsen.
4
• I Arenan har du gemensamma genomgångar med eleverna efter läsning i läseboken och innan de arbetar i arbetsboken med läsförståelse. • I Skolgården har du gemensamma genomgångar med eleverna innan de arbetar i arbetsboken med språkets struktur och den aktuella texttypen.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Läsebok åk 2
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 4
2016-08-17 09:34
Lärarhandledning åk 2 Här finns metodisk och välstrukturerad vägledning för en framgångsrik undervisning, kopieringsunderlag med faktatexter, ord till Ordväggen, läxor, kartläggningar, terminsplaneringar m.m.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Bokstavslandet för F-klass Bokstavslandet för F-klass innehåller följande komponenter:
Arbetsbok med övningar som utgår från Bornholmsmodellen.
Lärarhandledning med teoretisk och metodisk vägledning utifrån Bornholmsmodellen, men också med utmaningar för de elever som redan knäckt läskoden.
Digital intro är lärarens verktyg för att samla elevgruppen för gemensamma genomgångar med hjälp av interaktiv skrivtavla eller projektor. Innehåller laborationer för både F-klass och åk 1.
Bokstavslandet åk 1 Bokstavslandet åk 1 innehåller följande komponenter:
Läseböcker med Ulf Starks berättelser och olika typer av texter som på ett naturligt sätt anknyter till handlingen.
Arbetsbok med läsförståelse och övningar i språkets struktur, stavning och ordkunskap utifrån läsebokens texter.
Lärarhandledning med teoretisk och metodisk vägledning och kopieringsunderlag.
Digital intro är lärarens verktyg för gemensamma laborationer för interaktiv skrivtavla/projektor.
Livet i Bokstavslandet åk 3 utkommer 2017.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 5
5
2016-08-17 09:34
Språklig medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning, läsflyt och språklära undervisas och tränas parallellt med undervisning i språkförståelse, läs- och skrivstrategier. Det är inte det ena eller andra, utan att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning som är utmaningen.
Livet i Bokstavslandet möter eleverna många olika typer av texter. Genom att man läser och bearbetar texter tillsammans får man en modell för hur olika texttyper är uppbyggda. Eleverna blir medvetna om olika texters specifika språkliga drag och ord. De lämnas inte ensamma i sitt skrivande, utan man skapar gemensamma texter innan eleverna skriver individuella texter. Detta arbetssätt utgår från Gibbons cirkelmodell och genrebaserad undervisning (Gibbons, 2013).
Livet i Bokstavslandet utgår från en balanserad läs- och skrivundervisning, där olika typer av aktiviteter blandas och representeras. Utmaningen är att skapa en balanserad läs- och skrivundervisning där form och funktion samspelar. Att träna avkodning, läsflyt och att samtala kring det lästa ska gå som en röd tråd och smälta in som en naturlig del i undervisningen. Eleverna behöver tidigt få lära och förstå varför vi läser, och att läsa är ett sätt att tänka. De bör få lära sig att en text går att förstås på flera plan och att vi kan läsa på, mellan och bortom raderna. Genom att visa eleverna hur de kan förstå en text så skapas ett läsengagemang och en vilja att veta mer.
UTDRAG UR KAPITEL 1 I LGR 11: SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG
En balanserad läs- och skrivundervisning innebär att färdigheter lärs in i meningsfulla sammanhang men vid behov lyfter läraren fram och arbetar strukturerat med någon bestämd färdighet. Denna förs sedan tillbaka in i ett sammanhang där den fyller en funktion. (Tjernberg, 2013) All undervisning bör integreras med högläsning, språkliga aktiviteter och läsmotiverande strategier för att skapa ett balanserat läsprogram. (Vetenskapsrådet, 2015) Det är dessutom viktigt att hela tiden koppla ihop och kombinera skrivande och läsning. I
6
Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.
Språkutvecklande arbetssätt Livet i Bokstavslandet ger rika möjligheter till ett språkutvecklande arbetssätt där samtal, läsning och skrivning lyfts in i ett meningsfullt sammanhang och där elevaktiviteten är hög. Det innebär att man utgår från elevernas erfarenheter och förkunskaper och att man ger eleverna möjligheter att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga.
VAD ÄR KÄNNETECKNANDE FÖR ETT SPRÅKUTVECKLANDE ARBETSSÄTT ? Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter. Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna. Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
En balanserad läsoch skrivundervisning
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 6
2016-08-17 09:34
Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen. Integrera läsande och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd. (Stehagen, 2014)
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
En viktig förutsättning för språkutveckling är att det skapas en meningsfull interaktion mellan elever. En modell som gynnar detta är EPA (tänka Enskilt, diskutera i Par och dela till Alla). Genom att låta eleverna först få tid till att tänka över sina egna idéer, sedan pröva dessa idéer i par innan de presenteras i större grupp, ökar chanserna för fler elever att delta i samtal. Det skapar en trygghet att tillsammans med någon eller några få formulera vad som ska presenteras för klassen. EPA och övriga språkutvecklande övningar som visas som exempel i Livet i Bokstavslandet utgår från Vygotskij och den sociokulturella teorin; att språkutveckling och lärande sker i samspel med andra. Det som barnet idag kan göra i samarbete kommer det imorgon att kunna göra självständigt. (Vygotskij, 2001) I samspelet och samarbetet spelar pedagogen en viktig roll i att stötta och vägleda eleverna. De läs- och skrivstrategier som presenteras i detta läromedel fungerar som stödstrukturer i ett språkutvecklande arbetssätt och leder eleverna vidare i sitt lärande.
DEN VIKTIGA HÖGLÄSNINGEN Den gemensamma läsningen och det gemensamma samtalet om text är viktiga och centrala verktyg. Genom högläsningen synliggörs tysta tankeprocesser genom att pedagogen stannar upp i texten och visar hur hen kan tänka och använda olika förståelsestrategier. Högläsning är inkluderande eftersom alla elever kan delta. Eftersom högläsningen inte är avhängigt avkodningen kan eleverna delta genom att reflektera kring texten, ställa frågor, göra textkopplingar m.m.
LÄSNINGENS OLIKA DELAR Läsning kan betraktas som produkten av ordavkodning och språkförståelse, den så kallade ”simple view of reading” (Gough & Tunmer, 1986). I lärarhandledningen till Livet i Bokstavslandet åk 1 skriver Tarja Alatalo om läsningens olika delar. I åk 1 är det viktigt att eleverna lär sig koppla ljud–bokstav, får god fonologisk medvetenhet och knäcker läskoden. Under åk 2 är det därför nödvändigt att fortsätta träna avkodning för att uppnå läsflyt, men också att börja undervisa mer strukturerat i läsförståelse.
LÄSFLYT Läsflyt innebär bl.a. att läsa med god hastighet, ha god ordigenkänning, rätta sig själv och använda den fonologiska läsningen vid obekanta ord. Det innebär också att läsa med prosodi/inlevelse. Genom att läsa med inlevelse visar läsaren att hen förstår vad som pågår i texten. Läsflyt är grundläggande för utvecklandet av läsförståelse. Därför ska läsflyt hela tiden tränas parallellt med läsförståelse. Läraren behöver skapa en balanserad läsundervisning där läsningens alla delar får ta plats och det krävs systematisk och medveten undervisning. Det räcker inte att bara läsa i läseboken. Genom att läsa mycket och många olika texter kan eleverna automatisera avkodning och få läsflyt. Du som lärare måste aktivt arbeta med att ta fram mängder av intressanta texter och böcker till eleverna – i olika genrer och i olika svårighetsgrad. Det är en förutsättning för ”ett läsande klassrum”. Prata om olika böcker och texter och inspirera, för att skapa engagemang och ”lässug” bland eleverna! Som lärare bör man vara klar över vilket syfte man har med läsningen och att man periodvis kan fokusera på olika typer av läsning. När syftet är att träna avkodning kan man dela in eleverna i par eller grupper efter deras läshastighet. Eleverna läser för varandra, stannar upp vid nya ord, reflekterar över innehåll – men framför allt tränar för att få läsflyt. Lika viktigt som att träna läsförståelse med lässtopp då och då är det att låta eleverna ibland få läsa på i sammanhängande text utan att stoppa eller bli stoppade. Eleverna behöver också läsa högt för någon vuxen varje dag och få respons på sin läsning, både i skolan och hemma. Därför är t.ex. läsläxa, med syfte att få läsflyt, så viktigt.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 7
7
2016-08-17 09:34
Livet i Bokstavslandet åk 2 utgår från de forskningsbaserade modellerna reciprocal teaching (RT) och transactional teaching (TSI). De handlar om att man undervisar explicit i förståelsestrategier och att pedagogen är vägvisare och stöttepelare. RT är från början utarbetat på 1980-talet av läsforskarna Palinscar och Brown. De fyra grundstrategierna som RT och TSI bygger på är att förutspå utreda nya ord och uttryck ställa frågor sammanfatta I Livet i Bokstavslandet åk 2 förekommer ytterligare ett sätt att skapa mening och förståelse i en text och det är att
• • • •
• se inre bilder Att träna på att se inre bilder är något som visats vara av värde för att ta till sig innehåll i text. Förmågan att skapa inre bilder, minne och förståelse hänger samman och kan förklaras med teorin “dual coding theory” (t.ex. Sadoski, Paivio och Goetz, 1991; Sadoski och Paivio, 2004). Den innebär något förenklat att betydelser antingen får en inre föreställning med hjälp av verbalt system (språk) eller icke-verbalt system (t.ex. bilder eller känslor). De inre bilderna fungerar som mentala ”krokar” som är viktiga för att kunna organisera och effektivt hämta information från minnet. Dialogen om textens innehåll är viktigt och man når det genom att samtala strukturerat om texten med strategierna som hjälp (Westlund, 2010). För att strategierna ska bli enklare att ta till sig och förstå innebörden av används tillfälliga tankestöd i form av figurer. När man introducerar strategierna är det viktigt att öva en strategi i taget och förklara syftet. Ett sätt att göra detta är att läraren modellerar strategin genom att tänka högt. Textavsnitten får inte vara långa, utan texten bör delas upp, segmenteras. Det är också viktigt att man övar varje strategi flera gånger i samband med läsning av olika texter i olika situationer. Eftersom läraren modellerar och eleverna får prova så kommer eleverna så småningom att kunna använda sig av de olika strategierna självständigt.
8
SPÅGUMMAN f förutspår och ställer hypoteser om texten genom att titta på rubriker, bilder, bildtexter och texttyper. Strategin används innan, under och efter läsningen. Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Vid läsning av faktatexter handlar förutsägelserna om att utifrån sin egen kunskap om ämnet förutspå vad texten kommer att innehålla och handla om.
DETEKTIVEN N reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen och innebär att läsaren har olika strategier för att komma fram till betydelsen av ordet. Det kan t.ex. vara att eleven läser om ordet, läser om meningen, läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang, läser vidare för att se om texten ger fler ledtrådar till betydelsen, slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda.
REPORTERN ställer frågor på tre nivåer om texten: på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Frågor på raderna kan besvaras med information som står direkt uttalad i texten. Frågor mellan raderna är sådana som kräver att läsaren kan hitta ledtrådar som inte är uttalade i texten, och genom dem dra slutsatser. Detta brukar kallas för att göra inferenser. För att svara på frågor bortom raderna krävs att läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, att göra textkopplingar. Strategin används under och efter läsningen.
COWBOYEN sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både berättande och beskrivande text. I skönlitterära texter sammanfattas det viktigaste genom att läsaren tänker efter vad som hände först, sedan och sist i berättelsen. I beskrivande texter plockar läsaren ut viktiga ord ur varje avsnitt – nyckelord – för att sedan kunna sammanfatta det viktigaste ur texten.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Läsförståelsestrategier
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 8
2016-08-17 09:34
KONSTNÄREN N skapar inre bilder av det lästa. Med hjälp av sinnena lever läsaren sig in i texten och kan se, höra och känna det texten berättar om. Konstnären används under läsningen.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
TEXTSAMTAL Eleverna ska inte lämnas ensamma i sitt lärande. Läraren behöver modellera hur hen tänker om text och låta eleverna berätta om sitt tänkande. Läraren blir på så vis en del i samtalet och inte den som har de rätta svaren. Eleverna ska stöttas att ställa frågorna. Genom att de får diskutera, argumentera, delta, ingå, påverka, medverka i ständig dialog med lärare, sina kompisar och sig själva, delas upplevelserna av innehållet. Textsamtal ökar elevernas delaktighet eftersom de får tillfällen att uttrycka sig muntligt och lära av och med varandra. Ur den gemensamma läsningen får eleverna verktyg och läsengagemang som eleven kan ta med sig in i det självständiga läsandet. I undervisningen är det också viktigt att förmedla ett kritiskt förhållningssätt till olika typer av texter och fakta. Modellen QtA (Questioning the Author) går ut på att eleverna ifrågasätter textförfattaren, genom att de ställer egna frågor till författaren när de läser. Eleverna får komma med förslag till omformuleringar och förtydliganden i texten. Läraren leder textsamtalen och hen ställer frågor som kräver att eleverna också läser mellan och bortom raderna för att finna svar. I textsamtalen med eleverna kan man utgå från följande frågeställningar: Vad vill författaren säga med texten? Varför använder författaren detta ord här? Skulle hen kunnat använda ett annat ord här? Vilket? På vilket vis hjälper författaren dig att skapa inre bilder? (Reichenberg, 2010)
Läsa och skriva olika typer av texter Redan i Livet i Bokstavslandet åk 1 fick eleverna möta olika texttyper, då framförallt berättande och beskrivande text. I Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 2 förekommer flera typer av texter, inte bara berättande och beskrivande, utan också instruerande, förklarande och poetiska texter. För att läsa och förstå alla dessa texttyper har eleverna stor hjälp av de olika läsförståelsestrategierna. Detta gäller också i andra ämnen, där eleverna kommer möta olika typer av texter. Genom att läsa olika texttyper och synliggöra texternas uppbyggnad och särdrag fördjupas elevernas kunskap om olika sorters texter, både hur de ska förstås och hur de ska skrivas. Det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna skriva egna texter av samma typ. Genom att läsa en viss texttyp får eleverna en modell för hur texten är uppbyggd och kan sedan använda det till sitt eget skrivande. Men innan eleverna skriver på egen hand är det viktigt att man tillsammans skapar gemensamma texter. En annan viktig faktor för att eleverna ska kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelsen. Detta sker bl.a. genom att man använder läsförståelsestrategin att förutspå, både vad gäller skönlitteratur men också när det gäller sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m.m. kan man redan före läsningen få veta mycket om vad det är för typ av text som ska läsas och vad den kommer att berätta.
CIRKELMODELLEN OCH GENREBASERAD UNDERVISNING I Livet i Bokstavslandet i åk 2 varvas de berättande texterna om Ami, Bruno, Coco och Dani med andra typer av texter som på ett naturligt sätt passar ihop med innehållet. De texter som finns representerade i Livet i Bokstavslandet är berättande, instruerande, beskrivande, förklarande och poetiska texter. Genrepedagogik vilar på en sociokulturell syn på lärande och utgår från en pedagogisk modell, cykeln för undervisning och lärande, även kallad cirkelmodellen. Modellen bidrar till att öka elevernas möjligheter att utveckla ämneskunskaper
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 9
9
2016-08-17 09:34
Cirkelmodellen bygger på 4 faser: • Fas 1: Bygga upp elevernas bakgrundskunskaper • Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder • Fas 3: Skriva gemensam text • Fas 4: Skriva text individuellt eller i par Genom att arbeta med olika typer av texter utifrån cirkelmodellen sätter man även in arbetet med läsförståelsestrategier i ett större sammanhang. Det fyller en funktion att förutspå och fundera kring de genretypiska dragen, att titta vilka de ämnesspecifika orden är och hur texten är uppbyggd. Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läsoch skrivundervisning enligt, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (Tjernberg, 2013) Tjernberg framhåller att det är betydelsefullt att hela tiden anpassa metoder och arbetssätt till den elevgrupp man undervisar, de förhållanden som råder här och nu, men även till sig själv som lärare. Arbetsformer och arbetssätt är i första hand redskap som man använder för att göra undervisningen så bra som möjligt. Reflektion över pedagogiska handlingar minskar även risken för instrumentialisering av metoder och arbetssätt.
10
Elever med annat modersmål Det som starkast betonas i flerspråkiga elevers lärandeprocesser är språkets allsidiga användning (Greppa språket, 2012). Detta innebär att eleverna i all undervisning erbjuds rikliga tillfällen till språkanvändning och interaktion. I arbetet med Livet i Bokstavslandet utgår man hela tiden från elevernas erfarenheter och innefattar samtal före, under och efter läsningen. Att få använda språket på olika sätt och för olika syften i olika sammanhang, i klassrumsinteraktion liksom i grupparbeten och självständigt formulerande, är avgörande för flerspråkiga elevers skolframgång. I Livet i Bokstavslandet ges många exempel på hur detta kan gå till. Ordförrådet har stor betydelse för att man ska kunna läsa och förstå texter, och själv kunna konstruera alltmer ämnesspecifika texter. De ord och meningar man tränar på att läsa måste vara bekanta och betyda något för eleven, så att det är läsningens funktion som hamnar i fokus. Detta innebär att arbetet med Ordväggen (se s. 14) och andra nya ord och uttryck är särskilt viktigt för elever med svenska som andraspråk. Före läsningen bör man presentera orden, sätta in dem i ett sammanhang och diskutera deras betydelse. Ta t.ex. hjälp av modersmålslärare eller digitala verktyg för att översätta dessa ord till elevernas modersmål – för att ge eleverna möjlighet att förstå texten som helhet. Holmegaard (Greppa språket, 2012) betonar vikten av att i undervisningen lära ut olika strategier som kan underlätta ordförståelse, och menar att det är viktigt att elever utvecklar medvetenhet om olika sätt att ta reda på ords betydelse. Strategier för ordinlärning kan vara att försöka gissa sig till ett ords betydelse genom sammanhanget i texten, att lära sig ett ord genom att associera ordet med en bild eller sluta sig till ordets betydelse genom olika ledtrådar som har med ordets förled, efterled eller böjning att göra. Redan i kapitel 2 får eleverna bekanta sig med läsförståelsestrategin att utreda oklarheter (Detektiven) som blir ett konkret verktyg för hur man kan närma sig ett nytt ord. Detta hjälper också elever med svenska som andraspråk. Det blir inte fult att säga att man inte förstår, det är faktiskt någonting man ska säga om man är en god läsare. Många elever och särskilt flerspråkiga elever är skickliga avkodare, men kan ha svårigheter
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
och ämnesspråk samtidigt som de får verktyg för att producera mer avancerade texter. (Gibbons, 2013 ) Cirkelmodellen innebär många tillfällen där man integrerar tala, lyssna, läsa och skriva med ämnesinnehållet i undervisningen. Denna modell genomsyrar allt det arbete som man gör tillsammans och på egen hand utifrån arbetsmaterialet som hör till i Livet i Bokstavslandet åk 2. Genrekunskap - att kunna känna igen, förstå och skriva olika former av texter - ligger till grund för hur man planerar sitt skrivande.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 10
2016-08-17 09:34
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
med läsförståelsen. Därför är det viktigt att läsningen äger rum i meningsfulla sammanhang och med texter där elevernas bakgrundskunskaper och förförståelse aktiveras, samt att eleverna tidigt får träning i olika läsförståelsestrategier när de läser eller lyssnar till text. Flerspråkiga elever behöver många gånger förarbeta de texter de ska läsa på ett mer ingående sätt än sina enspråkiga kompisar. Som lärare är det viktigt att ta reda på om eleverna har de referensramar som behövs för att kunna tillgodogöra sig textens innehåll. Det är bra om man kan få hjälp av en studiehandledare eller modersmålslärare innan eleverna läser texten tillsammans i klassen. På så vis kan texten bearbetas i ett mindre sammanhang med modersmålet som stöd. Elever med svenska som andraspråk är också hjälpta av bra bildstöd. I Livet i Bokstavslandet åk 2 finns till flera kapitel sekvensbilder som verktyg, både till återberättande och skrivande. Arbetsbokens stödstrukturer med hjälp av bilder är bra, eftersom annars kan vara svårt att förstå vad man ska göra. När man läser skapas en inre bild av innehållet, och tidigare erfarenheter och kunskaper kopplas på. Alla elever i en klass har olika erfarenheter och referensramar. Det är därför viktigt att erbjuda didaktiskt stöd för att skapa inre bilder, om eleverna saknar erfarenhet av sammanhanget. Inre bilder kan stötta eleverna att förstå textens innehåll genom att det skapar ett sammanhang som är lättare att förstå och som därigenom hjälper till med att förstå det som inte direkt står i texten. Genom att träna förmågan att se inre bilder ges eleverna verktyg att sätta ord på vad de ser, hör, känner utifrån en text. Genom att eleverna får dela sina erfarenheter och höra om andras upplevelser och kopplingar så blir också de elever som inte har så stor referensram i just det området hjälpta. I Livet i Bokstavslandet ligger händelser och situationer nära elevernas vardag och de har stora möjligheter att känna igen sig och dela varandras erfarenheter. Alla elever behöver få tydlig vägledning i vilka olika strategier som är lämpliga att använda i läsningen beroende på vilken typ av text det är som ska läsas och i vilket syfte den ska läsas. I arbetet med cirkelmodellen fokuseras på just detta. Eleverna lämnas inte ensamma i sitt lärande, utan tillsammans blir de medvetna vad som förväntas och vad som kännetecknar olika texttyper. Till varje texttyp kan man göra en gemensam stödmall att ha på väggen i klassrummet. Inför det
egna skrivandet skriver man alltid tillsammans. Då ger man eleverna en chans att förstå vad de förväntas producera, hur det ska gå till och varför de ska göra detta. Detta sätt att undervisa flerspråkiga elever gynnar naturligtvis också elever med svenska som förstaspråk.
Referenser Alatalo, T. Livet i Bokstavslandet Lärarhandledning åk 1. (2015). Liber AB. En läsande klass. (2016). www.enlasandeklass.se Gear, A. Att läsa faktatexter. (2015). Natur och Kultur. Gear, A. Att skriva faktatexter. (2016). Natur och Kultur. Gibbons, P. Stärk språket Stärk lärandet, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (2012). Hallgren & Fallgren. Gough, P., Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10. Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2012). Skolverket. Johansson, B., Sandell Ring, A. Låt språket bära. (2012). Hallgren & Fallgren Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (2011). Skolverket. Palinscar, A. S., Brown, A. L. (1984). Reciprocal Teaching of comprehension - fostering and comprehension - monitoring activities. Cognition and Instruction. Reichenberg, M. (2010). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. (2010). Natur och Kultur. Sadoski, M., Paivio, A., Goetz, E. T. (1991). A critique of schema theory in reading and a dual coding alternative. Reading Research Quarterly, 26(4), 463–484. Sadoski, M., Paivio, A. (2004). A dual coding theoretical model of reading. In R B Ruddell & N J Unrau (Eds.). Newark: International Reading Association. Stehagen, H. Språk i alla ämnen - handbok för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. (2014). Gothia Fortbildning. Taube, K., Fredriksson, U., Olofsson, Å. Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever: Delrapport från SKOLFORSK-projektet. (2015). Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkstudier. Tjernberg, C. Framgångsrik läs- och skrivundervisning.(2013). Natur och Kultur. Vygotskij, L. Tänkande och språk. (2001). Göteborg: Daidalos. Westlund, B. Att undervisa i läsförståelse. (2010). Natur och Kultur.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 11
11
2016-08-17 09:34
• Arbeta med digital intro B Teatern, för att förbereda läsningen i Läseboken.
Arbetsgången
• Högläs läseboken B-text. Instruktioner till lässtrategiarbetet finns beskrivet till varje kapitel här i lärarhandledningen.
Varje kapitel kan man arbeta med under fyra veckor: två veckor med A-kapitlet och två veckor med B-kapitlet.
• Arbeta med digital intro B Arenan, för att förbereda arbetet med läsförståelse i arbetsboken.
VECKA 1: A - TEXTEN OCH LÄSFÖRSTÅELSE
• Arbeta med läsförståelseövningarna i arbetsboken.
• Börja med att se det aktuella TV-programmet Livet i Bokstavslandet (www. urskola.se).
VECKA 4: B - TEXTEN OCH LÄRA MER OM TEXTTYPEN
• Arbeta med digital intro A Teatern, för att förbereda läsningen i Läseboken.
• Repetera och läs B-texten i läseboken.
• Högläs läsebokens A-text. Instruktioner till lässtrategiarbetet finns beskrivet till varje kapitel här i lärarhandledningen.
• Arbeta med digital intro B Skolgården, för att förbereda arbetet med att lära mer om den aktuella texttypen i arbetsboken.
• Arbeta med Digital intro A Arenan, för att förbereda arbetet med läsförståelse i arbetsboken.
• Arbeta med övningarna att lära mer om texttypen i arbetsboken.
• Arbeta med läsförståelseövningarna i arbetsboken.
VECKA
2: A-TEXTEN
OCH SPRÅKLÄRA
• Repetera och läs A-texten i läseboken. • Arbeta med de ord som tas upp i A-texten: begreppsbildning och stavningsträning utifrån det aktuella språkljudet. Instruktioner finns under varje kapitel här i lärarhandledningen. • Arbeta med digital intro A Skolgården, för att förbereda arbetet med språkets struktur i arbetsboken. • Arbeta med språkövningarna i arbetsboken.
12
VECKA 3: B - TEXTEN OCH LÄSFÖRSTÅELSE
• Skrivarbete utifrån cirkelmodellen gällande den aktuella texttypen. Instruktioner till skrivarbetet finns till varje kapitel här i lärarhandledningen. • Till sist fyller eleverna tillsammans med dig som lärare i checklistorna för sin egen utvärdering: Du kan! De finns längst bak i arbetsboken. Hjälp eleverna att skriva vad de behöver träna mer på.
ELEVENS EGEN UTVÄRDERING : DU KAN ! I arbetsboken längst bak finns åtta checklistor (till varje kapitel med A och B) för elevens egen utvärdering. Eleverna ska tänka efter vad de lärt sig och vad de kan efter arbetet med A- och Bkapitlet i läseboken och arbetsboken. Sedan fyller ni tillsammans i checklistorna. Du hjälper också eleverna att skriva vad de behöver träna mer på. Utvärderingen kan delas upp på flera tillfällen.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Inför arbetet med läromedlet
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 12
2016-08-17 09:34
KARTLÄGGNINGAR Efter vartannat B-kapitel (2 B, 4 B, 6 B och 8 B) finns kartläggningar för eleven här i lärarhandledningen (s. 133–140). Det är enkla diagnoser som kan ge dig en vägledning om vad eleven lär sig, kan och behöver träna mer på. För en mer grundlig kartläggning hänvisas till Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutvecklin i årskurs 1–3, Nya Språket lyfter eller Libers kartläggning Tummen upp!
ORDVÄGGEN
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Till varje kapitel finns tio föreslagna ord att arbeta vidare med och samla på Ordväggen (läs mer på s. 14). Orden bör ni arbeta med kontinuerligt under alla fyra veckorna. Det finns dessutom förslag på flera språklekar och temaaktiviteter till varje kapitel.
TEATERN I Teatern förbereder du eleverna före läsning i läseboken (både A- och B-kapitel). • Lässtrategier med figurer och symboler • Innan vi läser: förutspå utifrån rubriker och kapitelbilder • Ordväggen: aktuella ord utifrån varje kapitel
ARENAN I Arenan arbetar ni efter läsning i läseboken och du förbereder eleverna inför arbetet med läsförståelseövningar i arbetsboken (både A- och B-kapitel). • Vi är cowboys: återberätta med hjälp av sekvensbilder och sammanfattande meningar
Digital intro
• Vi är detektiver: koppla ord och uttryck till bild och rätt förklaring/beskrivning
Digital intro är tänkt som ett stöd och verktyg för dig som lärare när du ska introducera arbetet med läsebok och arbetsbok, men kan det också användas för att följa upp och arbeta vidare med olika moment. Du som lärare ska alltid leda arbetet med digital intro. Samla eleverna, gärna i mindre grupper, och fokusera på det som just dina elever behöver. I de gemensamma laborationerna utnyttjar du den flerstämmighet som finns i elevgruppen, dvs. gemensamt lärande där gruppens samlade kunskap är större än individens kunskap. Det gynnar alla elever. I digital intro för åk 2 finns åtta huvudkapitel med A- och B-kapitel, precis som i läsebok och arbetsbok.
• Vi är reportrar: ställa frågor och svara på frågor • Vi är konstnärer: fundera tillsammans över inre bilder • Venndiagram
SKOLGÅRDEN I Skolgården förbereder du eleverna inför arbetet med språkövningar (A-kapitel) och övningar att lära mer om olika texttyper (B-kapitel) i arbetsboken.
A-kapitel • Stava • Vokaler
Digital intro åk 2 – laborationer
• Synonymer
Här beskrivs några av de laborationer som ingår i digital intro åk 2. De flesta återkommer i varje kapitel, både A och B.
B-kapitel
• Sortera ord
• Planera en text: berättelseschema, planeringstabell, nyckelord • Vi skriver tillsammans!
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 13
13
2016-08-17 09:34
Ordväggen
Läxor
I Livet i Bokstavslandet åk 1 finns Ordväggen i läseboken Grön och Röd. Arbetet i åk 1 går ut på att arbeta med ordens form och innehåll, för att förbereda läsningen av det kommande kapitlet.
I Livet i Bokstavslandet åk 2 finns förslag på läxor som syftar till att automatisera färdigheter, som t.ex. att läsa med flyt, befästa språkljud och lära sig skriva ljudstridiga ord och meningar med dessa ord. Tanken är att man följer en arbetsgång på fyra veckor, som hela tiden återkommer till. Så här kan det se ut för ett kapitel:
Samla orden på t.ex. en tavla eller ett stort papper väl synligt i klassrummet, som ni kan kalla för Ordväggen. Byt ut orden på Ordväggen inför varje nytt kapitel, men tänk på att det är bra att repetera dem ibland (t.ex. genom digital intro). Före läsning av det aktuella kapitlet läser ni igenom orden tillsammans med eleverna, t.ex. genom digital intro, och samtalar om både betydelse och stavning. Detta för att eleverna ska få en förförståelse innan läsningen. Orden bör sedan på olika sätt tas med i arbetet med det aktuella kapitlet. Målet är att orden ska införlivas i elevernas eget ordförråd. Tips på fler språk- och temaövningar finns knutna till varje kapitel här i lärarhandledningen. Eleverna kan sedan få orden som stavnings- och skrivläxa (läs mer om det under Läxor). Längst bak i lärarhandledningen finns färdiga skriv- och stavningsläxor som kopieringsunderlag.
Läslogg Syftet med läslogg (kopieringsunderlag s. 68–69) är att befästa hur läsförståelsestrategierna används. Men tänk på att dokumentationen inte får bli ett syfte i sig. Läsloggar fungerar utmärkt att använda på alla texter, för att ge eleverna ett stöd i hur de ska använda läsförståelsestrategierna.
14
• Vecka 1: Läsläxa Kapitel A. • Vecka 2: Stavningsläxa utifrån de aktuella orden från Ordväggen. • Vecka 3: Läsläxa Kapitel B. • Vecka 4: Skrivläxa utifrån de aktuella orden från Ordväggen. Eleverna ska skriva meningar där orden ingår.
FÖRBERED OCH FÖLJ UPP LÄXAN I SKOLAN När man ger läxor är det viktigt att eleverna känner sig trygga med det de ska träna på hemma. Tänk på att gå igenom noga vad texten handlar om och att de har fått lästräna minst en gång i skolan innan läsläxan skickas hem. Syftet med läsläxan är också att få tillfälle till upprepad läsning som utvecklar läsflyt. Viktigt att komma ihåg är också att göra övningarna i arbetsboken när man har läseboken i skolan, så att eleverna kan använda den om det behövs. Arbetet i arbetsboken skapar också en förförståelse för texten innan läxan skickas hem. Lika viktigt som att ha en bra genomgång av läxan före hemgång, lika viktigt är det att följa upp och ge feedback när eleverna har tränat hemma. Låt eleverna läsa läxan i skolan igen, så att det blir upprepad läsning. Det är ett bra tillfälle för läraren att lyssna efter tecken på läsflyt: prosodi, korrekt och ortografisk läsning. I slutet av lärarhandledningen finns läsprotokoll och läsloggar som man kan använda till läsläxan. För en del elever, som kanske ännu inte automatiserat sin läsning, kan ett helt kapitel vara för mycket text att ha som läsläxa. Då kan istället eleverna få välja 1–2 sidor som de läser
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning åk 2 finns till varje kapitel tio utvalda nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Du hittar orden här i lärarhandledningen vid respektive kapitel, som kopieringsunderlag i form av ordbilder (s. 72–79) samt i digital intro Teatern. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava. Det kan självklart dyka upp andra nya ord och uttryck, som ni tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 14
2016-08-17 09:34
flera gånger, s.k. upprepad läsning, för att lättare uppnå läsflyt. Dessa elever kan också behöva en ännu mer utförlig genomgång av läsläxan. Här är ett förslag hur du kan göra:
Poetisk text om ett djur
Jag
Lärare
Vilket djur Vad den kan göra Hur den ser ut
1. Läs texten högt för eleverna och de följer med i texten med sitt finger. 2. Läs texten en gång till. Denna gång är det en så kallad ”eko-övning”: du läser en mening eller några ord och eleverna härmar/läser efter. Eleverna följer med i texten med sitt finger hela tiden. 3. Skuggläs, dvs. läs texten tillsammans, men låt eleverna följa ditt tempo.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Många elever i åk 2 behöver ha läsläxa varje vecka, för att få läsflyt. Stavnings- och skrivläxan kan då ev. tas bort, men tänk på att skrivande också hjälper till att få upp avkodningen. När det gäller stavnings- och skrivläxorna är det också viktigt att eleverna har fått bekanta sig med orden i skolan innan de får dem som läxa. Uppmärksamma eleverna på att de ska skriva så fint de kan. Se till att de använder hjälplinjerna för att forma bokstäverna rätt och ha mellanrum mellan orden. Det är viktigt att träna noggrannhet och uthållighet. Tänk på att eleverna alltid ska få visa i skolan att de har tränat, skrivit och lärt sig läxan. Kopieringsunderlag för läxor finns på s. 116–132.
Textbearbetning Bearbetning av elevernas egna texter sker i form av ett responsarbete, där eleverna får utvärdera sina egna texter först enskilt och sedan tillsammans med läraren. När eleverna skrivit klart sina texter kan de använda sig av checklistor, där de först själva kontrollerar att de t.ex. fått med stor bokstav och punkt, mellanrum mellan orden, läslig handstil och de typiska dragen för varje texttyp. Checklistorna finns som kopieringsunderlag längst bak i lärarhandledningen.
Vad den tycker om Rim (om du vill) Stor bokstav i början på raderna Mellanrum mellan orden Läslig handstil
Eleven läser sedan upp sin text för sin lärare, som sedan också använder checklistan för att bocka av det som finns med. Utifrån det kan man sedan ge eleven två stjärnor och en önskan/en idé: ett par saker som var bra med texten, och en önskan eller idé om något som kan förbättras. En fördel är om läraren tillsammans med två elever i taget kan gå igenom deras texter och ge återkoppling. På detta sätt medvetandegörs eleverna om hur man ger respons. Detta arbetssätt är ett steg i riktning mot att eleverna ska kunna använda sig av kompisrespons i högre årskurser.
Läsning med flyt och inlevelse En checklista kan också vara till hjälp för att träna på det viktiga läsflytet. Efter att läraren lyssnat och samtalat om elevens läsning kan också här ges två stjärnor för det som var extra bra och en önskan eller idé om något som kan förbättras. Den här checklistan finns på s. 109 här i lärarhandledningen: Jag läser
Jag
Lärare
- lugnt och tydligt
- enkla ord snabbt
- och pausar vid punkt
- med betoning och inlevelse (ändrar min röst vid till exempel frågetecken och utropstecken)
Fler checklistor finns som kopieringsunderlag på s. 106–109 här i lärarhandledningen.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 15
15
2016-08-17 09:34
Pedagogens viktiga roll
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
I all undervisning är pedagogens roll viktig, och så även i detta läromedel. För att kunna möta eleverna i textsamtal om textens innehåll behöver man själv som lärare och pedagog ha läst kapiteltexten först. Man behöver tänka ut passande lässtopp samt frågor och ord som kan behöva utredas. Det finns flera förslag här i lärarhandledningen på detta, men för att kunna utgå från sin egen elevgrupp och vara väl förberedd så krävs förberedelsetid och planering inför varje nytt kapitel. Varje kapitel inleds med att pedagogen läser den aktuella texten gemensamt med eleverna, innan eleverna läser själva. Detta är lika viktigt i både kapitel A och B. Inför arbetet med B-kapitlen är det bra att ha läst här i lärarhandledningen om den aktuella texttypen, för att bli medveten om vad texten har för särdrag och innehåll. Det finns en kort beskrivning till varje typ av text, men önskar och behöver man mer fördjupad kunskap rekommenderas att man läser boken Låt språket bära (Johansson, Sandell Ring, 2012).
16
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 16
2016-08-17 09:34
Innan allt börjar
Innan allt börjar Arbete med Läseboken Bekanta er med läseboken innan ni börjar läsa. Studera gemensamt hur en bok är uppbyggd och diskutera vad som menas med de olika begreppen: • Omslagsbild • Titel • Författare
Om ni har läst Livet i Bokstavslandet åk 1 kan ni göra en liten sammanfattning av handlingen och huvudpersonerna. Fundera hur barnen Ami, Bruno, Coco och Dani ser ut, vilka egenskaper de har, vad de tycker om att göra eller någonting mer man kan berätta om dem. T.ex. Ami: Hon har mörkt långt hår. Hon är lång. Hon är påhittig.
• Kapitel • Innehållsförteckning • Baksidestext
Bruno: Han har mörkt hår. Han är snabb och tycker om att röra på sig.
Kopiering tillåten | Livet i Bokstavslandet • Lärarhandledning Åk 2, 47-11990-5 © Marika Nylund Ek & Marie Trapp | LIBER AB
Coco: Hon har rött lockigt hår. Hon är glad och sprallig. Titta på omslagets framsida och förutspå tillsammans vad boken skulle kunna handla om. Leta ledtrådar i titeln och i bilden.
Dani: Han har ljust hår. Han är rolig. Låt eleverna komma på fler kännetecken och egenskaper som huvudpersonerna har.
På omslagets insida finns ett persongalleri med bilder och namn på några av alla de personer som kommer nämnas i boken. Titta på bilderna tillsammans. Känner eleverna igen några personer? Vilka är vuxna och vilka är barn? Sidan 2–3: Titta tillsammans på bilden över området där handlingen utspelar sig. Finns det något som man kan känna igen från TV-programmet? Vilka platser kan man känna igen från Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1? Sidan 6–7: Läs texten gemensamt och samtala om textens innehåll. Texten ger en liten återblick om det som hände tidigare i Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 om Ami, Bruno, Coco och Dani. Ta tillfället i akt att prata om huvudpersonerna, deras karaktärer och om de platser där handlingen utspelar sig.
BOKSTAVSLANDET ÅK 2 • LÄRARHANDLEDNING
47-11990_Livet i bokstavslandet ak 2 LH_tryck.indd 17
17
2016-08-17 09:34
Baksidestext
Livet i Bokstavslandet Den här lärarhandledningen innehåller metodisk och strukturerad vägledning för en framgångsrik läs- och skrivundervisning. Här finns också språk- och temaaktiviteter utifrån samma teman som i TV-programmet Livet i Bokstavslandet. I lärarhandledningen hittar du även kopieringsunderlag med faktatexter, ord till Ordväggen, läxor, kartläggningar, terminsplaneringar m.m. Du får många tips på hur man kan arbeta med läsebok, arbetsbok och digital intro. Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för F–åk 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar och digital intro (digitalt material för gemensamma genomgångar på interaktiv skrivtavla/projektor). Livet i Bokstavslandet tar fasta på modern läs- och skrivforskning och utgår från Lgr 11.
Marika Nylund Ek
Marie Trapp
Best.nr 47-11990-5 Tryck.nr 47-11990-5
4711990_LH_2_omslag_tryck.indd 2
2016-08-17 07:42
