9789147102075

ANDRA UPPLAGAN

Hans Persson • Liber

Biologi Cover.indd 1

2017-09-13 09:16

ISBN 978-91-47-10207-5 © 2010 Hans Persson och Liber AB Redaktör: Inga Henriksson Formgivare: Lotta Rennéus Omslag: Stefan Alexandersson/Lotta Rennéus Tecknare: Stefan Alexandersson Manuskriptet är granskat av Lars Forsberg, mellanstadielärare, och Mats Hansson, biolog och lärarutbildare Elevteckningarna i boken är gjorda av barn i årskurserna 1–5 i olika Stockholmsskolor.

Ett varmt tack också till Claes Malmberg och Anders Olsson för inspiration genom Naturligt-Vis-kurserna. Även Hans Sigurdsson, Wolfgang Brunner och Lenn Jerling ska ha tack för att de på olika sätt bidragit och stöttat vid arbetet med denna bok.

Andra upplagan 5 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Esser printSolutions GmbH, Tyskland 2018

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

2

Biologi-Forsok ny.indd 2

2017-12-04 12:52

Innehåll Allmän del Välkommen till Försök med biologi! ........................3 Vad varje kapitel innehåller .......................................6 Vad står det i kursplanen om biologi? .....................7 Biologi – ett ämne med många möjligheter ...........8 Ett varierat arbetssätt till glädje för alla ......................... 8 Som en målare med sin palett....................................... 8 Olika sätt att utföra experiment och undersökningar .... 9 Experiment och undersökningar ............................. 10 Arbetsgången i ett undersökande arbetssätt................. 11 Att observera och göra noggranna iakttagelser ............ 11 Att göra ett naturvetenskapligt riktigt experiment ...... 12 Konsten att ställa frågor .......................................... 13 Olika typer av produktiva frågor................................. 13 Dokumentationen ........................................................ 14 Poängen med att dokumentera ................................... 15 Olika sätt att dokumentera ......................................... 16 Dokumentation med mottagare.................................. 18 Ute-undervisningen .....................................................19 Använd naturen runt knuten ...................................... 19 Man måste inte vara Carl von Linné .......................... 19 Översikt över syften, arbetssätt och dokumentation.... 20 Redskap och materiel ................................................ 21 Bygghörnan .................................................................. 22 Hur kan man använda idéhistorien? ...................... 24 Bok-och länktips ......................................................... 25

4

Biologi-Forsok.indd 4

12-09-10 11.09.49

Experimenten 1. Växter ...........................................26

3. Människokroppen .................... 100

Översikt över experimenten ........... 26 Vad gör Linné på hundralappen? ... 27 Kommentarer till berättelsen ......... 30 Fakta om växter ............................ 31 Experiment 1–11 ..................... 34–55 Fler experiment ............................. 56 Hemexperiment 1–2................ 59–61 Kort idéhistoria om växter ............. 62

Översikt över experimenten ......... 100 En magstark historia .................... 101 Kommentarer till berättelsen ....... 104 Fakta om människokroppen ....... 105 Experiment 1–12 ................. 108–131 Fler experiment ........................... 132 Hemexperiment 1–3............ 135–138 Kort idéhistoria om kroppen ....... 139

2. Djur ...............................................64

4. Kretslopp................................... 142

Översikt över experimenten ........... 64 Bland sjögurkor och pelikaner ....... 65 Kommentarer till berättelsen ......... 68 Fakta om djur ................................ 70 Experiment 1–10 ..................... 72–91 Fler experiment ............................. 92 Hemexperiment 1–2................ 94–96 Kort idéhistoria om djur ................ 97

Översikt över experimenten ......... 142 Bild: Växter och djur tillsammans 143 Kommentarer till bilden .............. 144 Fakta om kretslopp ..................... 146 Experiment 1–6 ................... 150–161 Flera experiment .......................... 162 Hemexperiment 1–2............ 166–169 Kort idéhistoria om kretslopp ...... 170 Register ........................................ 1176

5

Biologi-Forsok.indd 5

12-09-10 11.09.49

INLEDNING

Vad varje kapitel innehåller En översikt över vilka experiment och undersökningar som ingår och vilka begrepp de belyser.

Berättelse/bild En kort berättelse eller bild där de olika huvudfrågorna i kapitlet vävs in. Berättelserna kan användas som inledning för att stimulera och väcka intresse. Du kan läsa dem högt eller kopiera dem och låta barnen läsa själva. De biologiska frågor som väcks av berättelsen kan sedan leda till undersökningar.

Man kan också använda berättelserna som repetition med frågor kring vad man känner igen från experimenterandet.

Kommentarer till berättelsen/bilden Alla berättelser är kommenterade med text till läraren.

Fakta för läraren Här kan läraren läsa på innan arbetet med de enskilda undersökningarna startar.

Experimentblad till eleverna Ett antal enkla experiment som stegvis bygger upp förståelsen.

Lärarsida till varje experimentblad Den innehåller: Mål Vad experimentet vill visa Tips vid genomförandet Så att allting går som det ska Förväntat resultat Så att du vet vad som ska, eller kan hända (för man vet aldrig riktigt med djur och växter, men vissa saker är bra att känna till) Förklaringar Så att du med ett enkelt språk kan förklara för eleverna Fler experiment För dig som vill göra mer, repetera eller ha till elevens val Hemexperiment Experiment som eleverna gör hemma.

Lärarsida till hemexperiment Förväntade resultat och förklaringar till hemexperimenten Idéhistoria Berättar i korta drag om hur man tänkte förr och om några experiment som ledde forskningen in på nya spår.

6

Biologi-Forsok.indd 6

12-09-10 11.09.49

INLEDNING

Vad står det i kursplanen om biologi?

Försök med biologi är skriven helt efter svenska förhållanden och innehållet är format efter våra nationella styrdokument. I boken finner du enkla experiment som väcker elevernas nyfikenhet, men också vardagsnära berättelser. Detta svarar mot kursplanens skrivning om Syftet med undervisningen i ämnet biologi.

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om naturen och sig själv ... Med kunskaper i biologi får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

För årskurserna 4-6 finns också en beskrivning av centralt innehåll för biologiundervisningen. Denna är indelad i underrubrikerna Natur och samhälle, Kropp och hälsa, Biologin och världsbilden samt Biologins metoder och arbetssätt. I den text som du finner under dessa rubriker (se www.skolverket.se) finner du alla de teman som utgör kapitlen i Försök med biologi (Växter, Djur, Människokroppen och Kretslopp).

Om du vill läsa mer om det som ryms under rubriken Biologin och världsbilden, så finns det fakta och berättelser i Nyfiken på naturvetenskap (Almqvist & Wiksell).

NO-verkstan – en hjälp att nå målen För att ge lärare ytterligare konkret stöd i arbetet har jag utarbetat något som jag kallar NO-verkstan. Det är en modell som genomsyras av mångfald och möjligheter till lokal variation, och den bygger på mina och andra svenska lärares väl beprövade erfarenheter.

NO-verkstan är ett försök att samla, utveckla och sprida många av dessa goda didaktiska exempel/erfarenheter till andra verksamma lärare i Sverige. Själva idén med NO-verkstan kan ses som ett flöde från myndigheternas styrdokument till lokalt uppnådda mål.

Vill du veta mer om NO-verkstan går du till www.hanper.se, och när du hamnat på den svenska sidan klickar du bara på fliken Tips och idéer. Där finner du en palett med några färgklickar. Färgen på klickarna för NO, Fysik, Kemi, Biologi och Laborativ matematik svarar mot färgen på omslagen till motsvarande Försök med-böcker. När du klickar på dessa möter du respektive boks kapitel och via dessa kommer du bl.a. till små filmer där du kan se hur många av bokens experiment går till.

Vill du bygga upp ett litet NO-förråd på skolan rymmer också NO-verkstan bilder på alla prylar du behöver för experimenten i Försök med-böckerna.

Lycka till!

7

Biologi-Forsok.indd 7

12-09-10 11.09.49

INLEDNING

Biologi – ett ämne med många möjligheter Biologi är ett ämne där det är lätt att konkretisera. I naturen, runt i kring oss, finns huvudpersonerna, det myller av aktörer och den rekvisita som tillsammans deltar i det ekologiska samspelet.

En viktig utgångspunkt vid all NO-undervisning är att ta vara på elevernas inneboende fascination och att försöka lyssna på och utgå ifrån deras idéer och frågor. Det är viktigt att på olika sätt lämna utrymme för deras tankar och hypoteser, deras förförståelse. Detta kan man bland annat göra genom en medvetet utformad dokumentation.

Det eleverna säger och skriver öppnar vidare vägar mot utforskande och lärande.

Ett varierat arbetssätt till glädje för alla Det finns många olika elever i en klass. Alla lär sig inte på samma sätt. Alla lär sig inte alltid lika fort. Det finns många olika talanger i en elevgrupp. Att variera arbetssätt och arbetsformer kan därför vara ett sätt att nå fler och hålla intresset vid liv. Inte bara hos eleverna utan också hos läraren.

Jag tror inte att det finns ett arbetssätt som är det enda rätta. Ibland kan en lärare som berättar och presenterar strukturer som underlättar lärandet vara det helt suveräna, en annan gång är uteundervisning oslagbar och i många fall kan eleverna få ut mycket av att själva söka fakta och svar på frågor de ställt själva. Men läraren är viktig som inspiratör. En engagerad lärare kan presentera problemställningar som är på helt rätt nivå.

En lärare kan utmana genom att ställa frågor som är produktiva och leder vidare.

Enligt kursplanen är det undersökandet och experimenterandet som är det arbetssätt som bör genomsyra undervisningen, men det kan inte nog betonas hur viktigt det är med variation i arbetssätt och arbetsformer.

De naturvetenskapliga ämnena brukar i sig upplevas som en välkommen variation i och med att det förekommer praktiska inslag.

– Vi vill göra experiment! brukar eleverna säga. Det är ändå värt att tänka på att experimenterandet inte blir till ett mekaniskt ”görande”. Det är bra om det får bli både ”hands on” och ”brains on”.

Som en målare med sin palett Läraryrket innehåller många kreativa inslag. Hela tiden befinner man sig på en arena där elevernas kreativitet tar sig olika uttryck, men det finns också stort utrymme för kreativitet från lärarens sida.

Om man, när undervisningen planeras jämför läraren med en målare, kan de olika arbetssätten och arbetsformerna utgöra som olika färgklickar på en palett. Man har många färger att välja bland. Man kan blanda efter det som passar just här och nu.

Genom att visa på olika arbetssätt vänder man sig till fler i klassen. Strävan är att koppla på flera sinnen och fler intelligenser. Man kan använda ord eller bilder för att beskriva sina upplevelser. Man kan använda musik eller drama. Man kan lämna utrymme både för egna och för andras känslor.

8

Biologi-Forsok.indd 8

12-09-10 11.09.49

INLEDNING Experiment på olika sätt (Alla gör samma, öppna, styrda, i stationer, demonstrationsexperiment, hemexperiment,)

Att bygga modeller/Utställningar

Katederundervisning Lärarledd genomgång

Uteundervisning

IT

Dramatiseringar

TV/video/film Att läsa (böcker, tidningar m.m.)

Studiebesök Självständigt arbete (”att forska”)

Grupparbete

En förutsättning för att elevgruppen själv ska kunna välja från paletten är att de fått pröva på olika arbetssätt under professionell ledning. När de blivit förtrogna med dem och vet vad de har att välja bland, då kan man närma sig det som naturligtvis är en övergripande strävan, dvs. att de själva tar ansvar för och väljer det arbetssätt som är lämpligast i varje situation.

Olika sätt att utföra experiment och undersökningar Alla gör samma

I början, för att vänja eleverna vid ett undersökande arbetssätt, kan det ligga en poäng i att alla gör samma experiment, så att arbetsgången och meningen med det hela blir tydlig för dem. De skaffar sig laborationsvana.

Demonstrationsexperiment

Att hela klassen är fokuserad på samma intressanta objekt eller problem kan vara ett lämpligt avstamp inför mer individuella studier av djur och natur. Det kan vara plankton i en petriskål uppförstorad med en dokumentkamera via dator på en interaktiv skrivtavla. Öppna eller styrda experiment

Med öppna experiment brukar man mena att t.ex. utförandet inte är givet från början.

Det finns ett stort utrymme för eleverna att utforma undersökningen på olika sätt. Detta brukar kräva att de fått bekanta sig med det undersökande arbetssättet under mer styrda former. De har fått laborationsvana och känner också förtrogenhet med den utrustning som kan tänkas vara användbar. De har samlat på sig en uppsättning av tänkbara strategier för undersöka och att finna svaren på olika problem.

Stationsexperiment

Ett praktiskt sätt att organisera vissa arbetsområden på är att man arbetar med stationsexperiment. Försöken i kapitlet Människokroppen är lämpliga att arbeta med i denna form. Man kan t.ex. lägga kopior av elevbladen i plastfickor och sprida ut stationerna i klassrummet. Vissa stationer kan dubbleras. Någon station kanske behöver vara bemannad av en lärare, men annars är detta en form där eleverna arbetar mycket självständigt.

Vill du lägga till stationer med rena läsuppgifter går det också bra. Ge eleverna gott om tid till arbetet men glöm inte heller att avsätta tid för genomgång och redovisning av resultat.

9

Biologi-Forsok ny.indd 9

2017-12-04 12:52

INLEDNING

Göra olika undersökningar/Redovisa för varandra

När eleverna börjar bli förtrogna med ett undersökande arbetssätt kan de t.ex. lösa olika problem i grupper och sedan redovisa för varandra.

Hemexperiment

En del experiment kan passa bra att göra hemma. Ge undersökningen som en läxa, med god tid till genomförandet (ca en vecka är lagom). Hemexperimentet gör att alla får tid att tänka och alla får göra. Det brukar ge en behövlig koppling mellan naturvetenskapen och vardagsvärlden.

Katederundervisning/Lärarledd genomgång

Det handlar som sagt om att variera sin undervisning. Om elever alltför ensidigt och mekaniskt fått arbeta på egen hand, eller forskat som det ibland kallas, upplever de ingen utmaning i detta arbetssätt. Om de gjort häften om räven och bävern och uttern och muttern, så kan de komma och uttrycka en riktig längtan efter en lärarledd genomgång.

Berätta någonting! Använd t.ex. berättelsen om mannen som hade en lucka på magen (s. 101).

Att läsa och att inspireras av bilder

Tips om bra böcker finner du på s. 25, men glöm inte att också använda aktuella nyheter eller intressanta klipp ur tidningar. På många skolor med några år på nacken finns kanske de gamla biologiplanscherna kvar. Bland dem kan du hitta tydliga och vackra bilder på allt från djur- och växtarter till blommans delar eller fanerogamer i fjällen. För att inte tala om alla de bilder som går att hitta på internet som man kan förstora upp med hjälp av projektor eller på en interaktiv skrivtavla.

Experiment och undersökningar I Försök med Biologi står förstås undersökandet och experimenterandet i centrum. Varje kapitel är uppbyggt runt ett antal experiment som stegvis bygger upp begreppsförståelsen.

Att arbeta med experiment i en klass med många elever i ett vanligt klassrum kräver en hel del planering och tanke. Experimentbladen är utformade på ett sätt som gör att de passar även lärare som inte är så vana vid ett undersökande arbetssätt. De är tillräckligt detaljerade för att man ska kunna utföra dem på ett sätt som leder till lärande men inte så styrda att de tar ifrån eleverna lusten. Svaret står inte i rubriken.

De lärare som är förtrogna med experiment och undersökningar kan lätt släppa experimentbladens mall och genomföra dem med lite högre frihetsgrad.

10

Biologi-Forsok.indd 10

12-09-10 11.09.52

INLEDNING

Arbetsgång i ett undersökande arbetssätt Det finns olika modeller som beskriver arbetsgången i ett undersökande arbetssätt.

Detta är vanliga rubriker.

Formulera ett problem (ex vad behöver ett frö för att gro)

Prob

Hypotes (vad tror jag om detta, förförståelse) Undersökning (experimentet utförs, man gör iakttagelser och observationer)

leme

t:

Vad j a

g tro

Unde

rsökn

Resu

ltat:

Sluts

r:

ing:

ats:

Resultat (vad hände? Redovisa hur det blev) Slutsats (vad tror jag nu, kan leda till nya frågor/problem) Dessa rubriker kan vara ett stöd också vid utformandet av dokumentationen.

Att observera och göra noggranna iakttagelser Ett moment som ingår i den biologiska traditionen och som är typiskt för det naturvetenskapliga arbetssättet är att man gör noggranna iakttagelser. Eftersom det är något som barn gör av sig själva redan från födseln kan det vara en lämplig utgångspunkt. Att titta riktigt nära på något de hittat i naturen upplever barnen inte som något främmande. Det gör alla barn när de orienterar sig i sin omgivning. Under hela sin uppväxt har de försökt sortera material efter egenskaper som storlek, hårdhet eller färg. Det är viktigt att dessa moment får ta plats i biologiundervisningen.

Att få titta riktigt nära på en spindel eller myra. Att riktigt stort måla detaljerna på en blomma eller ett träd. Att förstora små detaljer. Att se och upptäcka skillnader mellan arter eller förändringar över årstider. Att fundera över och undersöka de olika delarnas funktion. Att jämföra de levande växterna och djuren med bilder i böcker. Att utifrån egna iakttagelser bygga tredimensionella modeller av djur, växter eller hela naturtyper.

Att använda alla sinnen och locka fram många intelligenser.

Man kanske bör tillägga att det är viktigt att barnen verkligen ritar det de ser. När det gäller växter och djur kan man sällan säga exakt vad som ska hända. Därför är det extra meningsfullt att göra noggranna iakttagelser. Det brukar leda till att alla elever har sett något av värde och att många röster kommer till tals. Det gäller inte bara att ha rätt enligt facit.

Av elever i årskurs 5 11

Biologi-Forsok.indd 11

12-09-10 11.09.53

INLEDNING

Att göra ett naturvetenskapligt riktigt experiment Men, hur gör man så att en undersökning verkligen visar det man vill testa? Om man t.ex. ska undersöka vad ett frö behöver för att gro? Om man ber eleverna komma med förslag om vad fröet behöver, brukar deras hypoteser handla om vatten, värme, ljus, jord, näring.

När man sen utformar ett test som på ett juste och rättvisande sätt visar vilka av dessa faktorer som verkligen ger förändrat resultat är det mycket viktigt att man bara ändrar en sak i taget.

Om vi ska undersöka om fröet behöver ljus ställer vi en kruka mörkt. Då måste det finnas fuktig jord i krukan och den ska också stå varmt. Om endast en sak får ändras fungerar det inte om vi ställer en kruka i kylen om vi ska undersöka huruvida fröet gror när det är kallt. I ett kylskåp är det ju både mörkt och kallt. Vad är det då vi testar?

Se bilden på s. 16 hur en elev har redovisat sin undersökning.

12

Biologi-Forsok.indd 12

12-09-10 11.09.54

INLEDNING

Konsten att ställa frågor Något som kan hålla oss lärare på ett avvaktande avstånd från buskar och träsk är alla de frågor eleverna ställer om den myllrande mångfalden.

– Vad heter den? Varför gör den så? Hur låter den fågeln?

Kanske är biologi det ämne där man känner störst otillräcklighet inför att man inte kan ge exakt svar på alla frågor man får. Vetskapen om att det inte finns någon, vare sig biolog eller lärare, som kan namnge alla svampar eller skalbaggar är klen tröst. Man vill ju så gärna göra sitt bästa och kunna något som lärare. Något som ytterligare komplicerar det hela är också att svaren på den typ av frågor jag ställde här ovan har en tendens att lägga locket på. De utgör en återvändsgränd eller slutpunkt. Så även om man kan svaren på dem så leder de inte vidare.

Väck nyfikenheten med produktiva frågor Ett sätt att hantera detta handlar om att förändra den typ av frågor man ställer själv, så att de väcker elevernas nyfikenhet i stället för att bara leda till ett ord i ett facit. Ett första steg är att bli medveten om de olika sätt man kan ställa frågor på. Sedan kan man träna på att förändra sitt eget frågande, så att det innehåller det man kallar för produktiva frågor. Poängen med det är att frågorna leder till att eleverna undersöker själva, däri ligger det produktiva.

Utvecklandet av en medveten frågeteknik går naturligtvis hand i hand med att man läser på själva ämnet. Det går inte att ställa relevanta motfrågor om man har för grunda kunskaper.

Olika typer av produktiva frågor Här är ett exempel inspirerat av kap. 4 och 5 i Wynne Harlens bok ”Våga språnget” som handlar om hur man kan sortera produktiva frågor i olika genrer. Använd denna struktur om du vill träna på att ställa frågor som är mer produktiva. Det kan också vara en metod som utvecklar elevernas frågande.

Produktiva frågor är frågor som: • sätter Uppmärksamheten i centrum Det behöver inte ens vara en fråga. Här handlar det om att få ett tydligt fokus och att rikta uppmärksamheten mot det som ska studeras. Det kan vara ett positivt utrop som öppnar ögonen: Kolla! Har ni sett vad konstigt den rör sig? Titta där! Vad gör den?

Märker ni att den ...

• handlar om att Mäta och att räkna Dessa frågor leder till enkla observationer och undersökningar där man samlar in information som man lätt kan jämföra med sina kamrater. Även här handlar det om fokusering, att man riktar sin uppmärksamhet mot något speciellt hos det man undersöker.

Ex. Hur många ben har gråsuggan? Hur fort kryper snigeln? Hur högt är trädet? Hur lång är snabeln?

Det är inte givet att alla tar reda på svaret på samma sätt. Uppmuntra detta. Låt eleverna redovisa hur de på olika sätt tagit reda på t.ex ett träds höjd.

• leder till Jämförelser När eleverna gör naturvetenskapliga undersökningar tränas de i att göra noggranna iakttagelser. Observationerna leder till frågor som direkt leder till enkla undersökningar.

13

Biologi-Forsok.indd 13

12-09-10 11.09.54

INLEDNING

Ex. På vilket sätt skiljer sig blommorna/liknar de varandra? Är ovansidan och undersidan likadana?

• som leder till Handling En typ av frågor som direkt inspirerar till försök börjar ofta med Vad händer om...

Här är det viktigt att eleverna får möjlighet att formulera och utrycka vad de tror kommer att hända, dvs. det som kallas att de formulerar en hypotes.

Ex. Vad händer… om man planterar fröet upp och ned… om krukan står i ett kylskåp.

• formulerar ett Problem I dessa lite mer spekulativa frågor utgår man ofta från något man upptäckt eller fascinerats av vid de första iakttagelserna av det man studerar. Man kan säga att frågorna ovan och resultaten av dessa leder till denna typ av undersökningar. Se t.ex. s. 151, hur man går vidare med ett problem av typen Kan man undersöka vilken sorts blad gråsuggorna gillar bäst?

För att stimulera elevernas frågande och nyfikenhet kan man blanda den lockande naturvetenskapliga utrustningen som luppar och håvar med intressanta vardagsföremål.

Leksaker som uppför sig konstigt är t.ex. fantastiskt givande objekt när det gäller att få igång elevernas frågande och skapa ett undersökande klimat.

Uppmuntra kommunikation mellan eleverna och tänk på att de ser det de ser och att de har rätt i det de ser!

Dokumentationen Dokumentationen är ett av de inslag i NOundervisningen som väckt många lärares intresse för ämnen som annars känts lite krångliga och abstrakta. Kanske för att den påminner om bildämnet där många känner sig mer hemma? Över huvud taget har elevernas dokumentation av skolarbetet i form av bildskapande och skrivande på senare tid fått en mycket central roll på många skolor. Dels när det gäller att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande men också när det t.ex. vid utvecklingssamtal gäller att förmedla huruvida man uppnått målen. Det är också många lärare som insett att kontinuerlig och medvetet genomförd pedagogisk dokumentation kan innebära ett lyft, då den fungerar som en nödvändig loggbok i lärarprofessionen. (Målen blir tydliga både för lärare och elev.)

Om man noga förbereder dokumentationen inom ett arbetsområde kan den vara ett utmärkt redskap som både är planering och själva resultatet av arbetet. Om sida för sida i t.ex. en ”växtbok” är planerad vet man både var man är och vart man är på väg. Det ger en tydlig struktur för både lärare och elev.

14

Biologi-Forsok.indd 14

12-09-10 11.09.55

INLEDNING

Poängen med att dokumentera Det finns många skäl till att eleverna ska dokumentera sitt arbete i de naturvetenskapliga ämnena.

Ett av de viktigaste skälen finns i formulerandet av hypotesen, detta att eleverna ges en chans att uttrycka vad de tror innan de utfört undersökningen eller experimentet. Vad tror jag nu, betyder då verkligen vad tror jag innan jag testar. För läraren är det som en diagnos. Förförståelsen blir synlig. Man kan hitta eleverna var de är och hur de tänker.

När eleverna sedan efter utförande och iakttagelser formulerar en slutsats står denna för vad tror jag nu, alltså efter det att de gjort sin undersökning. På detta sätt blir det tydligt om man lärt sig något. Har jag ändrat uppfattning?

Om elevernas tankar görs synliga genom hypoteser och slutsatser kan dessa ligga till grund för det fortsatta arbetet. Om man använder dokumentationen som en källa där läraren kan läsa och lyssna till eleverna kan detta vara grunden för ett mycket spännande och demokratiskt arbetsklimat.

Men det gäller att läsa av och kolla hela tiden, det får inte bara bli ett måste att skriva och rita. Det är viktigt att eleverna upplever att det är någon mening med deras tyckande.

Av elev i årskurs 4

Hjälp till struktur Det sätt på vilket en dokumentation är utformad kan också vara till stor hjälp för eleven både när det gäller ”att komma igång” och att strukturera stoffet. Ett exempel kan vara hur svindlande stort ett tomt vitt papper kan kännas. Som ett hav att drunkna i. Ibland är det inget problem att fylla ytan med något meningsfullt, när det kanske handlar om att rita en stor bild av ett djur eller en växtdel. Det brukar ge sig! Men vid en mer sammansatt undersökning som rymmer många moment där bilder och text behöver ledsaga varandra kan det vara mycket knepigt.

Här följer ett exempel på hur man kan hjälpa eleverna med detta. Försöket finner du på s. 52. Det är experimentet där man tar reda på vad ett frö behöver för att gro.

Elevernas tankar ligger till grund för själva undersökningen. Själva testet utförs och dokumentationen känns här speciellt meningsfull då det gäller att redovisa resultaten, dvs. kanske en vecka senare.

15

Biologi-Forsok.indd 15

12-09-10 11.09.57

INLEDNING

På det papperet finns då deras idéer med som en inledning. Så här kan det se ut.

Papperet är indelat och dimensionerat för text och bilder. Dessa papper kan sen klistras in i en NO-bok med färgade papper där de utgör en del av en helhet.

Av elev i årskurs 4

Olika sätt att dokumentera Det är viktigt att skapa meningsfulla rutiner för dokumenterandet. Olika elever kan ha kommit olika långt. Olika elever kan ha olika talanger eller för tillfället vara sugna på olika uttryckssätt.

Nu när det finns digitala kameror i alla mobiltelefoner är det lätt att infoga foton av själva arbetet i dokumentationerna. Bilderna är också användbara vid repetitioner då man kan peka bakåt och resonera kring vad var det vi gjorde. Att se sig själv på en bild bekräftar ytterligare det giltiga i det man gjorde. – Jag var där!

Det är en klar poäng att låta eleverna pröva på olika sätt att dokumentera. När eleverna blivit vana vid ett experimentellt arbetssätt och där dokumentationen är en naturlig del av arbetet kan man låta dem själva välja på vilket sätt de vill redovisa sin undersökning och sina iakttagelser och resonemang.

16

Biologi-Forsok.indd 16

12-09-10 11.09.58

INLEDNING

Här är några olika former de kan välja bland.

a) saga

b) serie

c) mall

Gör ett litet häfte Ett bra sätt att dokumentera på när man vill göra något som blir färdigt och snyggt är att tillverka ett litet häfte. Det bör inte vara för många sidor. Man kan göra sidorna av färgat paper, t.ex. sugarpaper. På dessa klistrar man sedan in bilder och text från undersökningar eller faktagenomgångar. Låt eleverna forma omslagen efter eget huvud, det brukar ge extra höjd åt produkten.

Det finns många varianter av färdiga böcker med lite olika upplägg. Använd dem där det passar. Försök att variera formen. Om du har antennerna ute kan du undvika att eleverna upplever dokumentationen som ett mekaniskt och tråkigt måste.

Här följer ett axplock av lite olika typer:

Hela böcker Med färgat papper

Skrivbok Varannan sida för bild Varannan för text

Halva sidan bild Halva sidan text

Sammanfattningen blir som små tavlor

Använd dina egna intressen och utnyttja olika former av dokumentation och presentationssätt: Film/video, väggtidning, dator, modellbygge, drama, foto, intervju, utställning osv.

17

Biologi-Forsok.indd 17

12-09-10 11.09.59

INLEDNING

Dokumentation med mottagare Tänk också på att då och då låta eleverna presentera dokumentationen även utanför klassrummet. Kanske i form av en utställning eller en större redovisning. Att få göra något på riktigt och se ett konkret resultat av vedermödorna i skolsalen kan vara en av nycklarna till ett meningsfullt och lustfyllt lärande. Att det finns en mottagare brukar väsentligt höja motivationen. Att få feedback ger självkänsla och det lockar ofta fram slumrande talanger i klassen.

Konstruerandet och arbetet med bilder och modeller ger möjlighet för många olika elever att komma till sin rätt. Eleverna ställs inför riktiga problem som de ska lösa. Det är någon mening med det hela. Det handlar inte om att apa efter en mall som läraren presenterat. Svaret, resultatet, är inte alls givet på förhand.

En reaktion från publiken brukar också vara att de är oerhört imponerade av kvalitén på det som eleverna presterat. Eleverna brukar lyfta sig och prestera långt mer än vanligt då det finns en riktig mottagare.

Det är inte bara elevernas intresse som på detta sätt hålls vid liv utan även lärarens.

När lärare förevisar hur deras elever framgångsrikt arbetat med olika teman eller projekt finns det alltid med en tydlig glimt av att läraren själv haft lust att vara lärare. Läraren har fått göra något han eller hon verkligen gillar. Kunskaper inom ett specialintresse som t.ex. fotografering, bildskapande, drama eller sömnad lyser igenom.

18

Biologi-Forsok.indd 18

12-09-10 11.09.59

VÄXTER

1. Växter Här får du en snabböversikt över experimenten och vad de belyser.

Experiment

Mål

1. Klipp-kort

Att observera och sortera växter efter egenskaper, enkel systematik, exempel på mångfald (visar mångfalden och problemen med att sortera växter)

2. Två växter

Att göra observationer och iakttagelser, växtens delar, introduktion till växtsystematik

3. Några vanliga växter där jag bor

Att känna igen några vanliga växter i närmiljön

4. Vad heter växten?

Att använda ett enkelt redskap som hjälp för att sortera växter (och djur)

5. Stjälken

Att undersöka stjälkens (stammens) funktion

6. Bladen

Att undersöka bladens funktion (betydelse i samband med vattentransporten i växten)

7. Roten

Att undersöka växtens delar (i detta fall rotens utseende och funktion)

8. Blomman

Att observera och undersöka blommans delar, fortplantningen, livscykel

9. Bygg en blomma

Att konstruera en blomma

10. Vad behöver ett frö för att gro?

Att undersöka vad ett frö behöver för att gro

11. Frön

Att med ett enkelt och roligt experiment undersöka fröns växtkraft

Flera experiment 1. Lek med växter 2. Massor av maskrosblad 3. Undersök en vanlig vattenväxt 4. Toarullen 5. Experiment med blad 6. Kottar på tallrik 7. Trädbok

Hemexperiment 1. Vad händer i potatisen?

2. Morotstoppen

26

Biologi-Forsok.indd 26

12-09-10 11.10.04

VÄXTER

Vad gör Linné på gamla hundralappen?

PANG. Dörren slår igen med ett brak och Kalle rusar in i köket. Fanny sitter och bläddrar i en tidning med en halväten macka i ena handen.

– Fanny, Fanny! Har du en hundring att låna mig, ropar Kalle med andan i halsen.

Fanny tittar upp. Hon ser förvånad ut. Det här var inte riktig likt Kalle. Visserligen är han slösig med pengar. Men en hel hundring, så där utan vidare.

– Hundra kronor? Vad ska du med det till? Och varför är det så bråttom?

– Men snabbt nu då, har du en hundring eller inte? Det är kris.

Nu blir hon faktiskt lite orolig. Har han hamnat i knipa? Är det någon rånare på gång? Är han förföljd eller vad är det?

– Om du ska få låna hundra kronor av mig, så vill jag veta vad du ska ha den till. Ska du köpa något eller?

– Nej, nej, stönar Kalle, det är en tävling vi har i klassen och vi har det i läxa. Tills i morgon!

Läxa och hundra kronor, nu börjar hon ana vad det handlar om. Det måste vara matematik – Aha, nu fattar jag, säger hon, det är matteläxa alltså?

– Nej, nej, säger Kalle upphetsad. Det är biologi. Och det är bråttom.

– OK men lugna dig lite, säger Fanny. Ta en macka så går jag och hämtar mina pengar.

Kalle verkar nöjd med detta förslag och skär en tjock skiva av den Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

27

Biologi-Forsok ny.indd 27

2017-12-04 13:13

VÄXTER

Kalle verkar nöjd med detta förslag och skär en tjock skiva av den färska limpan. Efter en stund kommer Fanny tillbaka med den röda burk där hon har alla sina pengar.

– Här, säger hon, här är två femtiolappar.

– Nej men ååå… frustar Kalle så smulorna far över köksbordet. – Det måste vara en hundring. Titta här ska du få se.

Kalle plockar elegant upp en liten papprulle ur väskan.

Det är en affisch. Högst upp står det ”Sveriges Riksbank informerar om Hundralappen”. Det är en stor bild på en hundralapp och så utspritt runt om småbilder med förstoringar av detaljer och fakta.

– Vi läser om blommor, säger han sen, helt allvarligt, och hela hundralappen handlar om blommor. Förstår du?

– Javisst, säger hon, det är ju solklart. Det handlar om klöver, va? Eller kanske penningört?

Kalle suckar. Han är inte det minsta upplagd för skämt.

– Nej det är inte klöver, snäser han. Ser du gubben här? Det är Carl von Linné. Det är honom den här sedeln handlar om. Här står det 1707–1778. Det är när Linné levde. Han var svensk förresten.

– Blommor? Jag tycker det ser ut som en gubbe, en geting och en golfboll.

Kalle ser ut som ett åskmoln när han lägger ut affischen över köksbordet.

– Här, bredvid Linné på framsidan, ser man två blommor och så står det: De två växterna är egentligen samma växt. En av Linnés viktigaste upptäckter var att blommorna hade ett könsliv. Före honom visste man inte att det fanns hon- och handelar på växterna. Växten på bilden är lite speciell. Den ena plantan har hanblommor och den andra honblommor.

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

28

Biologi-Forsok.indd 28

12-09-10 11.10.07

VÄXTER

– Visste dom inte det? säger Fanny förvånat. Hur trodde dom då att blommorna fick barn?

Kalle läser vidare.

De tre mindre bilderna visar i detalj hur könsdelarna ser ut och vad som finns inuti ett frö.

Plötsligt tittar Fanny upp och frågar: – Men vad var det ni skulle ta reda på? Vad var tävlingen?

– Vi skulle se hur många ställen som Linné var med på, alltså hur många bilder det var av honom.

– Det är väl bara en, säger Fanny. Eller är han på baksidan också? Titta där är golfbollen och getingen!

Kalle läser igen.

På sedelns andra sida ser vi ett bi som suger nektar i en blomma av arten midsommarblomster. På blommans ståndare syns pollenkorn. På biets ben har det fastnat pollen. På detta sätt kan insekten befrukta blomman genom att den hjälper till att föra pollen från ståndare till pistill.

Det man ser till vänster som ett stort klot är ett förstorat pollenkorn med pollenslang.

– Men vad är det där i hörnet, frågar Fanny. Är Linné där då?

Det sexkantiga mönstret visar dels hur ett fasettöga ser ut men också hur cellerna i en bikupa är uppbyggda.

– Mysko var ett bra ord, för den där affischen handlar ju om den gamla hundralappen. Den nya är det ju varken Linné eller blommor på!

Och förresten. Var kunde man mer hitta Linné på den gamla hundralappen?

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

29

Biologi-Forsok ny.indd 29

2017-12-04 13:19

VÄXTER

Kommentarer till berättelsen ”Vad gör Linne på gamla hundralappen?” handlar om en av Sveriges mest berömda vetenskapsmän, Carl von Linné. Alldeles till höger kunde man läsa årtalet och delar av titeln på hans banbrytande avhandling från 1729, Praeludia Sponsalorium Plantarum.

I blommans inre fann han ståndare (B) som var av hankön och pistillen (A) av honkön, med märke (Y) samt fruktämne (움).

Resultatet av den sexuella befruktningen blir ett frö. Det är alltså blommans avkomma.

Inne i fröet finns både grodd (K) och näring (M).

När ett pollenkorn fastnat på pistillens märke växer det ut en mikroskopiskt tunn pollenslang ner mot fruktämnet och den äggcell som finns där. Då pollenslangen nått fram till ägget förs två spermier ned genom slangen. En av spermierna befruktar ägget och den andra kommer att tillsammans med en annan cell i fruktämnet ge upphov till det som kallas frövita.

Skogsbingel, som växten på sedeln heter, är en s.k. tvåbyggare. Den har enkönade blommor på olika individer. Det finns även de som har enkönade blommor på samma individ, t.ex. brännässla.

Penningört finns det en växt som heter, men den är konstigt nog inte med på sedeln.

PS. Hur många Linné det finns på sedeln?

För att Kalle skulle kunna lösa uppgiften hade han behövt ett äkta exemplar av den gamla hundralappen. Hade han då hittat vattenstämpeln skulle han sett en bild till av Linné. Även på den nya hundralappen går det att hitta en vattenstämpel. Men då är det en bild av Greta Garbo man ser.

30

Biologi-Forsok ny.indd 30

2017-12-04 13:23

VÄXTER

Fakta om växter För närvarande känner man till ca 1/2 miljon olika växtarter i hela världen. I detta gigantiska växtrike finner man oerhörda variationer och olikheter, från de allra minsta mikroskopiska algerna till de jättelika Redwoodträden. Det finns växter anpassade till liv i extrem kyla eller värme, växter vars frön tål skogsbränder eller blommor vars stank kan kännas i flera kilometer.

Växternas indelning Växternas rike är sorterat på följande sätt i undergrupper.

Fröväxter

Ormbunkar

Fröväxter VÄXTER

Mossor Sporväxter

Alger

SVAMPAR

Lavar

Svampar

Lägg märke till att svamparna inte längre räknas som växter. De har fått bilda ett eget rike.

De första växterna som utvecklades på jorden var primitiva s.k. grönalger. Dessa lever i vatten och tros ha gjort entré för ca 1 500 miljoner år sedan. För 500 miljoner år sedan dyker de första landväxterna upp. De växterna är mer komplicerat uppbyggda utifrån de helt andra krav som ställs för ett liv på land. De måste innehålla rör för transport av vatten och närsalter. Att de blev framgångsrika och fick stor utbredning finner vi bevis för i de lager av kol som bildats av de stora skogarna av jättelika ormbunkar från karbontiden för 360–290 miljoner år sedan (karbon = kol). Dessa växter fortplantade sig inte med frön utan med sporer, precis som deras släktingar i dag.

Den modernaste typen av växter, den mest framgångsrika och den som innehåller flest arter är fröväxterna. De tidigaste exemplen (350 miljoner år sedan) var s.k. nakenfröiga, alltså som våra barrträd med kottar där fröet ligger oskyddat. Blomväxterna, som är den allra största gruppen i växtriket, har blommor och de frön som bildas efter befruktningen ligger skyddade i en frukt.

31

Biologi-Forsok.indd 31

12-09-10 11.10.09

VÄXTER

Linnés sexualsystem När vi sorterar och examinerar växter använder vi oftast det s.k. sexualsystem som lanserades av Carl von Linné på 1700-talet. (Se berättelsen och kommentarer s. 30.)

Linné samlade, beskrev och avbildade olika växter så att det skulle gå lättare att skilja dem från varandra. Han lade grunden till den växtsystematik vi använder än i dag.

Linné samlade och beskrev inte bara olika växter utan han tittade mycket noggrant in i blommans inre och beskrev alla smådelar han hittade där. Det absolut mest betydelsefulla med hans upptäckter handlade just om blommans delar. Han påstod att växterna liksom djur och människor är av två kön.

Det system att sortera växter efter som Linné lanserade bygger i korta ordalag på att man räknar de olika könsdelarna i blomman och sorterar dem sedan efter antalet i olika familjer. För att finna ett enkelt sätt att namnge alla levande organismer som kunde användas över hela världen gav han dem namn på latin. Först står familjenamnet och detta följs av artnamnet.

Ex. Anemone nemorosa = vitsippa, eller Rubus idaeus = hallon och Rubus chamaemorus = hjortron, vilket visar att de två sistnämnda är nära släkt.

En växts livscykel I kursplanen i biologi för grundskolan står det som ett mål för åk 5 att eleverna ska kunna ge exempel på livscykler hos några växter (och djur). Med detta menas följande:

 Blomman pollineras av ett bi.

 Fröet gror till en ny växt, med ny blomma.

 Från ett pollenkorn växer en s.k. pollenslang ner till fruktämnet. Genom slangen förs spermier som befruktar äggcellen.

 De färdiga fröna sprids på olika sätt.

32

Biologi-Forsok.indd 32

12-09-10 11.10.10

VÄXTER

Fotosyntesen – hur växter växer Bilden visar hur fotosyntesen går till och ger exempel på hur organismer (växter och djur) samspelar med varandra och ingår i vad man kallar olika kretslopp.

Det här är ett sätt att göra sig en bild av förhållandet mellan växter och djur. När djuren har ätit maten och den använts som bränsle bildas en ”avgas” eller restprodukt som heter koldioxid. Det är en gas som vi andas ut. Denna gas används av växterna i tillverkningen av det som blir vår mat (kolet i koldioxiden och vatten blir till kolhydrater). Växterna andas ut syrgas, vilket ju är bra för oss och djuren. Och så går det runt runt som i ett kretslopp.

Ord och begrepp Art = med art menas att två växter (eller djur) som är av samma art kan få avkomma (barn) som i sin tur kan få avkomma (barn).

Vissa djur t.ex. häst och åsna kan få barn med varandra men dessa barn är sterila dvs. en mula eller mulåsna kan inte få barn. Därför menar man att häst och åsna är olika arter.

Närsalter = energifattiga ämnen som finns lösta (som joner) i vattnet i marken. En del av dessa ämnen är mycket viktiga för växten. Dit hör t.ex. järn, kväve, kalium, fosfor, magnesium. Dessa ämnen ingår i bondens konstgödsel, eftersom de har avgörande betydelse för hur växten kommer att växa. Den växtnäring som man kan köpa till krukväxter innehåller också närsalter.

Celler = från latin (rum). Tittar man på en lite större växt i mikroskop ser man att den är uppbyggd av många små celler. De minsta algerna kan bestå av en enda cell.

Växter kan alltså vara encelliga eller flercelliga.

En viktig skillnad mellan djurens celler och växternas celler är att växtcellerna har en stödjande vägg av cellulosa samt att de innehåller klorofyll.

33

Biologi-Forsok.indd 33

12-09-10 11.10.10

VÄXTER

5. Stjälken Du behöver:

en vit blomma hushållsfärg (röd eller grön) en vid glasburk vatten sax

1.

Fyll glasburken till hälften med vatten.

2.

Färga vattnet med ca 20 droppar hushållsfärg.

3.

Sätt ned en vit blomma i burken och klipp av det nedersta av stjälken under vattenytan.

4.

Vad tror du kommer att hända?

5.

Ställ blomman där det är ljust och varmt.

Vänta drygt ett dygn.

6.

Rita hur det blev. Varför blev det så, tror du?

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

42

Biologi-Forsok.indd 42

12-09-10 11.10.20

Växter • Lärarsida

5. Stjälken Mål: att undersöka stjälkens funktion Tips vid genomförandet: Det fungerar bra med t.ex. prästkrage eller vitsippa men pröva gärna lite olika växter. Är det inte säsong för vilda växter kan man köpa snittblommor. De behöver inte vara vita. Att färga om gula tulpaner är väldigt roligt.

Varför man ska snitta stjälken under vattenytan? Jo, det förhindrar att luft kommer in i de rör som transporterar vattnet. Kapar man blommorna i luften kan luftproppar hindra vattnet från att komma fram och då håller sig blomman inte lika länge.

En lupp kan avslöja intressanta detaljer på blomman.

Förväntat resultat: Efter ungefär ett dygn börjar blomman att ändra färg. Ett tvärsnitt genom stammen visar att färgen syns som punkter. Vi ser att färgen i vattnet transporterats från burken upp genom stjälken och ut till blomman.

Förklaring: Med rötterna suger växterna vatten ur marken. Växtens stjälk, eller stam som det också heter, innehåller tunna rör eller ledningar (kärl) som transporterar vattnet vidare. Det är den s.k. kapillärkraften som gör att vattnet liksom kan klättra upp genom stjälken.

Löst i vattnet som rinner i ledningarna finns de ämnen, närsalter, Inne i stjälken som växten behöver för att växa (kalium, kväve, fosfor, magnesium, finns tunna rör. järn, svavel). På bladen finns små hål eller öppningar (klyvöppningar).

När solen lyser på bladen kommer vattnet att dunsta genom dessa öppningar. Växten svettas ut vattnet men näringsämnena stannar kvar. En björk kan svettas 500 liter en riktigt solig dag. När vatten dunstar från bladen sugs nytt vatten in i rötterna och på så sätt pumpas ständigt nytt vatten upp genom växten.

I alla levande organismer måste olika ämnen transporteras.

I en människa sköter blodomloppet transporten av näringsämnen m.m.

Människan har ett slutet system, där hjärtat pumpar runt en i kroppen instängd mängd blod.

Växten har inget instängt blod. Den är i stället som en fontän som pumpar vatten från marken och sprutar ut den som vattenånga i luften. Växten har inget hjärta som pump.

Det är avdunstningen från bladen och kapillärkraften i stammen som sköter transporten.

Fler stjälk-försök: Köp en vit nejlika och gör i ordning två burkar med olika färgat vatten. Skär ett snitt längs med stjälken så att den bli tvådelad och sätt en del i varje burk. (Blomman får två färger.)

43

Biologi-Forsok.indd 43

12-09-10 11.10.21

DJUR

5. Masken Du behöver:

en daggmask lupp eller förstoringsglas ett A4-papper ett glas med lite vatten

1.

Vik upp kanterna på papperet så att det blir som en liten hage för masken att vara i.

2.

Skriv frågor om sådant du vill veta om masken.

Doppa fingret i vattnet och fukta din mask lite då och då!

3.

Titta mycket noga på din mask och försök att undersöka de saker du undrar över.

4.

Skriv och rita om din mask.

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

80

Biologi-Forsok.indd 80

12-09-10 11.10.51

djur • Lärarsida

5. Masken Mål: att väcka intresse och undersöka ett djur från närmiljön, att ställa frågor och undersöka Tips vid genomförandet: Hämta maskar från närmaste kompost eller lövhög. En masonit-skiva direkt på marken drar till sig daggmaskar inom ett dygn eller två. Se till att barnen behandlar maskarna varsamt. Det brukar i och för sig sällan bli ett problem, maskarna blir oftast ömt vårdade.

Uppmuntra eleverna till att ställa frågor och själva försöka komma på hur de kan göra enkla undersökningar. (Se även inledningen s. 13, om att ställa rätt frågor.) Finns det någon kompostspecialist i närheten, så använd denna person som bollplank.

Förväntat resultat: Här är några exempel på frågor och lite om vad och hur man kan undersöka. Trivs masken bäst i ljus eller mörker?

(Liggande Pet-flaska, där ena halvan gjorts mörk. Maskar föredrar mörker.)

Torrt eller fuktigt, vad väljer den? (Pet-flaskan igen, halva med blöt jord, halva med torr. Daggmasken andas genom huden och den måste hållas fuktig.)

Kan masken känna smak? (Använd pensel och vatten med lite citron eller salt i = surt, salt. Måla ringar runt masken och se om den undviker något av hindren. Den undviker surt.)

Hur lång? Linjal fungerar på våra svenska arter, men måttband behövdes för att mäta världsrekordet i Sydafrika 1937. Den masken var 6,7 meter.

Hur fort kryper den på en timme? (Mät! Hur många cm/minut, räkna om till km/timme.)

Har den fram- och bakända? (ja) Undersök hur den kryper. (Den drar ihop sig, sträcker sig.)

Har den ovan- och undersida? (Vänd på den. Den vill vara åt ett håll.)

Förklaring: Så här ser en daggmask ut i genomskärning.

Den lite tjockare delen som kallas gördeln blir slemmig vid parningen. Daggmasken är hermafrodit, alltså både hane och hona samtidigt. Två maskar måste det ändå vara som parar sig för att det ska bli nya maskar. Äggen skyddas av slemmet i gördeln.

Utan att ha en egentlig hjärna kan den ändå med sitt nervsystem känna smärta, reagera på ljus och kemiska förändringar (surhetsgrad, ämnen i jorden).

Den andas genom huden och kan faktiskt leva i vatten. De maskar som efter ett regn ser ut att ha drunknat ovan jord har dödats av solens ultravioletta strålning som de inte tål. De små borsten, som man kan höra raspandet av när masken kryper på ett papper, hjälper till när masken drar sig fram genom jorden. De kan också spjärna emot när en fågel försöker rycka en mask ur marken.

Arbeta vidare: Se under Fler experiment s. 93 samt Maskariet i Bygghörnan s. 22.

81

Biologi-Forsok.indd 81

12-09-10 11.10.51

DJUR

9. Vilken fågel klarar vinterkylan bäst?

Läs det här först: Många fåglar lämnar Sverige under vintern. För att överleva flyttar de ifrån kyla och matbrist. Det är en farofylld färd. En del fåglar väljer att stanna.

Men hur klarar de som stannar den starka kylan?

Här är tre olika stora fåglar.

Vilken håller värmen bäst? Vad tror du?

Du behöver: tre olika stora flaskor eller burkar av glas eller plast med lock, varmt vatten, termometer, kylskåp eller kallt väder 1.

Fyll flaskorna eller burkarna med 45 gradigt vatten (= fåglars kroppstemperatur).

Mät temperaturen noga.

2.

Ställ in dem i kylskåpet med locket på.

Mät temperaturen efter 5 minuter och anteckna.

3.

Mät igen efter ytterligare 5 minuter.

4.

Hur blev det? Vilken fågel klarar kylan bäst?

Redovisa resultatet i ord och bild.

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

88

Biologi-Forsok.indd 88

12-09-10 11.10.55

DJUR • LÄRARSIDA

9. Vilken fågel klarar vinterkylan bäst? (Ett vintertest) Mål: att undersöka hur en fågels storlek påverkar hur den kan hålla värmen Tips vid genomförandet: Om eleverna är vana att planera och utföra experiment kan du ge dem problemet och låta dem utforma undersökningen själva. Det går att göra en enkel tabell av resultatet.

Förväntat resultat: Det visar sig att de mycket små ”fåglarna” har svårt att hålla värmen dvs. den minsta burken tappar värmen fortast. Detta stämmer också med verkligheten för fåglarna.

Förklaring: En liten kropp utstrålar mer energi per volym än en stor. Man kan säga att den lilla har mer kroppsyta per kroppsvolym. Det lilla den har instängt har så att säga ett relativt sett större skal än vad ett stort djur har.

De fåglar som stannar i Sverige över vintern måste äta rejält om de ska kunna hålla kroppstemperaturen när det är som kallast. Eftersom en liten fågel tappar värme lättare än en stor är småfåglar extra hårt pressade att skaffa mat. En liten kungsfågel måste äta 15 gram, alltså tre gånger sin vikt, för att klara en natt med –10 grader. Det motsvarar att den måste hitta ett småkryp att äta var 15 sekund under dagen.

Att arbeta vidare: Blir det någon skillnad om flera små fåglar sätter sig tätt tillsammans? Fyll ett antal plastburkar med kroppsvarmt vatten. Gör ett litet hål i locket för termometern och mät temperaturen noga. Ställ burkarna kallt, några ihop tätt intill varandra och en ensam. Undersök hur temperaturen sjunker i en ensam liten burk och jämför med tio som kurat ihop sig. Exempel på fåglar som spar energi på det sättet är stjärtmes och blåmes. Blåmesarna använder ibland holkarna till detta, så därför bör man inte tömma holkarna förrän på vårvintern.

Resultat: Om många fåglar kryper ihop bildar de en större kropp och sparar på så sätt på energin.

Mer: Undersök vad som händer om en fågel burrar upp sig. Klä på några lika stora flaskor olika fluffiga kläder. Undersök i vilken flaska temperaturen sjunker snabbast. Det visar sig att de fåglar som burrat upp sig klarar testet bäst (luft leder värme dåligt).

Mer om detta i Persson: Försök med Fysik s. 82–83.

89

Biologi-Forsok ny.indd 89

2017-12-04 13:27

MÄNNISKOKROPPEN

Fakta om människokroppen Att få ihop det till en helhet Kroppen är uppbyggd av olika organsystem. Lungor som sköter andning, blodet som transporterar, muskler som gör att vi kan röra oss. Delar och system som har sina speciella funktioner i helheten.

Skelettet Ger stadga, skydd och tillverkar röda blodkroppar.

Musklerna Håller ihop skelettet och gör så att vi kan röra oss.

105

Biologi-Forsok.indd 105

12-09-10 11.11.06

MÄNNISKOKROPPEN

Andningsapparaten I lungorna hämtar blodet syre till förbränningen i kroppens alla celler. Där lämnas också koldioxid som är den avgas vi andas ut.

Matspjälkningen Sönderdelar maten till små delar som blodet kan forsla ut till förbränningen i kroppens alla celler.

106

Biologi-Forsok.indd 106

12-09-10 11.11.07

MÄNNISKOKROPPEN

Blodomloppet Transport av syre, näring och avfall. I blodet finns även kroppens inre försvar mot sjukdomar. Också hormoner transporteras av blodet.

Nervsystemet I nervsystemet samordnas kroppens olika organsystem. Sinnesorganen känner av och rapporterar förändringar i vår omgivning.

Organen är i sin tur uppbyggda av små celler (latin = små rum). Det är så små att de är svåra att titta på i mikroskop. Även om cellerna ser lite olika ut består de av samma smådelar.

107

Biologi-Forsok.indd 107

12-09-10 11.11.08

MÄNNISKOKROPPEN

1. Hur rör det sig inuti?

1.

Rör dig på det ställe där pilarna visar.

2.

Genom att bara röra den led som pilen pekar på, ska du nu försöka plocka upp din penna.

Skriv ditt namn!

Pröva med båda händerna (en i taget!)

3.

Peka på skelettbilden och be en kamrat röra sig där du pekar.

Visa för de andra i klassen.

Kopiering tillåten Försök med biologi © Hans Persson och Liber AB

108

Biologi-Forsok.indd 108

12-09-10 11.11.09

människokroppen • Lärarsida

1. Hur rör det sig inuti?

Mål: att koppla bilder av skelettet till benen i den egna kroppen Tips vid genomförandet: Denna enkla övning kan vara en av flera stationer där elever undersöker kroppen.

Be eleverna formulera frågor om skelett och ben. Varför har man ett skelett? Hur många ben finns det i kroppen? (ca 200) Vilket är störst? (lårben längst) Minst? (benen i örat, hörselbenen) Varför har man revben? (Skyddar de inre organen i bröstkorgen men gör det ändå möjligt att andas) Hur kan man växa, benen är ju så hårda? (hos nyfödda är de mjukare) Varför ser en dödskalle ut som den gör? (hålen för näsan, ögonen) Förväntat resultat: De tre pilarna pekar mot fotleden, mot käken och mot yttre fingerleden.

Uppgift 2, om att plocka upp pennan och skriva sitt namn genom att bara röra tumleden, är inte så lätt. Men det går!

Förklaring: Skelettet har flera olika uppgifter. Att ge stadga, att skydda (hjärna/ryggmärg) och att tillverka röda blodkroppar. Inne i benen finns något som heter benmärg. I denna bildas de röda blodkropparna.

Extra övning: För att benen i skelettet ska kunna röras sitter de fogade till varandra med olika typer av leder. Det är ledbanden som håller benen på plats.

Det finns kulleder och gångjärnsleder. Var i kroppen finns de olika typerna? Känn efter och pröva!

109

Biologi-Forsok.indd 109

12-09-10 11.11.10

Register akvarium 163 alg 87, 157 algblomning 157 allätare 159, 161 anatomi 140 andning 106, 111 anpassning 71 arbetsgång 11 Aristoteles 97 art 33, 62, 97, 172 atom 146, 171 avdunstning 43, 45, 148 Beaumont, William 104 befruktning 30, 49 blinda fläcken 117 blodkropp 109 blodomlopp 107, 113, 141 blomma 30, 32, 49

gas 63, 123 genmanipulation 63 giftalger 157 gifter 161 grundämne 171 gödning 157 Harvey, William 141 Helmont, Jan Baptiste van 63 herbarium 39 Hippokrates 139 hjärna 134 hjärta 113 hud 127 hypotes 11 hörsel 121 idéhistoria 24, 62, 97, 139, 170 indikator 132 insekter 79, 85

cell 33, 107 da Vinci, Leonardo 140 daggmask 81 Darwin, Charles 71, 172 diatecram 87 dissektion 91, 140 djurart 97 djurriket 68, 70, 99 dokumentation 14, 20 ekosystem 155 energi 89, 115, 147, 161 evolution 71, 172 examinationsnyckel 41, 79 experiment, olika typer 9 fair testing 12, 53 fisk 91 flora 35, 41 foderblad 49 fortplantning 49, 68, 79 fotosyntes 33, 63, 68 frukt 55 fruktämne 30 frågemetodik 13 frö 32, 53, 55 fröspridning 55 förbränning 55, 106, 115 förförståelse 15, 35 förvandling 79, 96 Galenos 139 Galilei, Galileo 171

kalori 115 kapillärkraft 43 klorofyll 33, 68 klyvöppning 43, 45 koldioxid 33, 63, 106, 111, 147 kolhydrat 33 kompost 148 konsument 68, 159 Kopernikus 171 kretslopp 33, 143 kronblad 49 kräftdjur 83 kvicksilver 161 känselcell 127 latin 62, 99 Lavoisier 171 leder 109 Linné, Carl von 28, 30, 32, 62, 99 livscykel 32, 49, 51, 96 ljud 121, 133 lukt 123 lunga 106, 111 maskarium 22 materia 146, 171 matspjälkning 104, 106 medicinalväxt 62 medicinman 139 mikroorganism 155 mikroskop 21, 98 molekyl 146, 147

muskler 105 myra 85 naturligt urval 71 nedbrytare 145, 147, 153, 157 nektar 49 nervsignal 131 nervsystem 107 näring 30, 33, 157 näringskedja 68, 144, 159, 161 näringspyramid 161 näringsväv 144, 161 närsalter 33, 43, 47 observationer 11 periodiska systemet 171 pistill 30, 49 plankton 87, 157 planktonhåv 22 pollen 32 pollinering 32 producent 68, 159 puls 113 reaktionstid 131 redovisning 14, 20 rot 47 rovdjur 68, 159, 161 ryggradsdjur 70 ryggradslösa djur 70 sexualsystem 32 skelett 105, 109 smak 125 spindel 75 stam 43 stjälk 43 ståndare 30, 49 syn 117 synvilla 119 syre 33, 106, 107, 111, 113 systematik 31, 35, 62, 70, 73, 79 vegetarian 68, 161 Vesalius, Andreas 140 växtpress 39 växtriket 31, 37, 62 växtätare 159, 161 ögat 117 örat 121

176

Biologi-Forsok.indd 176

2014-11-27 16:24

FÖRSÖK MED BIOLOGI är en bok med det mesta som läraren behöver för den första biologiundervisningen för elever i åldrarna 7–12 år.

Boken är fylld med roliga och spännande experiment och försök där eleverna får lära sig grundläggande biologiska fenomen och samband.

Här finns allt som hjälper eleverna att nå de kunskaper som kursplanen föreskriver.

En del av övningarna passar bäst utomhus, men de flesta kan man utmärkt väl göra i ett vanligt klassrum.

Varje kapitel byggs upp från det allra enklaste till det lite svårare.

I FÖRSÖK MED BIOLOGI finns mängder av arbetsblad för kopiering, och lärarsidor med tydliga instruktioner, förklaringar, bilder och fakta.

Författaren, Hans Persson, är lärare med lång erfarenhet av att undervisa både yngre och lite äldre barn. Han är också verksam som utbildare och fortbildare av lärare.

Hans Persson har även skrivit böckerna Försök med Fysik, Försök med Kemi, Försök med Matematik, Försök med NO 1–3, Nyfiken på naturvetenskap samt Boken om Fysik och kemi.

Best.nr 47-10207-5 Tryck.nr 47-10207-5-04

Biologi Cover.indd 2

2017-09-13 09:16