9789144104331

Rehabiliteringsvetenskap Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv

Redak törer

Jan Ekholm Lotta Vahlne Westerhäll Alf Bergroth Kristina Schüldt Ekholm

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 32242 ISBN 978-91-44-10433-1 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2015 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Dimograf, Poland 2015

INNEHÅLL

Författarpresentation 9 Förord till tredje omarbetade upplagan 13 Förord till andra omarbetade upplagan 15 Förord till första upplagan 17 Förkortningslista 19 1 Introduktion 21 2 Allmänt om rehabiliteringsaktörerna 27

Referenser 29 3 Rehabiliteringsaktörernas ansvarsområden 31

Medicinsk rehabilitering 31 Social rehabilitering 32 Yrkesinriktad rehabilitering 32 Arbetslivsinriktad rehabilitering 34 Referenser 35 4 Sjukskrivning – ett komplext fenomen 37

Inledning 37 Fluktuationer i sjukfrånvaron 37 Regionala skillnader i sjukskrivning 41 Sjukskrivning i samspel med andra ersättningssystem 42 Sjukfrånvaro och arbetslivsinriktad rehabilitering 43 Referenser 44

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

3

Innehåll

5 Bakomliggande principer 45

Principen om arbetslinjen 45 Principen om tidiga insatser 46 Principen om helhetssynen 48 Principen om renodling 50 Principen om samordning och samverkan 50 Referenser 52 6 Arbetsgivarens ansvar för förebyggande åtgärder 53

Referenser 56 7 Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter i rehabiliteringsprocessen 59

Företagshälsovård 66 Referenser 67 8 Försäkringskassans ansvar och skyldigheter i rehabiliteringsprocessen 69

Försäkringskassans rehabiliteringsansvar 69 Försäkringskassans ansvar för rehabiliteringsåtgärder 71 9 Individens skyldigheter i rehabiliteringsprocessen 75

Innehållet i skyldigheterna 75 Vägran att delta i rehabilitering 77 Referenser 79 10 Individens rätt till rehabiliteringsåtgärder och ersättningar vid rehabilitering 81

Rätten till rehabilitering 81 Rätten till ersättning vid rehabilitering 84 Referenser 91 11 Landstingens respektive kommunernas ansvar och skyldigheter i rehabiliteringsprocessen 93

4

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

12 Funktionstillstånd och funktionshinder i ett sjukfrånvaroperspektiv 95

Varför är funktionstillstånd som begrepp viktigt i samband med sjukfrånvaro? 95 Struktur för kategorisering av funktionstillstånd och funktionshinder 95 Definitioner av begrepp som används inom ICF 96 Översikt över ICF-komponenter 97 Funktionstillstånd och funktionshinder som modell 99 Exempel på användning 100 Referenser 104 13 Aktivitets- och arbetsförmåga i ett medicinskt perspektiv 107

Principiella synpunkter på arbetsförmåga i ett medicinskt perspektiv 107 Metodik för att bedöma arbetsförmåga i medicinsk verksamhet 108 Arbetsförmågebedömning vid medicinsk klinisk verksamhet 113 Arbetsprövning med medicinsk uppföljning och utvärdering 115 Intyg och utlåtanden om diagnos, funktionsnedsättningar, aktivitetsbegränsningar och arbetsförmåga i ett medicinskt perspektiv 116 Referenser 118 14 Sjukdom och arbetsoförmåga i ett försäkringsrättsligt perspektiv 123

Begreppen arbetsoförmåga på grund av sjukdom i rättskällorna 123 Begreppen arbetsoförmåga på grund av sjukdom i Försäkringskassans normering 130 Referenser 133 15 Faktorer av betydelse för rehabiliteringens resultat 135

Allmänt om hindrande och underlättande faktorer vid arbetslivsinriktad rehabilitering 135 Avslutande kommentar 141 Referenser 142

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

5

Innehåll

16 Samverkan i rehabilitering 145

Bakgrund 145 Motiv för samverkan 147 Hinder för samverkan 148 Organisering av samverkan 150 Struktur för samverkan 151 Kultur för samverkan 153 Försöksverksamheter inom rehabiliteringsområdet 154 Lagstiftningen om finansiell samordning 158 Samverkan i de nordiska länderna 160 Referenser 162 17 Rehabiliteringsmodeller 165

Introduktion 165 En samverkansmodell med systematiserade flerpartssamtal 166 En kombinationsmodell – systematiserade flerpartssamtal i rehabiliteringsgrupp i kombination med personlig stödperson 177 Supported employment 179 Återhämtningsmodellen 183 ”Förrehabilitering” på folkhögskola som rehabiliteringsmodell 185 Referenser 189 18 Case management 193

Bakgrund 193 Begreppet Case management 194 Case management-modeller 195 Strengths Model 197 Grupphandledning 204 Forskning 204 Referenser 206

6

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

19 Ekonomiska aspekter på rehabilitering 209

Rehabiliteringsekonomi på individnivå 209 Nya regler och jobbskatteavdrag 214 Rehabiliteringsekonomi på organisationsnivå 215 Rehabiliteringsekonomi på samhällsnivå 218 Referenser 224 20 Ersättning vid rehabilitering inom EU 227

Inledning 227 Rätten till fri rörlighet för personer inom EU 228 Rätten till fri rörlighet av tjänster inom EU 230 Vårt konstruerade fall 234 21 Slutkommentarer 237

Referenser 243 Litteraturförteckning 245 Statens offentliga utredningar 245 Sveriges författningssamling 247 Propositioner 247 Departementspromemorier 248 Övriga referenser 248 Sakregister 265

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

7

FÖRFAT TARPRESENTATION

Jan Ekholm är professor emeritus i Rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet, Stockholm. Han var tidigare överläkare och klinikchef för Rehabiliterings­medicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och är efter omorganisation verksam vid Karolinska Institutets avd. för Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Danderyds­universitetssjukhus, där den sammanslagna Rehabiliterings­ medicinska Universitets­k liniken Stockholm är placerad. Han har erfarenhet av försäkrings­medicin, både som forskare och praktiskt som medicinsk rådgivare vid Försäkringskassan. Han har lång erfarenhet av ”scientific ­publishing”, bland annat som ordförande för stiftelsen Rehabiliterings­ information, som ger ut den internationella Journal of Rehabilitation Medicine och är aktiv inom rehabiliteringsområdets Europeiska vetenskaps­ organisationer. Han är forskningsaktiv inom ’rehabilitering till arbete’, ’långvariga smärttillstånd’ och ’human functioning science’.

Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med inriktning på socialrätt vid juridiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Hon har varit forskningsverksam inom den svenska och EGrättsliga socialförsäkringsrätten, den medicinska rätten och den rättsliga regleringen av socialtjänsten och har drivit flera forskningsprojekt inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Hennes senaste publikationer på detta område är Arbets(o)förmåga i ett mångdisciplinärt perspektiv (red.) 2008, Kulturen och hälsan (red.) 2009 och Läkarintyget i sjukförsäkrings­processen – styrning, legitimitet och bevisning 2009. Hon är nu forskningsverksam med frågor rörande psykiatrisk tvångsvård, bl.a. suicidnärhet i ett rättsligt perspektiv. Hon kom under hösten 2014 ut med boken Suicidnärhet – medi© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

9

Författarpresentation

cinsk vård och behandling i ett rättsligt perspektiv på Studentlitteratur. Hon kommer under våren 2015 ut med boken Svensk patientlagstiftning. Lärobok om patienters ”rätt” i hälso- och sjukvården på Santérus förlag.

Alf Bergroth är professor emeritus i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, där han tagit initiativ till utbildningsprogrammet i rehabiliteringsvetenskap. Han har också varit initiativtagare till forskning och forskarutbildning i ämnet rehabiliteringsvetenskap. Han har tidigare arbetat som forsknings- och utvecklingschef vid Försäkringskassan i Stockholms län.

Han har ett ”brinnande” intresse för kopplingen teori – praktik som bl.a. resulterade i Socialförsäkringsstämman, som ägde rum vartannat år åren 1991–1999. Han har under åren 2005–2009 varit verksam som professor vid Högskolen i Nord-Trondelag, Norge.

Kristina Schüldt Ekholm är professor emerita i Rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Hon var tidigare universitetslektor och studierektor för ämnesområdet Rehabiliteringsmedicin vid Karolinska Institutet, initialt i kombination med bitr. överläkartjänst på Karolinska Sjukhuset i Solna och därefter med överläkartjänst på Rehabiliteringsmedicinska Universitets­ kliniken Stockholm, Danderyds universitetssjukhus, Stockholm. Hon har lång erfarenhet av kursledarskap och är forskningsaktiv inom området rehabilitering till arbete inklusive bedömning av funktionstillstånd, till exempel vid långvariga smärttillstånd och vid svåra brännskador.

Runo Axelsson är professor i health management vid Aalborgs universitet i Danmark. Han har tidigare varit professor i management vid Nordic School of Public Health (NHV) i Göteborg, samt professor i företagsekonomi med inriktning mot public management vid Uppsala universitet. Han har även arbetat praktiskt med managementfrågor, bland annat som sjukhusdirektör i Sundsvall och Malmö, samt universitetsdirektör i Umeå. Han har också haft ett flertal internationella uppdrag för EU och Världsbanken.

Sven-Uno Marnetoft är doktor i medicinsk vetenskap och docent i Rehabiliteringsvetenskap och disputerade 2000 vid Karolinska Institutet på en avhandling om arbetslivsinriktad rehabilitering för arbetslösa sjukskrivna.

Han forskar inom området rehabilitering och case management och har i 10

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

Författarpresentation

15 år varit verksam som lärare vid Mittuniversitetets utbildning i Rehabiliteringsvetenskap, bland annat som kursansvarig för master- och magister­ utbildningen och som doktorandhandledare. Han är council member of the European Federation for Research in Rehabilitation (EFRR). Han var tidigare yrkesverksam inom Försäkringskassan och har lång erfarenhet av dess rehabiliteringsarbete. Han är nu verksam med utbildningar i case management och arbetslivsinriktad rehabilitering.

John Selander är professor i Rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han disputerade 1999 vid Karolinska Institutet på en avhandling om arbetslivsinriktad rehabilitering och har sedan dess forskat inom området sjukskrivning och rehabilitering. Han är sedan länge verksam som forskningshandledare och lärare vid Mittuniversitetets utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå i Rehabiliteringsvetenskap.

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

11

KAPITEL 1

Introduktion

Föreliggande lärobok i rehabiliteringsvetenskap är författad av forskare från en rad olika discipliner. Vi menar att detta medför breda perspektiv och möjligheter till en helhetssyn på den omfattande och mångfacetterade problematik som rehabiliteringen utgör. Samtidigt medför de olika synsätten och metoderna att boken rent redaktionellt inte fullt ut präglas av den enhet som brukar vara vanlig i kurslitteratur av gängse snitt. Vi menar dock att detta är en fördel. Rehabiliteringsvetenskap är till sin natur mångdisciplinär och därför tjänar detta tillvägagångssätt ett pedagogiskt syfte. I det följande tecknar vi en bild av det synsätt som förenat oss och som legat till grund för färdigställandet av denna bok.

Vi utgår från att det inte finns några skarpa gränser mellan de olika vetenskapliga perspektiven. Låt oss illustrera detta med ett par exempel. Den upplevda (o)hälsan kan klassas som en medicinsk faktor, men den skulle lika väl kunnat redovisas som en psykologisk variabel. Bristen på resurser för medicinsk rehabilitering kan räknas som en medicinsk variabel, men skulle lika väl kunnat hamna bland sociala (organisatoriska) faktorer. Denna överlappning mellan disciplinerna blir särskilt tydlig när det gäller de rättsliga faktorerna. Arbetsmiljölagen utgår från att arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende och att starkt styrt arbete skall undvikas. Denna överlappning är vid närmare eftertanke tämligen självklar. I lagstiftning försöker man ju förebygga sådana förhållanden som enligt forskning eller vardaglig erfarenhet kan leda till att människor slås ut från arbetsmarknaden eller förhindra återgång i arbete.

Om lagstiftning eller andra regelverk har avsedd verkan beror på om de regler som slås fast verkligen är välgrundade. Det kan ju vara så att de bygger på föråldrad eller missvisande kunskap. Minst lika viktigt är förstås i vad © F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

21

1 Introduktion

mån reglerna verkligen följs. Det finns lagregler och bestämmelser som skulle kunna bidra till att minska långtidssjukskrivning, men där problemet är att bestämmelserna inte följs av olika skäl. Det rättsliga perspektivet utmärks av att i första hand vara inriktat på regler för handlandet, medan de andra perspektiven inriktar sig på konsekvenserna av vissa förhållanden och inte minst av olika slags åtgärder. Här finns således ett komplementärt förhållande mellan disciplinerna.

Om en person som förvärvsarbetar tvingas lämna arbetslivet av en eller annan anledning, innebär detta att vederbörandes handlingsutrymme krymper. Möjligheterna att stanna kvar i arbete försvinner eller minskar kraftigt. Om personen, till exempel genom rehabiliterande åtgärder eller anpassning av arbetsplatsen, får ökade möjligheter att stanna kvar i arbete, så kan vi konstatera att handlingsutrymmet på nytt har ökat. Detta gäller oavsett om personen föredrar att förvärvsarbeta eller inte. Om någon skulle föredra att lämna arbetslivet i stället för att fortsätta förvärvsarbeta, så kan visserligen det ökade handlingsutrymmet vara ointressant för vederbörande, men för rehabiliteringsaktörerna blir det då angeläget att försöka motivera personen att stanna kvar i arbetslivet.

Ett liknande resonemang kan naturligtvis föras rörande en person som står utan arbete. Dennes handlingsutrymme påverkas om möjligheterna att återgå i arbete främjas respektive minskar. Vare sig personen i utgångs­ läget förvärvsarbetar eller inte, har vårt intresse fokuserats på möjligheterna att förvärvsarbeta. Det är tämligen självklart, eftersom arbetslinjen är den förhärskande ideologin och eftersom rehabilitering sysslar med att återföra (eller behålla) människor i arbete. Samhällsutvecklingen har dock periodvis och för vissa resurssvaga grupper inneburit minskade möjligheter till arbete på den konkurrensutsatta marknaden. För att de som slås ut i konkurrensen om jobben skall få sin försörjning tryggad i välfärdssamhället har social­ politiken fått inriktas på att öka möjligheterna till alternativ försörjning i form av till exempel sjukersättning. Detta har lett till stigande kostnader och olika försök att hejda kostnadsutvecklingen.

Sedan vi nu översiktligt beskrivit forskningsfältet kan det vara på sin plats att likaså översiktligt ange vad olika vetenskapliga discipliner kan tänkas bidra med för slags kunskap. Det gör vi i tabell 1.1.

22

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Introduktion Tabell 1.1 En analysram för mångvetenskaplig forskning om rehabilitering till arbete.

Nivå

Faktorer (urval)

Vetenskap

1 Internationell

Ekonomiska konjunkturer

Nationalekonomi

2 Nationell

Efterfrågan på arbetskraft a) generellt b) områdesvis Alternativ till arbete a) formellt b) informellt Formellt regelverk, lagstiftning

Nationalekonomi, sociologi socialpolitik juridik

3 Myndighetsnivå

a) mellan myndigheter: Statskunskap, organisationsteori ­samverkansformer företagsekonomi, juridik b) inom myndigheter: effektivitet, rättstillämpning

4 Arbetsplatsnivå

Rekryterings-, personalpolitik

Företagsekonomi, psykologi, sociologi, medicin, ergonomi

5 Aktörsnivå

Klient, handläggare, arbetsgivare, arbetskamrater, läkare, behandlande personal m.fl.

(Social-)psykologi, socialt arbete, medicin

6 Familje- och nätverksnivå

Familj, släkt, vänner men även relationer på föregående nivå

Sociologi, socialt arbete

7 Individ (klient-) nivå

Funktionsförmåga Arbetsförmåga, motivation

Medicin, fysiologi, ergonomi, psykologi

Tabellen kräver en hel del kommentarer för att bli helt begriplig. Vi kan för det första förstå att analysramen kan framstå som en alltför stor kostym för den som vill studera arbetslivsinriktad rehabilitering. Kan det verkligen vara relevant att ha med en internationell nivå? Svaret är, att det finns skäl att tro att rehabiliteringsinsatserna är konjunkturberoende och att de inhemska konjunkturerna inte kan isoleras från vad som händer internationellt. Vi kan anta att de internationella konjunkturerna sätter ramar för den nationella efterfrågan på arbetskraft. En rimlig hypotes är att intresset för rehabilitering ökar när det är ont om arbetskraft och svalnar när konjunkturerna mattas.

En motsatt invändning är att det fattas viktiga faktorer i analysschemat.

Det håller vi gärna med om. Det finns möjligheter att komplettera med ytter© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

23

1 Introduktion

ligare faktorer, i den mån dessa antas vara av betydelse för vad som händer inom rehabiliteringsområdet.

En ytterligare invändning kan gälla valet av ”vetenskaplig tyngdpunkt” för de olika nivåerna. Även detta kan naturligtvis diskuteras. Observera dock att det här handlar om just var tyngdpunkten ligger. Detta är ett konstaterande och inte någon rekommendation. Tanken är inte att en viss disciplin skall monopolisera en viss typ av frågeställning, men att den i varje fall hittills har visat sig ha jämförelsevis mycket att bidra med inom ifrågavarande område.

Låt oss så kortfattat kommentera några av de faktorer som återfinns på olika nivåer. Vi har redan sagt något om de ekonomiska faktorerna. Det finns anledning att tro att efterfrågan på arbetskraft är av betydelse inte bara för den officiella politiken rörande rehabilitering utan också för de faktiska rehabiliteringsmöjligheterna. Det gäller inte bara efterfrågan totalt utan också inom olika delområden, såväl geografiskt som yrkesmässigt.

Att förekomsten av alternativ till arbete påverkar utslagningen av arbetskraft är ett rimligt antagande. Ett väl utbyggt socialförsäkringssystem på nationell nivå kan bidra till att människor behåller sin arbetsförmåga även när de ställs utan arbete. Samtidigt finns det de som menar att socialförsäkringssystemets utformning kan göra att en del människor väljer att stanna utanför arbetsmarknaden och hamnar i ”bidragsberoende”.

På myndighetsnivån antar vi att samverkan mellan myndigheter är av betydelse för rehabiliteringens resultat. Det gäller inte bara om samverkan förekommer eller inte utan även i vilka former den bedrivs. Man kan skilja mellan vad som händer mellan respektive inom myndigheter. I båda fallen är naturligtvis aspekterna effektivitet och rättssäkerhet relevanta.

Faktorer på nationell nivå ger i sin tur ramar för vad som händer på arbetsplatsnivå. Är det brist på arbetskraft, finns det anledning att tro att företagen är mindre ”nogräknade” i sin rekrytering av arbetskraft. En personal­politik som uppmärksammar personalens hälsosituation, till exempel genom företagshälsovård, kan bidra till en minskad utslagning av arbetskraft, något som förmodligen även gäller hanteringen av miljöproblem. Det är här fråga om ett förebyggande arbete.

När det gäller aktörsnivån avser analysen i första hand de sociala rollerna för de olika aktörerna och vad dessa innebär för samspelet dem emellan. De etablerade rollerna kan vara sådana att de gynnar eller missgynnar möjligheterna till samarbete mellan rollinnehavarna.

24

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

1 Introduktion

På familje- och nätverksnivå handlar det om relationer som kan verka stödjande i rehabiliteringen (i vissa fall motverkande), i första hand informella relationer inom familj och vänkrets. Men man vet att många klienter har mycket svaga informella nätverk och där kan också formellt engagerade aktörer komma att spela en betydande roll genom stödjande insatser.

På individnivån blir de personliga egenskaperna hos rollinnehavarna, i först hand klienten, av intresse. Vi möter här nyckelbegreppen funktionsförmåga, arbetsförmåga och motivation. Det medicinska området spelar en dominerande roll när det gäller begreppsbildningen på denna nivå.

Vi försöker att kombinera kunskaperna från olika vetenskapliga discipliner för att bättre kunna studera de förhållanden och processer som gör att människor på grund av sjukdom och liknande svårigheter hamnar vid sidan om arbetslivet. Syftet är att finna lämpliga åtgärder för att förebygga och motverka en sådan utveckling. Vi hoppas också att det pedagogiskt är ett steg i rätt riktning.

© F ö r fa t t a r na oc h S t ud e n t li t t e r a t u r

25

Jan Ekholm är professor emeritus vid Avdelningen för rehabiliteringsmedicin, Karolinska Institutet, Stockholm.

Lotta Vahlne Westerhäll är professor emerita i offentlig rätt med inriktning på socialrätt vid juridiska institutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Alf Bergroth är professor emeritus i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, Östersund.

Kristina Schüldt Ekholm är professor emerita i rehabiliteringsvetenskap vid Mittuniversitetet, Östersund

Rehabiliteringsvetenskap

Rehabilitering till arbetslivet i ett flerdisciplinärt perspektiv Boken går igenom olika verksamhetsområden som handhar rehabilitering med inriktning på ansvar och skyldigheter. Även sjukskrivningens komplexitet, principerna bakom rehabilitering, individperspektivet med den försäkrades rättigheter och ansvar i en rehabiliteringssituation, rätten till ersättning med fokus på rekvisiten sjukdom och arbetsoförmåga gås igenom. Funktionstillstånd och funktionshinder analyseras i ett sjukfrånvaroperspektiv. Hindrande och underlättande faktorer vid rehabilitering till arbete behandlas liksom samverkan mellan rehabiliteringsaktörer, olika rehabiliteringsmodeller, ekonomi och rehabilitering inom EU. Rehabilitering till arbete är ett dynamiskt område och stora förändringar har skett sedan föregående upplaga 2009, varför väsentliga delar av boken är om­ arbetade. Socialförsäkringsbalken har tillkommit och ersatt tidigare lagstiftning så att det nu bland annat föreligger en rätt till rehabilitering jämfört med tidigare då det endast förelåg möjlighet till rehabilitering. Uppfattningen av funktionstillstånd har utvecklats och även dess relation till individens rättigheter. Ny forskning har tillkommit inom flera områden.

Boken lämpar sig för kurser i rehabiliteringsvetenskap, personal­ och arbetslivs­ frågor, socialrätt, medicinsk rätt, socialt arbete, rehabiliteringsmedicin, sociologi, omvårdnad, folkhälsovetenskap och socialmedicin. Boken är också ett värdefullt verktyg för den som arbetar praktiskt med rehabilitering inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, primärvård, rehabiliteringsmedicinsk klinik, enheter för arbetslivsinriktad rehabilitering, case management, folkhögskola och socialtjänst.

Tredje upplagan Art.nr 32242

www.studentlitteratur.se