9789175866291

Ă–ringfiske med Sight Fishing-metoden

Landon Mayer

ÖRINGFISKE MED SIGHT FISHING-METODEN

Landon Mayer

BOKFÖRLAGET

SETTERN

Oringfiske_i-xiii fm_RvsdWR.indd 3

10-08-27 13.24.03

Till min mamma, Roberta Lee Mayer-Skar, som uppfostrade mig till att förstå att kärlek, moral, ärlighet och respekt leder till att jag kan nå de mål jag sätter upp.

Med hennes engagemang som ensamstående mor, när hon uppfostrade min bror, Sean Mayer, min syster, Lauren Skar, och mig, kunde jag utveckla min passion, min karriär och min livsstil. Genom hennes exempel lärde jag mig att bli en så bra pappa som möjligt och det för jag vidare till andra.

Originalversion: Copyright © 2010 Landon Mayer Originalets titel: Sight Fishing For Trout Publicerad av: Stackpole Books Svensk version: Copyright © 2010 Landon Mayer och Informationsutvecklarna AB Översättning: Informationsutvecklarna AB Tryckoriginal, inlaga: Informationsutvecklarna AB Tryckoriginal, omslag: Lina Wahlén Publicerad av: Bokförlaget Settern AB, www.settern.se Både text och bildmaterial omfattas av copyright enligt lag i Sverige och USA. De fotografier där inget namn är angivet tillhör författaren.

Boken är tryckt och bunden vid Bulls Graphics, Halmstad, 2010 ISBN: 978-91-7586-629-1

Oringfiske_i-xiii fm_RvsdWR.indd 4

10-08-27 13.45.06

Innehåll

Förord Tack Introduktion

6 8 10

1 Siktfält och fönster 2 Med blick för fiske 3 Med blick för detaljer 4 Kroppsspråk 5 Upptäcka öring 6 Viktig utrustning 7 Närma sig öringen 8 Läsa vakformer 9 Sight fishing med torrfluga 10 Sight fishing med nymfer 11 Nymfriggar och nymfmönster 12 Sight fishing med streamer 13 Rigga för streamer 14 Sight fishing och drillningen 15 Kompissystemet

15 25 37 49 59 75 83 101 115 129 149 165 177 185 199

Register

205

5

Oringfiske_i-xiii fm_RvsdWR.indd 5

10-08-27 13.28.35

Förord

D

e festa av oss fiskar öring utan att vi faktiskt ser dem – de är bara en vakform på ytan, eller så befinner de sig någonstans under vattnet, kanske äter de nymfer. Vi får bara se öringen när den bryter ytan för att ta flugan, eller så märker vi att den är där när nappindikatorn rycker till och visar att något är på gång. Men vi bör lära oss att ”tänka med ögonen” på det sätt som de äkta predato­ rerna gör när de söker föda. Det är ämnet i Landon Meyers bok.

När jag lärde mitt barnbarn att flugfiska sa jag till honom: ”Ben, du måste lära dig att observera, att hålla ögonen på flugan när den flyter, att tänka med ögonen.

Annars ser du inte när fisken tar flugan och du kommer inte att kunna reagera tillräckligt snabbt för att göra mot­ hugg och kroka fisken. Så småningom kommer du utan att tänka på det hålla ögonen på flugan och reagera auto­ matiskt”. Jag förklarade för honom att vi skulle åka till ett vattendrag med glasklart vatten där han skulle kunna obser­ vera hur öringen äter och uppträder för övrigt, för att lära sig mer om den fisk han skulle försöka fånga. Jag förklarade att jag hade lärt mig det mesta om öringar genom att ob­ servera dem i klart vatten på Nya Zeeland. Jag sa också att jag då började upptäcka saker om öringen som jag inte hade förstått tidigare. Öringar är som kameleonter – de antar den färg som botten har i det vattendrag där de håller till. De äter från en ståndplats, står mot strömmen och tar födan när den driver mot dem. De undersöker, tar in varje drivande liten bit och äter och spottar ut beroende på födovärde. De har inga händer så de måste använda munnen för att fånga och testa smaken.

De har ståndplatser och skyddsplatser, den ena ger dem näring och den andra trygghet. Deras luktsinne är betyd­

ligt bättre än vårt, eftersom den del av deras hjärnor som styr luktsinnet är mer utvecklad än hos oss – den delen upptar en procentuellt större del av öringens (lilla) hjärna.

Vilda öringar är särskilt känsliga för människans lukt. Där­ för fiskar alltid fiskeguiderna i Nya Zeeland från en posi­ tion nedströms om öringen. Öringen utvecklades som både predator och bytes­djur.

Som predator äter den drivande akvatiska insekter och fisk. Som bytesdjur måste den kunna upptäcka predatorer som nalkas ovanifrån (som fiskgjusar och örnar) och från stranden (som mink och utter). Deras synfält är nästan 360 grader (och i alla plan), så de kan se i alla riktningar utom 10-15 procent bakåt. Som bytesdjur är rörelse deras vikti­ gaste alarmsignal. Hela kroppen fungerar som en mycket känslig ljudmottagare och vadning i lugna vatten får dem att fly.

Så vart leder det oss som öringpredatorer? Som Robert Bachman lärde sig efter tre års doktorsstudier över öring­ ens beteende, som han bedrev vid Penn State Universitys vatten i Spruce Creek, hade de flesta vilda öringar lämnat sina ståndplatser innan experter på flugfiske kunde närma sig dem, även med ett försiktigt beteende och kamou­ flagekläder. Med detta i åtanke, kan vi över huvud taget hoppas att komma tillräckligt nära vilda öringar för att kunna observera dem – och fånga dem?

Javisst kan vi det. Det finns ett gammalt fiskeordspråk som säger: ”tio procent av fiskarna fångar 90 procent av fisken”. Procentsatsen är överdriven. Det är mer kor­ rekt att säga att 10 procent av fiskarna fångar 70 procent av de större öringarna, och de fångar öringarna genom att första lokalisera dem, observera hur de uppträder och väljer sedan rätt fluga och presenterar den på ett sätt som öringen förväntar sig att se sina bytesdjur. Allt detta framgångsrika

6

Oringfiske_i-xiii fm_RvsdWR.indd 6

10-08-27 13.28.35

Introduktion 7

John Randolph visar en öring som han tog på Nya Zeeland med hjälp av Sight fishing-metoden. John Randolph

predatoruppträdande styrs av av vår erfarenhet och det vik­ tigaste elementet i denna erfarenhet är att lära sig upptäcka fisk (särskilt öring i strömmande vatten), och särskilt de största.

Att utveckla jägarblicken (coure d’oille) är nyckeln till att lyckas upptäcka öring. Om du är en av dessa jägare som kan upptäcka rådjur medan du rör dig snabbt genom skogen, då förstår du konecptet ”jägarblicken”. Psykolo­ ger förklarar ögats förmåga att reagera på olika skillnader i färgton så här: om en M&M med annan färg placeras bland andra M&M som alla har samma färg, ser ögat direkt den falska med hjälp av den avvikande färgtonen. När jägar­ögat har lärt sig att känna igen de delar av bytesdjurets form (morfologi), färgton, silhuett och rörelsemönster som inte passar in i omgivningarna, och dessutom lär sig känna igen de platser bytesdjuren föredrar för föda och skydd, utveck­ las hans bildigenkänning. Mer än hälften av hans arbete styrs av förutsättningarna. Resten handlar om att upptäcka bytet, närma sig det och, när det gäller fiske, presentation.

De flesta framgångsrika jägare har medfödda predator­ instinkter. De drivs att fånga (eller döda) bytesdjur. Män­ niskosläktet utvecklades ju som jägare. Men även personer som inte är jägare kan utvecklas till kompetenta fiskare genom träning om de kan avsätta tillräckligt mycket tid på att lära sig hur de kan upptäcka fisk, på det sätt som Landon Mayer lär ut. Ett bra sätt att träna ögat är att börja spana på större fisk, särskilt gäller det öring och steelhead

Oringfiske_i-xiii fm_RvsdWR.indd 7

(men även smallmouth bass), i klart vatten. Stor Steelhead vandrar in i tillflödena till stora sjöar under våren och hös­ ten inför leken. Vattendragen är ofta små och grunda med klart vatten och öringarna är många och stora. Detta är ett utmärkt tillfälle att träna dina ögon på att upptäcka fisk och att utveckla tekniker för att presentera flugor för de öringar du har fått syn på, och även att träna på kroka, drilla och släppa tillbaka dem.

Vad du kommer att lära dig när du ser öring i klart vat­ ten är att varje individ har en distinkt personlighet, som människor och andra djur har. Detta gör ”fishspotting” mer fascinerande, det gör det till en helt egen sport. Vissa öringar föredrar att äta på vänstra sidan om sig, andra på högra sidan. Några, till exempel på Nya Zeeland (där det inte finns några andra öringpredatorer än människan), tar gärna då och då en tupplur, ofta i fullt dagsljus. Vissa ser ut att sura eller vill bara ligga still. Andra är mycket aggres­ siva mot andra fiskar. Vissa äter lugnt och försiktigt, andra frenetiskt. Vissa har fått smak för de utvecklade insekterna, medan andra nästan uteslutande äter nymfer i sin trygg­ hetszon, 15-30 centimeter från botten där de kan känna sig säkra. Ytterligare andra stiger uppåt genom vattnet och tar födan på alla nivåer.

Källflöden är kanske de bästa platserna för att lära sig att ”jaga med ögonen”. Vattnet är klart och flödet lång­ samt, och dessa vattendrag producerar stora öringar som med åren har lärt sig hur de skyddar sig och överlever. Att närma sig dessa fiskar kräver extrem försiktighet. Kanske är det den utmanande jakten och fiskeutmaningarna i sådana vattendrag världen över, som har gett oss våra mest kom­ petenta fiskare. Bland dessa kända fiskare är det en person som jag har lärt mig mycket av under alla mina år som jägare och fiskare efter stor öring – George Harvey från Pennsylvania – född jägare och lärare. Jag är säker på att George hade uppskattat den här boken av Landon Mayer, eftersom den beskriver psykologin och de instinktiva och inlärda färdigheterna hos de äkta öringjägarna.

John Randolph Chefredaktör, Fly Fisherman 3 september, 2008

10-08-27 13.28.36

När du spanar av vattnet efter öring ska du inte förvänta dig att se hela fisken. Träna på att se rörelse, skuggor eller bara en del av en öringen.

Oringfiske_022-033 ch3.indd 36

10-08-27 13.30.08

KAPITEL 3

Med blick för detaljer

O

m du ska bli framgångsrik när det gäller att upptäcka öring måste du komma ihåg att du inte letar efter en perfekt bild av hela fisken. Du skannar av vattnet efter ledtrådar – silhuett, rörelse, en skugga, vitt som blänker till från en mun som öppnas, färg. Så fort du kan få bilden av hela fisken ur huvudet kommer du att börja se fler öringar. Självförtroendet kommer med erfarenhet. Börja med att spana på många öringar och lär dig vilka ledtrådar du ska leta efter som avslöjar att där finns en öring. Medan du lär dig det, var inte rädd för att skrämma en och annan öring. Lär dig från det du får se och använd den informationen för att upptäcka öring i resten av vattendraget.

Fiskare som börjar använda Sight fishing-metoden gör ofta misstaget att leta efter hela fisken. Jag trycker alltid på att de ska titta efter något som verkar vara en avvikelse, som en silhuett, en vit munöppning, eller en örings mönster. Ledtrådarna kan vara ännu mer subtila. Ibland ser du bara en liten del av öringen, särskilt i djupt eller färgat vatten eller om det är molnigt.

I klart vatten syns allting desto bättre – från öringens vita mun när den öppnas, till skuggan på botten. Även om färgat eller grumligt vatten gör det svårare att upptäcka öring är det inte omöjligt, så länge det går att se något, även om det bara är några decimeter ner i vattnet. Sådana förhållanden tycker öringen om och äter gärna då. Färgat och grumligt vatten ger mycket skydd vilket gör att öringen kan äta utan att känna sig hotad.

Silhuetter Det första jag letar efter är öringens silhuett. Den syns bara svagt, ibland mer som en genomskinlig färg. Ibland känns den som en illusion, som att dina ögon lurar 37

Oringfiske_022-033 ch3.indd 37

10-08-27 13.30.08

38 Med blick för detaljer

Ibland upptäcker du bara en färgprick eller en del av en öring. I det här fotot är vattnet grumligt efter kraftigt regn, och enbart öringens stjärtfena syns.

Vid många tillfällen, särskilt i djupare vatten, få du enbart syn på öringens silhuett.

Oringfiske_022-033 ch3.indd 38

10-08-27 13.30.10

Med blick för detaljer 39

dig. Ibland är silhuetten någonting som känns onaturligt – en svag skepnad i vattnet, mer än formen hos en fisk. Detta är särskilt sant i djupt, färgat eller grumligt vatten. Desto djupare fisken står i färgat vatten, ju mer smälter den in i omgivning­arna. Ibland är det bara ryggen som syns och ryggens färg kan vara nästan identisk med vattnets.

För att hjälpa mina kunder att förstå vad jag menar ber jag dem först föreställa sig en bild av en tydlig öringform fylld med till exempel en svagt grå färg. Det liknar det du kan se när du ser öringens kropp och fenor. Sedan ber jag dem föreställa sig en bild av en öring målad i vattenfärger, utan tydliga konturer. Så ser en örings silhuett ut.

Rörelse När du ser en silhuett så är nästa steg att upptäcka rörelse så att du kan vara säker på att det du ser verkligen är en öring.

Jag går närmare igenom hur man tolkar dessa rörelser i kapitel 8, men det viktigaste att förstå är att all rörelse är en ledtråd. Även om öringen äter genom att bara suga i sig en insekt, rör den alltid på någon del, särskilt ryggfenan och stjärtfenan, för att hålla sin position.

I klart vatten är det normalt inte så svårt att upptäcka en öring, men det är inte lika lätt om vattnet är grumligt.

Ibland är det enda du kan se en liten rörelse av ryggfenan eller stjärtfenan. Dessa två delar av öringens kropp ger mig ständigt bekräftelse på att jag har sett en öring eftersom de är närmast vattenytan. Även om det går att upptäcka en öring som bara rör på fenorna är det när öringen förflyttar sig som den är lättast att upptäcka, antingen den rör sig uppåt och nedåt i en djupare del eller i sidled i en grundare del av vattendraget.

Hur öringen rör sig avslöjar hur den uppträder och var den äter, vilket ger dig möjlighet till en mer precis presentation. Håll ögonen öppna för tecken på att öringen öppnar munnen. Ser du var den gör det vet du exakt var du ska låta flugan drifta förbi.

Det öringen äter, antingen det är på vattenytan eller under, flyttar sig hela tiden i vattendragets flöde och därför måste även öringen flytta på sig för att komma åt födan.

Detta är viktigt att tänka på när du ska se om det är vegetation som rör sig i strömmen eller en öring som rör på sig.

Oringfiske_022-033 ch3.indd 39

Vegetation har ett rörelsemönster som repeteras om och om igen och vegetationen byter förstås inte heller position. Öringen har inget sådant repeterande rörelsemönster.

Jag tittar också närmare på vattendragets botten. Om jag tror att jag ser en öringsilhuett i strömmen vid sidan av någon vegetation, tittar jag först på vegetationens rörelse och sedan tillbaka på silhuetten. En öring verkar sväva i vattnet med en mer kontrollerad rörelse. Vegetation sitter fast och har en mer slingrande rörelse.

Skuggor En örings skugga avslöjar var den står och visar att den inte ligger stilla på botten. Generellt är öringar som står en bit

Fenor och stjärtfena är två viktiga saker att hålla utkik efter. Detta foto visar hur du kan upptäcka en stjärtfena från en brunöring som håller sig nära ett objekt där den kan gömma sig om den skräms från sin ståndplats.

10-08-27 13.30.11

En knut med ögla gör att flugan kan vicka fram och tillbaka under hemtagningen. Denna ryckiga rörelse, antingen du åstadkommer den under en aktiv hemtagning eller när den är fridriftande, lockar öringen att hugga eftersom flugan verkar vara en skadad födokälla.

Oringfiske_162-169 ch13_RvsdWR.indd 176

10-08-27 13.36.24

K A P I T E L 13

Rigga för streamer

A

npassa din utrustning så att flugorna kommer ner till det djup där öring­en står. Använd sjunklina, sink-tip eller förtyngda streamerflugor på en flytande lina. En korrekt kombination gör att alla öringar i ett strömparti får en chans att se flugan.

Välja rätt lina Jag vet att det finns prylinriktade fiskare som köper extra spolar till rullarna (och bär omkring på dem), men när du Sight fishing-fiskar efter öring gäller uttrycket ”less is more”. När jag fiskar med streamer använder jag en flytande lina 90 procent av gångerna. Det minskar risken för att flugorna fastnar i botten och ger en mer naturlig presentation i grunda strömmar och små vattendrag. I stället för att använda en sjunkande lina för att komma ner till öringen använder jag förtyng­ ning på streamerflugorna.

Min favoritlina för streamerfiske är Clouser från RIO. Med en kort klump klarar linan att rolla ut även stora flugor och tunga riggar. Förutom att använda rätt lina, överväg att välja en lina i en klass högre än spöt, vilket spänner ditt flugspö djupare vid korta kast och gör att det laddas mer effektivt. Du kan använda en sjunkande tafs eller en förtyngd fluga för att komma ner tillräckligt djupt.

En svårighet när man tar hem förtyngda eller oförtyngda streamerflugor med en flytande lina är att flugorna strävar uppåt. Den rörelsen kan verka onaturlig för öringen eftersom en liten betesfisk eller insekt inte skulle sträva uppåt mot ytan där predatorer väntar. De skulle snarare välja att hålla sig en bit ner i vattnet för att få lite skydd. Sink-tip-linor är bra i sådana situationer.

177

Oringfiske_162-169 ch13_RvsdWR.indd 177

10-08-27 13.36.24

182 Rigga för streamer

En liten öring och en fluga som är en bra imitation. När du ska välja en streamer som ska se naturlig ut för öringen ska du blöta den för att se hur flugan och dess profil ser ut i vattnet.

den följer efter flugan, får möjlighet att ta den när flugan driftar. Profilen är viktig när man väljer streamer. Wolly Bugger, som är en utmärkt fluga som används för olika arter över hela världen, lockar fram ett reaktionsbaserat hugg. När du gör en paus i hemtagningen sticker hack­

elfibrerna ut åt sidorna och öringen uppmärksammar flu­ gan. Detta kan dock ha motsatt effekt på öring du kan se, och i kallare vatten där öringen inte är lika aktiv, ef­tersom flugan inte ser ut som en betesfisk. Under sådana förhål­ landen fungerar en fluga med slank profil bättre. En sådan

45 cm Utvecklad clinch-knut

En knut med ögla som inte glider

Dubbel slump-rigg. När du fiskar med två streamer kan du fiska riktigt djupt, ner till öringar du inte kan se. Använd två förtyngda streamerflugor – tungstenskoner, blyögon (eller motsvarande) eller förtyngning på kroppen, för att öka vikten på din rigg. Om det blir för tungt, byt ut en av flugorna mot en oförtyngd.

Oringfiske_162-169 ch13_RvsdWR.indd 182

10-08-27 13.38.03

Rigga för streamer 183

Utvecklad clinch-knut

Utvecklad clinch-knut

45 cm En knut med ögla som inte glider

På våren ska du alltid ha med dig en ”betesfisken jagar”-rigg när du åker ut och fiskar. Öringen kan bli helt tokig om du använder en 6 mm romimitation i aprikosfärg.

fluga kan du påverka mer under hemtagningen. En slank kropp och profil är hemligheten bakom att sådana framgångs­ rika flugor som Slump Buster och Clouser Minnow säljer så bra. De ger bra resultat i vatten med högt fisketryck.

Dubbla streamer När du Sight fishing-fiskar med streamer kan du fiska med två flugor för att ge öringen ytterligare alternativ när det gäller färg, storlek och form. Jag kallar dessa riggar med två streamer-flugor för ”double-trouble rigs”.

Min favorituppsättning för fiske med dubbla streamer är ”double slumps”. Jag använder John Barrs streamer, Slump Buster, i olika färger och storlekar. Förstaflugan är storlek 4 och 40 centimeter efter den har jag en i storlek 6.

Ibland använder jag samma storlek men har två olika färger – det är en giftig lösning för fiske över hela USA. Du kan

Oringfiske_162-169 ch13_RvsdWR.indd 183

kombinera en attraktorfluga och en imitation. Då har jag en ljusare imitation som förstafluga. Min favorit­streamer för den typen av rigg är Mike Lawsons Conehead Wool Sculpin i ljusbrun färg. Det är en utmärkt fluga när du vill kunna se den medan du tar hem den eller låter den drifta förbi en öring. Som andrafluga tar jag något stort, fult och flashigt. Då får jag veta om öringen föredrar en imitation eller en attraktorstreamer.

Om du verkligen vill få öringens uppmärksamhet, an­ vänd en imitation av en liten födokälla framför streamern så att det ser ut som att en liten fisk jagar föda. Jag tror att öringen ser detta som konkurens och det utlöser hugg.

När du väljer vilken fluga du ska ha framför streamern tar du en imitation av den födokälla det finns gott om i vatt­ net. Under sommaren, till exempel, äter öringarna ofta bäcksländor.

10-08-27 13.38.03

Krusningar på vattenytan, vind, moln, solblänk samt stenar och träd som är i vägen – allt detta gör det svårt att få syn på öringen om den inte vakar. Vet man vad man ska leta efter blir det med genast lättare. Boken Öringfiske med Sight Fishing-metoden avslöjar knepen.

Sight Fishing-experten Landon Mayer lär dig allt du behöver veta för att kunna upptäcka öringen innan du kastar. Författaren delar med sig av den kunskap han har tillskansat dig under alla år han har fiskat och guidat fiskare längs fina öringvatten. Det Landon är bäst på, är att fiska på stor öring med lätt utrustning.

Han visar hur du ska göra för att upptäcka öringen, och hur du ska presenterar flugan på rätt sätt under olika förhållanden. Du får även tips och info för att få en lyckad fiskedag.

Öringfiske med Sight Fishing-metoden är trevlig och lärorik läsning, och metoden ger resultat – fler och större öringar.

Landon Mayer verkar som fiskeguide i Colorado och har South Platte River som sitt hemmavatten. Han har guidat fiskare i dessa vatten i mer än 12 år. Han har skrivit flera fiskeböcker och publicerar fortlöpande artiklar i flera av de stora amerikanska fisketidningarna.

BOKFÖRLAGET

SETTERN