Boken handlar om pedagogers och barns inordning i ett givet förskolesystem och om nödvändigheten av att diskutera och problematisera den rådande diskursen. Författaren diskuterar tankefrihet, direktiv och styrning, betydelsen av att lyfta barns åsikter och pedagogers möjligheter att förändra pedagogikens villkorsramar.
SARA FOLKMAN är legitimerad lärare från förskola till gymnasiet, fil. lic. i förskoledidaktik och verksam som pedagog inom förskolan.
Om lyssnande i Reggio Emiliainspirerad pedagogik
Sara Folkman
Boken vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare men även till andra som arbetar inom förskoleverksamheten.
DISTANS DISCIPLIN DOGMER
OCH
I boken DISTANS, DISCIPLIN OCH DOGMER – Om lyssnande i Reggio Emiliainspirerad pedagogik granskar författaren ett av pedagogikens mest centrala begrepp – lyssnandet. Vad innebär det egentligen att vara en lyssnande pedagog? Vilka av barnens alla skiftande intressen får pedagogernas gensvar och vilka får det inte? Vilka erfarenheter har barnen av att bli lyssnade till och av att ha inflytande i förskolan – och vad är för pedagogerna ”möjligt att tänka” när det gäller förskolepedagogik?
DISTANS, DISCIPLIN OCH DOGMER
D
en Reggio Emiliainspirerade pedagogiken har under det senaste decenniet fått stort genomslag och blivit tongivande i den svenska förskolan. Därmed får pedagogikens föreställningar om barn och barndom i allt större utsträckning effekter på förskolans verksamhet. Dessa effekter är viktiga att synliggöra och diskutera.
Best.nr 47-12828-0 Tryck.nr 47-12828-0
Sara Folkman
47-12828-0-00_DistansDisciplinOchDogmer_omslag.indd 401
6/22/18 1:43 PM
OCH
DISTANS DISCIPLIN DOGMER Om lyssnande i Reggio Emiliainspirerad pedagogik
Sara Folkman
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 1
15/06/18 3:49 PM
Innehåll Förord .................................................................................................................................................... 5
1. Inledning ......................................................................................................................................... 6 Den ”stora berättelsen” om Reggio Emilia ................................................................... 6 En ny svensk förskolediskurs ................................................................................................ 7 Kritiska perspektiv på en Reggio Emiliainspirerad pedagogik .............................................. 8 Lyssnandets pedagogik ............................................................................................................. 9 Olika sätt att förstå lyssnande ............................................................................................ 11 Hur tar sig lyssnandet uttryck i en Reggio Emiliainspirerad praktik? ..................................................................................... 13 Bokens disposition ..................................................................................................................... 15
2. Att lyssna som en Reggio Emiliainspirerad pedagog ..................... 17 Seendet som villkor för lyssnande ........................................................................................... 18 Lyssnandets iscensättning ........................................................................................................ 22 Det nuvarande .............................................................................................................................. 27 Förskolan som plats för intersubjektiva möten ..................................................................... 34 Tekniker som filter för relationer .............................................................................................. 35 Organisation som filter för relationer ...................................................................................... 38 Den pedagogiska miljön som filter för relationer .................................................................. 39 Barnsyn som filter för relationer ............................................................................................. 40 Förskolans särart som filter för relationer .............................................................................. 43 Barnet – en främling ................................................................................................................... 46
3. Att låta barns röst komma till uttryck i en Reggio Emiliainspirerad praktik .............................................................................................. 50 Barns röst eller de vuxnas ........................................................................................................ 50 Lyssnandeteknologin som disciplin ......................................................................................... 63 Miljöns (o)möjlighetsramar ....................................................................................................... 65 Den disciplinerande miljön ........................................................................................................ 68
4. Om vad som är möjligt att tänka i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik ...................................................................................... 75 Reggiodiskursens doxa ................................................................................................................ 75 Inordna sig eller jämka ............................................................................................................... 79 En disciplinär makt ...................................................................................................................... 82 Det övervakande ögat ................................................................................................................. 86 Precisa idéer och ett tydligt arbetssätt .................................................................................. 90
5. Barnens röster ........................................................................................................................ 92 Barns berättelser om lyssnande ....................................................................................... 92 ”Lyssna” som imperativ eller gehör ......................................................................................... 96 Barns berättelser om vad som är meningsfullt ....................................................... 98 Meningsskapande i marginalen .............................................................................................. 102
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 3
15/06/18 3:49 PM
Barns berättelser om inflytande ..................................................................................... 106 Inordningens pedagogik ............................................................................................................ 111
6. Reggio Emiliaideologins pedagogiska praktik ..................................... 114 Lyssnandeakten i praktiken ................................................................................................. 114 Lyssnandeteknologi, regleringar och självständiga barn ................................................... 115 Barns röst i praktiken .............................................................................................................. 117 Tolkning av barns mening – önskvärda värden ................................................................... 118 Tankefrihet i praktiken ........................................................................................................... 120 Reggio Emiliainspirerad pedagogik som dialogisk arena? ................................................. 121
7. Den lilla praktiken ............................................................................................................. 125 Reggiodiskursens små praktiker ..................................................................................... 125 Utsagan om gardinerna ............................................................................................................ 126 Praktiken ”inte knyta an” ..................................................................................................... 128 Kompetensens grundval .......................................................................................................... 129 Praktiken ”bejaka självständighet och avvisa behov av stöd” .................... 132 Omsorg som pedagogisk handling ........................................................................................ 133 Kompetens är också att visa att man behöver stöd ........................................................... 134 Praktiken ”inte ge särskilt stöd” ..................................................................................... 136 Praktiken ”lägga band på sitt spontana gensvar” ............................................... 139 Att kommunicera på gehör ...................................................................................................... 140 Praktiken ”observera barnen” ............................................................................................ 141 Gemensamt delade ögonblick som grund för lärande ....................................................... 142 Praktiken ”styra in barnens verksamhet i projekt” ............................................. 144 Att stärka barnens egna lärprocesser ................................................................................... 145 Praktiken ”att göra som man ska i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik” ............................................................................ 147 Att kritisera sig själv men inte pedagogiken ........................................................................ 148 En arena för dialog eller konfrontation .................................................................................. 149 Den reflekterade olydnadens konst ........................................................................................ 151 Referenser ...................................................................................................................................... 153
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 4
15/06/18 3:49 PM
Förord Den här boken är en kritisk granskning av en förskolediskurs som under drygt ett decennium etablerat sig som det givna sättet att tänka kring förskolepedagogik. De flesta av oss som idag är verksamma inom förskolefältet är – medvetet eller omedvetet – delaktiga i att implementera diskursens förgivettaganden. Även om det kan vara problematiskt att ställa sig utanför diskursens råmarker och granska det till synes självklara är det viktigt att vi gör det. För den nya förskolediskursen har påtagliga konsekvenser för förskolans barn, konsekvenser som är nödvändiga att synliggöra och diskutera. Boken bygger på min licentiatavhandling Distans, disciplin och dogmer – om ett villkorat lyssnande i förskolan. Efter att avhandlingen publicerats har jag fått många mejl från pedagoger som beskriver sina egna erfarenheter av en Reggio Emiliainspirerad pedagogik och som länge efterfrågat en kritisk granskning. Min önskan är att denna bok kan bidra till att lyfta en dialog som är ”ohörd” i det offentliga samtalet kring förskolan, men som ändå finns där bland pedagoger och föräldrar. Som grund till boken ligger barns och pedagogers berättelser om lyssnande i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik. Jag vill innerligt tacka alla pedagoger och barn på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna för att ni delade med er av era kloka och insiktsfulla tankar kring förskoletillvaron. Era skildringar av förskolans villkor i dagens Sverige skulle egentligen kunna bli en alldeles egen bok. Mamma. Trots att den stora sorgen slog till mitt under avhandlingsarbetet lyckades du ändå vara både min främsta supporter och min skarpaste kritiker. Dina snillrika tankespår och intellektuella skärpa har hjälpt mig tusen gånger och ideligen har du räddat texten från mina mest blommiga formuleringar. Och tack till dig Mårten, för alla gånger som du engagerat har lyssnat när jag läst upp textavsnitt fast du hellre ville lyssna på musik, och för de hundratals kvällar som du har städat, diskat, handlat, lagat mat medan din fru försvunnit in i skrivardimman. Och tack förstås till mina döttrar, Lydia och Fanny! Varje dag gör ni mig outsägligt stolt med ert rakryggade ifrågasättande av det ni tycker är fel och orättvist i skolan och i samhället! Den här boken är till dig pappa. Du gav mig en självklar känsla av att också barns åsikter är värdefulla och måste bli lyssnade till med respekt. Du gav mig modet att tänka självständigt och kritiskt och du gav mig Foucault, Marx och Bourdieu. Jag saknar dig. Stockholm, Tallkrogen, 2018. Sara Folkman
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 5
5
15/06/18 3:49 PM
Inledning Den ”stora berättelsen” om Reggio Emilia Historien om Reggio Emiliapedagogiken inleds i ett sönderbombat Italien där den unge Malaguzzi mitt i ruiner och krigsdamm bygger upp en förskoleverksamhet som var tänkt som värn mot det auktoritära samhälle som banat väg för fascismen under kriget: Den 25 april 1945 – befrielsedagen efter andra världskriget och inbördeskriget – började människorna i det norditalienska landskapet Emilia- Romagna ett målmedvetet och mödosamt uppbyggnadsarbete. I den lilla byn Cella utanför Reggio Emilia hade en grupp föräldrar bestämt sig för att bygga en förskola. Genom att sälja en stridsvagn, några lastbilar och hästar som de flyende tyskarna lämnat efter sig fick man en ekonomisk grundplåt till förskolebygget. Med hjälp av bl.a. tegelstenar och träbjälkar från sönderbombade hus byggde föräldrarna på kvällar och helger så småningom upp en egen förskola. Loris Malaguzzi, en ung förskollärare och f.d. partisan, hörde talas om det fantastiska initiativet och begav sig till Cella på cykel. Där slogs han med häpnad av människornas hängivna arbete. Föräldrarna övertalade honom att arbeta tillsammans med dem som lärare och inom kort byggde man upp flera föräldradrivna förskolor, trots stort motstånd från olika myndigheter och den katolska kyrkan.1 Berättelsen har samma grundläggande struktur som den klassiska sagan, med den unge hjälten som med ett viktigt uppdrag ger sig ut i världen, trotsar svårigheter och övervinner hinder. I texter, artiklar och på förskolors hemsidor befästs historien om en rebell med profetisk framtoning och en pedagogik med ett nästan mytiskt skimmer. Historien om Reggio Emiliapedagogiken har
1
Gunilla Dahlberg och Gunnar Åsén, 2005, s. 241–242.
6 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 6
15/06/18 3:49 PM
med tiden blivit vad Foucault eller Lyotard skulle kalla en ”stor berättelse” som genomkorsar förskoledidaktiken: berättelsen om en pedagogik som verkar för åsiktsfrihet och upphävandet av hierarkiska maktstrukturer. Den ”stora berättelsen” om Reggio Emiliapedagogiken rymmer också en egen terminologi där de ord, begrepp, utsagor och påståenden som konstrueras präglar det förskolepedagogiska språkbruket och ställer en tidigare svensk förskolepedagogik i motsatsposition till ”det nya”. Förskolan har fått ett nytt paradigm med nya antaganden om barn och därmed nya mål och normer som förgrenar sig i förskolepedagogikens praktiker. Grunden till den här boken är nödvändigheten i att kritiskt granska det Reggio Emiliainspirerade paradigmet. För i takt med att den normkritiska pedagogiken blivit ideologiskt ledande inom förskolefältet ökar också dess potential att forma pedagogers sätt att tänka, tala och handla i förskolans kontext. Och därmed får pedagogikens föreställningar om barn och barndom i allt större utsträckning effekter på förskolans verksamhet. Avsikten med boken är inte att skapa en tydlig motbild till Reggio Emiliainspirerad pedagogik eller att argumentera för vad som är giltigt respektive ogiltigt, sant eller osant i förskoledidaktiken. Begreppet kritik ska i stället förstås som en kritisk hållning där det till synes självklara vetande som upprättas inom det nya paradigmet synliggörs och utsätts för genomgripande analys. I boken granskas och analyseras konceptet ”lyssnandets pedagogik” som är en av den Reggio Emiliainspirerade pedagogikens mest centrala formuleringar. Med hjälp av ett diskursanalytiskt perspektiv försöker jag dekonstruera och frilägga begreppet och få en uppfattning om hur det Reggio Emiliainspirerade ”lyssnandet” gestaltas i praktiken. Min studie bygger på intervjuer med 19 pedagoger och 18 barn på sex Reggio Emiliainspirerade förskolor. Intervju svaren är berättelser om lyssnandets villkor och dess konsekvenser för barn och pedagoger i förskolans pedagogiska praktik.
En ny svensk förskolediskurs Tjugo år efter det att projektet Pedagogik i en föränderlig omvärld (1993) inleds i södra Stockholm har Reggio Emiliainspirationen ”blivit spridd i Sverige på ett sätt som saknar motstycke sedan Barnstugeutredningens dagar”.2 En ”reggiodiskurs”3 har omskapat det förskolepedagogiska landskapet, och Reggio Emiliainspirerade metoder integreras alltmer i den svenska förskolan4. Under 2 3 4
Barbara Martin Korpi, 2010, s. 42. Ulla Lind, 2010b, s. 234. Maria Nöjd, 2011.
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 7
7
15/06/18 3:49 PM
ett antal år har till exempel den Reggio Emiliainspirerade idén om miljön som den tredje pedagogen förändrat förskolors inomhusmiljö över hela Sverige – från den så kallade hemlika miljön har man övergått till en verkstadsliknande miljö med öppen planlösning, ateljéer och rum i rummen. Mest aktuell idag är visionen om den pedagogiska dokumentationen.5 I kommuner runt om i hela Sverige anordnas kurser för pedagoger kring pedagogisk dokumentation,6 och skolverkets vägledande skrift Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation7 – är i skrivande stund en av de mest nedladdade på Skolverkets hemsida. Reggio Emiliapedagogiken har även haft stort genomslag på mer övergripande nivåer. Varje år arrangeras i Reggio Emilia Institutets regi studieresor till Reggio Emilia i Italien för ett ökande antal pedagoger och förvaltningstjänstemän. Även representanter från den svenska regeringen besöker Reggio Emilia för att låta sig inspireras, liksom statliga kommittéer och grupper av tjänstemän från socialdepartementet, utbildningsdepartementet, socialstyrelsen och skolverket.8 I många kommuner ges uttryckligen direktiv till de kommunala förskolorna att arbeta enligt en Reggio Emiliainspirerad pedagogik. På de svenska förskollärarutbildningarna ingår Reggiolitteraturen numera som en självklar del, och lika självklart innefattar förskolekonferenser och fortbildningar föreläsningar och kurser kring Reggio Emiliainspirerade metoder.9 Det är med andra ord mycket som talar för att ett Reggio Emiliainspirerat arbetssätt idag kan betraktas som tongivande inom förskoledidaktikens gemensamma diskurs.10 Från att ha varit en inspirerande men marginell profilpedagogik har Reggio Emiliapedagogiken transformerats till en pedagogik som på många sätt bildar norm för svensk förskoleverksamhet.
Kritiska perspektiv på en Reggio Emiliainspirerad pedagogik Man kan tro att en pedagogik med så starkt fäste i den förskolepedagogiska praktiken skulle vara föremål för forskning, uppföljning och utvärdering, särskilt som den uttryckligen syftar till att förändra och förnya förskolans praktik. Men så är inte fallet – trots att det finns en uppsjö av litteratur kring Reggio Emiliainspirerad pedagogik finns det knappast några studier av pro5 6
Se även Anne-Li Lindgren, 2016. År 2008 angav 56 % av landets kommuner att de prioriterade kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation. Skolverket, 2008. 7 Skolverket, 2012. 8 Barbara Martin Korpi, 2008, s. 59. 9 Som exempel kan nämnas ”Förskolesummit 2015”, med föreläsningar av Reggio Emiliainspirerade profiler som till exempel Carlina Rinaldi, Howard Gardner, Paola Cagliari, Karin Alnervik, Ingela Elfström och Gunilla Dahlberg. 10 Sven Persson, 2008.
8 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 8
15/06/18 3:49 PM
blematiserande, kritiskt granskande eller vetenskapligt utvärderande karaktär. Detta fenomen bottnar kanske i en tveksamhet inför att låta den egna verksamheten beforskas och granskas i enlighet med ”vad som traditionellt sett betraktas som kritisk, vetenskaplig forskning”.11 Loris Malaguzzi menade att ”forskare var välkomna att forska tillsammans med förskolorna i Reggio Emilia […] men inte forska om dem”12, och fortfarande är man skeptisk till en så kallad utifrånforskning utan ser hellre forskare som ”medforskare”13 och ”reflektionspartners”14. Men Reggio Emiliapedagogikens expansion till förskolans dominerande tankesystem har också inneburit framväxten av en ny fas av normalvetenskap inom vars gränser forskningsdebatten förs. ”Det intellektuella utrymmets väggar” bestämmer vad man får och inte får kritiskt granska, och förskoleforskare inordnar sig i den nya diskursens regler och kriterier.15 I stället för att problematisera och granska en nyetablerad och alltmer utbredd förskolediskurs riktas ljuset bakåt mot en annan och tidigare, så kallad traditionell förskolepedagogik. Samtidigt hamnar den ”nya” pedagogiken i en förskoledidaktikens döda vinkel – för forskningen osynlig men i praktiken genomgripande.
Lyssnandets pedagogik I rapporten Ledning med barnet i centrum (1993) som blev en introduktion till den Reggio Emiliainspirerade filosofin i Sverige nämns ordet lyssnande en enda gång: ”Vägen till helhet och kreativ energi går via lyssnandet, samtalet, utbytet och analyserandet”.16 I dag tjugo år senare har Reggio Emiliapedagogiken lyft ordet till en stilbild vilken på sätt och vis fångar pedagogikens själva väsen. Pedagogiken kallas också ”lyssnandets pedagogik”17, och ordet lyssnande särskiljer den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken från andra (underförstått mindre lyssnande) pedagogiska perspektiv. I Blickens ordning beskriver Ulla Lind ett projektarbete i Reggio Emilia: Som de vanligtvis brukade göra, lyssnade de till barnens egna funderingar och dokumenterade vad som kom upp i samtalen enligt idéerna om ”lyssnandets pedagogik” – att verkligen lyssna efter barnens innebörder och resonemang.18 11 12 13 14 15 16 17 18
Maria Nöjd, 2011. Maria Nöjd, 2011. (min kursiv.). Maria Nöjd, 2011. Harold Göthson, 2011, s. 42. Lars Torsten Eriksson och Jens Hultman, 2014, citat s. 62, 63, 64. Arbetsgruppen för studier av Reggio Emilia, 1993, s. 27. Se till exempel Rinaldi, 2006 samt Åberg och Lenz-Taguchi, 2005. Ulla Lind, 2010a, s. 115–116.
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 9
9
15/06/18 3:49 PM
Vad innebär det att ”verkligen” lyssna? Hur skiljer det sig från att bara lyssna? I den Reggio Emiliainspirerade litteraturen förekommer ordet ofta som ett retoriskt begrepp utan att egentligen definieras, som i citatet ovan (att verkligen lyssna), eller ”lyssna mycket noga”19, ”att medvetet lyssna”20, eller ”att lyssna av och liksom lyfta barns tankar”21. I Arbetsinriktning för Reggio Emilias kommunala förskolor beskrivs begreppet på ett liknande sätt – lyssnande är ett oundvikligt villkor, en ständig process, en förutsättning och ett sammanhang.22 Inte heller här är det tydligt vad lyssnandet innebär eller hur det visar sig i pedagogisk praktik. Det metaforiska och övergripande lyssnandebegreppet är samtidigt kopplat till specifika värden och praktiker som genomsyrar hela den förskolepedagogiska verksamheten. Eftersom Reggio Emiliapedagogiken genom sitt lyssnande förhållningssätt ska ta tillvara barnens egna frågeställningar tillerkänns barn makten över sina lärprocesser. Detta betonas av företrädarna som en skiljelinje mellan en förmedlingspedagogisk tradition och en pedagogik som talar med barnens röst – en skillnad mellan det gamla och det nya, då och nu. En utforskande pedagogik har sitt ursprung i pedagogernas lyssnande till det som fångar barnen och till barnens teorier, hypoteser och sätt att lära. Genom olika metoder, som till exempel observation och reflektion kan pedagogen få fatt i, ”avlyssna” och analysera barnens görande, idéer och tankar. Pedagogisk dokumentation gör detta lyssnande synligt och är också ett sätt att säkerställa att pedagogerna lyssnar och att barnen blir lyssnade till, vilket i sin tur innebär att ”det (barnen) gör är värdefullt och har en mening”.23 Miljön som den tredje pedagogen fungerar som en iscensättning av lyssnandet, där det som är meningsskapande för barnen ska manifesteras i den pedagogiska miljön på förskolan. Men förutom att lyssnandet är en process där pedagogen lyssnar till barnens idéer förväntas också de olika Reggio Emiliainspirerade metoderna leda till ett vidare och mer genomgripande lyssnande. Genom att barnens tankar och hypoteser synliggörs äger lyssnandet rum även mellan barnen, där olikheter tillåts komma till uttryck, ”förhandlas […] och konfronteras” 24, vilket ska gagna utvecklingen av den demokratiske samhällsmedborgaren.25 När barnen formulerar sina egna hypoteser för varandra sker också ”ett inre lyssnande” där barnen blir medvetna om sina egna tankar och då kan ”modifiera och berika” 19 20 21 22 23 24 25
Ann Åberg och Hillevi Lenz-Taguchi, 2005, s. 94. Ann Åberg och Hillevi Lenz-Taguchi, 2005, s. 96. Barbara Martin Korpi, 2010, s. 41. Reggio Children, 2012, s. 11. Carla Rinaldi, 2007a, s. 87. Carla Rinaldi, 2007a, s. 83. Gunilla Dahlberg, Peter Moss och Alan Pence, 2001, s. 235.
10 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 10
15/06/18 3:49 PM
dem i en metakognitiv process.26 Den pedagogiska dokumentationen ”säkerställer […] att gruppen och varje individuellt barn får möjlighet att observera sig själva utifrån medan de lär”.27 Den pedagogiska miljön ska inte enbart spegla barnens intressesfärer utan också interagera aktivt med barnen som en ”performativ agent” och därmed utmana dem vidare i deras lärprocesser.28 Lyssnandet berör således i högsta grad den konkreta förskoleverksamheten, där barnens lärprocesser på olika sätt antas gynnas av ett lyssnande förhållningssätt. Men lyssnandet står också för en visionär idé bortom förskolans ramar, där förskolan blir en arena på vilken barnen anses erövra samhällelig medborgarkompetens. På så sätt sträcker sig det Reggio Emiliainspirerade lyssnandet ut i omvärlden och in i framtiden. Denna aspekt av lyssnande har en ideologisk bottenklang och inbegriper en vision om ett nytt och annorlunda samhälle, med ”nya former av mänsklig samexistens, av delaktighet och med-delaktighet”. 29 Begreppet lyssnande får därmed en diffus och vidgad innebörd, som behöver översättas och tolkas i relation till den förskolepedagogiska praktiken. Frågan är hur detta lyssnande gestaltar sig i praktiken. Vad innebär den gestaltningen i själva mötet mellan barn och pedagoger? Vilket lärande ges betydelse genom pedagogernas lyssnande, och vilket barn är det som konstitueras i lyssnandeakten mellan pedagoger och barn, miljö och organisation?
Olika sätt att förstå lyssnande I all förskolepedagogisk verksamhet lyssnar pedagoger på ett visst sätt till barnen, och barnen förhåller sig på ett visst sätt till det gensvar de får av pedagogerna. Genom axiomet ”lyssnandets pedagogik” har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken annekterat lyssnandebegreppet och gjort det till sitt. Men lyssnande som specifikt begrepp kan också förstås utifrån andra perspektiv. I den här boken jämförs ett Reggio Emiliainspirerat lyssnande med Daniel Sterns utvecklingspsykologiska perspektiv där lyssnandets kärna beskrivs med ord som lyhördhet och ömsesidighet.30 När barnet möter vuxna som visar att det går att dela inre värld och bli förstådd utvecklar det sin förmåga till ömsesidig dialog och kommunikation. För Stern handlar lyssnande om processer som sker omedvetet och direkt i den mellanmänskliga kommunikationen – vetskapen om vilket gensvar vi ska ge i mötet med andra ”bara finns
26 27 28 29 30
Carla Rinaldi, 2007a, s. 82. Carla Rinaldi, 2007a, s. 83. Hillevi Lenz-Taguchi, 2010, s. 134. Carla Rinaldi, 2007b, s. 45. Daniel Stern, 2005, 1991a.
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 11
11
15/06/18 3:49 PM
där”, som luften vi andas.31 Lyssnande är då en relationell och implicit praktik som ständigt och spontant finns med i mellanmänsklig samvaro och som lär barnet om hur det är att vara människa tillsammans med andra människor. Sterns perspektiv är annorlunda än det föreskrivna lyssnande som kännetecknar den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken, där ett lyssnande förhållningssätt utgår från metoder som observation, reflektion och pedagogisk dokumentation. Metoder som i sin tur leder till ett lyssnande ”vid sidan av” den mellanmänskliga relationen. När Carla Rinaldi talar om att lyssna använder hon det italienska ordet ”auskultare”, där den lyssnande pedagogen blir till ”närvarande observatör” som i stället för att interagera med barnet observerar det: (auskultare) anknyter till svenskans ”auskultera” som varit etablerat i svensk lärarutbildning och som snarast motsvarar att vara närvarande observatör, att lyssna, observera och ”läsa av” vad som händer utan att direkt ingripa.32 I sociolingvistisk teori skiljer man mellan intrapersonella lyssnandeaspekter och interpersonella.33 Ett intrapersonellt lyssnande förekommer inom den som lyssnar och kännetecknas av lyssnandehandlingar som perception, minne och tolkning. Det interpersonella lyssnandet är relationellt och förekommer mellan individer. För att ett sådant lyssnande ska kunna äga rum krävs lyssnandehandlingar som delad uppmärksamhet och gensvar; aspekter som lyfts fram som betydelsefulla av Stern.34 Ett Reggio Emiliainspirerat lyssnande betonar snarare intrapersonella lyssnandehandlingar, som i metoderna observation, reflektion och pedagogisk dokumentation. Det vardagliga och till synes enkla begreppet ”lyssnande” kan alltså förstås utifrån skilda perspektiv med tonvikten på kommunikativa eller metodiska aspekter av lyssnande. Lyssnandet kan antingen präglas av ömsesidig interaktion och ett implicit gensvar eller vara beroende av analys, tolkning och lyssnandemetoder. Ett Reggio Emiliainspirerat lyssnande sker inte bara i det faktiska mötet mellan barn och vuxna utan kan också länkas till praktiker som projektarbeten och den strukturerade pedagogiska miljön. Via dessa praktiker förmedlas underförstådda budskap om hur man som förskolebarn ska vara och vad man ska intressera sig för. På så vis fyller lyssnandet också en normerande funktion där barnen förväntas bete sig i enlighet med den eftersträvade barnsynen. På 31 32 33 34
Daniel Stern, 2005, s. 128. Ulla Lind, 2010a, s. 116. Kent Adelmann, 2002, s. 69. Kent Adelmann, 2002, s. 69.
12 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 12
15/06/18 3:49 PM
liknande sätt ingår pedagogerna i ett normerande nätverk som formulerar utgångspunkter och betingelser för vad som är möjligt att tänka, säga och göra i den pedagogiska praktiken. Denna tydliga kontext av värderingar och metoder som implementeras i pedagoger och barn i en Reggio Emiliainspirerad praktik gör det möjligt att analysera pedagogiken som ett så kallat diskursivt system. I min analys har jag valt att utgå från Michel Foucaults diskursanalytiska teorier kring disciplin och makt för att synliggöra de maktstrukturer som är verksamma i reggiodiskursens lyssnandepraktik. Här kan noteras att Foucaults teorier ofta har använts i den Reggio Emiliainspirerade litteraturen i syfte att dekonstruera en tidigvarande förskolediskurs. Att dessa texter samtidigt formulerar nya normer och värden i en ny dominerande diskurs kan tyckas tänkvärt.
Hur tar sig lyssnandet uttryck i en Reggio Emiliainspirerad praktik? Mot bakgrund av hur den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken vuxit fram i Sverige är det angeläget att undersöka den pedagogiska praktik som följer i diskursens spår. I studien som den här boken bygger på undersöker jag hur lyssnande tar sig uttryck i en Reggio Emiliainspirerad förskolepraktik och vilka möjlighetsramar pedagogernas lyssnande upprättar för barnen. Studien är empirisk och bygger på barns och pedagogers berättelser om det Reggio Emiliainspirerade lyssnandet. Fokus riktas framför allt mot en praktisk implementering av lyssnandebegreppet: Hur menar de intervjuade pedagogerna att de lyssnar till barnen och vad lyssnar de till? Hur menar barnen att de blir lyssnade till och hur lyssnar de? Undersökningen har en problematiserande ansats som syftar till att granska de värderingar som ligger till grund för lyssnandet i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik och vilka budskap de kan signalera till barnen på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna. Reggio Emiliafilosofin kan ses som en ideologi som syftar till att aktivt utmana och förändra föreställningar om barn, barndom, lärprocesser och pedagogik, där det tidigare sättet att tala och handla ska förändras till något annat. För att denna förändring ska äga rum måste de pedagoger som arbetar på Reggio Emiliainspirerade förskolor lyssna till, tolka och implementera filosofins väsentliga teser och begrepp. Lyssnandet begränsar sig alltså här inte till mötet mellan barn och pedagoger i den förskolepedagogiska praktiken, utan innefattar också pedagogernas lyssnande till Reggio Emiliafilosofin som ideo-
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 13
13
15/06/18 3:49 PM
logi. I min studie undersökte jag också denna aspekt av lyssnande. Studien var frågestyrd och utgick från tre huvudsakliga frågeställningar: A Hur gestaltar sig själva lyssnandeakten? Vilka aspekter av lyssnandet lyfter pedagogerna fram i intervjusvaren som väsentliga för att ett lyssnande ska kunna äga rum? Vad konstituerar enligt dem ett lyssnande förhållningssätt? Vilka viktiga beståndsdelar innefattar handlingen ”att lyssna”? AA Hur visar sig barnets egen röst? Vilka av barnens alla olika intressen blir lyssnade till och får gensvar? Vilka frågeställningar mynnar ut i projektarbeten och vad väljer man att fokusera i projekten? Hur manifesteras barnens intressen i den pedagogiska miljön? Vilka budskap förmedlar miljön om det barn som är önskvärt på den förskolepedagogiska arenan? AA Vad är, enligt pedagogerna, möjligt att tänka i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik när det gäller den förskolepedagogiska praktiken, och vad är det inte? Hur uppmuntras diskussion och hur bemöts motstridiga åsikter? Det var viktigt för mig att i undersökningen också lyfta fram barns perspektiv kring att lyssna och bli lyssnad till på förskolan. Därför bestämde jag mig tidigt i forskningsprocessen för att förutom pedagoger även intervjua barn från förskolorna. Det kan tyckas självklart att man i forskning som handlar om barn och deras verksamhet också tar reda på deras tankar och åsikter. I forskningssammanhang betonas i allt större utsträckning vikten av att anta barns perspektiv35 och av att se barn ”som individer med både rätt och kompetens att komma till tals”.36 Ändå blir barn inte så ofta lyssnade till i den bemärkelsen att deras röster lyfts och får pregnans och giltighet i barnforskningen. Vid en genomgång av de 39 doktors- och licentiatavhandlingar från Sverige som berör förskolans verksamhet under åren 2006–2016 är det bara tre som utgår från barns egna tankar och åsikter kring det som undersöks37, och att använda barn som informanter är förvånansvärt sällsynt även i övrig samhällsforskning som berör barn och unga.38 Barn blir i forskningen ofta sedda39 men inte hörda,40 och ”barns perspektiv” filtreras och medieras därmed genom forskarens blick. Detta säger något om den barnsyn som trots Barnkonventionens skrivning 35 Birgitta Qvarsell, 2003, s. 101. 36 Marie Sällnäs, Stefan Wiklund och Hélène Lagerlöf, 2010, s. 116. 37 Genomgången bestod av licentiat- och doktorsavhandlingar, ”sammanställningar” såväl som ”monografier” under ålderspannet 2006-2016 och gjordes i Diva-portalen, avgränsning ”förskola”. Tre avhandlingar utgår från barns tankar och åsikter: Helena Ackesjö, 2014, Carina Fast, 2007 och Lina Lago, 2014. 38 Marie Sällnäs, Stefan Wiklund och Hélène Lagerlöf, 2010, s. 118. 39 Anne-Li Lindgren, 2016, s. 46; Birgitta Qvarsell, 2003, s. 107 och 111. 40 Birgitta Qvarsell, 2003, s. 107 och 111.
14 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 14
15/06/18 3:49 PM
om barns rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet fortfarande präglar vårt samhälle.41 Tror vi att barn kan bidra med viktig kunskapsbildning kring sina livserfarenheter, att de kan vara ”informanter om sina villkor” eller tänker vi att deras ålder ”hindrar dem från att se väsentligheterna”?42 I ett talande beslut från Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala avslås år 2014 forskarnas begäran att intervjua barn mellan 6 och 18 år med motiveringen: ”En undre åldersgräns ska sättas till 12 år för enkäter/intervjuer, då det starkt kan ifrågasättas om svaren från barn yngre än 12 år är tillräckligt valida för att vara ett kunskapstillskott”.43 Den här studien syftar till att synliggöra också barnens uppfattning kring lyssnande i den pedagogiska praktik de är delaktiga i. Studiens frågeställningar är relevanta även för hur barnen beskriver sina erfarenheter av att lyssna och bli lyssnade till, och analyseras ur barnens perspektiv med deras berättelser som grund. Intervjusvaren visar hur och i vilken utsträckning barn upplever sig vara lyssnade till, i vilken mån den pedagogiska miljön utgår från deras intressen och vilket utrymme det finns för barn att ha motstridiga åsikter och inflytande i förskolan. Resultatet från barnintervjuerna redovisas i ett separat kapitel och kan ses som en kommentar till och problematisering av pedagogernas bild av det lyssnande som iscensätts på förskolorna.
Bokens disposition Boken är uppdelad utifrån min studies frågeställningar. I analyserna har citat från barn och pedagoger markerats med siffror – till exempel (1) – som anger vilken intervju citatet är hämtat från. Den första analysen, kapitel 2: ”Att lyssna som en Reggio Emiliainspirerad pedagog” granskar resultaten från de intervjusvar som berör hur lyssnandet iscensätts och verkställs på de Reggio Emiliainspirerade förskolorna. Här undersöks med andra ord hur den lyssnande aktiviteten går till i praktiken och vad som i realiteten konstituerar ett Reggio Emiliainspirerat lyssnande. Analysen behandlar inte bara ett befintligt lyssnande utan även det lyssnande som definieras bort eller ges sämre förutsättningar. I den andra analysen, kapitel 3: ”Att låta barns röst komma till uttryck i en Reggio Emiliainspirerad praktik” granskas de intervjusvar som handlar 41 Barnkonventionen, 1989, artikel 12. 42 Birgitta Qvarsell, 2003, s. 111, 112. 43 Beslut från Regionala etiksprövningsnämnden i Uppsala som svar på en ansökan inkommen från forskare vid Örebro universitet (min kursiv.). Beslutet överklagades av forskarna till Centrala etikprövningsnämnden som i sin tur beslutade att intervjuer med barn från 6 år skulle få genomföras enligt forskarnas begäran.
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 15
15
15/06/18 3:49 PM
om hur barns röster kommer till uttryck och manifesteras på de undersökta förskolorna. I denna analys undersöks alltså vad man lyssnar till i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik, det vill säga vilka aspekter av barnens meningsskapande som får utrymme i den förskolepedagogiska praktiken – liksom vilket meningsskapande som inte får det. I den tredje analysen, kapitel 4: ”Om vad som är möjligt att tänka i en Reggio Emiliainspirerad pedagogik” granskas resultaten från pedagogernas intervjusvar kring hur det förskolepedagogiska samtalet tar sig uttryck. I denna del undersöks också resultaten som berör hur pedagogerna lyssnar till Reggio Emiliafilosofin som ideologi och vad som inte är möjligt att tänka som Reggio Emiliainspirerad pedagog. Barnens intervjusvar redovisas som tidigare nämnts i ett eget avsnitt, kapitel 5: ”Barnens röster”. I denna del undersöks barnens erfarenheter av lyssnande i förskolans kontext, deras åsikter om vad som är meningsfullt i förskoletillvaron och hur de upplever sig ha inflytande över verksamheten i förskolan. Barnens berättelser går i dialog med såväl pedagogernas intervju svar som med tidigare undersökningar vilka utgår från barns egna tankar och åsikter kring förskoleverksamheten. I kapitel 6: ”Reggio Emiliaideologins pedagogiska praktik” sammanfattas och diskuteras resultaten från de olika frågeställningarna kring lyssnande. Hur gestaltar sig egentligen lyssnandeakten i praktiken och vad kan det innebära för förskolans barn? På vilket sätt kommer barns röst till uttryck och i vilken mån fungerar förskolan som en arena för tankefrihet och dialog? Bokens avslutande kapitel, kapitel 7: ”Den lilla praktiken”, handlar om de vardagliga praktiker som kan länkas samman med den Reggio Emiliainspirerade pedagogikens normsystem. Kapitlet utgår från de tvivel eller anomalier pedagogerna upplever när pedagogikens handlingsdirektiv motsäger deras känsla för vad som är rätt i en given situation. I kapitlet diskuteras även förhållningssätt som går utanför normsystemet och lyfter fram möten som kan knyta an till barnens perspektiv.
16 D I S T A N S , D I S C I P L I N O C H D O G M E R
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 16
15/06/18 3:49 PM
ISBN 978-91-47-12828-0 © 2018 Sara Folkman och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Maria Emtell Produktion: Lars Wallin Redaktör: Carin Soussi-Engman Grafisk design och omslag: Kristina Schollin Borg Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2018
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 90 00 e-post: kundservice.liber@liber.se
47-12828-0-00_DistansDisciplin OchDogmer_inlaga.indd 2
15/06/18 3:49 PM
Boken handlar om pedagogers och barns inordning i ett givet förskolesystem och om nödvändigheten av att diskutera och problematisera den rådande diskursen. Författaren diskuterar tankefrihet, direktiv och styrning, betydelsen av att lyfta barns åsikter och pedagogers möjligheter att förändra pedagogikens villkorsramar.
SARA FOLKMAN är legitimerad lärare från förskola till gymnasiet, fil. lic. i förskoledidaktik och verksam som pedagog inom förskolan.
Om lyssnande i Reggio Emiliainspirerad pedagogik
Sara Folkman
Boken vänder sig främst till blivande och yrkesverksamma lärare men även till andra som arbetar inom förskoleverksamheten.
DISTANS DISCIPLIN DOGMER
OCH
I boken DISTANS, DISCIPLIN OCH DOGMER – Om lyssnande i Reggio Emiliainspirerad pedagogik granskar författaren ett av pedagogikens mest centrala begrepp – lyssnandet. Vad innebär det egentligen att vara en lyssnande pedagog? Vilka av barnens alla skiftande intressen får pedagogernas gensvar och vilka får det inte? Vilka erfarenheter har barnen av att bli lyssnade till och av att ha inflytande i förskolan – och vad är för pedagogerna ”möjligt att tänka” när det gäller förskolepedagogik?
DISTANS, DISCIPLIN OCH DOGMER
D
en Reggio Emiliainspirerade pedagogiken har under det senaste decenniet fått stort genomslag och blivit tongivande i den svenska förskolan. Därmed får pedagogikens föreställningar om barn och barndom i allt större utsträckning effekter på förskolans verksamhet. Dessa effekter är viktiga att synliggöra och diskutera.
Best.nr 47-12828-0 Tryck.nr 47-12828-0
Sara Folkman
47-12828-0-00_DistansDisciplinOchDogmer_omslag.indd 401
6/22/18 1:43 PM