9789127406810

SVENSKA I DAG

Steven Ekholm Annika Lyberg Mogensen Malin Nordberg

LÄRO BO K 7 Svenska i dag är ett basläromedel för grundskolans senare del.

I läromedlet står litteraturen i centrum. Svenska i dag består av lärobok, övningsbok och lärarhandledning för årskurs 7, 8 och 9 samt av fyra antologier som kan användas i alla tre årskurserna.

7 LÄROBOK

Läroböckerna innehåller texter och uppgifter för alla moment som ingår i svenskämnet.

Övningsböckerna är avsedda för förbrukning och repeterar och övar de moment som tas upp i respektive lärobok.

7

LÄROBOK

S V E N S K A I DAG

SVENSKA I DAG

STEVEN EKHOLM ANNIKA LYBERG MOGENSEN MALIN NORDBERG

Antologierna har ett varierat texturval och innehåller såväl klassiker som moderna och lättlästa författare.

Lärarhandledningarna är digitala och innehåller metodiska tips och kopieringsunderlag.

För mer information om Svenska

i dag se www.nok.se/svenskaidag ISBN 978-91-27-40681-0

9

090214 Omslag Larobok.indd 1

1 0 0 0 0

789127 406810

09-02-20 09.08.22

01 LaĚˆrobok Korr 7.indd 3

09-02-19 15.47.25

i Förord i I din hand håller du Svenska i dag, Lärobok 7. Här får du möjlighet att läsa om och arbeta med alla de moment som ingår i svenskämnet.

Läroboken är indelad i femton kapitel. I början av varje kapitel finns en presentation av det som kommer att tas upp. Sist i varje kapitel hittar du ett avsnitt som uppmanar dig att reflektera över det som du arbetat med.

Till läroboken hör en övningsbok, Svenska i dag, Övningsbok 7.

I den kan du repetera och öva på de moment som du arbetat med i den här boken.

Med hjälp av Svenska i dag får du möjlighet att träna färdig­ heter, och att utveckla ett nödvändigt kunnande i svenska, om svenskan, om din omvärld och om dig själv – till nytta och glädje inför framtiden.

Välkommen!

Steven Ekholm, Annika Lyberg Mogensen & Malin Nordberg

01 Lärobok Korr 7.indd 3

09-02-19 15.47.25

Innehåll Du i sjuan

6

Sök information 56

Uppstart. . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

Informationssökning . . . . . . . 57

Vad är svenska? . . . . . . . . . . . . 9

Bibliotek . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Tala

10

En viktig del av svenskan . . . . 11 Att vara nervös . . . . . . . . . . . 13 Säg något kort . . . . . . . . . . . . 14

Ordlista . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 Uppslagsbok . . . . . . . . . . . . . 66 Internet . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Facklitteratur . . . . . . . . . . . . . 70

Att läsa högt . . . . . . . . . . . . . 15

Ordkunskap

Förbered högläsning . . . . . . . 19

Öka ditt ordförråd . . . . . . . . . 73

Fler talövningar . . . . . . . . . . . 23

Synonymer och antonymer. . . 76

Hitta på allt vad du kan! . . . . 28

Rim och allitteration . . . . . . . 77 Ordlära . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Läsa och lära för livet

72

30

Att läsa . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Läs en artikel . . . . . . . . . . . . . 33

Nya företeelser, nya ord . . . . . 81 Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Ortnamn . . . . . . . . . . . . . . . . 94

Att lära . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Skriva

Ha en bra studiemiljö . . . . . . 44

Att anpassa sig till mottagaren. 99 Snabba meddelanden . . . . . . . 100

Alfabetet nu och förr

98

46

Det svenska alfabetet . . . . . . . 47 Från urnordiskt till latinskt

Skriva brev. . . . . . . . . . . . . . . 102 Dagbok och blogg . . . . . . . . . 104 Berätta och beskriva. . . . . . . . 108 Skriva uppsats . . . . . . . . . . . . 110

alfabet . . . . . . . . . . . . . . . . 50

01 Lärobok Korr 7.indd 4

09-02-19 15.47.25

Antiken

116

Om vänskap

Grekland och Rom . . . . . . . 117

och värderingar 156

Epos . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118

Sagt om killar och tjejer. . . . . 158

Dramatik . . . . . . . . . . . . . . . 120

Vett och etikett. . . . . . . . . . . . 159

Antikens slut . . . . . . . . . . . . 123

Egoträning. . . . . . . . . . . . . . . 160

Medeltiden

124

Stava och skriva 162

En orolig tid . . . . . . . . . . . . 125

Rättstavning . . . . . . . . . . . . 163

Beowulf

Vem bestämmer

– en hjälte från Sverige?. . . 126 Kung Arthur och kelterna. . . . 128

hur man ska stava? . . . . . . . 164 Hur stavas svenskans

Vikingar – så in i Norden . . . 130

olika ljud? . . . . . . . . . . . . . 166

Sagalitteraturen . . . . . . . . . . 133

Skrivregler . . . . . . . . . . . . . . 171

Birgitta

Stor eller liten bokstav . . . . . . 172

– ett europeiskt helgon . . . 134

Myter och sagor

Skiljetecken . . . . . . . . . . . . . . 175

Ordens funktion 178 136

Sats och mening . . . . . . . . . . 179

Myter . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . 179

Fabler . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Substantiv . . . . . . . . . . . . . . 181

Sagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . 183

Fantasy

146

Vad är fantasy? . . . . . . . . . . 147

Pronomen . . . . . . . . . . . . . . 185 Verb . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186 Satsdelar . . . . . . . . . . . . . . . 188

Ett träd med många grenar. . 149 Vanliga teman i fantasy . . . . 150

Avslutning

Läslogg

Källor. . . . . . . . . . . . . . . . . . 192

152

190

Läsdagbok. . . . . . . . . . . . . . . 153 Hur kan då en läslogg se ut?. . 154

01 Lärobok Korr 7.indd 5

09-02-19 15.47.25

6

Du i sjuan

01 LaĚˆrobok Korr 7.indd 6

09-02-19 15.47.27

i Du i sjuan i I det här första kapitlet får lära känna dina klasskamrater bättre genom att göra olika övningar. Du får också fundera på vad svenska är och skriva ner några egna mål att arbeta mot.

Uppstart Välkommen till sjuan! Kanske har du börjat i en helt ny skola, med nya lärare och nya klasskamrater; kanske känner du redan många och går på samma skola som tidigare. Oavsett vilket har det gått en hel sommar sedan sist, och det är dags att börja med att lära känna varand­ra bättre och sätta igång terminen.

Klassen på kartan H Gör en kartskiss på tavlan över ert område.

H Turas om att gå fram till kartan,

presentera er och peka ut var ni bor.

H Nämn något positivt med att bo där.

H Markera varje plats på kartan och skriv

namnet bredvid.

Speed dating H Anteckna fem frågor som du vill ha svar på

av någon du inte känner. Skriv i din skriv­ bok som Det ska vara uppriktiga, nyfikna frågor som t.ex. »Vad gör dig glad?«.

Undvik frågor som endast ger ja eller nej till svar.

H Arbeta sedan tillsammans i klassen. Sätt

er i en hästskoform på stolar mitt emot varandra.

H Under tre minuter sitter ni och

besvarar era frågor i par. Gör korta stödanteckningar i skrivboken.

H När tiden är ute flyttar den inre eller yttre

raden ett steg till vänster och intervjuerna fortsätter tills ni kommit runt ett varv.

H Avsluta med att var och en redogör för

några av klasskamraternas svar.

Du i sjuan

01 Lärobok Korr 7.indd 7

7

09-02-19 15.47.28

Bordsduken

Oavslutade meningar

H Arbeta i grupp. Sätt er kring ett bord med

H Sitt i en ring i klassen och gå varvet runt.

ett stort papper mellan er, som en duk.

Avsluta följande meningar:

H Arbeta nu tyst i fem minuter. Var och

en fyller sin del av papperet med bilder (streckgubbar, former, figurer) som beskriver er själva på olika sätt. Det kan vara bilder som illustrerar familj, husdjur, bostaden, det egna rummet, fritidsintressen, musik, favoritmat och så vidare. Ni får inte använda några ord, bara bilder.

H När ni är färdiga med er »duk« berättar

ni för varandra i gruppen vad bilderna föreställer. Hitta något ni har gemensamt!

»Om jag vore en färg …« Exempel: »… så skulle jag vara gul som solen«, eller »… så skulle jag vara blå, för jag tycker om blått« och så vidare.

»Om jag vore ett djur …«

»Om jag vore en möbel …«

»Om jag vore en sport …«

»Om jag vore en sång …«

»Om jag vore en doft …«

H Avsluta med att redogöra i helklass för

något om varandra.

8

Du i sjuan

01 Lärobok Korr 7.indd 8

09-02-19 15.47.29

klassveTenskap H Anteckna tre påståenden (1/X/2) om dig

själv på en lapp. Ett påstående ska vara falskt. Skriv ditt namn på lappen.

H Låt någon samla in din och dina klass-

kamraters lappar och lägga dem i en låda eller liknande.

H Gör en 1/X/2-tipsrad med varje klass-

kamrats namn på en egen linje. Skriv i din skrivbok eller på lösblad.

H Låt sedan en person dra en lapp ur lådan

och läsa upp varje klasskamrats påståenden. Vilket påstående är inte sant? Notera i din tipsrad det alternativ du tror är falskt.

H Gå igenom de rätta svaren! Vem fick flest

Vad är svenska?

Vad innehåller svenskämnet? Vad har du tidigare arbetat med? Vad gjorde du på svensktimmarna i sexan? Fundera tillsammans med dina klasskamrater.

Uppgifter 1 Diskutera i grupp. När man är duktig i svenska – vad kan man då?

2 Fundera! Vad tycker du själv är lätt och roligt med svenskan? Svårt eller tråkigt?

Vad kan du bli bättre på och hur? Vad vill du gärna arbeta extra med? Skriv ner några egna mål att arbeta mot i din skrivbok.

rätt?

DU I SJUAN

01 Lärobok Korr 7.indd 9

9

09-02-19 15.47.30

10

tala

01 LaĚˆrobok Korr 7.indd 10

09-02-19 15.47.34

i Tala i I det här kapitlet får du fundera på vad som är viktigt att tänka på när man talar eller lyssnar. Du får öva dig på att tala inför en publik genom att läsa högt, berätta om en bild och om något du känner till väl. Du får också öva på att presentera dig själv.

En viktig del av svenskan Inom ämnet svenska arbetar du med många olika moment, och kanske tänker du i första hand på att läsa och att skriva. Men lika viktigt är momentet tala.

Självklart kan du redan tala – du talar med olika människor från morgon till kväll och har säkert inga problem med att göra dig förstådd. Men när du nu ska läsa om att tala i det här kapitlet, handlar det snarare om att tala inför andra, än att tala med andra.

Uppgifter Fundera först enskilt på frågorna här nedanför och skriv ner några stödanteckningar i din skrivbok. Diskutera därefter i grupp.

1 Hur talar du? Är det några skillnader mellan ditt och dina föräldrars sätt att uttrycka sig? Hur talar dina far- och morföräldrar?

2 Hur talar olika grupper i samhället? Varför talar de på det sättet?

3 Är det någon skillnad mellan tjejers och killars sätt att tala?

4 Vad bör eller vill du undvika när du talar?

Vad kan du utveckla och bli bättre på?

5 Brukar du ofta säga något i klassen? Varför gör du det, eller varför gör du inte det?

6 Är det bra att ofta säga något? Varför?

7 Brukar tjejer och killar tala lika mycket i din klass? Varför är det så?

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 11

11

09-02-19 15.47.35

Tala är silver …

När behöver du kunna tala inför andra människor? Det kan vara: ♦ privat, t.ex. om du vill berätta om något

hemma vid middagsbordet eller för några kompisar. ♦ i skolan, t.ex. när du läser högt eller

berättar om något, när du diskuterar på elevrådet, när du ska presentera något arbete för klassen eller om du ska göra ett framträdande inför skolans elever eller föräldrar.

Uppgifter

♦ på fritiden, t.ex. om du är med i någon

1 Vad krävs av en talare för att du ska lyssna

grupp, något lag eller någon klubb.

koncentrerat och komma ihåg det som

Kan du komma på fler tillfällen då du talar inför andra?

sagts? Diskutera i grupp hur en bra talare är och gör en gemensam lista.

2 Är du själv en god lyssnare? På vilket sätt?

… tiga är guld

Ännu oftare hamnar du förmodligen i situationer då du ska lyssna på någon annan. Kanske har du inte tänkt på att du ofta är någon annans publik. Den som läser högt eller håller sin presentation är kanske nervös för vad publiken ska tycka.

När du lyssnar på någon som talar, ska du göra ditt bästa för att talaren ska känna sig trygg och kunna framföra sin presentation ostörd. Din inställning påverkar hela situationen för både dig själv och talaren.

12

Finns det något du kan bli bättre på? Skriv ner några bra saker som du gör när du lyssnar, och vad du kan förbättra.

3 Diskutera i klassen och skriv tillsammans ner hur en god lyssnare bör agera.

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 12

09-02-19 15.47.35

Att vara nervös Att tala inför andra innebär att andra tittar och lyssnar på dig. För många är detta så obehagligt att de på alla sätt försöker undvika det. I huvudet snurrar oroliga tankar: Tänk om jag gör bort mig! Tänk om jag säger någonting dumt!

Om du oförberedd kan ställa dig framför klassen och berätta någonting så att publiken tycker att det du säger är klart, tydligt och dessutom intressant och klokt – ja, då är du en av få. Om du är som de allra flesta, måste du förbereda dig väl och öva dig på att tala.

Du måste träna på det du ska säga och hur du ska säga det – på hur du ska använda rösten och kroppen.

Att känna sig nervös inför att tala är helt naturligt och kan till och med vara till fördel ibland. Många som framträder inför andra brukar säga att lite »rampfeber« gör att du skärper dina sinnen och kan prestera ditt allra bästa. Men lagom är alltid bäst, naturligtvis, så du måste lära dig att handskas med din nervositet. Och det är kanske det allra viktigaste skälet till att du ska öva dig på att tala – att få bukt med din nervositet. Ju oftare du talar inför andra, desto säkrare kommer du att känna dig.

Uppgifter 1 Skriv ner vad du kan känna dig rädd och nervös för när du ska tala. (Om du inte brukar känna dig nervös kan du i stället skriva ner några saker som du vill bli bättre på.)

Fundera på vad du kan göra för att träna bort dina rädslor eller svagheter och skriv ner några punkter.

2 Gör en gemensam lista i klassen om hur man kan få bukt med talängslan.

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 13

13

09-02-19 15.47.35

Säg något kort Pröva på hur det känns att gå fram till tavlan och göra någon av uppgifterna här nedanför.

Diskutera efteråt i klassen hur det kändes.

Uppgift Börja med att gå fram till tavlan och vända dig mot klassen. Sök ögonkontakt med lyssnarna. Låt blicken stanna till ett ögonblick hos varje person innan den vandrar vidare.

Säg sedan någon eller några av följande saker om dig själv:

»Hej allihop! Jag heter …«

»Jag tycker om att …«

»Min favoriträtt är …«

»En person som jag beundrar är …«

»Jag skulle vilja lära mig …«

»Tre ord som beskriver mig är …«

14

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 14

09-02-19 15.47.35

Att läsa högt Att läsa högt är bra övning i att tala inför publik. Med texten redan färdig kan du koncentrera dig på din röst och på ditt kroppsspråk.

Din röst kan du använda på många olika sätt: Du kan variera din röststyrka och tala tyst eller starkt. Du kan ändra röstläge och tala med mörk eller ljus röst. Tempot kan va-

rieras från långsamt till snabbt. Du kan betona vissa ord och göra pauser. Du kan läsa dramatiskt, med inlevelse, och förmedla olika känslor med rösten.

Också din kropp är ett verktyg när du talar eller läser inför publik. Du kan förstärka det du säger med minspel, ansiktsuttryck och gester.

Uppgifter 1 Arbeta tillsammans med en klasskamrat.

a) Turas om att läsa den här texten högt

b) Läs fortsättningen och lägg in korta och långa pauser där du tycker att det passar.

och träna på att göra pauser. Korta pauser

Vi var ute och gick i skogen en dag,

är markerade med ett streck och långa

mamma, jag och mina bröder. Sam

pauser med två streck.

och Gabriel. Det var en bra dag och

Jag heter Nat. – – Ja, – egentligen heter jag Natanael, – men alla säger Nat för det mesta. – – Det är konstigt, – men jag har aldrig känt mig riktigt hemma i min egen familj. – – Ibland är det som om jag står utanför mitt eget hus, – men jag får inte komma in. – – En gång läste mamma en saga om en bortbyting, – ett troll som hamnade hos en människa och växte upp där. – – Samtidigt växte människobarnet upp i trollens familj, – där alla skrek, – svor och hade roligt. – – Ofta tänker jag att jag är en sådan, – en bortbyting. – – Undrar just om jag är ett troll eller en människa i så fall. – – Ha ha, – ett troll så klart.

jag tänkte inte på något särskilt.

Jag tror att jag hade hittat någon kotte som jag sparkade framför mig. Försökte dribbla som ett fotbollsproffs. Som vanligt pratade mina bröder med mamma.

De gick ofta för sig själva, som om de inte spelade någon roll vem jag var.

Jag blev så arg över det. Varför fick jag inte vara med? De var inte värda att vara med mig. Jag stannade hos mamma men jag var jättearg. Plötsligt blixtrade något till i mig och jag kunde inte se skogen.

Ur Samael av Jorun Modén. Utdraget i sin helhet kan du läsa i antologin Från Tolkien till Thydell.

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 15

15

09-02-19 15.47.35

Uppgifter

fortsättning

5 Arbeta tillsammans med en klasskamrat. Byt roller och träna på att läsa

2 Betona de understrukna orden. Hur

dialogerna här nedanför och på sidan

förändras betydelsen beroende på vilket

17 med inlevelse. Gör pauser och ändra

ord du betonar?

röstläge och tempo för att föra fram rätt

En gång läste mamma en saga.

En gång läste mamma en saga.

En gång läste mamma en saga.

En gång läste mamma en saga.

3 Arbeta tillsammans med en klasskamrat.

Turas om och pröva att betona meningen »Vi var ute och gick« på olika sätt.

Diskutera hur betydelsen förändras.

känsla. »Jag måste kissa!« »Snart älskling, vi måste bara ta alla våra saker.« »Men jag måste kissa nu, nu, NU!« »Ja, jo, jag vet, jag vet!« »MAMMAAAAAAA!« »Ja, alldeles snart! Vi måste bara

4 Pröva att läsa någon av de här ramsorna

ha en vagn! … Så, nu går vi till

på fyra olika sätt:

toaletterna.«

a) sorgset, b) glatt, c) argt, d) hysteriskt:

»Nu behövs det inte längre.«

Jag ska sitta i ditt minne på en liten, liten pinne, och om pinnen blir för

»Va? Varför inte?« »Det är en hemlis!«

kort ramlar jag ur minnet bort. *** Flyg fula fluga flyg. Och den fula flugan flög.

***

Ett två tre fyra, alla byxor är så dyra.

Den som inga byxor har, han får gå med rumpan bar. *** Hallå där! Köp blåbär! Hallå där en gång till! Köp rutten sill! Hallå där många gånger! Köp dubbla damkalsonger!

16

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 16

09-02-19 15.47.36

»Om jag ger dig två kaniner, sedan ytterligare två kaniner och sedan ytterligare två kaniner – hur många kaniner har du då?« »Sju!« »Nej. Lyssna noga nu.

Om jag ger dig två kaniner, sedan ytterligare två kaniner och sedan ytterligare två kaniner – hur många kaniner har du då?« »Sju!« »Vi försöker på ett annat sätt. Om jag ger dig två äpplen, sedan ytterligare två äpplen och sedan två till. Hur många äpplen har du då?« »Jag vill inte!« »Du måste gå till skolan, Nisse!«

»Sex.«

»Men jag vill inte, mamma!«

»Bra! Och om jag nu ger dig

»Jo, du måste!«

två kaniner, sedan ytterligare

»Men alla är så dumma mot mig där!«

två kaniner och sedan

»Gå nu! Du är ju i alla fall rektor!«

ytterligare två kaniner – hur många kaniner har du då?« »Sju!« »Hur sjutton får du ihop att tre omgångar med två kaniner blir sju stycken?!« »Därför att det blir sex kaniner

»Bits er hund?« »Nej.«

plus den jag redan har hemma!«

»AJ! Ni sa ju att den inte bits!« »Det gör den inte heller, men det där är inte min hund.«

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 17

17

09-02-19 15.47.36

Uppgifter

fortsättning

6 Arbeta tillsammans med en klasskamrat.

Turas om att läsa dikterna högt. Träna på att förstärka innehållet med hjälp av kroppsspråk och röst.

Du är dum

Fågelns hjärta

Du är dum

Jag har hållit i en fågel

och jag vill slå dig

fågeln trodde mina händer var ett bo

och jag vill spotta på dig

Jag har hållit i en fågel

och jag vill sparka på dig

det är svårt att tro

och jag vill klösa riva bita.

Fågelhjärtat slog och slog

Jag vill vara arg och arg och arg.

ögat glänste

/…/

svart som vatten

Men du är dum.

Plötsligt rös den till

Det är du som är dum dum dum

och dog

och jag vill vara arg;

Sen kom mörkret

jag vill få vara arg.

stjärnorna och natten

Ur Dikter tillsammans av Bengt-Erik Hedin.

Ur Gröngölingen är på väg av Barbro Lindgren.

Blåsten Jag är BLÅSTEN. Jag gör som jag vill.

Blåser hit eller dit, jag är aldrig still.

Det är jag som susar ssss i säden.

När jag kommer farande böjer sig träden.

Knakeriknak, jag tar mej ett tak, suserisus, jag skakar ditt hus!

Vem kan hindra mej, vem säjer till?

Jag, som är blåsten, gör som jag vill!

Ur Filippa Hallondoft av Ewa Billow.

18

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 18

09-02-19 15.47.37

Förbered högläsning När du har god tid på dig att förbereda högläsning av en text är det bra att följa dessa fyra punkter: H Läs texten för dig själv. Förstår du alla

ord och uttryck? Är du osäker på uttal av något namn eller ord? Ta reda på betydelser och hur ord ska uttalas.

H Fundera på texten. Vad handlar texten

om? Vilken känsla får du av den?

H Hur ska texten läsas? Vilken känsla

vill du förmedla? Var behövs pauser?

Vilka ord vill du trycka extra på? Vad ska läsas starkt eller tyst? När passar det att låta glad eller arg och så vidare?

Kan du förstärka högläsningen med ditt kroppsspråk någonstans? Hur? H Läs texten högt för dig själv och öva innan

du läser högt för publik. Läs sedan texten högt för en klasskamrat. Tänk på att läsa långsamt så att alla ord blir tydliga. Pröva olika röster och tonfall, tills du hittar det som du tycker låter bäst.

Uppgifter Arbeta med sagan Vedhuggaren och lyckan på nästa sida.

1 Sagan är uppdelad i fyra delar. Välj en del, men läs hela sagan. Förbered dig genom att först följa de fyra punkterna här bredvid. Förklaringar till några svåra ord i sagan kan du läsa i rutan här nedanför.

2 Tänk igenom några ord som du kan säga inledningsvis, innan du börjar läsa, t.ex. vad det är för text, vem som har skrivit den och så vidare.

3 Läs texten högt inför klassen. Om du följde de fyra punkterna när du förberedde dig inför högläsningen, så kan du texten mycket väl nu, och kan därför titta på din publik ibland utan att tappa bort dig. Försök!

4 Hur gick det? Fundera tillsammans med dina klasskamrater: Hur var du som talare?

Vad är du mest nöjd med? Vad ska du försöka göra bättre nästa gång? Hur skötte sig klassen som lyssnare? Vad kan de förbättra?

jämte och

vrånghet krångel, orättvisa

sultan härskare i muslimska länder

mulor åsnor

ringaste minsta

lynnig nyckfull, oberäknelig

oaktat fastän

nyttar hjälper

återtog fortsatte

begagnar använder

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 19

19

09-02-19 15.47.37

Vedhuggaren och lyckan 1 För många hundra år sedan bodde det ute i en skog en vedhuggare med hustru och barn. Han var mycket fattig och ägde bara sin yxa jämte* två mulor* som bar veden till den närbelägna staden. Men han arbetade hårt och var alltid ur sängen vid fyratiden på morgonen sommar som vinter.

Så fortsatte det i tjugo år, men oaktat* hans söner nu var vuxna och följde med sin far till skogen, tycktes allt gå dem emot och de var alltjämt lika fattiga som förut. Till slut förlorade skogshuggaren modet och sa för sig själv: »Vad tjänar det till att slita på det här viset om jag ändå aldrig blir ett enda öre rikare? Jag går inte till skogen mer. Om jag helt enkelt lägger mej till sängs och inte jagar efter Lyckan, är det möjligt att det i stället blir hon som kommer till mej.« Nästa morgon steg han alltså inte upp, och när klockan slog sex gick hans hustru, som hade städat huset, in för att se efter vad som stod på. »Är du sjuk?« frågade hon undrande, förvånad att finna honom oklädd. »Tuppen har galit flera gånger redan. Det är högt på tiden att du stiger upp.« »Vad skulle jag stiga upp för?« undrade mannen utan att röra en fena.

2 »Varför? För att gå till skogen förstås.« »Jovisst, och när jag har slitit hela dagen har jag knappt förtjänat till ett mål mat åt oss.« »Men vad kan vi göra, min stackars gubbe?« återtog* hon. »Det är Lyckans fel, som aldrig vill le mot oss.« »Jaja, jag har fått nog av hennes vrånghet*«, skrek han. »Vill hon mej något finner hon mej här. Med skogen är jag färdig för alltid.« »Min käre gubbe, sorgen har gjort dej galen. Tror du verkligen att Lyckan kommer till någon som inte själv söker henne? Klä på dej och

20

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 20

09-02-19 15.47.37

sadla mulorna och gå till ditt arbete. Vet du om att det inte finns det ringaste* stycke bröd i huset?« »Jag frågar inte efter om det finns något eller inte, och jag går inte till skogen. Det nyttar* inte att du pratar, ingenting kan få mej att ändra mening.« Den förtvivlade hustrun tiggde och bad honom förgäves.

Hennes man envisades med att stanna i sängen, och till sist lämnade hon honom uppgiven och återgick till sitt arbete.

En eller ett par timmar senare kom en man från grannbyn och knackade på dörren, och när hon öppnade sa han till henne: »God morgon, kära mor. Jag har fått ett arbete att utföra och undrar om din man vill låna mej era mulor då jag ju ser att han inte begagnar* dem, och kanske kan han själv ge mej ett handtag också.« »Han är där uppe, det är bäst du frågar honom själv«, svarade kvinnan. Och mannen gick upp och framförde än en gång sin begäran.

3 »Jag är ledsen, granne, men jag har svurit att inte lämna sängen, och ingenting kan få mej att bryta mitt löfte.« »Nåja, då vill du kanske låna mej dina båda mulor? Jag ska betala för lånet.« »Gärna, granne. Ta dem du och lycka till.« Så lämnade mannen huset, ledde ut mulorna från stallet, lade två säckar på deras ryggar och drev dem till ett fält där han funnit en gömd skatt. Han fyllde säckarna med pengarna, fast han mycket väl visste att det var sultanens* pengar, och var som bäst på väg hemåt med djuren igen när han plötsligt såg två soldater närma sig.

Nu visste mannen att om han blev gripen skulle han bli dömd till döden, så han stack sig undan in i skogen. När mulorna lämnats åt sig själva tog de vägen som ledde till deras husbondes stall.

Skogshuggarens hustru tittade just ut genom fönstret när

tala

01 Lärobok Korr 7.indd 21

21

09-02-19 15.47.37

SVENSKA I DAG

Steven Ekholm Annika Lyberg Mogensen Malin Nordberg

LÄRO BO K 7 Svenska i dag är ett basläromedel för grundskolans senare del.

I läromedlet står litteraturen i centrum. Svenska i dag består av lärobok, övningsbok och lärarhandledning för årskurs 7, 8 och 9 samt av fyra antologier som kan användas i alla tre årskurserna.

7 LÄROBOK

Läroböckerna innehåller texter och uppgifter för alla moment som ingår i svenskämnet.

Övningsböckerna är avsedda för förbrukning och repeterar och övar de moment som tas upp i respektive lärobok.

7

LÄROBOK

S V E N S K A I DAG

SVENSKA I DAG

STEVEN EKHOLM ANNIKA LYBERG MOGENSEN MALIN NORDBERG

Antologierna har ett varierat texturval och innehåller såväl klassiker som moderna och lättlästa författare.

Lärarhandledningarna är digitala och innehåller metodiska tips och kopieringsunderlag.

För mer information om Svenska

i dag se www.nok.se/svenskaidag ISBN 978-91-27-40681-0

9

090214 Omslag Larobok.indd 1

1 0 0 0 0

789127 406810

09-02-20 09.08.22