9789140678454

Page 1

MÖT HISTORIEN

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson

MÖT HISTORIEN är ett läromedel avsett för kurs 1a1 i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien. Betoningen ligger på tiden från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar. MÖT HISTORIENs inledande kapitel behandlar historieämnet, källor och källkritik samt hur historia används i dagens samhälle. Sedan följer en kronologisk översikt över historien från forntid till 1800-talet. Huvuddelen av boken upptas av fem tematiska kapitel med betoning på 1800- och1900talens historia. Dessa är fristående och kan läsas oberoende av varandra. I varje kapitel finns frågor, diskussionsuppgifter samt övningar i källkritik och historiebruk.

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson (fil.dr. i historia) är författare till MÖT HISTORIEN och arbetar sedan många år som lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö. Han är dessutom författare till många vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker och artiklar i historia.

Olle Larsson

40678454_mot_historien_omslag.indd 1

2014-06-25 07:40


INNEHÅLL

Kris och envälde 53 Upplysningen 54

Historia – nuets rötter

..................

Vad är historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 7

Historievetenskapen 8 Varför läsa historia? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Hur kan vi veta något om det förflutna? . . . 12 Historisk forskning 12 Historia – en berättelse om våra liv . . . . . . . 13 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Källor, källkritik och historiebruk

........

16

Kvarlevor och berättande källor . . . . . . . . . . 17

18

Texter som kvarlevor

Det funktionella källbegreppet

Den klassiska källkritiken . . . . . . . . . . . . . . . 20

20 Tolkning 21 Inre kritik 21 Yttre kritik

Det moderna Sveriges framväxt

.........

62

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna . . . . . . . . . . . . . 63

63 64 Arbetarrörelsen 65 Nykterhetsrörelsen Väckelserörelsen

Konflikter på arbetsmarknaden 66 Det demokratiska genombrottet . . . . . . . . . 69 Kvinnornas ställning stärks 73 Den bräckliga demokratin 74 Från dödsskjutningar till förhandlingar 75 Samlingsregering och eftergiftspolitik

De olika historiebruken 23 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26

Från forntiden till den moderna tidens början

..........

29

30 Tideräkning 31 Epokbegrepp

76

Livet i krigets skugga 78 Det svenska folkhemmet . . . . . . . . . . . . . . . 79 Den första skördetiden

79

Skatterna höjs 81 En ökande levnadsstandard

Att dela in historien i perioder . . . . . . . . . . . 30

82

Folkhemmets avigsidor 83 Sverige som invandringsland 84 Samhället utmanas 86 Oljekris och minskande tillväxt 87

Forntiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 De första högkulturerna

33

Den nordiska forntiden

Systemskifte och EU inträde 90 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

35

............................

37

37 Romarriket 39 Grekland

.........................

Det medeltida jordbrukssamhället

Miljön och kärnkraften 88 Mot vår egen tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

Skrift och metall gör sitt intåg 34

Det feodala Europa

55

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

Samförstånd i politiken 76

Att använda historien – historiebruk . . . . . . 23

Medeltiden

54

Sverige under tidigmodern tid

Världskrig och rösträtt 70

19

Förfalskade källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Antiken

Franska revolutionen

42

42

44

Från jordbrukssamhälle till tjänstesamhälle . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 Jordbrukssamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 1600-talet och det första industriella genombrottet

97

Skogsprodukter och hemindustri

98

De medeltida städerna 44

Skiften och förändringar på landsbygden 98

45 Jordbrukskris och pest 46

Industrisamhället . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Den religiösa kulturen

Medeltiden i Sverige – en översikt 47 Den nya tiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

51 Den europeiska reformationen 52 En ny världsbild 52 Européerna upptäcker världen

Migration och emigration 100 Den industriella revolutionen

103

Varför uppstod den industriella revolutionen i England? 104 Sverige industrialiseras 105 Livet under industrialismens första tid 108

4

40678454_mot_historien.indd 4

2014-06-25 08:49


Ny teknik och nya företag

109

Imperialismen och dess arv . . . . . . . . . . . . 156

Elektrifiering och mekanisering 110

Imperialismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

Tjänstesamhället växer fram . . . . . . . . . . . 111 Nya uppfinningar skapar världsledande industrier

Kapplöpningen om Afrika 160

112

Imperialismen i Asien – fallet Indien 161

Sverige och den globala ekonomin 113 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

De stora konflikternas tid

.............

Första världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

120 121

Orsakerna till första världskriget 121

USA och Sydamerika 164 Kolonierna mellan två världskrig 165 Kolonierna blir fria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166

167 168

De afrikanska länderna gör sig fria 174

Det totala kriget 125 Tyskland och dess allierade besegras 125 Konsekvenser av första världskriget 126 Mellan två världskrig . . . . . . . . . . . . . . . . . 128

128

Statskuppernas Sydamerika 176 Det koloniala arvet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178

Ryssland, Kina och USA – dagens stormakter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182

Nazisterna tar makten i Tyskland 128 Andra världskriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 Dolkstötslegenden och det nya Tyskland 130

Ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 Ett stort men omodernt land 184

Tyskland rustar upp och blir aggressivt

130

132

Tysk kontroll över Europa

162

Japan som stormakt 163

Utvecklingen i Mellanöstern

Ett helvete av blod och lera 123

Krigsutbrottet

Européerna i Kina

Indiens frigörelse

Skotten i Sarajevo 123

Demokratier blir diktaturer

Drivkrafterna bakom imperialismen 158

Världskrig och revolution

185

Sovjetunionen bildas 186 Sovjetunionen och östblocket 190

132

Från framgång till kris 191

Japans krig i Asien 132

Gorbatjovs reformer och östblockets upplösning

Den tyska armén går under i Sovjetunionen 133 Tyskland och Japan besegras 134 Massdöd, flyktingar och folkmord

192

Effekter av Sovjetunionens upplösning

134

Förintelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Från diskriminering till våld 135

Kina . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Kejsardömets fall

199

Ett systematiskt massdödande inleds 136

Inbördeskrig och kommunistiskt maktövertagande

”Den slutgiltiga lösningen” 137

Kina under Mao 1949–1976 200

De vanliga människorna och skulden 137 Krigsförbrytarrättegångar 138 Ideologiska motsättningar och ömsesidig misstro 139

Ekonomisk tillväxt och politisk ofrihet 202 Landets växer och enas 205 USA blir stormakt 206 Ekonomiska problem och återhämtning

140

Konflikten trappas upp och blir till ett kallt krig

200

USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 205

Kalla kriget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139

Läget vid fredsslutet

194

Putins Ryssland 196

207

Från stormakt till supermakt 208 Den amerikanska drömmen 210

142

Konflikten mellan supermakterna sprider sig till andra delar av världen

Den enda supermakten 212

145

USA idag och i framtiden 213

Kapprustningen 147

Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 214

Rädslan för kärnvapenkrig 149

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 218

Kalla krigets slut 149 Frågor och övningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 152

Bildförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Regent– och regeringslängder . . . . . . . . 224

5

40678454_mot_historien.indd 5

2014-06-25 10:15


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Utvecklingen under 1900-talet gick enormt snabbt. Hundra år har förflutit mellan de båda bilderna som föreställer Slussplan i Stockholm år 1909 och 2009.

I

          S       världens rikaste och mest jämställda länder där vi oavsett vem vi är och vad vi tjänar, får tillgång till exempelvis gratis utbildning och sjukvård. Och man kan vara säker på att slippa tigga på gatan om man förlorar sitt jobb. Men så har det inte alltid varit och så kanske det inte heller kommer att förbli. I mitten av 1800-talet var skillnaderna stora mellan fattiga och rika och dåliga skördar kunde innebära att människor fick svälta. Landet hade börjat industrialiseras men ännu bodde de flesta människorna på landsbygden. Elektriskt ljus och rinnande vatten inomhus tedde sig som avlägsna drömmar för de flesta. Men snart skulle det svenska samhället förändras i grunden. Under 1900-talet fick demokratin sitt genombrott och efter andra världskrigets slut utvecklades Sverige till en välfärdsstat, ett hem för alla. Man talar om utvecklingen efter 1945 som folkhemsbygget.

62

40678454_mot_historien.indd 62

2014-06-25 08:51


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

De tidiga demokratiska fostrarna – folkrörelserna Under andra halvan av 1800-talet genomgick Sverige stora förändringar. Befolkningen ökade kraftigt, vilket gjorde att jordbruksmarken inte räckte till alla. Många människor tvingades att lämna landsbygden och bege sig till städerna för att hitta arbete. Andra valde att emigrera till Amerika för att söka lyckan där. Samtidigt började Sverige att industrialiseras och en ny samhällsklass, arbetarklassen, skapades. De som flyttade in till städerna bröt ofta med sina tidigare liv. På gårdarna och i byarna hade alla känt varandra och den sociala kontrollen var hård. Det gällde att leva ett skötsamt liv och att anpassa sig till de traditioner och regler som fanns och gärna gå i kyrkan på söndagarna. I städerna var anonymiteten större. En del tilltalades av den större friheten och slutade gå i kyrkan. Religionens plats i människornas liv minskade. För många män utövade städernas krogar en farlig lockelse och superiet blev till ett utbrett samhällsproblem. Industriarbetarna i städerna levde ofta ett hårt och farligt liv. Arbetsdagarna var långa, jobbet tungt och farligt och den som klagade kunde förlora sitt jobb och därmed hamna på bar backe. Som ett resultat av denna utveckling skapades en ny typ av föreningar som vi kallar folkrörelser. Folkrörelserna uppstod för att komma till rätta med missförhållanden i samhället och de kom att dra till sig stora mängder anhängare. De tre viktigaste folkrörelserna under 1800-talet var nykterhetsrörelsen, väckelserörelsen och arbetarrörelsen.

Nykterhetsrörelsen Under 1800-talet var det utbredda supandet ett stort problem. I städerna öppnade krogarna tidigt på morgonen för att arbetarna skulle kunna ta sig en sup före jobbet. På vissa arbetsplatser betalades delar av lönen ut i brännvin. Den tidiga nykterhetsrörelsen kunde tolerera att människor drack öl medan den fördömde brännvinsdrickandet. Man brukar säga att den företrädde ett måttlighetsideal. Omkring 1870 ändrade nykterhetsrörelsen inriktning och blev strängare. Nu vände den sig emot all konsumtion av alkoholhaltiga drycker. Runt om i Sverige skapades nykterhetsloger där IOGT (International Order of Good Templars) blev den största. Medlemmarna fick lova att leva ett nyktert liv och att aktivt bekämpa supandet. Man arbetade bland annat med informationskampanjer där man varnade för det elände i form av fattigdom och trasiga familjer som följde i spritens spår. Nykterhetsrörelsen var framgångsrik och alkoholkonsumtionen minskade. 63

40678454_mot_historien.indd 63

2014-06-25 08:51


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Både män och kvinnor var medlemmar i de olika nykterhetsorganisationerna. Men vid sekelskiftet 1900 skapades rörelsen Vita bandet i Stockholm. Detta var en nykterhetsrörelse för enbart kvinnor. En förgrundsgestalt i denna organisation var Emelie Rathou. Männen drack mer alkohol än kvinnorna och det var kvinnor och barn som led mest av att männen kom hem fulla efter att ha supit upp lönen på krogen. År 1922 hölls en folkomröstning om ett totalförbud för alkohol i Sverige. De som var emot ett alkoholförbud vann, men ett system för alkoholransonering infördes. Alla som hade ett arbete fick en motbok där det stod hur mycket sprit de fick köpa varje månad. Motboken skulle visas upp vid varje spritinköp och när man tagit ut sin ranson fick man inte köpa mer. De som hade hög inkomst fick köpa mer än de som tjänade mindre. Arbetslösa och gifta kvinnor fick inte handla alkohol överhuvudtaget. Ogifta kvinnor som arbetade fick en motbok men deras ransoner var lägre än männens. Motboken fanns kvar ända fram till 1955. Detta år bildades det statliga Systembolaget som fortfarande har ensamrätt på försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige. Genom olika kampanjer försökte nykterhetsrörelsen minska supandet. Arbetet kröntes med framgång när motboken infördes. Motboken skulle visas fram vid alkoholinköp.

Väckelserörelsen Sedan Sverige kristnades under 1000-talet hade kyrkan spelat en mycket stor roll i människornas liv. Den var inblandad i alla livets skeden. Prästerna döpte de nyfödda, vigde de unga och begravde de döda. Man kan säga att kyrkan följde människorna från vaggan till graven. Men i samband med de stora samhällsförändringarna under 1800-talet började kyrkans ställning att utmanas och dess makt försvagades. Under 1850-talet blev det tillåtet för människor att lämna statskyrkan om de gick med i ett annat kristet samfund. Nu skapades väckelserörelser (väckelse = uppvaknande) av människor som tröttnat på statskyrkans förkunnelse som de ansåg var styrd av prästerna. De menade att det var upp till den enskilde människan att hitta sin egen väg till Gud. Den nya väckelsen bröt med statskyrkan och flera frikyrkliga samfund skapades, t.ex. Svenska Baptistsamfundet. Väckelserörelsen arbetade för att värna de kristna idealen och den kristna moralen i en tid då de ifrågasattes. Frikyrkorna engagerade sig även i flera av tidens sociala frågor, exempelvis nykterhetsfrågan. I både nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen uppträdde kvinnor som talare och predikanter.

64

40678454_mot_historien.indd 64

2014-06-25 08:51


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Arbetarrörelsen Livet som arbetare, vare sig det var i en fabrik, i hamnen eller som lantarbetare, var hårt och fattigt. Arbetsdagarna var långa, lönen låg och man kunde förlora jobbet från den ena dagen till den andra. Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum i samband med att Sverige industrialiserades ledde till att det blev brist på bostäder och arbetarna fick hålla till godo med det som erbjöds. Trångboddhet, smuts och dåliga hygieniska förhållanden gjorde att de ofta led av sjukdomar som lungsot och magåkommor av olika slag. Arbetarna insåg att de behövde slå sig samman för att åstadkomma högre löner, drägligare arbetsförhållanden och bättre levnadsvillkor. På så vis skapades arbetarrörelsen som blev den viktigaste och största av de tre folkrörelserna. Under 1880-talet bildades fackföreningar på flera arbetsplatser runt om i landet. Genom att organisera sig i fackföreningar och genom att genomföra kollektiva aktioner som strejker och demonstrationer skulle man kunna få bättre villkor. Industrialiseringen innebar också att många kvinnor började arbeta på industrier runt om i landet. De tjänade mindre än männen, ofta bara hälften så mycket. Tändsticksfabriker samt textil- och cigarrindustrin dominerades av kvinnor. Även om kvinnorna var i majoritet var det männen som ledde arbetet. Inom den tidiga arbetarrörelsen fanns det ett motstånd mot kvinnliga arbetare. De ansågs konkurrera med mannen, ha en lönesänkande effekt samt kunna bidra till att upplösa familjen. För att kunna arbeta för lika lön bildade kvinnorna särskilda avdelningar inom fackföreningarna och till och med egna separata fackföreningar bildades. Så småningom insåg arbetarrörelsen att man måste kämpa för likalönsprincipen för att inte arbetsgivaren skulle kunna spela ut grupper av arbetare mot varandra. Att arbeta inom industrin var tungt och farligt. Att arbetsmiljön var ohälsosam framgår av fotografiet som visar arbetare i en fabrik år 1900.

65

40678454_mot_historien.indd 65

2014-06-25 08:51


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Hundratusentals arbetare gick ut i strejk i samband med storstrejken 1909. Bilden visar ett strejkmöte i Lill-Jansskogen utanför Stockholm som samlade tusentals strejkande arbetare.

Folkrörelserna förenade inte bara sina medlemmar i en kamp för frågor som låg dem varmt om hjärtat. De spelade också en viktig roll för det demokratiska genombrottet i Sverige eftersom de inom ramen för sin verksamhet fostrade sina medlemmar i demokratiska mötesformer. Genom sina bibliotek och studiecirklar blev folkrörelserna viktiga för folkbildningen i Sverige.

Konflikter på arbetsmarknaden En av de första konflikterna på den svenska arbetsmarknaden bröt ut i Sundsvall 1879. Kraftiga lönesänkningar fick 5 000 arbetare vid de norrländska sågverken att lägga ner sina arbeten. Myndigheterna, som var rädda för att våldsamheter skulle bryta ut, kallade in militären. Först sedan arbetarna hotats med fängelse upphörde strejken. Deras löner höjdes inte. 66

40678454_mot_historien.indd 66

2014-06-25 08:51


DET MODERNA SVERIGES FRAMVÄXT

Att organisera strejker kunde vara riskabelt. Den som ledde en strejk kunde förlora sitt arbete och bli svartlistad, vilket innebar att ingen arbetsgivare ville anställa honom. Fackföreningarnas ställning stärktes genom att Landsorganisationen, LO, skapades. LO var en sammanslutning av olika fackförbund. Arbetsgivarna svarade med att gå samman i Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF. Deras vapen mot arbetarna var lockouten, vilket innebar att de kunde stänga ute arbetarna från deras arbetsplatser. Arbetarna blev därmed utan lön och tvingades lita till fackföreningarnas strejkkassor. När dessa var tomma tvingades de strejkande att ge upp. Decennierna kring sekelskiftet var oroliga på den svenska arbetsmarknaden. Oroligheterna kulminerade i storstrejken 1909 där 300 000 arbetare var inblandade. Precis som vid Sundsvallsstrejken 1879 slutade denna konflikt i ett nederlag för arbetarna. Oron på arbetsmarknaden fortsatte ända fram till slutet av 1930-talet då arbetsmarknadens parter kom överens om att försöka lösa framtida arbetskonflikter genom förhandlingar. Först då blev det lugnt.

STATARNA På landsbygden fanns det lantarbetare, så kallade statare. Ordet statare kommer av att de fick delar av sin lön på stat, det vill säga i naturaprodukter. Statarna arbetade på stora gårdar och fick inte flytta när de ville. Om de ville byta arbetsplats fick de vänta till flyttveckan i oktober, som var den vecka varje år då statarna fick lämna gården och söka sig någon annanstans. Statarkvinnorna var tvungna att mjölka gårdens kor. Detta mjölkningstvång kallades ”den vita piskan”. Tre gånger om dagen, sju dagar i veckan oavsett väderlek skulle korna mjölkas. Morgonmjölkningen ägde ofta rum vid fyratiden på morgonen. Statarbostäderna, statarlängorna, var ofta trånga och mycket enkla. Gösta Johansson från Ljungbyholm utanför Kalmar mindes hela livet hur det gick till när hans familj vräktes från sin bostad i samband med en strejk i början av 1900-talet. Möblerna bars ut trots att det ösregnade och de hade ingenstans att ta vägen. Statarsystemet avskaffades i Sverige 1945.

67

40678454_mot_historien.indd 67

2014-06-25 08:51


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Livet under industrialismens första tid Med industrialiseringen växte en ny samhällsklass fram – arbetarklassen. Många arbetare levde under knappa omständigheter i de nya industriorterna. Trångboddheten var stor och det var inte ovanligt att tio personer delade på ett rum och kök med utedass på gården. Löss och ohyra frodades och många blev sjuka. Inte minst tuberkulos, lungsot, skördade många offer. Fabrikerna var farliga miljöer och många arbetare blev invalider för livet när de klämdes i maskinerna. Arbetet var fysiskt tungt och förslitningsskador var vanliga. Ofta arbetade man mellan 10 och 14 timmar om dagen och barnarbete förekom fram till 1881 då det blev förbjudet för barn under 12 år att arbeta. Då hade den tekniska utvecklingen gjort att barnens arbetskraft inte längre var nödvändig i produktionen. Industrialiseringen var inte problemfri men den lade grunden till ett rikare samhälle. Tack vare industrialiseringen kom levnadsstandarden i landet successivt att öka.

K Ä L L O R

BARNARBETE Här kommer två olika texter som skildrar barnarbete. År 1899 skildrade Stockholmstidningen villkoren för de små barn som arbetade inom träindustrin så här:

”Belysningen nattetid inne i såghusen är inte alltid den bästa. Att se de många små barnen, ofta i en ålder av 10–12 år sömniga och dåsiga vistas inne bland snurrande sågklingor och remverk, deltagande i ett arbete som kräver ständig vakenhet, en sådan syn är för den ovane någonting hemskt.” Nedan beskriver författaren Viktor Rydberg arbetsförhållandena i 1800-talets industrier i diktform. Grotte är en kvarn som kan producera vad man vill.

Grotte mal med kraft och hast, dagar, nätter, utan rast; löparstenens klippa svänger, bjälkar, bommar, hjul och stänger kretsa kring sin axelmast, ila, så att ögat hissnar inför denna vilda färd. Närmast mittelstolpen vissnar barnaskarans blomstervärld. Märks den lilla kroppen slapp,

livas han med gisselrapp. Grotte har ej råd att mista ens den sista gnista av dess späda levnadskraft; därför hugg med snärt och skaft! Tårar strömma, kinder blekna, läppar darra, senor vekna. Kvid, du trälabarn, och gråt, om det lindrar, men framåt! Viktor Rydberg, Den nya Grottesången (1891)

Beskriv barnens arbetsförhållanden. Resonera kring varför texterna har tillkommit. Kan man utifrån dessa texter dra några generella slutsatser om hur villkoren såg ut för barnarbetare i 1800-talets Sverige? Kan dikter och annan skönlitteratur användas som historiska källor?

108

40678454_mot_historien.indd 108

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Ny teknik och nya företag I slutet av 1800-talet var den tekniska utvecklingen oerhört snabb. Stålet, som tack vare ny teknik blivit enklare och billigare att tillverka, började användas i konstruktioner av olika slag, exempelvis broar och höghus. Man säger ibland att världen nu tog ett steg in i ”stålåldern”. Stålet, som var hårdare och mer hållbart än järnet, gjorde också att många redskap blev effektivare än tidigare. Elektriskt ljus lyste upp städer och boningshus och en ny typ av motor som drevs med bensin, förbränningsmotorn, uppfanns. De nya uppfinningarna gjorde att nya produkter som bilar, telefoner, cyklar och glödlampor dök upp på marknaden. Vid sekelskiftet 1900 var människornas tro på vetenskapen, som möjliggjorde allt det nya, orubblig. Tack vare vetenskapen verkade allt bli bättre och bättre. Aktiebolag hade funnits i Sverige sedan mitten av 1800-talet. Aktiebolagen innebar att människor kunde satsa pengar, köpa aktier, i företagen och inte riskera att förlora mer än de satsat. Om företagen gick bra kunde de insatta pengarna ge god avkastning. Detta lockade många att satsa pengar och pengarna gjorde det möjligt för många företag att växa. Sparbanker hade funnits sedan 1820-talet men mot slutet av 1800talet skapades också affärsbanker, där företagen kunde låna pengar till investeringar. En av de största affärsbankerna i Sverige var Stockholms Enskilda Bank. Den ägdes av familjen Wallenberg som blev en av Sveriges mest inflytelserika finansfamiljer. På 1920-talet gjorde nya tillverkningsmetoder ett segertåg över världen. I USA effektiviserade Henry Ford tillverkningen av bilar genom att introducera det löpande bandet. Arbetet delades in i olika moment och utfördes moment för moment vid ett löpande band. En arbetare satte exempelvis in bromsbelägg i bromsarna medan en annan skruvade fast dem. Därefter kontrollerade en tredje arbetare att bromsen fungerade. Genom detta arbetssätt kunde arbetarna specialisera sig och produktionen kunde öka. Bilarna blev billigare och flera människor kunde därmed skaffa bil. Wallenberg vid sitt skrivbord på Stockholms Enskilda Bank.

109

40678454_mot_historien.indd 109

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

K Ä L L O R

INDUSTRIPRODUKTIONENS TILLVÄXT 1870–1938 Studera tabellen. Vad har hänt med världens industriproduktion mellan dessa år? Har den ökat eller minskat? Vilket land har haft den största förändringen procentuellt sett? Titta på siffrorna för USA 1929 och 1938. Vad har hänt mellan dessa år?

Världens industriproduktion 1870–1938 Index 1913 = 100 Totalt

USA

Storbritannien

Sverige

1870

20

13

44

8

1880

27

21

54

13

1890

41

36

66

26

1900

59

52

77

64

1913

100

100

100

100

1929

153

181

100

151

1938

183

143

108

232

Källa: Bunte, Jörberg, Historia i siffror

Men för många arbetare innebar arbetsspecialiseringen att arbetet blev mer monotont och stressigt än tidigare. Dessutom försvagades arbetarnas position. En enskild arbetare blev lättare att byta ut eftersom den nye arbetaren bara behövde lära sig ett moment i tillverkningen. Denna metod infördes även i Sverige och bidrog till att den svenska industriproduktionen effektiviserades.

Elektrifiering och mekanisering På 1920- och 1930-talen ökade användningen av elektricitet. Elektriskt ljus lyste inte bara upp städerna utan också gårdarna på landet. Den ökade användningen av maskiner inom industrin och elektrifieringen av järnvägarna gjorde också att elkonsumtionen ökade. Även hushållen ökade sin användning av el då elektriska apparater blev vanligare. Electrolux började serietillverka dammsugare 1912. De första modellerna var otympliga och vägde 14 kilo. Under samma tidsperiod började alltfler sysslor som tidigare skötts av människor tas över av maskiner. När maskinerna övertog jobbet såväl inom jordbruket som inom industrin minskade behovet av arbetskraft. Inköp av maskiner var dyra och de företag som inte kunde konkurrera slogs ut. Bland annat drabbades sågverksindustrin och de gamla järnbruken hårt. I separatorn från Alfa Laval separerades grädden från mjölken.

110

40678454_mot_historien.indd 110

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Sedan kom kriget. Under andra världskriget fick den svenska industrin i huvudsak inrikta sig på att producera sådana varor som landet behövde för att klara krigets påfrestningar. Flera industrier som tidigare producerat varor för civilt bruk ställdes om till produktion av krigsmateriel. Exempelvis tillverkade de svenska varven krigsfartyg, och företag som i fredstid tillverkade lok till järnvägarna började producera stridsvagnar istället.

Tjänstesamhället växer fram Efter kriget tog den svenska industriproduktionen fart på allvar. Den effektivisering av industriproduktionen som börjat redan före kriget fortsatte. Nu tog industrirobotar över allt fler arbetsuppgifter. Detta innebar att mindre industrier som inte hade råd med den nya tekniken slogs ut och ersattes av storföretag som LKAB inom gruvnäringen och SSAB inom stålindustrin. Småskalighet ersattes av storskalighet. När mindre företag tvingades lägga ner ökade flyttströmmarna inom landet och tidigare centralorter förvandlades till glesbygd när traktens enda större industri eller företag slog igen och människor förlorade sina arbeten. Samtidigt som antalet sysselsatta inom industrin, handeln och tjänstesektorn ökade, minskade antalet människor som livnärde sig på jordoch skogsbruk. Tjänstesektorn ökade mest. Mellan åren 1945 och 1970 fördubblades antalet människor som arbetade med tjänster av olika slag medan antalet jordbruksarbetare sjönk med 60 % under samma tid. Redan 1960 var tjänstesektorn större än industrisektorn. Industrisamhället höll på att förvandlas till ett tjänstesamhälle. 80 %

rn

to

70 %

te

ns

ä Tj

60 %

k se

50 %

Ind

us

40 %

tri

se

30 %

kto

20 %

Jord

bru

10 % 0%

1750

1875

1900

1925

1950

kss

1975

rn

ekto

rn

2000

Diagrammet visar antalet anställda inom olika ekonomiska sektorer i Sverige under de senaste 250 åren. Vad säger jordbrukets, industrins och tjänstesektorns utveckling om samhällsutvecklingen i stort?

111

40678454_mot_historien.indd 111

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Arbetslösheten var låg, lönerna ökade konstant och levnadsstandarden steg. Det rådde arbetskraftsbrist inom industrin och landet välkomnade invandrare som sökte arbeten. Från Finland, Grekland, Italien och Jugoslavien kom många industriarbetare till Sverige.

Nya uppfinningar skapar världsledande industrier Nya uppfinningar gjorde att nya industrier skapades. Den svenska bilindustrin med Volvo och Saab var framgångsrik liksom läkemedelsföretag som Pharmacia och Astra. Under dessa år fick möbelföretaget Ikea sitt internationella genombrott. De företag som tillverkade hushållsmaskiner gynnades även av det ökande bostadsbyggandet. Varje nytt hem behövde dammsugare, kylskåp, tvättmaskin och en brödrost.

RUBEN RAUSING OCH FILIPPA KNUTSSON – TVÅ SVENSKA ENTREPRENÖRER Entreprenörerna spelade, och spelar, en viktig roll i Sveriges ekonomiska utveckling. En ny typ av mjölkförpackningar, som lanserades av svensken Ruben Rausing, kom att revolutionera förpackningsindustrin världen över. Genom att låta belägga pappersförpackningar med Tetrapacken var från början treplast introducerade han en helt ny typ av kantig men idag förknippas den mjölkförpackningar, den så kallade tetrapacken. med de fyrkantiga mjölkpaketen. 1951 grundade Rausing företaget AB Tetra Pak. Fördelen var att den var lättare De dröjde fram till 1970- och 80-talen innan och hålla i och lättare att förvara eftersom den var stapelbar. produkten slog igenom internationellt. Idag finns denna typ av förpackningar i affärer och kylskåp världen över och familjen Rausing är en av de rikaste familjerna i Europa. Stora delar av den svenska textilindustrin slogs ut under 1960- och 70-talen som ett resultat av konkurrensen från låglöneländer runt om i världen. Men fortfarande finns det svenska designkläder på marknaden. Filippa Knutsson grundade klädföretaget Filippa K 1993. Kläderna sys utomlands men designas i Sverige. Filippa Knutsson utsågs 1997 till årets svenska modedesigner och idag finns hennes kläder att köpa i många länder. Sverige industrialiserades snabbt och redan under 1900-talets första decennium var Sverige ett av världens mest industrialiserade länder. Det dröjde emellertid till 1940-talet innan andelen anställda inom industrin var fler än inom jordbruket.

112

40678454_mot_historien.indd 112

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

Konkurrens från låglöneländer På 1960-talet började den svenska industrin att utsättas för svår konkurrens från utlandet. Den svenska textilindustrin kunde inte konkurrera med de låglöneländer som tagit sig in på den internationella marknaden och många fabriker fick läggas ner. Konkurrensen slog även hårt mot den svenska pappersmassaindustrin och varven. Många av dem som blev arbetslösa sökte sig till den expanderande tjänstesektorn. Fortfarande var emellertid 44 % av arbetskraften sysselsatt inom industrin, vilket är den högsta siffran någonsin.

Sverige och den globala ekonomin Oljekrisen 1973, som berodde på att de oljeproducerande länderna i Mellanöstern minskade exporten till länderna i väst, ledde till en ekonomisk kris i många länder, däribland Sverige. 1970-talet präglades av kris för många industrier men inte alla. Den svenska bildindustrin och verkstadsindustrin klarade sig bra. Sverige stod sig väl i konkurrensen när det gällde högteknologiska företag. Det var framför allt branscher som krävde mycket arbetskraft, som exempelvis textilindustrin, som inte kunde hävda sig mot låglöneländerna. Även under 1980- och 1990-talen brottades den svenska industrin med stora problem. Ju mer globaliseringen framskred, desto hårdare blev konkurrensen från andra länder runt om i världen och de sista decennierna före millennieskiftet präglades av ekonomiska problem. Den snabba utvecklingen på informationsteknologins område och de allt snabbare transporterna bidrog till att föra olika delar av världen närmare varandra. Tillväxten sjönk samtidigt som arbetslösheten ökade. Ännu en gång drabbades industriorter hårt då företag tvingades lägga ner. När tillverkningen av bilar vid Saabs industrier i Trollhättan upphörde, innebar detta en personlig katastrof för många människor. Plötsligt stod de utan arbete i en liten ort som hade få andra arbetstillfällen att erbjuda. För flera av de arbetslösa återstod endast att sälja sina hus och flytta. Vissa svenska företag togs nu över av utländska ägare medan andra företag gick samman. Volvo såldes till kinesiska ägare, telefonjätten Ericsson gick samman med det japanska företaget Sony och läkemedelsföretaget Astra förvandlades genom en sammanslagning med brittiska Zeneca till AstraZeneca.

Volvo Geely.

113

40678454_mot_historien.indd 113

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

År 1995 gick Sverige med i EU. Efter EU-inträdet blev Sverige en del av unionens inre marknad. Den inre marknaden är en gemensam marknad för EU:s medlemsländer och hör nära samman med de så kallade fyra friheterna. De fyra friheterna innebär att varor, tjänster, kapital och personer fritt ska få röra sig mellan medlemsländerna. Detta gav Sverige ökade handelsmöjligheter samtidigt som konkurrensen från andra europeiska länder ökade. Det finns forskare som menar att industrisamhällets tid är över och att vi nu lever i ett post-industriellt samhälle. Fortfarande är det dock så att industrins andel av BNP i Sverige uppgår till omkring 45 %. Samtidigt har antalet anställda inom industrisektorn sjunkit till 20 % av arbetskraften. Tjänstesektorn sysselsätter nästan 80 % av dem som förvärvsarbetar. Endast 2 % arbetar med jordbruk.

MILJÖPROBLEMEN – DET ÖKADE VÄLSTÅNDETS BAKSIDA Den svenska industrialiseringen bidrog till att göra Sverige till ett rikt land och gjorde att välståndet ökade. Men i den ekonomiska tillväxtens spår följde olika miljöproblem. Under lång tid var dödligheten i städerna högre än på landsbygden. En anledning till detta var problemen med smuts och orenlighet. Avlopp saknades och vattnet i städerna förorenades svårt, vilket gjorde människorna sjuka. För att komma till rätta med problemet började man bygga vattenledningar och under 1900-talets första decennier blev vattentoaletter allt vanligare i de svenska städerna. Men till en början leddes avloppsvattnet orenat ut i sjöar och andra vattendrag. Så länge vattentoaletterna var förbehållna ett fåtal var detta inget problem men när denna typ av toaletter blev standard ökade problemen. Ungefär samtidigt expanderade den svenska industrin kraftigt och utsläppen från exempelvis pappersbruk, massaindustrier och stålverk ökade. Avloppsvatten och industriutsläpp ledde till lokala miljöproblem med förorenade vattendrag och dålig luft. Många politiker och företrädare för industrin ansåg att utsläpp var något som man var tvungen att acceptera och att fördelarna med den ökade industrialiseringen var större än nackdelarna. Miljöproblemen debatterades men inga åtgärder vidtogs. I början av 1920-talet förkastade riksdagen ett lagförslag om ett förbud mot förorenande utsläpp. Bakom beslutet låg en uppfattning att problemen inte var särskilt stora och att den svenska industrin skulle drabbas ekonomiskt om utsläppen förbjöds. Dessutom ansåg de styrande att naturen hade förmågan att läka sig själv. Efter andra världskriget gjorde den ökade urbaniseringen, den växande industrin och det ökade antalet bilar att miljöproblemen blev allt fler. När miljögifter som kvicksilver upptäcktes i fiskar och fåglar på 1960-talet tog miljödebatten fart på allvar. 1963 debatterades bekämpningsmedlet DDT och ungefär samtidigt sattes oförklarliga

114

40678454_mot_historien.indd 114

2014-06-25 08:53


FRÅN JORDBRUKSSAMHÄLLE TILL TJÄNSTESAMHÄLLE

dödsfall och missbildningar på människor i samband med utsläpp av gifter av olika slag. Det blev uppenbart att utsläpp inte bara påverkade dem som bodde i ett visst område utan även påverkade dem som bodde långt ifrån utsläppsplatsen. Det stod också klart att många gifter stannade kvar i naturen under lång tid. En konsekvens av detta blev att riksdagen antog en miljöskyddslag 1969 för att motverka vatten- och luftföroreningar. Anledningen till att det dröjde så länge innan riksdag och regering ingrep mot miljöproblemen kan sammanfattas i följande punkter: • I början av 1900-talet ansåg de flesta att ekonomisk tillväxt var det viktigaste. Lagar som förbjöd industriutsläpp skulle försvåra den ekonomiska utvecklingen. Det var inte bristande kunskap om problemen utan snarare ekonomiska prioriteringar som gjorde att miljöskyddet sköts på framtiden. • Det var de mest välbärgade i samhället som hade vattentoaletter och tillgång till rent vatten inomhus. De fattiga som drabbades av utsläppen kunde inte göra mycket åt problemen eftersom de saknade politiskt inflytande i början av 1900-talet. • Det dröjde fram till 1960-talet innan miljöproblemen började åtgärdas eftersom det var först då som pengar kunde satsas på detta. Sverige var då ett av världens rikaste länder. • Först på 1960-talet insåg man på allvar att miljöproblemen var ett verkligt hot mot människorna. Trots en ökande medvetenhet fortsätter miljöproblemen. Koldioxidutsläpp från bilar och industrier bidrar till att temperaturen på jorden höjs med global uppvärmning och smältande ismassor som följd. Utsläpp från jordbruket försurar skog, mark och vattendrag. Det som en gång var lokala miljöproblem är idag globala och med jämna mellanrum träffas världens ledare för att diskutera hur problemen ska kunna lösas. Idag har den moderna tekniken bidragit till att en del miljöproblem fått sin lösning. Vattnet i många tidigare nedsmutsade svenska sjöar har renats så att de numera går att bada i.

Alla företag följde inte miljölagens bestämmelser. År 1975 påträffades hundratals tunnor med gift nedgrävda på företagets BT-Kemis mark i Teckomatorp i Skåne. Giftet hade läckt ut och gjorde flera boende på orten sjuka.

115

40678454_mot_historien.indd 115

2014-06-25 08:53


IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

FRÅGOR TILL TEXTEN 1. Beskriv förhållandet mellan koloni och moderland. 2. Hur skiljer sig kolonialism och imperialism från varandra? 3. a Varför började imperialismen omkring 1870? b Vilka var de viktigaste drivkrafterna bakom den imperialistiska politiken? 4. Vad innebar ”kapplöpningen om Afrika”? 5. Hur påverkade imperialismen Kina? 6. Varför och hur förvandlades Japan till en imperialistisk stat? 7. Vad skiljde den amerikanska imperialismen från den europeiska? 8. Varför började avkoloniseringen efter 1945? 9. Vilka grupper bidrog till att kolonierna kunde göra sig självständiga efter 1945? 10. a Vad innebar ”den vita revolutionen” i Iran? b Vad innebar den islamiska revolutionen i Iran 1979? c Varför valde USA att stödja Irak i kriget mot Iran mellan åren 1980 och 1988? 11. Förklara vad den arabiska nationalismen innebär. 12. Redogör kortfattat för staten Israels bildande. Vilka konsekvenser fick detta?

1500-talets början Handelsstationer grundas. Kolonialvälden byggs upp i Sydamerika.

1500

1877 Indien blir ett kejsardöme inom det brittiska imperiet

1870

Cirka 1870 Imperialismen tar sin början

1880

1890

1911 Siste kinesiske kejsaren abdikerar

1900

1910

1920

1930

1885 Berlinkongressen drar upp regler för Afrikas delning

178

40678454_mot_historien.indd 178

2014-06-25 08:55


IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

13. På vilka sätt har den europeiska imperialismen bidragit till de problem som Afrika brottas med idag? 14. Vilka är de viktigaste delarna av det koloniala arvet? 15. Innebar kolonialismen något positivt för de länder som drabbades av den? Vad i så fall? 16. Förklara följande begrepp: • koloni

• mandatområde

• imperialism

• panarabism

• Sepoyupproret

• sionism

• opiumkriget

• intifada

• ”den öppna dörrens politik”

• apartheid

• kanonbåtsdiplomati

• neokolonialism

DISKUSSIONS- OCH FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER 1. Undersök hur relationerna mellan en före detta koloni och det tidigare moderlandet ser ut idag. Undersök språk, handelsförbindelser och politiska relationer. 2. Den nya imperialismen efter 1870 hade flera olika drivkrafter. Vilken drivkraft förklarar bäst imperialismens framväxt? 3. Jämför imperialismen i Afrika, Asien och Sydamerika. Vilka likheter respektive skillnader finner ni? 4. Finns det några kolonialmakter idag och i så fall vilka? Diskutera.

1945 Avkoloniseringen inleds

1980–88 Krig Iran–Irak 1975 Moçambique blir sista landet att bli självständigt i Afrika

1948 Staten Israel bildas

1930

1940

1950

1947 Indien självständigt

1994 Nelson Mandela blir president i Sydafrika. Apartheidsystemet avskaffas.

1960

1970

1980

1979 Saddam Hussein blir president i Irak. Ayatollah Khomeini blir ledare i Iran.

1990

2000

1987 Intifadan bryter ut i de palestinska områdena

179

40678454_mot_historien.indd 179

2014-06-25 08:55


IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

HISTORIEBRUK TINTIN I KONGO I början av 1930-talet skapade belgaren Hergé den tecknade karaktären Tintin. I albumet Tintin i Kongo, som kom ut 1931 får läsaren följa Tintins äventyr i Kongo, som då fortfarande var en belgisk koloni. Studera bilden och besvara följande frågor. 1. Beskriv bilden. Vad ser du? 2. Hur ser den relation mellan svarta och vita ut som Hergé beskriver på bilden? 3. När Tintin i Kongo gavs ut var folkmordet i Belgiska Kongo känt och belgarna fick utstå hård kritik för sin kolonialpolitik. Kan detta ha påverkat Hergé när han skapade detta album? 4. År 2012 uppstod en debatt om Tintinalbumen i Sverige. Flera debattörer ansåg att innehållet i flera av albumen var rasistiskt och att Hergé försvarade imperialismen. De ville därför att albumen skulle plockas bort från svenska bibliotek. Det har vid andra tillfällen förekommit att man diskuterat att gå in i redan utgivna verk och skriva om innehållet. För en tid sedan höjdes röster som ansåg att det var olämpligt att Pippi Långstrumps pappa var negerkung på Kurrekurreduttön i Söderhavet. a Vad tror du att det var som fick debattörerna att reagera på det sätt som de gjorde? b Anser du att debattörerna har en poäng och att Tintinböckerna bör plockas undan eller ska de, som andra anser, få finnas kvar som tidsdokument från en annan tid, vars innehåll måste bedömas utifrån den tidens måttstock? Använd bilden ovan. c Är det rätt att plocka bort eller göra ändringar i litteratur och andra typer av konstverk från andra tider som innehåller åsikter och föreställningar som inte överensstämmer med det som anses vara rätt och riktigt i samtiden? Motivera ditt svar. 180

40678454_mot_historien.indd 180

2014-06-25 08:55


IMPERIALISMEN OCH DESS ARV

BELGARNA I KONGO Den brittiska konsuln i Kongo, Roger Casement, fick i uppgift att på nära håll studera hur de svarta hade det i de områden där Belgien sysslade med gummiproduktion. I flera års tid hade han skickat rapporter till den brittiska regeringen där han berättat om hur belgarna behandlade de färgade kongoleserna. Nedanstående utdrag är hämtade ur den dagbok Casement skrev 1903: 5 juni 25 juli

Landet öde, inga infödda kvar.

6 augusti

Skrev ner mängder av uppgifter från de infödda … . De piskas obarmhärtigt om de kommer för sent med sina korgar (med gummi). Mycket trött.

K Ä L L O R

Jag gick in i byar för att bilda mig en uppfattning – invånarna skrämmande decimerade – bara 93 personer kvar av många hundra.

13 augusti A. kom och berättade att fem människor från Bikoro­sidan med avhuggna händer kommit ända till Myanga för att visa mig.

Belgarna gick oerhört hårt fram mot den svarta befolkningen i Kongo. Piskning och stympningar väntade den som inte arbetade tillräckligt hårt.

1. Vad säger källan om hur de infödda kongoleserna behandlades av belgarna? 2. Hur ser Casement på den belgiska politiken i Kongo? 3. Är Casements uppgifter trovärdiga? 181

40678454_mot_historien.indd 181

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

R

       , K       U S A räknas till dagens stormakter. En stormakt kan beskrivas som ett land som har förmåga att påverka och utöva makt över andra länder. Ryssland, Kina och USA har inte alltid varit starka och för att förstå varför dessa länder utvecklats till stormakter måste vi titta på deras historia. Varför blev de stormakter? Hur har de använt sin makt och sitt inflytande? På vilket sätt är de produkter av sin historia? I detta kapitel ska vi titta närmare på vad det var som gjort att Ryssland, Kina och USA blivit världens mäktigaste länder.

182

40678454_mot_historien.indd 182

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

Ryssland Det första ryska riket växte fram på 800-talet vid floden Dnepr i nuvarande Ukraina. Huvudstad blev Kiev. På 1200-talet erövrades riket av mongoler som kontrollerade Ryssland i 200 år. Under 1400-talet utvecklades ett maktcentrum kring Moskva. Fursten i Moskva började kalla sig tsar och under hans ledning lyckades Ryssland göra sig fritt från det mongoliska väldet. Det var härifrån som den ryska stormakten långsamt började växa fram. Under 1600-talet började Ryssland på allvar att uppträda som en europeisk stormakt. Men det stod klart för de styrande att Ryssland var tvunget att moderniseras om landet skulle kunna hävda sig mot de andra europeiska stormakterna. Ryssland var ett av de fattigaste länderna i Europa. Vid slutet av 1600-talet inledde tsar Peter den store en omfattande modernisering av riket. Krigsmakten, skeppsbyggandet, förvaltningen och hantverket moderniserades enligt västeuropeiskt mönster. Kunskap om Europa skaffade han sig genom egna resor, spioner och genom att bjuda in utländska experter till Ryssland. Man brukar säga att tsar Peter inledde en europeisering av Ryssland. Men detta var inte helt oproblematiskt. I Ryssland fanns det en del som ville att landet skulle bli mera likt Europa 2 000 km

sej

Jeni

Len

a

0

Ob

FINLAND

S I B I R I E N

Sankt Petersburg

Dnepr

Volga

Moskva

MANCHURIET KINA TURKMENISTAN

PERSIEN

AFGHANISTAN

JAPAN

Ryssland expansion

Storfurstendömet Moskva 1462 Ryssland ca. 1580 Erövrat område 1581–1689 Erövrat område 1690–1904

Vid mitten av 1800-talet var Ryssland ett mycket stort land. Det bredde ut sig över två världsdelar och var till ytan mer än dubbelt så stort som USA. Invånarna talade många olika språk, bland annat ryska och ukrainska, och tillhörde omkring 50 olika nationaliteter. Drygt 40 % av befolkningen var ryssar.

183

40678454_mot_historien.indd 183

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

medan andra menade att Ryssland var något unikt. De ville att det som var ryskt skulle bevaras och att Ryssland därför inte borde låta sig påverkas av västeuropeiska idéer. Genom krig mot bland andra Sverige lyckades Ryssland skaffa sig landområden vid Östersjön. Att ha tillgång till en egen hamnstad var viktigt för handeln mellan Ryssland och Västeuropa. År 1703 anlades staden Sankt Petersburg vid Östersjökusten. Ryssland var nu en av de ledande länderna i Europa men det var ett land som under flera hundra år skulle förbli omodernt i jämförelse med de övriga europeiska stormakterna.

Ett stort men omodernt land Trots tsar Peters reformer gick utvecklingen under 1700- och 1800-talen långsamt i Ryssland. Tsarerna styrde enväldigt, ett parlament saknades och bönderna var fortfarande livegna, vilket innebar att de tillhörde jordägaren och inte fick flytta från den mark de brukade. När de andra stormakterna började industrialiseras under 1800-talet var Ryssland fortfarande ett bondesamhälle med få fabriker och industrier. Livegenskapen var ryggraden i det ryska samhället. De livegna bönderna behövdes för att de stora jordägarna skulle kunna bedriva jordbruk. Tillgången till billig arbetskraft gjorde att man inte försökte modernisera jordbruket genom att introducera nya odlingsmetoder och ny jordbruksteknik och därmed ökade inte jordbrukets avkastning som den gjorde i andra delar av Europa. Som det sista landet i Europa avskaffade Ryssland till slut livegenskapen 1861. Bönderna blev fria men eftersom befolkningen var dåligt utbildad och fattig kom jordbruket ändå inte att moderniseras i någon större omfattning.

I Ryssland var fattigdomen utbredd bland både arbetare och bönder. På bilden från 1911 utspisas fattiga i den ryska huvudstaden Sankt Petersburg.

184

40678454_mot_historien.indd 184

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

En viss industrialisering ägde rum i Ryssland under decennierna kring sekelskiftet 1900. Den var emellertid alltför begränsad för att leda till någon större modernisering av det ryska samhället. Ryssland förblev ett jordbruksland samtidigt som de andra europeiska stormakterna förvandlades till industriländer. Inga politiska rättigheter I Ryssland var alla politiska partier och organisationer förbjudna. Tsarens hemliga polis slog till skoningslöst mot dem som kritiserade det politiska systemet. Trots detta förekom kritik av tsarväldet och många krävde politiska reformer. Men eftersom all politisk debatt var förbjuden möttes människor i hemlighet för att diskutera politik. Bland tsardömets kritiker fanns olika grupper, bland annat liberala organisationer som ville förändra Ryssland genom reformer, och revolutionärer som ansåg att bara en revolution skulle kunna lösa Rysslands problem. Till de revolutionära grupperna hörde den kommunistiska vänsterfalangen inom det ryska socialdemokratiska partiet, bolsjevikerna. I samband med att krig bröt ut mellan Ryssland och Japan 1904 kom det politiska missnöjet upp till ytan. År 1905 var det oroligt i hela Ryssland med blodiga sammandrabbningar mellan demonstranter och militär som följd. Denna så kallade 1905 års revolution ledde till att tsaren tvingades gå med på att inrätta ett ryskt parlament, duman. Men tsaren begränsade dumans makt genom att ge sig själv rätten att lösa upp parlamentet om det gick emot honom i viktiga frågor. En konsekvens av detta blev att tsarens envälde bestod.

Världskrig och revolution Första världskriget kom att innebära slutet för tsarväldet. När kriget bröt ut sommaren 1914 hälsades det med glädje i Ryssland men redan under de första krigsmånaderna led den ryska armén nederlag och det ryska imperiets svagheter kom upp till ytan. Armén var stor men omodern och det rådde brist på ammunition, vapen, mat och bränsle. I Ryssland svalt människor och köerna till affärerna ringlade långa. I huvudstaden Sankt Petersburg rådde svår oro med demonstrationer, strejker och upplopp. I februari 1917 vägrade trupperna att lyda order och arbetarråd, så kallade sovjeter, bildades och myndigheterna förlorade kontrollen över utvecklingen. När det var uppenbart för tsaren att han inte längre hade militärens stöd valde han att abdikera. Denna händelse kallas februarirevolutionen. 185

40678454_mot_historien.indd 185

2014-06-25 08:55


Lenin talar till folket i april 1917. I sina så kallade aprilteser hävdade han att en ny revolution under ledning av arbetarklassen var nödvändig för att det ryska samhället skulle kunna förändras i grunden.

Efter tsarens abdikation tog en provisorisk regering bestående av liberaler och socialdemokrater över makten. Eftersom kriget fortsatte förvärrades oroligheterna under våren. I april kom ledaren för bolsjevikerna, Vladimir Lenin, tillbaka till Ryssland efter att ha varit i exil. I ett tal till folket lovade han ”fred, land och bröd”. Han uppmanade till kamp mot den provisoriska regeringen och ville ha en ny revolution. I slutet av oktober stormade bolsjevikernas röda garden Vinterpalatset, där regeringen satt. Detta innebar inledningen till det som gått till historien som oktoberrevolutionen eller den ryska revolutionen.

Sovjetunionen bildas Efter revolutionen i oktober 1917 följde en kaotisk period och ett inbördeskrig bröt ut mellan bolsjevikerna och deras politiska motståndare. Det slutade 1921 med seger för bolsjevikerna och Ryssland bytte namn till Sovjetunionen. Sovjetunionen blev en kommunistisk enpartistat med bolsjevikpartiet som det enda tillåtna partiet. Yttrandefriheten var kraftigt begränsad och terror, utövad av statens hemliga polis, blev ett sätt att hålla folket i schack. Efter inbördeskrigets slut 1921 var den ekonomiska situationen katastrofal. Bristen på mat och varor var skriande och många svalt. För att få igång produktionen av mat och varor beslutade Lenin att bönderna skulle få sälja överskottet av det som de producerade och på så vis tjäna pengar. Dessutom skulle mindre privatägda företag få finnas. Lenins politik 186

40678454_mot_historien.indd 186

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

kallades NEP, den nya ekonomiska politiken. Detta var mot den kommunistiska ideologin men det fungerade och den sovjetiska ekonomin började sakta återhämta sig. Bland de rättrogna kommunisterna ansågs detta vara ett svek mot revolutionen. När Lenin dog 1924 utbröt en maktkamp inom kommunistpartiet. En viktig fråga var hur den framtida ekonomiska politiken skulle se ut. Skulle privat ägande tillåtas eller skulle allt ägande vara statligt och kollektivt? År 1928 blev Josef Stalin ny ledare i Sovjetunionen. Han beslutade att landet skulle genomgå en omfattande modernisering. Jordbruket skulle bli effektivare och Sovjetunionen skulle förvandlas till ett modernt industriland. Kollektivisering och femårsplaner Under Stalin avskaffades den privata äganderätten till jorden. Jorden fördes istället samman till större enheter som ägdes av staten men brukades av bönderna. Jordbruksmaskiner började användas, vilket gjorde att färre människor behövdes i jordbruket. Dessa kunde då istället arbeta inom industrin. Stora satsningar gjordes på tung industri, det vill säga kol-, stål- och järnindustrin. Genom att sätta upp femårsplaner bestämde staten hur mycket som skulle produceras av en viss produkt under en femårsperiod. Detta ekonomiska system kallas för planekonomi och innebär att staten kontrollerade all produktion av alla varor. Staten beslutade nu att alla resurser skulle gå till den tunga industrin. En enorm industriell utveckling tog fart. På tio år tredubblades industriproduktionen, vilket gjorde att Sovjetunionen kom ikapp de övriga västeuropeiska industriländerna när det gällde produktion av järnmalm och stenkol. Men satsningen på tung industri medförde att det rådde stor brist på konsumtionsvaror i Sovjetunionen. En nackdel med planekonomi är att det inte förekommer någon konkurrens i ett sådant system. Människor var alltså tvungna att köpa sådant som var av dålig kvalitet eftersom det inte fanns några andra alternativ. Det var dessutom svårt för staten att förutse hur stort behovet av en vara skulle bli. Detta ledde till att fabrikerna producerade för mycket av en typ av vara och för lite av något annat. Staten bestämde alltså hur många traktorer, hur många ton stålbalkar och hur många vinterkängor som skulle produceras. Ofta ledde varubristen till att hyllorna gapade tomma i affärerna eftersom man räknat fel. De mänskliga kostnaderna för denna utveckling var mycket höga. Kollektiviseringen mötte stort motstånd på landsbygden. Folk ville ha egen mark att bruka och inte ingå i statliga kollektiv. Oroligheterna slogs ned med stor brutalitet av de styrande. Det rådde något som i det närmaste kan liknas vid ett krigstillstånd på landsbygden, vilket fick till följd att 187

40678454_mot_historien.indd 187

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

jordbruksproduktionen sjönk. Missnöjda bönder slaktade sina djur och förstörde sina skördar istället för att låta dem falla i myndigheternas händer. Mellan åren 1932 och 1933 drabbades landet av en svår hungersnöd som beräknas ha kostat flera miljoner människor livet. Med terrorn som vapen Redan under inbördeskriget hade kommunisterna använt sig av terror i kampen mot politiska motståndare. Från att inledningsvis ha varit riktad mot personer utanför partiet kom terrorn under 1930-talet att framför allt drabba dem som var partimedlemmar och som uppfattades som kritiska mot Stalins ekonomiska politik. Framför allt var det den brutala kollektiviseringspolitiken på landsbygden som ifrågasattes av flera ledande bolsjeviker. Under åren 1934–1938 rensades stora delar av den gamla partiledningen, högre militärer och chefer för den hemliga polisen ut. Samma öde drabbade miljontals vanliga människor. Av dem som tillhört bolsjevikpartiets ledning 1917 var ingen i livet 1940! Terrorn drabbade urskillningslöst.

Under 1930-talet ersatte kollektivjordbruk det privata ägandet av jord, men kollektiviseringen löste inte problemen med den utbredda fattigdomen. Lägg märke till att flera av lantarbetarna på bilden (som togs 1935) saknar skor. Kollektiviseringen ledde till ett omfattande missnöje och att ett klasskrig bröt ut på landsbygden som kostade flera miljoner människor livet.

188

40678454_mot_historien.indd 188

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

NO

• Leningrad

Retjlag Vorkutlag Minlag

Vjatlag TA AR ET SV AV H E

A I SH

AVET

Archangelsk

Moskva•

Norillag • Gorlag Salechard ••Igarka

Dalstroj

• Magadan

K TS HO OC VET HA

• Perm

Steplag Dzezkagan•

AS

Vladivostok •

K

• Igarka – ortsnamn 0

1 000 km

A

Siblag Novosibirsk •

T

PISKA HA V

RR

Minlag – lägernamn

S AN JAP ET V HA

KA

Lägersystemet Gulag uppstod redan under inbördeskriget men nådde sin största omfattning i slutet av 1940-talet då lägren hyste omkring 3 miljoner straffångar.

De misstänkta anklagades ofta för att vara sabotörer, statens fiender, klassförrädare eller för att samarbeta med utländska stater. Det kunde räcka med att en industri inte klarade av att uppfylla femårsplanernas mål för att någon skulle arresteras och förhöras, ofta under tortyr. Terrorn drabbade alla delar av det sovjetiska samhället. Hemliga polisen skapade ett angiverisystem där människor uppmuntrades till att ange varandra. Att uttrycka sig kritiskt mot Stalin eller mot sovjetsamhället i närvaro av en angivare kunde vara livsfarligt. Angivarna kunde vara vem som helst – en nära vän, en granne, en släkting eller till och med en familjemedlem. Angivarna fick ofta belöningar av olika slag för att ha visat sig lojala med staten. En del av dem såg detta som ett sätt att bestraffa ovänner. Detta skapade en rädsla och en misstänksamhet hos många människor som gjorde att man var noga med vad man sa och hur man uttryckte sig. Många av de anklagade dömdes till döden medan andra skickades till de arbetsläger, Gulag, som fanns runt om i Sovjetunionen. Lägren var specialiserade på olika typer av arbetsuppgifter. Det kunde handla om att gräva kanaler, bygga vägar eller skogsarbete. Flera av de stora byggprojekt som genomfördes i Sovjetunionen under Stalins tid vid makten byggde på användandet av slavarbetskraft. Förhållandena i lägren var svåra och många dog av sjukdomar, svält och misshandel. 189

40678454_mot_historien.indd 189

2014-06-25 08:55


RYSSLAND, KINA OCH USA – DAGENS STORMAKTER

DEBATT OSÄKERHET I BERÄKNINGARNA AV ANTALET DÖDSOFFER Det sovjetiska terrorsystemet kostade flera miljoner människor livet under Stalins tid vid makten. Samtidigt som de flesta forskare är överens om att Stalin tillhör historiens värsta massmördare är de oense om hur stort antalet offer var. En siffra som ibland nämns är 50 miljoner. Andra forskare talar om att det snarare rörde sig om 20 miljoner. Det finns också de som helt förnekar att ett massdödande ägt rum i Sovjetunionen. Anledningen till oenigheten är bland annat att det saknas tillförlitligt källmaterial som historikerna kan bygga sina beräkningar på. Men historikernas politiska inställning spelar också en viktig roll för hur man räknar. De som är motståndare till kommunismen presenterar höga dödstal medan kommunister och andra som beundrar Sovjetunionen tonar ned antalet döda.

Sovjetunionen och östblocket Sovjetunionen tillhörde segermakterna efter andra världskriget men kriget hade drabbat landet oerhört hårt. Uppskattningsvis 20 miljoner människor hade dödats och jordbruksmark och industrier hade förstörts. (Du kan läsa mer om andra världskriget i kapitlet De stora konflikternas tid). Efter kriget fick stora resurser satsas på att bygga upp landet igen. Stalin var fast besluten att se till att något liknande inte skulle kunna inträffa igen och försökte skaffa sig kontroll över länderna i östra Europa. De skulle då kunna ligga som en skyddande barriär mellan öst och i väst i det kalla krig som höll på att bryta ut. Stalin hade kommit överens med ledarna i Storbritannien och USA att fria val skulle hållas i de länder som befriats från tyskarna under kriget. I östra Europa ledde detta till att koalitionsregeringar, som bestod av flera politiska partier, skapades. Men steg för steg tog kommunisterna över makten, vilket ledde till att kommunistregeringar med nära förbindelser med Sovjetunionen skapades. (Karta över det delade Europa finns på sidan 142). Länderna i det så kallade östblocket sovjetiserades, det vill säga fick samma politiska och ekonomiska system som Sovjetunionen. De tvingades också till ett omfattande militärt och utrikespolitiskt samarbete. I väst sågs Stalins strävan efter säkerhet som ett uttryck för sovjetisk aggression och ett bevis för att Stalin ville ta över Europa. I flera länder uppstod ett missnöje med den sovjetiska kontrollen och det kommunistiska systemet. Människorna ville ha politisk frihet och planekonomin ledde till en ständig brist på varor. Det var förbjudet för människorna som levde i östblocket att resa utanför Östeuropa. Ledarna 190

40678454_mot_historien.indd 190

2014-06-25 08:55


fruktade att många skulle välja att inte återvända om de tilläts resa till länderna i väst. Vid flera tillfällen var Sovjetunionen tvunget att använda sig av våld för att hjälpa kommunistregeringarna att hålla sig kvar vid makten. Sovjetiska trupper invaderade Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 då krav rests på förändringar av det politiska systemet. Sovjetiska stridsvagnar rullade på gatorna i Budapest och Prag. Reformrörelsens ledare fängslades, några avI samband med Pragvåren 1968 rullade sovjetiska stridsrättades och ordningen återställdes. vagnar in i Tjeckoslovakien för att skydda den sittande Spänningarna mellan Sovjetunionen kommunistregeringen. Här samtalar demonstranter med och USA samt det faktum att USA reen sovjetisk stridsvagnsbesättning. dan sprängt två atombomber 1945, gjorde att Sovjetunionen skaffade sig kärnvapen 1949. Under hela kalla kriget satsades enorma summor på utvecklingen av nyare och effektivare vapensystem. Detta resulterade i en kapprustning där USA och Sovjetunionen hela tiden strävade efter att ha fler och effektivare kärnvapen än motståndaren. Detta innebar att bostäder, kläder och konsumtionsvaror kom i andra hand. I kombination med det ineffektiva, planekonomiska systemet ledde det till att levnadsstandarden i Sovjetunionen halkade efter länderna i väst.

Från framgång till kris Nikita Chrustjov, som tog över som ledare i Sovjetunionen efter Stalins död 1953, riktade kritik mot Stalins hårdföra politik. Det politiska förtrycket lättade och i slutet av 1950-talet började systemet med arbetsläger att avvecklas. Ekonomin förbättrades och i den pågående kapplöpningen om rymden var Sovjetunionen framgångsrik och låg före USA. År 1957 lyckades Sovjetunionen skjuta upp satelliten Sputnik, vilket var en stor framgång. Samtidigt ökade produktionen av konsumtionsvaror och levnadsstandarden förbättrades. Men jordbruket producerade fortfarande för lite mat, vilket ledde till att mat importerades från länderna inom östblocket. Under 1970-talet blev det planekonomiska systemets brister tydliga i Sovjetunionen. Den sovjetiska tekniken var föråldrad. Misskötta fabriker producerade varor av dålig kvalitet som inte kunde konkurrera med dem i väst. En överexploatering av naturresurser som olja och gas hade skapat 191

40678454_mot_historien.indd 191

2014-06-25 08:55


MÖT HISTORIEN

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson

MÖT HISTORIEN är ett läromedel avsett för kurs 1a1 i historia. Det avser att med breda penseldrag visa på de stora utvecklingslinjerna i historien. Betoningen ligger på tiden från slutet av 1800-talet och fram till våra dagar. MÖT HISTORIENs inledande kapitel behandlar historieämnet, källor och källkritik samt hur historia används i dagens samhälle. Sedan följer en kronologisk översikt över historien från forntid till 1800-talet. Huvuddelen av boken upptas av fem tematiska kapitel med betoning på 1800- och1900talens historia. Dessa är fristående och kan läsas oberoende av varandra. I varje kapitel finns frågor, diskussionsuppgifter samt övningar i källkritik och historiebruk.

MÖT

HISTORIEN 50 p

Olle Larsson (fil.dr. i historia) är författare till MÖT HISTORIEN och arbetar sedan många år som lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö. Han är dessutom författare till många vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker och artiklar i historia.

Olle Larsson

40678454_mot_historien_omslag.indd 1

2014-06-25 07:40


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.