9789197989886

A STATE OF GRACE

– Human Rights and Human Obligations

© Författaren och Collana förlag AB Redaktion: Textpalatset Formgivning: Grandstand design Tryckning: Åtta45, Stockholm Första upplagan ISBN: 978-91-979898-8-6

A State of Grace handlar om att du hittar din egen mening – vad du vill säga ja till och vad du vill säga nej till, med respekt för dig själv och din omvärld.

A State of Grace handlar om att du tar ditt rättmätiga utrymme i livet.

A State of Grace handlar om att fred i världen börjar i dig och att du bidrar på ditt sätt till The State of Grace.

Jag tror på dig.

Jag tror på oss människors inneboende vilja att göra gott att vi vill bidra till vår egen och andras utveckling, att vi vill bidra till en blomstrande värld.

Med den här boken vill jag inspirera med mina erfarenheter och mitt synsätt på livet.

Jag vill visa hur jag tror att vi behöver bli mer mänskliga i vårt förhållningssätt till oss själva och varandra.

Jag berättar om det här dels utifrån mänskliga rättigheter och skyldigheter och dels utifrån aspekterna av det jag kallar kärlek, integritet och istima.

Innehåll 6

Förord

11 16 19 20

KÄRNAN AV MÄNSKLIGHETEN Kärlek Integritet Istima

23 26 30

KROPP Kropp – rättigheter Kropp – skyldigheter

35 38 44

KÄNSLA Känsla – rättigheter Känsla – skyldigheter

49 52 58

TANKE Tanke – rättigheter Tanke – skyldigheter

65 68 74

KOMMUNIKATION Kommunikation – rättigheter Kommunikation – skyldigheter

81 84 90

RÖRELSE Rörelse – rättigheter Rörelse – skyldigheter

95 98 104

LIV Liv – rättigheter Liv – skyldigheter

109

DIN FULLA POTENTIAL

112

Avslut

118

Om författaren Maria Dolores Ehrling

120

122

Om fotografen Sven-Erik Johansson

Tack

124

Fotnoter

Förord Den här boken har kommit till med hjälp av min vän och kollega Göran Janson1. Vi träffades på en annorlunda resa på Stockholms tunnelbana. Det var en inspirerande resa fylld med synkronicitet och märkliga sammanträffanden då vi pratade om ledarskap och kärlek. Efter några luncher bestämde vi oss för att starta ett samarbete.

förord

Göran har lång erfarenhet inom IT-området som utvecklare, innovatör, chef och ledare. Vi har båda arbetat med ledarskap på olika sätt inom näringslivet; jag med HR, personalfrågor och som utbildare inom ledarskap, han som operativ ledare. Vi har båda haft ett förhållningssätt som Göran kallar ”människan i förgrunden”. Oavsett om det gäller att sälja eller köpa bolag, göra stora affärer, eller fatta andra strategiska beslut, så har det för Göran handlat om att se människorna i dessa sammanhang.

Göran Janson har en tes att det finns en kärna av det goda ledarskapet som ser lika ut oavsett i vilket sammanhang det utövas. Att det goda ledarskapet har samma kärna vare sig man är politiker, företagsledare eller arbetar som ledare inom social sektor eller bank. Vi intervjuade ett stort antal ledare, närmare 100 personer. Det vi fann var att den mest grundläggande delen i ledarskapets kärna egentligen inte har med ledarskap att göra, det är mer fundamentalt mänskligt och har med mänsklighet att göra. Allt har med oss människor att göra, hur vi värderar och förhåller oss till saker och ting och till varandra.

Efter många och långa samtal kring intervjusvaren ledde tanken till de mänskliga rättigheterna.

Det handlar inte bara om statens tillsyn och garanti av mänskliga rättigheter, utan också hur vi människor själva lever våra rättigheter sinsemellan. Som vi ser det finns det en kärna i de mänskliga rättigheterna som har med medmänsklighet och värderingar att göra. Den kärnan ser likadan ut oavsett hur nationer och stater är organiserade. Det samma gäller framgångsrika företag. Organisationsstrukturerna kan se olika ut, men blomstrande verksamheter har liknande grund i en gynnsam företagskultur, medarbetares värderingar och förhållningssätt. Hur vi är människor emellan är det som är avgörande. På samma sätt när nationer och samhällen är i harmoni med kärnan av mänskligheten kan de blomstra och utvecklas långsiktigt.

6

De mänskliga rättigheterna har genom FN:s deklaration stor betydelse för mänskligheten och har i internationell samverkan utvecklats till ett skydd för medborgares rättigheter gentemot staten och en tydlig struktur för skydd till den enskilda medborgaren. Men det som är intressant är hur vi människor sinsemellan lever våra rättigheter. Göran Janson menar menade att det alltid finns en dualitet mellan rättighet och skyldighet, som mellan kraft och motkraft, som mellan positivt och negativt. Om mänskliga rättigheter ska kunna existera i längden så behöver det också finnas mänskliga skyldigheter, det ena kan inte existera utan det andra. Detta gäller såväl mellan medborgare och staten, som medborgare sinsemellan.

förord

FN:s deklaration av mänskliga rättigheter innehåller perspektiv på rättigheter som en stat behöver ge sina medborgare. Det finns starka samband mellan mänskliga rättigheter och demokrati, där båda förstärker varandra på ett positiv sätt. Men bara två nationer i världen hävdar att de inte är demokratier2. Så ett demokratiskt land kan uppenbarligen styras och organiseras väldigt olika.

Tack vare FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har mänskligheten kommit långt, men det förekommer fortfarande mycket förtryck och ofrihet. Slaveriet existerar över hela världen – trots att det är olagligt överallt. De flesta slavar finns inom jordbruk, gruvindustri och prostitution. Vi har uppskattningsvis 36 miljoner slavar i världen3. Samtidigt har vi en ökande befolkning, idag mer än 7 miljarder människor, varav 5 miljarder är på väg mot sundare liv med utbildning, teknologi och förbättrad sjukvård4.

För att utvecklas behöver vi djupare förstå vilka vi är, kärnan av vad mänskligheten handlar om och hur vi förhåller oss mer mänskligt till varandra. Då handlar det om att vi som människor och nationer stödjer varandra i att blomstra, utvecklas och bli mer mänskliga. Vår mänskliga utveckling på jorden handlar om att vi som människor samarbetar.

Om vi har ett förhållningssätt som är drivet av rädsla skapar vi samhällen med protektionism, aggression och fientlighet. Öppen samverkan med andra blir svårt. För att samhället ska blomstra behöver vi leva och förstå både våra mänskliga rättigheter och skyldigheter. Det är två sidor av samma mynt, det ena kan inte existera utan det andra.

De sex grundläggande mänskliga och medmänskliga rättigheter och skyldigheter som denna bok handlar om, och som Göran Janson och jag uppfattar som kärnan i att vara människa är;

8

– Kropp – våra rättigheter och skyldigheter avseende vår kropp – Känsla – våra rättigheter och skyldigheter att ansvara för våra känslor – Tanke – våra rättigheter och skyldigheter att få vara fria i tanken – Kommunikation – våra rättigheter och skyldigheter avseende yttrandefrihet – Rörelse – våra rättigheter och skyldigheter att få röra oss fritt – Liv – våra rättigheter och skyldigheter till oss själva, i vårt eget liv

förord

Jag har i 20 års tid funderat över kärlek, integritet och det jag kallar istima, som är ett samlingsbegrepp för bland annat rädsla, psykologisk smärta, konflikt, krig. Under en period i mitt liv levde jag med mina rättigheter begränsade. Inte utifrån de rättigheter som staten Sverige ger mig, utan utifrån de mänskliga rättigheter som vi människor har sinsemellan. Jag var ofri i mina tankar och mina känslor. Jag hade låg tillit till mig själv och till min omgivning. Jag skriver därför den här boken för att dela både mina personliga berättelser och berättelser från yrkeslivet kopplat till mänskliga rättigheter och skyldigheter.

Eftersom jag har jobbat länge med fotografen Sven-Erik och vi har skapat så många olika bilder och motiv av mig ville jag ta hjälp av dessa som illustrationer för min berättelse. Mina berättelser är personliga, men de är inte unika. Många har upplevt liknande situationer. Jag är tacksam för mina svåra perioder, för de har gett mig insikt. Jag vill dela mina historier som exempel och inspirera till diskussion om hur vi vill ha det – vilken värld vill vi egentligen skapa?

Varje avsnitt om de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna består av tre delar. Avsnittet inleds först med en personlig berättelse. Under var och en av rubrikerna om de mänskliga rättigheterna respektive de mänskliga skyldigheterna återkommer aspekter om kärlek, integritet och istima. Jag förklarar samlingsbegreppet istima närmare i boken under rubriken med samma namn.

Sista avsnittet handlar om din potential. Utifrån det du läst, vad ser du som viktigt i ditt liv? Hur vill du bidra till en bättre värld utifrån din unika potential som människa?

Göran och jag har utvecklat vår gemensamma livsmission och jag hoppas du vill vara med oss i att skapa en global blomstrande mänsklighet. Det handlar om att vi möter livet, oss själva och andra med grace. Vi vill skapa en global dialog i hur vi formar en bättre värld. Vill du vara med?

9

10

liv

Du väljer ditt liv.

Lev och låt andra leva sitt liv.

En vän till mig berättade om sin livsresa och hur han hade jobbat som framgångsrik vd och värderat sitt liv i monetär framgång. Ju mer han tjänade, ju mer framgångsrik kände han sig. Allt förändrades när han fick sin son som var annorlunda.

liv

Vi satt vid köksbordet och pratade om hur vi skapar mening med livet och att vara närvarande i nuet.

Han berättade om sin sons förmåga att se människan för vem hon är, bortom skal och etiketter som vi socialt sätter. ”Han har två bästa vänner”. berättade han för mig. ”Den ena kompisen gillar också att klättra i träd och hitta på äventyr. De brukar busa, skratta och ha riktigt roligt tillsamman. Den andra kompisen känner han att han verkligen kan prata med. En vän som verkligen lyssnar.”

Jag tänkte på hur livet kan vara. Att ha så bra vänner som kompletterar varandra så fint.

Han fortsatte: ”När jag ser de här tre killarna ser jag ju också vad vi andra vuxna ser. Jag ser den hyperaktiva adhd-killen13 som inte kan sitta still och den andra killen som också har en allvarligare form av Downs syndrom14 som gör att han sitter i rullstol.”

Ibland är sjukdomsbilder bra för att förstå hur vi kan hjälpa. Ibland begränsar det oss att se bortom fasaden och att verkligen förstå andra människors potential och deras gåvor utan att döma.

Du väljer i ditt liv och hur du ser på det. Ibland hindrar vi oss med våra förutfattade meningar om hur livet bör vara. Men vi har en möjlighet att tillsammans skapa en värld där vi får blomstra, se livets verkliga skönhet och bara leva.

12

Liv – rättigheter

liv

När jag var 27 år såg mitt liv utifrån sett bra ut; jag hade en lång och stadig relation med en snygg man, vi hade båda bra jobb och sökte efter hus.

Utåt sett hade jag ganska gott självförtroende.

Men jag ville inte ha barn för jag trodde inte jag var en bra mamma. Jag hade en låg självkänsla och litade inte på min egen förmåga. Så jag gick i terapi och jobbade på olika sätt både med mitt medvetande, mina tankar och känslor och med min kropp i olika kroppsterapier för att få bättre självkännedom. Terapi kan ge oss möjlighet att utforska och att sluta fred med vår upplevelse om vårt förflutna och det ger oss möjlighet att ta vårt rättmätiga utrymme framåt i livet.

Jag är glad att jag fick och att jag skapade möjlighet att reflektera över vem jag var och vad jag ville göra med mitt liv. Jag tror det har gjort mig till en bättre förälder idag. Du har rätt att själv bestämma hur du vill utforma ditt liv: vem du vill bo med, hur du vill bo, vad du vill ägna din tid till, din livsenergi! Du kan göra det om du inte gör det på bekostnad av andra. Kärlek är kärlek.

Om du älskar en man eller en kvinna eller flera människor är det dina känslor, ditt val.

När du inte accepterar hur människor väljer sina liv skapas istima, för dig själv och för omgivningen. I 81 länder är homosexualitet straffbart och av dessa är det förenat med dödsstaff i 6 länder. Det är en tredje del av världens 246 länder15.

Men förföljelse av homosexuella pågår i många

16

fler länder än så. Vi förföljer människor för att de älskar personer av samma kön. Vi skulle minska lidande i världen om vi lät alla människor själva ta ansvar för sina liv och att du och jag tog större ansvar för vårt eget liv.

Vi kan skapa känsla av kontroll och klarhet, men också separation genom att sätta etiketter på varandra: kön, raser, religion eller andra tillhörigheter. Vi har alla samma värde, människovärde och vi är alla unika. Eftersom vi alla är unika har vi olika talanger. Men våra generaliserande etiketter, som kan vara drivna av rädsla, skapar också istima. Vår djupa längtan som människor är densamma. Vi längtar efter kärlek och sammanhang. Vi har rätt till vårt liv. Vi har rätt att få leva ut som människor. Vi har rätt att blomstra och göra valen för våra liv. Vi har rätt att välja att bo med en man eller en kvinna som vi älskar. Vi behöver säga vår mening och påverka det samhälle vi verkar i. Vi har alla rättigheter, om det inte är på bekostnad av någon annan.

Vi har olika kamp med livet. Att leva är inte bara att överleva. En väninna har haft djupt istima och sorg i och med att hon inte kunde få barn. Ett halvår efter att hon adopterat en dotter blev hon gravid. En annan väninna blev gravid och gjorde abort. Det var ingen lätt process för henne, men hon känner att det var rätt beslut för henne då, vid den tidpunkten. Min farmor hade fått en pacemaker och var tacksam för det men ville dö.

No matter what age, no matter what gender, love is love.

Oavsett ålder, oavsett kön, kärlek är kärlek.

De sista tio åren av livet kände farmor ingen meningsfullhet. Gång på gång frågade hon: ”Vad är det för mening med det här? Kan jag inte få dö?”.

liv

Min mamma hade blodcancer och hade legat på sjukhuset någon vecka när jag kom till henne i Florida för att säga adjö. Människor kom och gick i hennes rum. Det var en speciell söt lukt i rummet. Lukten av död. Hon andades snabba korta andetag. Trygg och närvarande spelade jag lugn, behaglig musik för henne från en bandspelare. Hon var en kvinna som vårdade sitt yttre, men nu låg hon uppsvälld, av sjukdomsförloppet och mediciner, osminkad och med håret bakåtkammat. Jag och sköterskan hjälptes åt att tvätta henne. Jag sminkade henne lätt och gjorde hennes hår snyggt med en locktång. Det kändes som om jag hjälpte henne att återupprätta hennes kroppsliga integritet. Jag höll hennes hand. Det var vid tio på kvällen som rummet blev tyst. Hennes flämtande andetag hade upphört. Det var mycket fridfullt.

Vi kan ha en kamp med livet, att önska liv eller önska död, eller vi kan acceptera livet för vad det är. Jag tycker att vi bör ha sådan makt att själva få välja vårt liv och till och med vår död, men inte

18

utifrån rädsla utan utifrån kärlek och omtanke.

Både abort och eutanasi, dödshjälp, bör tillåtas i hela världen så att vi som människor kan bestämma över vår egen kropp. Men vi behöver få rätt stöd i dessa avgörande skeden i livet. Döden kan vara vårt viktigaste istima och vi behöver som människor närhet och värme, en mänsklig livshjälp och human omtänksam dödshjälp. Vi kan behöva hjälp att bli klartänkta om vi är drivna av vår rädsla eller av tillit, kärlek och klarhet. Det är viktigt att ge både omtanke och kärlek i alla våra skeenden i livet och det är bara du som är ansvarig för ditt liv, ingen annan.

Du har som människa rätt att få leva livet som du önskar; du har rätt till din kropp, du har rätt till dina känslor och tankar, du bör ha rätt att uttrycka dig och röra dig fritt – när du inte gör det på bekostnad av någon annan.

Jag önskar dig ett kraftfullt liv i utveckling. Jag önskar att du får leva det liv du vill, med dem du vill, på det sätt du vill.

Jag önskar dig ett liv i frihet och, när det är dags, ett tryggt, kärleksfullt och behagligt avslut på ditt liv.

liv 19

Liv – skyldigheter

liv

Jag kan förstå den djupa sorg och känsla av isolering som ligger bakom mord. Det är en känsla av total maktlöshet och tomhet som driver på att vilja skapa kontroll, att vara den som bestämmer över liv och död. Men det är en illusion. När adrenalinet lagt sig förändras känslan av isolering och sorg kan fördjupas. Liv uppstår och försvinner. När vi tror på tanken om att ta ett liv för att skapa kontroll är det en illusion. Det gäller om vi vill ta någon annans liv eller vårt eget liv. Jag hade en period när jag ville ta mitt eget liv, jag förstår vanmakten. Den hjälplösheten är djupt mänsklig och kan driva oss att göra omänskliga handlingar.

Kan man förbruka sin rätt som människa? Jag ser det inte så. Omänskligt beteende skapar lidande både för oss själva och för andra. När jag jobbade på Åklagarmyndigheten såg jag flera olika rättegångar. Både den som är utsatt för och den som begår brott lider. Den som begår brott är dränkt i sina känslor, eller så har det med den fysiska, kemiska konstitutionen att göra att personen inte är förmögen att känna empati. Hat och total vanmakt är några av våra djupaste personliga istima. Det skapar psykologisk smärta i samhället.

Brott är symptom på vårt samhällsistima. Båda parter i en brottssituation behöver stöd. Vi har alla samma människovärde.

Det finns rapporter om att män är lika utsatta för våld i hemmen som kvinnor16. Eftersom män oftast

22

är fysiskt starkare blir konsekvenserna mer förödande när kvinnor blir utsatta. Inget övergrepp mot en annan människa är acceptabelt. Ändå är barnaga fortfarande accepterat i vissa kulturer17. Om vi i sanning med kärlek och integritet ska respektera allt liv gäller det att respektera alla människors rätt och ge barnen rätt till sina kroppar och sina liv. Det gäller alla människor – vuxna män, vuxna kvinnor och barn.

Som mänsklighet står vi på ett lågt trappsteg i vår globala utveckling. Vi har över 36 miljoner människor som är slavar i världen. Människor köper, säljer och förbrukar andra människor som varor. Christina är en vän som brinner för att fria slavar. Hon grundade Project Nima och reser personligen och förhandlar med ägarna till slavarna. Vissa är mycket unga flickor, barn, som blir sålda av sina föräldrar för att ge inkomst och dessutom lycka till familjen. Barnen får sina kön uppsprättade, hopsydda och efter en ceremoni blir flickorna våldtagna. Detta görs för att man tror att det verkligen kommer att hjälpa och fördriva onda andar. Synsättet är baserat på skrock och vidskepelse18. Det är extrem omedvetenhet och skapar djupa istima.

Du och jag kan välja att stå upp för våra bröder och systrar och stödja dem att bli mer mänskliga.

Vi kan göra det genom att kärleksfullt påminna dem om att ta sitt rättmätiga utrymme och vi kan kraftfullt och kärleksfullt säga stopp när

I freed a thousand slaves.

I could have freed a thousand more, if they only knew they were slaves.

Jag befriade tusen slavar.

Jag kunde ha befriat tusen till om de bara vetat om att de var slavar.

liv

integritetsbarriärer överträds. Det är när vi tar för stor eller för liten plats som istima skapas.

Har du någonsin upplevt en inre kamp om vad du vill ha? En kamp om hur det borde vara, hur det var förr eller en kamp med hur du vill att ditt liv ska utvecklas? Vi föds, vi lever, vi dör. Det betyder att det som är det bästa för dig vid en tidpunkt kanske inte är bra för dig livet ut. När du håller fast vid relationer som är destruktiva eller nedbrytande skapas istima. Du kanske tror på illusionen om att något ska vara konstant.

Det blir en kamp mot livet självt. Det konstanta tjattret i våra tankar håller oss fångna i att försöka kontrollera livet och tankar och fördömanden om vår framtid eller vårt förflutna. Vi klandrar oss själva och vi fördömer andra.

Livets illusion är vår tro på det eviga konstanta, men det konstanta är livets flöde. Meditation hjälper oss stilla tankeströmmen, vara lyckligare i stunden och skapa tillit till livet. Att acceptera livet mer som det är. Livet blir inte exakt som vi har tänkt ut att det ska bli. Det kan jag lova dig.

Jag har märkt att ofta kan det bli mycket bättre, men jag har fått uppleva mycket istima och gång på gång fått komma tillbaka till en tillit till livet.

24

I efterhand, ibland långt senare, kan jag se att den vändpunkten var viktig för att mitt liv skulle utvecklas så som det gjort. Det är inte magi.

Med ett meditativt förhållningssätt ”In a State of Grace” kan jag känna en tacksamhet för livet som det är. Allt är livets utvecklande av sig självt, vi är alla med bidrar och samskapar det. Våra skyldigheter för vårt liv handlar också om att ta ansvar för vår omgivning och för det samhälle vi verkar inom. Hela vårt samhälle är en social konstruktion. Vi kan välja hur vi tillsammans skapar reglerna i samhället och vi kan skapa nya regler, som till exempel en ny typ av ekonomi.

Den fria marknaden är en illusion som vidmakthålls av de flesta i vår värld. Vi kan skapa en ny ekonomi, vi kan skapa en ny värld, men vi behöver göra det tillsammans.

Jag önskar dig total kärlek och mänsklighet så att vi kan samskapa en global blomstrande och ännu mer mänsklig värld.

Jag önskar att du får komma till blom i din fulla potential i ett rikt liv i frihet och i kärlek till dig själv och till vår värld.

Let us be the game-changers!

Together we can change the world, not just to speak words of change but to live it!

Låt oss förändra spelet!

Tillsammans kan vi förändra världen, inte bara genom att prata om förändring men genom att leva förändring!

Om författaren

Sven-Erik om Maria Maria är engagerad i allt hon företar sig. Redan första gången jag mötte henne i samband med en företagsintern utbildning, utmärkte hon sig genom sin vakenhet och sitt intresse. När hon kom till min studio första gången hade hon förberett sig väl, bland annat genom att köpa och studera några fotografiska magasin för att kunna bidra med egna idéer. Detta har sedan varit genomgående under de 15 år vi arbetat tillsammans. Det känns som en stor förmån att få arbeta med henne i detta projekt om människors rättigheter och skyldigheter och om respekten för allas lika värde.

om författaren

Maria Dolores Ehrling Maria har läst sociologi på personal- och arbetslivsprogrammet och är beteendevetare. Hon har arbetat med personal/HR inom stålindustrin, skogsindustrin och på åklagarmyndigheten i Stockholm.

Maria har dessutom varit säkerhetskonsult och utbildare inom ledarskap.

29

Om fotografen

Maria om Sven-Erik Jag är så glad att jag träffade Sven-Erik år 2000! Han utbildade då vår ledningsgrupp i kvalitetsledning, TQM, Total Quality Management. Kvalité är verkligen Sven-Eriks signum i allt. Han har lärt mig otroligt mycket om snitt, form och fotots uppbyggnad. Speciellt gillar jag när vi jobbar med hans Hasselbladskamera med film. Det är något speciellt när bländaren säger ”klonk” och ett surrande ljud av filmen som dras fram. Det är ett genuint hantverk som inte lämnar stora möjligheter till manipulation av bilden. Det blir en annan autenticitet för bilden visar verkligheten, ingen retuschering görs.

om fotografen

Sven-Erik Johansson Sven-Erik har läst processmetallurgi och arbetat i stålindustrin. Han har varit utbildare och konsult inom området kvalitetsstyrning. Fotografi har varit Sven-Eriks stora intresse sedan slutet av femtiotalet.

Att vara modell för Sven-Erik är verkligen ett fint samarbete. För att skapa ett bra resultat krävs samarbete mellan modell och fotograf. Han har en förträfflig insikt i bokens teman. Sven-Erik står verkligen upp för jämlikhet mellan könen, han står upp för det mänskliga och det visas i hans porträttfotografering som han är känd för.

Sven-Erik har deltagit i fototävlingar och utställningar såväl nationellt som internationellt och erhållit den internationella utmärkelsen EFIAP.

31

”När Maria Dolores Ehrling diskuterar mänskliga rättigheter lägger hon inte (som juristerna) tonvikten på vad staten måste göra och respektera – utan på vad vi som individer kan göra för att utvecklas och blomstra i vår personlighet. Samtidigt har vi ett ansvar gentemot andra att fullgöra våra mänskliga skyldigheter. Det vanliga i det diplomatiska spelet är annars att tala om medborgarnas skyldigheter gentemot staten. Men Marias perspektiv är inte stat-medborgare utan relationen människa-människa. Hon vill förändring – mot ökad medmänsklighet, genom individens förverkligande av sig själv, helst i gemenskap med andra.”

– Ove Bring. Professor emeritus i folkrätt, Försvarshögskolan och Stockholms universitet.

”Det är en djupt personlig och eftertänksam bok om respekten för varje människas unika värde och värdighet. Bokens tema är att respekten för mänskliga rättigheter utgår från var och en av oss: hur vi bemöter andra – och inte minst oss själva. Mot bakgrund av sin egen ibland smärtsamma livsberättelse formulerar författaren ett grundtema som riktar sig direkt till läsaren som vore varje kapitel ett brev: Livet handlar också om att respektera dig själv, din kropp, dina känslor, tankar, sinnen och erfarenheter.

Ta hand om din kropp. Det är i den du lever ditt liv.

De vackra bilderna av fotografen Sven-Erik Johansson ackompanjerar texten.”

– Peter Örn. Konsult, föreläsare och författare.

”På ett innovativt, empatisk och överskådligt sätt presenterar Maria Dolores Ehrling det är faktorer som utgör det påverkbara sambandet mellan den enskilda människan och vår samtidsstruktur. Med elegans knyter hon ihop de linjer som möjliggör att vi kan identifiera och på så vis realisera våra visioner om en fungerande värld.”

– Kishti Tomita Touré. Artist, röst-coach och människorättsförespråkare.

ISBN 978-91-979898-8-6

9 789197 989886