9789172058811

h ä l s o f r ä m j a n d e t a n d vå r d karin sjögren

Grunderna till god tandhälsa är välkända sedan decennier. Trots det behandlar vi dagligen patienter med skadade tänder och förlorad stödjevävnad. För individen handlar det om oåterkalleliga skador med känslomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det ställer också höga krav på samhälle och vårdinsatser.

Att arbeta hälsofrämjande kräver att vi fokuserar mer på det friska och tar tillvara patientens inre motivation till att leva hälsosamt. Det kräver också att vi förstår hur man behandlar de stora folksjukdomarna i munnen på ett sådant sätt att patienten får ett naturligt ansvar för sin egen sjukdom.

Boken vänder sig till all personal inom tandvården och kan även användas som kurslitteratur inom tandvårdsutbildningarna. Med många konkreta exempel får läsaren ta del av nyckelfaktorer för en hälsofrämjande kommunikation i tandvården. Rekommendationerna i boken grundar sig bland annat på nationella riktlinjer för vuxentandvård och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

·

Claes Virdeborn är specialist i parodontologi. Han har många års erfarenhet som tandläkare, lärare och studierektor på Tandvårdshögskolan i Malmö.

Han ger också utbildningar i parodontologi och kommunikation.

”Den har en varm och engagerande ton som visar på proffsighet och bred kunskap.”

”Så många minor jag sluppit springa på om jag haft den insikt som förmedlas genom dessa pärmar.”

Edgar Borgenhammar, professor emeritus, Nordiska hälsovårdshögskolan

Lena Sjöberg, tandläkare, ordförande Tandvård mot Tobak

”Jag rekommenderar den både som utbildningsmaterial och som inspiration.”

”Boken handlar om den innersta kärnan av det vi sysslar med ­– hälsa och att kommunicera hälsa.”

Anneli Lönnblad, tandhygienist, Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola

Håkan Lönnbark, tandläkare

claes virdeborn

Karin Sjögren är odont. dr. i cariologi, kommunikatör och lärare i motiverande samtalsmetod och har varit tandläkare i 20 år. Hon driver också filmbolaget Hälsofrämjande film.

MODERN ODONTOLOGI

Hälsofrämjande tandvård

KARIN SJÖGREN · CLAES VIRDEBORN

Innehåll Förord 5 Inledning 7 Kapitel 1

Att arbeta hälsofrämjande

Vad är hälsa?

Det hälsofrämjande, salutogena, synsättet Sjukdomsförebyggande synsätt Sjukdomsbehandlande synsätt Hälsoundersökning hos tandläkaren Tidig upptäckt

Kapitel 2

Att kommunicera hälsofrämjande tandvård

13 14 16 18 19 24 25

29

Första intrycket 30 Avsändaren 30 Kläder och hygien 31 Att hälsa 32 Artighet 32 Dagens agenda – inför mötet 33 Empowerment 34 Delaktighet 34 Jämlikhet 35 Autonomi och valmöjligheter 35 Tolerans 36 Tillit 37 Underläge 38 Holistisk syn 40 Trädet 40 Ord 43 Positiv förstärkning 43 Att uppmuntra patienten 44 Glädje och bekräftelse 48 Lyssna 49 Fokus 50 Bemötande 50 Förändring 52

Varför gör de inte som vi säger?

54 Toppen av ett isberg 54 Mirakelfrågan 55 Kan man motivera en patient?

56 Information och motivation 58 Motiverande samtal – en anda och en samtalsmetod 60 En rebell 71 Relationen 74 Kapitel 3

Hälsofrämjande tandvård i det omgivande samhället 75

Miljö 79 79 Butik i kliniken Tandvård över nätet 80 80 Kanaler för kommunikation Kapitel 4

Allt kommunicerar

Hälsofrämjande tandvård på kliniken Att hålla tandhälsolektion i skolor eller på andra arenor

83 86 99

Kapitel 5

Specifika odontologiska tillämpningar av hälsofrämjande tandvård

103

Kostrådgivning vid karies- och erosionsskador 107 111 Patientens uppfattning om parodontit Hur upplever patienten en parodontalbehandling?

113 114 Protetik och bettvård Att sätta mål 116 117 Patientens roll i beslutsprocessen – om ansvar Tobaksavvänjning 123

Slutord 127 För dig som vill läsa mer

128

Register 130

16

1 • Att arbeta hälsofrämjande

I det sjukdomsbehandlande arbetet har vi personal nedanför vattenfallet som samlar upp och försöker rädda livet på alla som fallit ned. En del kan vi rädda, men vi förlorar också många som redan hunnit drunkna på vägen genom fallet.

Det hälsofrämjande, salutogena, synsättet Begreppet salutogenes beskrivs första gången av Aaron Antonovsky (1923– 1994). Ordet betyder hälsans ursprung från salus, hälsa, och genesis, ursprung.

Det salutogena eller hälsofrämjande perspektivet fokuserar på vad som ger och underhåller hälsa istället för vad som orsakar sjukdom. Antonovsky studerade människor som trots hemska erfarenheter i koncentrationsläger och tider av svåra lidanden kände att de hade hälsa. Han fann några gemensamma nämnare bland dessa starka överlevare. De var bra på problemlösning, de hade generella motståndsresurser och en bra känsla av sammanhang.

Några begrepp Antonovsky använde sig av: Generella motståndsresurser betyder att en person har biologiska, materiella och psykosociala förutsättningar som ger styrka att klara hot och stark stress.

Känsla av sammanhang (KASAM) innebär en stark överlevnadskraft för den som utsätts för stark press och långvarigt lidande. Inom KASAM finns tre underrubriker: • Begriplighet – en förmåga att hantera det som händer mig, jag kan se och förstå det tydligt. Jag vet.

• Hanterbarhet – det handlar om sociala resurser. Att det finns personer som jag kan lita på i min omgivning. Familj, släkt och vänner. Jag litar på att jag är okej, trots att det händer saker runt mig som skulle kunna knäcka mig.

Jag kan.

• Meningsfullhet – att se en mening till och med i olyckliga situationer, att veta och lita på att jag kommer att ta mig ur även en tuff kris med min självkänsla i behåll. Meningsfullhet är sammankopplad med en människas motivation och påhittighet – jag tar mig ur detta, på mitt sätt. Jag vill.

H ä l s a n s b e s t ä m n i n g s fa k t o r e r

Mat, sömn, motion och lust påverkar vår hälsa och brukar kallas hälsans bestämningsfaktorer. De behövs i lagom mängd varje dag för att vi ska hålla balansen i livet. Någon har sagt att skrattet är den enda medicin som inte har några biverkningar.

1 • Att arbeta hälsofrämjande

Äta litet, dricka vatten. Roligt sällskap, sömn om natten.

Käckt arbeta, lägligt bo. Det är lagen.

För min hälsa och min ro.

O l o f v o n D a h l i n , fi l o s o f, 1 7 0 0 - ta l e t

Fler faktorer som påverkar hälsan: Villkor i det omgivande samhället påverkar vår hälsa. Som exempel kan nämnas att rökförbud i barer och på restauranger är en av de främsta hälsofrämjande insatserna någonsin i svensk modern historia. Idrott och träning i skolan och på arbetsplatser, stadsplanering med inspirerande grönområden och trevliga gångstråk med utegym är bra för hälsan.

Relationer till andra människor påverkar allra mest om vi mår bra eller dåligt. Vi behöver nära vänner och ytligare bekanta omkring oss. Gemensamma intressen och aktiviteter bland vänner och arbetskamrater skapar en trygghet och utgör ett stöd som gör att vi klarar stress och påfrestningar bättre. En konflikt i hemmet eller på arbetet kan vara destruktivt för den enskildes hälsa.

Konflikter och bråk leder ofta till ett sämre hälsobeteende. Den som redan är rökare röker mer om han får en kris i livet.

Livsstilen styr vi själva genom att välja hur vi lever. Varje dag består av hundratals små val. Ska vi ta hissen eller trapporna? Ska vi ta en bulle eller ett äpple till fikat? Ska vi träna eller se på teve?

Vårt sätt att tänka styr hur vi mår. Vi människor har en grundton – en del av oss tenderar att se saker från den ljusa sidan, medan andra väljer att se från den mörka. Hur vi tänker påverkar vårt sätt att reagera på det som händer runt oss. Vår världsbild formar vi själva. När vi blir medvetna om att det påverkar, så kan vi bli lyhörda för vårt eget sätt att tänka. Vi kan välja från vilken sida vi vill se saker som händer oss i livet. Idrottsmännen lär sig tidigt mental träning och att hitta bilder som ger kraft och peppning. Ett är säkert, vi människor kan påverka hur vi mår genom vårt sätt att tänka. För vissa är det ett enkelt val, men för andra krävs mycket stöd och hjälp, ibland professionell hjälp av en samtalsterapeut eller psykolog.

17

18

1 • Att arbeta hälsofrämjande

Watch your thoughts; they become words.

Watch your words; they become actions.

Watch your actions; they become habits.

Watch your habits; they become character.

Watch your character; it becomes your destiny.

L a o Z i , 6 0 0 - ta l e t f. kr .

Det hälsofrämjande synsättet börjar hos var och en och utgår från en grundläggande princip att vi accepterar och tycker om oss själva. Ju bättre den egna självbilden är, desto mindre kraft behöver vi ta från andra människor för att bygga oss själva. Ömsesidigt förtroende och trygga relationer ger mod att våga lyssna och vänta in våra patienters och medarbetares tankar. I en SBU-rapport från 1999, Patient-läkarrelationen – Läkekonst på vetenskaplig grund, visades att läkare med dålig självbild var de sämsta terapeuterna. De orkade inte lyssna på andra eftersom de behövde prata själva hela tiden.

När vi väljer ett hälsofrämjande synsätt i vårt arbete och liv kommer vi att vilja leta efter stödjande faktorer och styrkor i oss själva och andra. Våra patienter och medarbetare är aktiva och självständiga.

Sjukdomsförebyggande synsätt Det sjukdomsförebyggande synsättet kallas också sjukdomspreventivt eller profylaktiskt synsätt och är ett sätt att tänka som styrs av en medvetenhet om sjukdomar och orsaker till sjukdomar. Olika sjukdomars olika orsaker styr insatserna.

Gemensamt för de flesta välfärdssjukdomar är att de uppkommer av fyra olika orsaker: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen publicerade 2011 sina nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. I samband med dessa rapporterades att 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana.

Minst 20 procent av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Det finns stora hälsovinster att göra med små insatser.

Att arbeta sjukdomsförebyggande innebär att vi identifierar ohälsa och ohälsofaktorer som vi sedan undanröjer. Vi beräknar risk och misslyckande.

Vi undviker sjukdomsframkallande faktorer. Fokus ligger på sjukdom, hot och risk. Vi varnar patienterna för särskilt farliga saker. Patienterna är delvis aktiva själva i förebyggandet, men det finns en risk för passivisering – att de väntar

1 • Att arbeta hälsofrämjande

på vad vi som experter säger till dem att göra. En ogynnsam beroendeställning riskerar att utvecklas och kan bli en fälla för behandlare och patient att fastna i.

Vi behöver alltid vara vaksamma på detta och ge tillbaka ansvaret till patienten.

Sjukdomsbehandlande synsätt Här gäller det att rädda det som räddas kan. Skadorna finns redan. Snabba insatser med siktet inställt på reparation behövs, med bästa möjliga rehabilitering. Fokus är nu på oss behandlare, eftersom patienten är passiv och i behov av vår hjälp. Vi undersöker för att finna ytterligare fel och brister att åtgärda.

De tre synsätten behövs parallellt, men den mest hållbara utvecklingen för framtiden får vi när vi koncentrerar oss på det hälsofrämjande synsättet, där varje individ själv har kommandot i sitt eget liv. Där människan är expert och själv bestämmer över vilka val hon gör. De personer som tidigt i livet lär sig vad tänder och kropp behöver för att må bra kommer troligtvis inte att behöva stora rehabiliteringar.

Främja hälsa

Förebygga sjukdom Behandla sjukdom

Arbetets natur: Arbetets natur: Arbetets natur: Identifiera friskfaktorer Identifiera sjukdomstecken Identifiera sjukdom Leta styrka Leta risk och svaghet Leta skador Förstärka friskfaktorer Undanröja hot och risker Vårda och rehabilitera Vad mäter vi?

Framgång Hälsotal

Vad mäter vi?

Vad mäter vi?

Risk Förluster och överlevnad

Målsättning: Målsättning: Målsättning: Långsiktiga mål Undvika fallgropar Försöka undvika förlust Investeringar på Kortsiktiga insatser Återställa funktion och lång sikt estetik

Syn på personen i stolen: Syn på personen i stolen: Syn på personen i stolen: Klient Presumtiv patient Patient Kund Jämlik Underläge Fritt rörlig Bunden Väljer själv behandlare Går med på det vi säger och behandling Tar emot, passiv Kunskap och verktyg för en god munhälsa Självständig med hög integritet Beroende av hjälp Budskapets natur: Budskapets natur: Budskapets natur: Positiva instruktioner Varningar Stopp

19

56

2 • Att kommunicera hälsofrämjande tandvård

Socialstyrelsens handbok Socialstyrelsen har under flera år gett ut en handbok om kommunikation i vården: Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig – Handbok för vårdgivare, chefer och personal. I sammanfattningen skriver Socialstyrelsen att en god vård ska kännetecknas av att den är patientfokuserad, jämlik och säker.

Vården ska genomföras i samråd med patienten och med respekt för patientens självbestämmande och integritet.

En välinformerad patient är en person som är trygg och med på det som sker, är informerad om vad som gjorts, om vad som kan tänkas hända, om vad man ska vara uppmärksam på samt hur uppföljningen ser ut.

En välinformerad patient har genom informationen fått kunskap, förståelse och insikt om sitt hälsotillstånd och de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, vilket också överensstämmer med hälso- och sjukvårdslagen.

I handboken står det att ett gott bemötande är svårt men ändå lätt. Det är svårt därför att vi människor är olika och uppfattar saker på olika sätt. Det är lätt därför att det i grunden handlar om att möta andra så som vi själva skulle vilja bli bemötta.

Kan man motivera en patient?

Människor är sociala individer som lever i olika grupper. Vi följer oftast de normer och värderingar som råder i de grupper vi valt att leva i. När vårt eget beteende inte längre stämmer överens med de värderingar som råder hos personer vi litar på i vår omgivning, uppstår en konflikt hos oss själva. En konflikt som leder till att vi får möjlighet att ändra vårt beteende.

Riktig motivation uppstår alltid som en inre förändring. Det går alltså inte att motivera någon annan att förändra sig själv. Däremot kan man som medmänniska skapa förutsättningar för en annan människa att hitta sin motivation. Den information vi ger patienterna är en del i detta, men en motiverad och informerad person är två helt olika saker. Information handlar om rationell, intellektuell kunskap, medan motivation handlar om att skaffa en grund för känslomässigt baserade förändringar och handlingar.

När en patients egna invanda värderingar och livsstil står i motsats till någon person de litar på kan patienten få motivation att förändra sitt beteende och då uppnå ett gott resultat av behandlingen.

2 • Att kommunicera hälsofrämjande tandvård

Man talar om yttre och inre motivation. Yttre motivation är något som and­ra beslutat att jag ska utföra eller förhålla mig till. Om man genomför en förändring som bygger på yttre motivation är risken för återfall i gamla vanor betydligt större än om förändringen bygger på äkta inre motivation.

Exempel: • Inre motivation: Jag går på gympa för att jag älskar det.

• Yttre motivation: Jag går på gympa för att jag måste.

• Icke motiverad: Jag gympar inte för jag orkar inte.

Man kan ha olika motivation till fysisk aktivitet.

57

58

2 • Att kommunicera hälsofrämjande tandvård

Till vår hjälp att stimulera patienten till en ökad inre motivation kan vi använda motiverande samtalsmetod. En av grunderna i det motiverande samtalet är ett coachande förhållningssätt. Det innebär att vi som behandlare inte styr patienten mot ett mål som vi satt upp, utan ett mål som patienten själv satt upp i samtal med oss. Denna typ av målsättning är mycket mer hållbar än när vi som behandlare sätter upp målen. Vi bidrar med kunskap och stöd när patienten väljer väg och fattar beslut som rör hans liv.

Vissa menar att patienterna väljer att inte göra som vi vill just för att vi säger till dem vad de ska göra. Vi kan stimuleras att på ren trots göra tvärtemot vad vi blir tillsagda. All kommunikation sker på mottagarens villkor.

Vi vill erbjuda vård, information, hjälp och stöd. Men bara om patienten vill och är intresserad kommer han att lyssna och ta till sig.

Vi utsätts varje dag för mängder av information. Det allra mesta av all information och reklam vi ser och hör drunknar i bruset. Varje människa har en skyddsmur mot bruset runt sig. Men i denna skyddsmur finns gluggar som kan släppa in information av intresse.

Patienten gör omedelbart en bedömning av vårt budskap, om det är viktig information för honom eller inte. Och det är han som gör den värderingen, inte vi. Men som kommunikatörer har vi har en unik möjlighet att träffa våra patienter regelbundet vid revisionsundersökningar och behandlingar. De flesta kommunikatörer drömmer om att få några minuters tid på mottagarens villkor. I vår bransch ges vi denna möjlighet i behandlingssituationen. Låt oss ta vara på den!

Information och motivation När vi undersökt patienten ska vi informera om resultatet av undersökningen och ge en bra bild av vad vi funnit. Enligt den gamla skolan skulle vi berätta för patienten genom att ge en sorts föreläsning. Gärna blanda in lite hot och pekpinnar: ”Om du inte gör rent mellan tänderna så kommer du att bli av med ännu fler tänder, och det vill du väl inte?”

Vi har tidigare trott att den här typen av information påverkar patienternas beteende, men det har visat sig felaktigt. Flera studier visar att så inte är fallet när det gäller livsstilsfrågor som handlar om kostvanor eller rökning. Man har trott att vi genom att informera patienterna ska få dem att ändra sitt beteende.

Men information och motivation är två helt skilda saker.

94

4 • Allt kommunicerar

Tidspress

Många faktorer påverkar kommunikationen i verksamheten.

4 • Allt kommunicerar

S p r å k e t: M e ta f o r e r o c h b i l d s p r å k

Metafor är grekiska och betyder överföring eller bildligt uttryck. En metafor används för att förmedla förståelse för ett sammanhang eller ett fenomen.

Tänder och mun används ofta som metaforer i andra språkliga sammanhang.

Några exempel: ”Hon är på hugget.” ”Regeringens budget är tandlös.” ”Gråt och tandagnissel.” ”Vi har många munnar att mätta.” ”Nu får du hålla tand för tunga.” ”Det är ett förslag att bita i.” ”Det är bara att bita ihop.” ”Han är på bettet.”

Budskapet blir tydligt med en bra beskrivande bild. En metafor ska vara positiv och stärkande, inte hotfull eller kränkande. En bra metafor fungerar för patienten genom att den informerar och ger distans till problematiken. Det blir intressant att utveckla en metafor.

Bilderna som kan användas för att beskriva hälsofrämjande beteenden handlar ofta om omsorg om andra saker än kroppen. Det kan vara bilar, hus, husdjur, trädgårdar, datorer, kläder – helt enkelt allt som behöver skötas om. Metaforlistan kan anpassas efter besökarens yrke och sociala intressen. Genom att välja bilderna från det som besökaren är bra på bekräftas hans kompetens, vilket stärker hans position i samtalet. Metaforerna bör väljas med omsorg om besökarens verklighet och kräver av oss att vi lyssnat in hans intressen och kunskaper.

Exempel på bra metaforer Om tandköttsanatomi och förebyggande av gingivit: Tandköttet sitter som en polokrage runt halsen på tanden. Om du tänker dig att du behöver tvätta halsen utan att ta av dig polokragen så förstår du hur tandborsten behöver smita ned i mellanrummet mellan polokragen och halsen.

Om tandborstteknik: När du gör rent tänderna så kan man säga att tandborsten gör en resa från tanden längst in till tanden längst ut i tandraden. Om du drar fort förbi alla tänderna på resan så blir det som att åka snabbtåg där stationerna blixtrar förbi utanför fönstret. För att tänderna ska må bra behöver du ta en långsam spårvagn som stannar vid varje hållplats, varje tand, och gnuggar en stund.

95

h ä l s o f r ä m j a n d e t a n d vå r d karin sjögren

Grunderna till god tandhälsa är välkända sedan decennier. Trots det behandlar vi dagligen patienter med skadade tänder och förlorad stödjevävnad. För individen handlar det om oåterkalleliga skador med känslomässiga och ekonomiska konsekvenser. Det ställer också höga krav på samhälle och vårdinsatser.

Att arbeta hälsofrämjande kräver att vi fokuserar mer på det friska och tar tillvara patientens inre motivation till att leva hälsosamt. Det kräver också att vi förstår hur man behandlar de stora folksjukdomarna i munnen på ett sådant sätt att patienten får ett naturligt ansvar för sin egen sjukdom.

Boken vänder sig till all personal inom tandvården och kan även användas som kurslitteratur inom tandvårdsutbildningarna. Med många konkreta exempel får läsaren ta del av nyckelfaktorer för en hälsofrämjande kommunikation i tandvården. Rekommendationerna i boken grundar sig bland annat på nationella riktlinjer för vuxentandvård och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

·

Claes Virdeborn är specialist i parodontologi. Han har många års erfarenhet som tandläkare, lärare och studierektor på Tandvårdshögskolan i Malmö.

Han ger också utbildningar i parodontologi och kommunikation.

”Den har en varm och engagerande ton som visar på proffsighet och bred kunskap.”

”Så många minor jag sluppit springa på om jag haft den insikt som förmedlas genom dessa pärmar.”

Edgar Borgenhammar, professor emeritus, Nordiska hälsovårdshögskolan

Lena Sjöberg, tandläkare, ordförande Tandvård mot Tobak

”Jag rekommenderar den både som utbildningsmaterial och som inspiration.”

”Boken handlar om den innersta kärnan av det vi sysslar med ­– hälsa och att kommunicera hälsa.”

Anneli Lönnblad, tandhygienist, Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola

Håkan Lönnbark, tandläkare

claes virdeborn

Karin Sjögren är odont. dr. i cariologi, kommunikatör och lärare i motiverande samtalsmetod och har varit tandläkare i 20 år. Hon driver också filmbolaget Hälsofrämjande film.

MODERN ODONTOLOGI

Hälsofrämjande tandvård

KARIN SJÖGREN · CLAES VIRDEBORN