9789147112333

Johansson • Johansson • Sandell

Bokslutet från början FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK

Bokslutet från början är speciellt lämplig för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, Yh-utbildningar, Komvux, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Tack vare den klara pedagogiska linjen är den även utmärkt för självstudier.

Målet är att läsarna ska lära sig göra bokslut och årsredovisning för ett mindre företag eller kunna assistera i detta arbete i en större rörelse.

Till boken finns separat facit med fullständiga lösningar.

Bokslutet från början har skrivits av Rolf Johansson, Christer Johansson och Niklas Sandell. Rolf och Christer har långvarig erfarenhet av redovisningsarbete och undervisning för yrkesverksamma vuxna. Niklas är verksam som universitetslektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Bokslutet från början

Bokslutet från början är en kombinerad fakta- och övningsbok som är en direkt fortsättning på grundboken i bokföring, Bokföring från början. I denna bok fördjupas kunskaperna. Steg för steg behandlas de olika områden man måste behärska för att kunna upprätta ett fullständigt bokslut med årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagens krav. För varje moment finns ett stort antal övningar.

Bokslutet från början Rolf Johansson Christer Johansson Niklas Sandell

Bokslutet från början utgör tillsammans med Bokföring från början ett heltäckande läromedelspaket i bokföring, årsbokslut och årsredovisning.

11:e upplagan

FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK

Best.nr 47-11233-3 Tryck.nr 47-11233-3

11:e upplagan

4711233 Bokslutet fr borjan Fakta_final.indd 1

2015-11-09 14:51

Rolf Johansson Christer Johansson Niklas Sandell

Bokslutet frรฅn bรถrjan Fakta- och รถvningsbok

11:e upplagan

Bokslutet s 1-6.indd 1

Liber

03/11/15 6:42 PM

Bokslutet från början. Fakta- och övningsbok ISBN 978-91-47-11233-3 © 2016 Rolf Johansson, Christer Johansson, Niklas Sandell och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Cecilia Frank Sättning: LundaText AB Produktionsledare: Jürgen Borchert Upplaga 11:1 Tryck: People Printing, Kina, 2016

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt ­upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt ­framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundser vice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundser vice.liber@liber.se

Bokslutet s 1-6.indd 2

03/11/15 6:54 AM

Förord Bokslutet från början ger de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att kunna upprätta ett fullständigt bokslut med årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagens krav. Målet är att läsaren självständigt ska kunna göra bokslut och årsredovisning för ett mindre företag eller kunna assistera i detta arbete i ett större företag.

Bokslutet från början är en fortsättning på den av Rolf Johansson, Claes Ridderström och Caroline Östgren utgivna nybörjarboken i bokföring, Bokföring från början. I Bokslutet från början fördjupas dessa kunskaper. Steg för steg behandlas de olika områden man måste behärska för att kunna färdigställa ett bokslut och en årsredovisning.

Bokslutsarbetet kan sägas bestå av fyra olika arbetsmoment: avstämning, periodisering av inkomster och utgifter, värdering av tillgångar och skulder samt bokslutsdispositioner.

När detta är gjort kan de officiella årsredovisningshandlingarna och bilagor till dessa framställas. Bokslutet från början behandlar samtliga dessa arbetssteg på ett sätt som läsaren själv praktiskt kan tillämpa. Boken innehåller ett stort antal övningar på de olika momenten, då övning är det sätt på vilket man bäst lär sig bokföring och att göra bokslut.

Bokföring och bokslut är idag ett komplext område. Det finns fyra kategorier av regelverk, vilka är tillämpliga för olika typer av företag. Dessa kategorier beskrivs närmare i kapitel 2. Även om det som behandlas i Bokslutet från början i allt väsentligt kan sägas vara så grundläggande att det är tillämpligt på samtliga kategorier så tar boken utgångspunkt i kategori 2-företag, vilket lite förenklat kan sägas vara mindre och medelstora aktiebolag (BFNAR 2008:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag).

Denna elfte upplaga av Bokslutet från början har kompletterats med de förändringar i årsredovisningslagen som gäller från 2016. Även kompletterande övningar har tagits in i boken. Anpassningar har också skett till BAS 2015.

Sammanfattningsvis kan sägas att Bokslutet från början är ett läromedel som är speciellt lämpligt för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, Yh-utbildningar, vuxenutbildning, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Den lämpar sig också väl för självstudier. Till boken finns liksom tidigare ett separat facit med fullständiga lösningar. Detta separata facit har i upplaga elva kompletterats med mer utförliga kommentarer till lösningarna Som elev får du gratis tillgång till Visma eEkonomi till din privata dator (kan hämtas på www.vismaspcs.se/elevlicens: Ange utbildningskod: hc5q2). Vill du som lärare utbilda i Visma eEkonomi kan du kontakta Visma för gratis utbildningslicenser (e-post: utbilda.spcs@visma.com).

Sedan upplaga 8 ansvarar Niklas Sandell för revideringen av denna bok.

Niklas Sandell Rolf Johansson Christer Johansson

Bokslutet s 1-6.indd 3

03/11/15 6:54 AM

Särskilt förord till elfte upplagan I skrivandets stund pågår en översyn av årsredovisningslagen. Ett antal förändringar av lagen kommer att gälla från 2016 (i denna upplaga har årsredovisningslagen, och även bokföringslagen, uppdaterats i enlighet med regeringens proposition 2015/16:3). Till de viktigaste förändringarna hör: • En allmän väsentlighetsprincip införs som innebär att bestämmelserna om värdering, balans- och resultaträkningens utformning och upplysningar inte behöver följas om följderna av ett avsteg är oväsentliga.

• Immateriella tillgångar ska skrivas av över nyttjandeperioden. Femårsregeln tas bort.

• Möjligheten att lämna tilläggsinformation direkt i resultat- och balansräkning reduceras.

• Extraordinära poster tas bort från uppställningsformen för resultaträkning. Istället ska upplysningar lämnas i not om intäkter och kostnader av exceptionell storlek och förekomst.

• Poster inom linjen i balansräkningen (ansvarförbindelser och ställda säkerheter) tas bort. Istället ska informationen lämnas i not. Termen ansvarsförbindelse ersätts med termen eventualförpliktelse.

• Information om väsentliga händelser efter balansdagen ska lämnas i not istället för i förvaltningsberättelsen.

Bokföringsnämndens allmänna råd K2 och K3 måste uppdateras i enlighet med lagändringarna. Denna uppdatering kommer att ske under 2016, varför viss osäkerhet råder om lagändringarnas praktiska konsekvenser.

Ytterligare förändringar föreslås träda i kraft från 2017. För den som arbetar professionellt med redovisning är det viktigt att känna till att årsredovisningens utformning kommer att påverkas de kommande åren av det förändringsarbete som pågår.

4

Bokslutet s 1-6.indd 4

03/11/15 6:54 AM

Innehållsförteckning Kapitel 1

Inledning..................................................................................... 11 Extern redovisning – intern redovisning.................................... 11 Gränsdragning extern/intern redovisning................................... 11 Redovisningens syfte................................................................... 12 Målet med bokslut....................................................................... 14 Periodbokslut............................................................................... 14

Kapitel 2 Lagar och regler för redovisning............................................... 16

Några övergripande redovisningsprinciper................................. 16 Bokföringslagen........................................................................... 18 Årsredovisningslagen................................................................... 23

Anvisningar och rekommendationer.......................................... 23 Kapitel 3 Löpande redovisning.................................................................. 30

Bokföringens grundbegrepp........................................................ 30

Sambandet mellan Resultat- och Balansräkning........................ 31 Balanskonton............................................................................... 32

Ingående balans........................................................................... 33 Resultatkonton............................................................................. 34 Kodsträngen................................................................................. 34 Kapitel 4

Kontoplanen................................................................................ 43 Baskontoplanen – de facto-standard........................................... 43 Baskontoplanen – BAS 2015....................................................... 45 Bokslut med avläsningsmetod..................................................... 49

Kapitel 5 Bokslutstablån............................................................................ 58 Bokslutsförberedelser................................................................... 58 Kapitel 6

Avstämning.................................................................................. 68 Allmänt om avstämning.............................................................. 68 Avstämning mot hjälpbokföring................................................. 69 Avstämning av balansposter........................................................ 70

Kapitel 7

Periodisering............................................................................... 77 Allmänt om periodisering........................................................... 77 Grundläggande periodiseringsbegrepp....................................... 77 Bokföringsprinciper vid periodisering........................................ 81 Periodisering av intäktskonton.................................................... 83 Periodisering av kostnadskonton................................................ 89 Periodisering av anläggningstillgångar........................................ 105

Kapitel 8

Värdering och resultat................................................................ 116 Sambandet mellan värdering och resultat.................................. 116

Kapitel 9 Värdering av omsättningstillgångar.......................................... 120 Inledning...................................................................................... 120 Varulager....................................................................................... 120

Pågående arbeten......................................................................... 129 Kundfordringar............................................................................ 131 Interimsfordringar........................................................................ 145 5

Bokslutet s 1-6.indd 5

03/11/15 6:54 AM

Värdepapper................................................................................. 145

Kassa och banktillgodohavanden................................................ 146 Kapitel 10 Värdering av anläggningstillgångar.......................................... 149 Inledning...................................................................................... 149

Försäljning och utrangering......................................................... 150

Immateriella anläggningstillgångar............................................. 156

Fastigheter.................................................................................... 156

Maskiner och inventarier............................................................. 160

Finansiella anläggningstillgångar................................................ 162

Nedskrivning av anläggningstillgångar....................................... 162

Uppskrivning av anläggningstillgångar....................................... 163 Kapitel 11 Speciella värderingsproblem..................................................... 166

Värdering av skulder.................................................................... 166 Kursdifferenser............................................................................. 166 Kapitel 12

Obeskattade reserver.................................................................. 175 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver......................... 175 Avskrivning utöver plan.............................................................. 178 Periodiseringsfonder.................................................................... 195

Kapitel 13 Bolagets egen skatt..................................................................... 208 Skattesubjekt................................................................................ 208

Bolagsskatten i bokföringen........................................................ 209 Kapitel 14

Bokslutsplanering....................................................................... 217 Varför bokslutsplanering?............................................................ 217 Åtgärder vid ett enskilt bokslut................................................... 217 Planering för flera år.................................................................... 219 Önskat resultat............................................................................. 221

Kapitel 15 Eget kapital.................................................................................. 229

Satsat kapital och sparade vinster................................................ 229

Eget kapital i aktiebolag.............................................................. 230 Aktiekapital.................................................................................. 230 Reservfond................................................................................... 238 Uppskrivningsfond...................................................................... 238

Fritt eget kapital........................................................................... 238 Kapitel 16 Bokslutsövning i ett aktiebolag................................................. 241

Bokslut i AB Fröimporten........................................................... 241

Kapitel 17 Årsredovisningen........................................................................ 247 Allmänt........................................................................................ 247

Årsredovisningens innehåll......................................................... 248

Utvidgad informationsskyldighet................................................ 250

6

Bokslutet s 1-6.indd 6

03/11/15 6:54 AM

Kapitel 18 Förvaltningsberättelsen.............................................................. 251 Allmänt........................................................................................ 251 Verksamheten............................................................................... 252

Flerårsöversikt.............................................................................. 253

Förändringar i eget kapital........................................................... 253 Resultatdisposition...................................................................... 254 Kapitel 19 Resultaträkningen...................................................................... 257 Allmänt........................................................................................ 257 Kapitel 20 Balansräkningen......................................................................... 268

Formkrav...................................................................................... 268 Allmänt........................................................................................ 268 Kapitel 21

Årsredovisningsövning i ett aktiebolag.................................... 284 Årsredovisning i AB Fröimporten............................................... 284

Kapitel 22

Kassaflödesanalys....................................................................... 295 Allmänt om finansieringsanalys.................................................. 295 Att upprätta en kassaflödesanalys............................................... 296

Kapitel 23

Revisionsberättelsen................................................................... 319 Revisorns roll............................................................................... 319 Revisorns uppgifter...................................................................... 320 Revisorns rapportering................................................................. 322

Utdrag ur BAS-kontoplanen............................................................................... 326 Bokföringslag (1999:1078)................................................................................. 327 Årsredovisningslagen (1995:1554) (utdrag kap 4)........................................... 334 Kortfacit................................................................................................................ 337 Sakregister............................................................................................................. 340

7

Bokslutet s 1-6.indd 7

03/11/15 6:54 AM

Innehållsförteckning övningar Övning 1 ...................................... 15 Övning 2 ...................................... 15 Övning 3 ...................................... 27 Övning 4 ...................................... 28 Övning 5 ...................................... 29 Övning 6 ...................................... 36 Övning 7 ...................................... 36 Övning 8 ...................................... 50 Övning 9 ...................................... 54 Övning 10 .................................... 67 Övning 11 .................................... 76 Övning 12 .................................... 80 Övning 13 .................................... 85 Övning 14 .................................... 86 Övning 15 .................................... 86 Övning 16 .................................... 87 Övning 17 .................................... 88 Övning 18 .................................... 90 Övning 19 .................................... 91 Övning 20 .................................... 92 Övning 21 .................................... 93 Övning 22 .................................... 93 Övning 23 .................................... 94 Övning 24 .................................... 96 Övning 25 .................................... 97 Övning 26 .................................... 98 Övning 27 .................................... 98 Övning 28 .................................... 99 Övning 29 .................................... 102 Övning 30 .................................... 103 Övning 31 .................................... 104 Övning 32 .................................... 109 Övning 33 .................................... 110 Övning 34 .................................... 111 Övning 35 .................................... 112 Övning 36 .................................... 114 Övning 37 .................................... 119 Övning 38 .................................... 126 Övning 39 .................................... 126 Övning 40 .................................... 127 Övning 41 .................................... 127 Övning 42 .................................... 128 Övning 43 .................................... 134 Övning 44 .................................... 135 Övning 45 .................................... 138 Övning 46 .................................... 139 Övning 47 .................................... 141

Övning 48 .................................... 143 Övning 49 .................................... 147 Övning 50 .................................... 153 Övning 51 .................................... 154 Övning 52 .................................... 155 Övning 53 .................................... 158 Övning 54 .................................... 159 Övning 55 .................................... 159 Övning 56 .................................... 161 Övning 57 .................................... 164 Övning 58 .................................... 169 Övning 59 .................................... 170 Övning 60 .................................... 171 Övning 61 .................................... 172 Övning 62 .................................... 173 Övning 63 .................................... 183 Övning 64 .................................... 184 Övning 65 .................................... 185 Övning 66 .................................... 185 Övning 67 .................................... 186 Övning 68 .................................... 188 Övning 69 .................................... 188 Övning 70 .................................... 190 Övning 71 .................................... 191 Övning 72 .................................... 192 Övning 73 .................................... 193 Övning 74 .................................... 199 Övning 75 .................................... 200 Övning 76 .................................... 201 Övning 77 .................................... 203 Övning 78 .................................... 204 Övning 79 .................................... 205 Övning 80 .................................... 206 Övning 81 .................................... 207 Övning 82 .................................... 215 Övning 83 .................................... 216 Övning 84 .................................... 222 Övning 85 .................................... 222 Övning 86 .................................... 224 Övning 87 .................................... 226 Övning 88 .................................... 234 Övning 89 .................................... 235 Övning 90 .................................... 237 Övning 91 .................................... 240 Övning 92 .................................... 267 Övning 93 .................................... 309 Övning 94 .................................... 315

8

Bokslutet s 1-6.indd 8

03/11/15 6:54 AM

Bokslutet s 1-6.indd 9

03/11/15 6:54 AM

Bokslutet s 1-6.indd 10

03/11/15 6:54 AM

1.

Inledning Extern redovisning – intern­ redovisning Den externa redovisningen utgör ett system i vilket företagets transaktioner med omvärlden registreras och rapporteras. Detta system ska vara så utformat att det motsvarar både samhällets krav på information om företagets verksamhet och företagsledningens behov av beslutsunderlag i ekonomiska frågor. Företagets externredovisning – affärsredovisning – syftar till att ge beslutsfattare och intressenter information om företagets ekonomiska ställning vid en viss tidpunkt och resultat för en viss period. Samhällets krav på företagens redovisning anges i lagstiftning, bl a i bokföringslagen och årsredovisningslagen. Även olika former av normer och rekommendationer styr redovisningens utformning.

De minimikrav som lagstiftningen uppställer räcker dock sällan för att tillfredsställa ledningens ofta långtgående krav på beslutsunderlag. Detta innebär att man i många företag utvecklar system för intern redovisning vars syfte är att förse företagets beslutsfattare med underlag för prissättning, kalkyler, intern kontroll m m. Ju mer komplext ett företags verksamhet är desto större är behovet av intern redovisning.

Gränsdragning extern/ intern ­redovisning Tilltagande komplexitet i affärs- och tillverkningsprocesser i kombination med ökande mängd transaktioner ställer allt högre krav på den ekonomiska information som rapporteras. Inte bara företagsledningar utan även myndigheter, anställda och andra intressenter ställer allt högre krav. Många företag använder därför redovisningssystem som ger betydligt mer information än vad lagstiftningen kräver.

Affärsredovisningen utgör bara en del av ett företags totala informationssy­stem. ­Annan information, som också spelar roll i den ekonomiska styrningen av ett företag, är exempelvis produktionsstatistik, marknadsbedömningar, kundstatistik, information om konkurrenter, olika former av personalstati­stik m m.

11

Bokslutet Kap 1.indd 11

31/10/15 10:41 AM

1. inledning

Moderna redovisningssystem klarar allt bättre av att integrera sådan information med rena redovisningsdata. Detta medför att gränsen mellan vad som ska betraktas som extern respektive intern redovisning idag kan uppfattas som mer flytande än tidigare.

Krav på rättvisande resultatrapporter varje månad, ibland oftare, har gjort att nya metoder för redovisning vuxit fram. Ofta utnyttjas exempelvis den datorbaserade redovisningens möjligheter till s k automatkontering i syfte att effektivisera redovisningsarbetet.

Det kan gälla fördelning av avskrivningar månadsvis eller för att löpande bestämma varukostnaden genom automatkontering av s k fast bruttovinstprocent.

Det är också vanligt att man vill bryta ned redovisningen på ansvarsenheter (resultatenheter), i syfte att få grepp om hur delar av företaget presterar. Även om detta inte krävs formellt av lagen kan det vara viktigt för att kunna förstå och styra företaget, exempelvis för att underlätta bedömningen av olika avdelningars prestationer. Sådan intern redovisning sker normalt integrerat i samma system där den externa redovisningen finns. Desto större företag och desto mer komplicerad verksamhet ju större är behovet av kompletterande intern redovisning.

Allt fler företag arbetar med integrerade administrativa system. I ett sådant system kan t ex order, lager, reskontra, fakturering och löneadministration kopplas samman. Alla redo­visnings­data, från kundens adress till fakturabeloppet, finns då i en gemensam data­ bas vilket ger redovisningssystemet möjligheter att generera inte bara affärsredovisning utan även olika former av statistik.

Uppdelningen på extern och intern redovisning har således allt mindre betydelse i det dagliga arbetet. Det är emellertid viktigt att skilja de båda delarna av redovisningen åt begreppsmässigt, eftersom den externa redovisningen är reglerad i lag medan den interna redovisningens utformning styrs av företagsledningens önskemål.

Redovisningens syfte Redovisningens övergripande syfte är att lämna ekonomisk information. Olika intressenters behov av information kan skilja sig åt. Vad som kan vara en ändamålsenlig rapport för företagsledningen behöver inte alltid vara tillräckligt för Skatteverket. Redovisningssystemet bör därför organiseras på så sätt att man ur samma grundmaterial kan sammanställa många olika typer av information.

Den externa redovisningens grundläggande syften är att: 1. Ge informationen som underlag till framtidsinriktade ekonomiska beslut.

Olika intressenter har att fatta olika typer av beslut. En investerare ska bedöma om denne vill satsa på företaget. Banken ska ta beslut om huruvida man ska ge företaget lån, och i så fall hur stort belopp och till vilken ränta. Leverantörer ska ta beslut om huruvida man ska sälja sina produkter till företaget i fråga och måste bedöma om det är troligt att företaget kommer att kunna betala. Kunder måste bedöma om de ska anlita en viss leverantör. Kommer leverantören att kunna leverera? Framförallt blir detta viktigt vid långsiktiga inköp av skräddarsydda produkter. Kommer företaget finnas kvar så att det kan leverera tilläggsbeställningar av material eller service om fem år?

12

Bokslutet Kap 1.indd 12

31/10/15 10:41 AM

1. inledning

Detta är exempel på beslut som olika intressenter står inför. För att kunna ta sådana beslut krävs ett beslutsunderlag så att beslutet är välgrundat. Den externa redovisningen är en del av ett sådant beslutsunderlag.

2. Ge information som möjliggör utvärdering av företagsledningen.

I företagsformer, exempelvis aktiebolag, där ägandet är separerat från företagsledning är det viktigt att ägarna kan utvärdera företagsledningens arbete. Företagsledningen har getts förtroendet att förvalta ägarnas tillgångar. Ägarna måste ha en möjlighet att utvärdera denna förvaltning. I många mindre företag, inklusive aktiebolag, är det ägaren eller ägarna som själva utgör företagsledning.

Då är denna möjlighet till utvärdering inte relevant. Men i företag där ägarspridningen är större, eller ägarna av andra skäl valt att anlita en professionell företagsledning, och där ägarna inte har någon direkt insyn i företagets affärer, så är den externa redovisningen avgörande för att ägarna ska kunna bedöma företagsledningens arbete.

3. Utgöra underlag för skatteuttag.

Företags resultat är ett underlag för skatteuttag. I Sverige är redovisningsreglerna nära sammankopplade med skatterätten, vilket innebär att det resultat som redo­visas i den externa redovisningen, med några få justeringar, också utgör underlag för skatteberäkning.

Utöver dessa tre syften bör redovisningen också utformas på ett sätt så att den ger tillfredsställande möjligheter att följa upp företagets verksamhet internt och för internt ansvarsutkrävande. Ledande befattningshavare, avdelningschefer etc., måste kunna ställas till ansvar för hur väl de presterat. Har de nått upp till budget? Vilka avvikelser finns?

Vilka är förklaringarna till dessa avvikelser?

För att uppnå dessa övergripande syften måste redovisningen: 1. Mäta resultat

• Med resultat menas skillnaden mellan intäkter och kostnader.

• Ett resultat avser alltid en viss period, t ex ett år.

• Företagets resultat presenteras i en resultaträkning.

2. Visa ekonomisk ställning • Med ekonomisk ställning avses en sammanställning av företagets tillgångar, eget kapital och skulder.

• Ekonomisk ställning gäller alltid vid en viss tidpunkt.

• Den ekonomiska ställningen presenteras i en balansräkning.

3. Motsvara samhällets krav • Samhället anger vilka som omfattas av bokföringsskyldighet och vilka som ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning.

• Företagets redovisning ligger till grund för företagets deklaration och därmed för taxeringen av företaget och dess ägare.

4. Lämna underlag för ekonomisk styrning • Redovisningens rapporter kan jämföras med budget och uppgjorda förkalkyler.

• Redovisningen ger underlag för produktkalkyler, offertgivning, intern resultatmätning m m.

13

Bokslutet Kap 1.indd 13

31/10/15 10:41 AM

1. inledning

Målet med bokslut Den externa redovisningens slutprodukt är bokslutet. Det är genom bokslutet som ett företags resultat och ekonomiska ställning kan visas. Ett årsbokslut omfattar resultaträkning och balansräkning med tillhö­rande bilagor.

I enlighet med god redovisningssed strävar man efter att i resultaträkningen redovisa ett så rättvisande resultat som möjligt för den aktuella perioden. I balansräkningen ska samtliga tillgångar, skulder på balansdagen redovisas.

För att kunna redovisa ett rättvisande resultat för en period krävs att: Samtliga balanskonton är avstämda Detta innebär att de belopp som redovisas som tillgångar respektive skulder ska • motsvara de faktiska beloppen • existera i verkligheten • tillhöra företaget • vara riktigt värderade.

Om samtliga tillgångar och skulder är riktigt värderade och upptagna i bokslutet, kan man utgå från att periodens resultat är rättvisande. Det redovisade resultatet i resultaträkningen är alltså en följd av de poster som upptas i balansräkningen.

Alla periodens intäkter och kostnader har beaktats I samband med bokslutsarbetet tvingas man av praktiska skäl att bestämma en ”brytpunkt” för räkenskapsperioden. Detta innebär att man sätter en datumgräns för vad som kan beaktas. Hur länge bokföringen kan hållas öppen för eftersläpande fakturor bestäms av hur snabbt bokslutet ska vara färdigställt.

Alla för resultatet väsentliga händelser ska ha beaktats när bokföringen stängs.

Affärshändelser som helt eller delvis berör en annan period är periodiserade Periodens resultat inkluderar endast prestationer som utförts och resurser som förbrukats under perioden. Detta innebär exempelvis att erlagda förskott redovisas som fordringar och att erhålla förskott redovisas som skulder i balansräkningen.

Periodisering berör i första hand vissa kostnadskonton, men det är även vanligt att intäktskonton berörs.

Periodbokslut Årsbokslut måste upprättas en gång per år. De flesta företag väljer att ta fram mer än ett bokslut per år, s k periodbokslut. Detta innebär att man gör bokslut för kortare perioder än ett år. Kvartalsbokslut eller månadsbokslut är vanliga i de flesta företag. Dessa resultat­ rapporter är frivilliga, men är exempel på att företagen ofta arbetar med rutiner och system som går längre än vad lagstiftningen kräver.

14

Bokslutet Kap 1.indd 14

31/10/15 10:41 AM

1. inledning

Övning 1 a) Förklara begreppen extern redovisning och intern redovisning.

b) Vilka är den externa redovisningens huvudsyften?

Övning 2 Vad innebär det att ett balanskonto är avstämt?

15

Bokslutet Kap 1.indd 15

31/10/15 10:41 AM

2.

Lagar och regler för ­redovisning Några övergripande redovisningsprinciper Företagets redovisningssystem har som huvuduppgift att lämna ekonomisk information till de olika intressenterna i företaget. Denna information ska vara begriplig och möjlig att tolka, för många olika typer av läsare.

Resultat- och balansräkningar och s k nyckeltal måste kunna jämföras mellan olika perioder och olika företag. För att detta ska vara möjligt måste redovisningen skötas på ett likartat sätt, och i enlighet med gemensamma normer och regler.

Ett flertal principer styr framförallt upprättandet av årsbokslut och årsredovisning. Vissa av dem är så grundläggande och självklara att de ofta kallas postulat. Utöver dessa brukar man dela in de principer som styr redovisningen i grundläggande principer och övriga principer.

Postulaten Redovisningsenheten Man betraktar företaget som en klart definierad fristående enhet, skild från ägare och andra intressenter.

Mätenheten För att kunna sammanställa ett företags affärshändelser krävs en gemensam och stabil mätenhet. Vanligen utgör landets valuta den mätenheten. I Sverige kan företagen välja mellan att låta euro (EUR) eller svenska kr (SEK) utgöra redovisningsvaluta. Alla belopp redovisas i företagets redovisningsvaluta.

Mätperioden För att mäta resultat måste man bestämma en viss period. Visserligen kan ett företags verkliga resultat inte beräknas förrän företaget upphört, men av bland annat skatteskäl måste företagen bestämma en viss period för sin resultatmätning. Ofta används då ett kalenderår som mätperiod.

16

Bokslutet Kap 2.indd 16

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Grundläggande principer Lagstiftaren har ansett att åtta grundläggande principer är så viktiga att de finns särskilt intagna i årsredovisningslagen. Nedan följer kortfattade förklaringar till dessa principer: • • • •

Väsentlighetsprincipen Fortlevnadsprincipen Principen om konsekvent tillämpning Försiktighetsprincipen

• Periodiseringsprincipen • Principen om individuell värdering • Principen om bruttoredovisning och kvittningsförbud • Kontinuitetsprincipen

Väsentlighetsprincipen Ett företag får avvika från årsredovisningslagens bestämmelser om redovisning, uppställning, värdering och upplysningar, om följden av avvikelsen inte är väsentlig. Följden av en avvikelse är väsentlig om utelämnad eller felaktig information kan förväntas påverka de beslut som användare fattar utifrån lämnad information. Detta innebär exempelvis att endast utgifter och inkomster som uppgår till större belopp behöver periodiseras som kostnader och intäkter. Mindre utgifter och inkomster behöver inte periodiseras.

Fortlevnadsprincipen Man förutsätter att företaget kommer att fortsätta sin verksamhet under överskådlig tid.

Detta kallas även ”going concern”. I balansräkningen värderas tillgångarna i enlighet med lagar och normer utifrån att verksamheten fortlever, inte till vad de skulle inbringa vid en eventuell försäljning på balansdagen. Om ett företag har beslutat att avveckla verksamheten kan fortlevnadsprincipen inte längre tillämpas.

Principen om konsekvent tillämpning Man ska använda samma principer för värdering, klassificering och indelning år från år, så att det blir enkelt att jämföra redovisningen mellan olika räkenskapsår. Om man byter någon princip måste man se till att föregående års uppgifter i årsredovisningen går att jämföra med årets uppgifter.

Försiktighetsprincipen Värderingen ska göras med rimlig försiktighet på så sätt att företagets resultat och förmögenhet inte ges en alltför optimistisk värdering. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultatet. Om man är osäker ska man i allmänhet välja en lägre värdering av tillgångarna och en högre värdering av skulderna. Man ska ta hänsyn till alla förluster, inklusive värdenedgångar, som kan förutses. Alla ekonomiska förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår ska beaktas, även om de blir kända först efter räkenskapsårets utgång men före att årsredovisningen upprättas.

Försiktigheten måste dock vara rimlig. Det är inte tillåtet att medvetet undervärdera tillgångarna.

Periodiseringsprincipen Inkomster och utgifter ska hänföras till det räkenskapsår de hör, oavsett när de betalas.

Inkomster och utgifter fördelas mellan olika räkenskapsår så att den del som hör till ett visst räkenskapsår redovisas som intäkt eller kostnad detta år.

Principen om individuell värdering (post för post-principen) Olika delposter bland tillgångar och skulder ska värderas var för sig. Med delposter menas t ex att varje skuld som ingår i posten Leverantörsskulder ska värderas separat. Det finns några undantag till principen om individuell värdering. Exempelvis är det i vissa fall tillåtet med kollektiv värdering av ett varulager.

17

Bokslutet Kap 2.indd 17

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Principen om bruttoredovisning och kvittningsförbud Tillgångar och avsättningar eller skulder får inte kvittas mot varandra. Intäkter och kostnader får inte kvittas mot varandra. Alla poster ska redovisas brutto. Det finns dock undantag. Exempelvis nettoredovisas intäkter och kostnader vid beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust.

Kontinuitetsprincipen Principen innebär att den utgående balansräkningen för ett räkenskapsår ska överensstämma med den ingående balansräkningen nästa räkenskapsår.

Några övriga principer – kortfattat Matchningsprincipen Utgångspunkten är periodens intäkter. Utifrån dessa fastställs periodens kostnader genom att den resursåtgång som krävts för att generera dessa intäkter bestäms.

Neutralitetsprincipen/Objektivitetsprincipen Redovisningsdata ska vara verifierbara och kunna knytas till inträffade affärshändelser. Så långt som möjligt ska redovisningen grundas på objektiva ställningstaganden.

Realisationsprincipen Realisationsprincipen styr när en intäkt uppstår. Principen ska förhindra att orealiserade vinster redovisas. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter redovisas i resultaträkningen.

Anskaffningsvärdesprincipen Redovisning är anskaffningsvärdesbaserad. Utgångspunkten vid värdering av tillgångar och skulder är anskaffningsvärdet. Alla affärshändelser registreras till de priser som gällde vid anskaffningstillfället. De omräknas exempelvis inte för eventuell inflation.

Bokföringslagen Inledning Den nuvarande bokföringslagen gäller sedan år 2000. Bokföringslagen och årsredovisningslagen har anpassats så att de helt ansluter till varandra. Tanken i redovisningslagstiftningen är att alla bokföringsskyldiga ska omfattas av samma regler. Det innebär att bokföringslagen gäller för alla bokfö­rings­skyldiga, men att lagen i princip bara reglerar bokföring av löpande affärs­händelser och arkivering. Regler för bokslut och årsredovisning finns huvudsakligen i års­redo­visningslagen.

Samtliga företagsformer ska upprätta årsredovisning med tilläggsupplysningar. Undantag görs bara för mindre före­tag. För dessa räcker det med att upprätta årsbokslut. Företag vars nettoomsättning uppgår till högst 3 miljoner kr och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form. Alla aktiebolag måste dock upprätta årsredovisning oavsett storlek.

18

Bokslutet Kap 2.indd 18

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Ett enhetligt system Bokföringslagen är utformad för att kunna ge ett rimligt skydd för företagets alla intressenter. Det kan gälla borgenärer, samhället, företagets ägare och anställda eller kunder och leverantörer. Bokföringslagens huvudsakliga uppgift är därför att skapa ett generellt, enhetligt och grundläggande regelsy­stem för all redovisning. Eftersom det grundläggande regelsystemet måste vara generellt, har bokföringslagen utformats som en ramlag. Det innebär att lagen endast anger gränser utan att i detalj precisera hur bokföringen i alla avseenden ska skötas. Det kan förekomma stora skillnader i hur bokföringen faktiskt sköts i olika företag, utan att något av företagen för den sakens skull bryter mot lagen.

Strukturen i lagen Ett företags affärsredovisning består i huvudsak av tre urskiljbara arbetsområden – registrering, rapportering och arkivering. Bokföringslagens paragrafer utgår från detta. Lagens paragrafer följer den process som startar med att verifikationer upprättas och som avslutas med arkivering av samtliga redovisningshandlingar.

Nedanstående uppställning beskriver på ett översiktligt sätt vilka kapitel i bokföringslagen som berör olika delar av bokföringsarbetet. Bokföringslagen innehåller nio kapitel.

Kapitel

Innehåll

Berör bokföringen

Kap. 1

Inledande bestämmelser Definitioner av begrepp och tillåtna språk.

Kap. 2

Kretsen av bokföringsskyldiga Vilka som omfattas av bokförings­ skyldighet.

Kap. 3

Räkenskapsår Skilda regler för enskilda näringsidkare och aktiebolag.

Kap. 4 Bokföringsskyldighetens

innebörd

God redovisningssed, bokföringsskyldighetens innebörd och redovisningsvaluta.

Kap. 5 Löpande bokföring och

verifikationer

Grundbokföring och huvudbokföring, tidpunkt för bokföring, krav på verifikationer m.m.

Kap. 6

Hur den löpande bokföringen När/hur den löpande bokföringen avslutas ­ avslutas. Vilka som kan göra endast årsbokslut.

Kap. 7 Arkivering av räkenskaps- Hur olika former av räkenskaps information m.m. information ska bevaras. Tid och

plats för arkivering.

Kap. 8

Utvecklandet av god redovisningssed

Kap. 9 Överklagande

Bokföringsnämndens roll.

Hur myndighets beslut enligt denna lag överklagas.

19

Bokslutet Kap 2.indd 19

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Kretsen av bokföringsskyldiga (Kapitel 2) Alla som yrkesmässigt driver verksamhet av ekonomisk art är bokföringsskyldiga. Aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar är alltid bokföringsskyldiga även om de inte bedriver näringsverksamhet. Fysiska personer är bara bokföringsskyldiga om de bedriver näringsverksamhet.

Enskilda näringsidkare (enskild firma) med en nettoomsättning som uppgår till högst 3 miljoner kr får normalt upprätta årsbokslut i förenklad form. Även jord- och skogsbruk, ideella föreningar och stiftelser omfattas av lagstiftningen.

Ideella föreningar, samfällighetsföreningar och trossamfund är bokföringsskyldiga bara om tillgångarnas nettovärde överstiger 1,5 miljoner kr eller om de bedriver näringsverksamhet. Stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger 1,5 miljoner kr. Flera stiftelser (se BFL 2 kap. 3 §) är dock bokföringsskyldiga även om detta gränsbelopp inte överstigs. Staten, kommunerna, landstingen och konkursbon omfattas inte av bokföringslagen.

Från samhällets sida har man således valt att göra bokföringsskyldigheten så generell som möjligt. Man har bedömt att en lagstadgad bokföringsskyldighet innebär en viss garanti för att räkenskaperna förs med någorlunda ordning och reda. Fordringsägare får på så sätt en indirekt garanti för att förlustbringande verksamheter inte fortsätter onödigt länge. En ordnad bokföring är helt enkelt en nödvändig förutsättning för att samhället och övriga intressenter ska kunna bedöma det ekonomiska utfallet av en verksamhet.

Räkenskapsår (Kapitel 3) Ett räkenskapsår omfattar 12 månader och sammanfaller ofta med kalenderåret. Om ett företag önskar byta till brutet räkenskapsår, fordras en särskild ansökan till Skatte­verket.

Företag som tillämpar brutet räkenskapsår får däremot lägga om sitt räkenskapsår till kalenderår, utan någon särskild ansökan. Enskild firma och handelsbolag får inte tilläm­pa brutet räkenskapsår.

Räkenskapsåret kan förlängas till maximalt 18 månader. Detta kan ske vid två tillfällen: 1. När bokföringsskyldighet inträder.

2. Vid omläggning av räkenskapsår, t ex från brutet räkenskapsår till kalenderår.

Räkenskapsåret kan även förkortas. Någon specificerad kortaste tid för ett räkenskapsår finns inte. Avkortning av räkenskapsåret får göras i tre fall: 1. När bokföringsskyldighet inträder.

2. Vid omläggning av räkenskapsår.

3. I samband med att bokföringsskyldighet upphör.

Bokföringsskyldighetens innebörd (Kapitel 4) Bokföringslagens kapitel 4 stadgar att bokföringsskyldighetens allmänna innebörd innebär att ett företag ska: • Löpande bokföra alla affärshändelser.

• Se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik.

20

Bokslutet Kap 2.indd 20

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

• Arkivera verifikationer, bokföringsböcker och annan räkenskapsinformation samt utrustning och system för presentation av sådan räkenskapsinformation.

• Upprätta öppningsbalansräkning när bokföringsskyldighet inträder.

• Avsluta den löpande bokföringen med bokslut och i förekommande fall årsredovisning.

Löpande bokföring och verifikationer (Kapitel 5) Grundregeln för den löpande bokföringen är att alla affärshändelser i den bokföringsskyldiga verksamheten ska bokföras. Med en affärshändelse avses en förändring av storleken och/eller sammansättningen av företagets förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Exempelvis in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder, egna tillskott till och uttag ur verksamheten.

Här följer några av kapitlets huvudpunkter: Grundbokföring och huvudbokföring Affärshändelserna ska bokföras på så sätt att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Det ska göras på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera att bokföringen är fullständig och att överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

Tidpunkten för bokföring Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbetsdag. Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Affärshändelser kan bokföras senare om det är förenligt med god redovisningssed. Aktiviteter som inte har någon omedelbar inverkan på företagets resultat och ställning ska inte bokföras. Exempel på sådana aktiviteter är t ex beställningar och reklamationer. Sådana aktiviteter kan komma att påverka resultat och ställning i ett senare skede och ska i sådana fall bokföras då.

Företag vars årliga nettoomsättning uppgår till högst 3 miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets slut ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

Bokslutstransaktioner När den löpande bokföringen avslutas ska sådana poster bokföras som är nödvändiga för att bestämma intäkter och kostnader och därmed periodens resultat.

Sidoordnad bokföring Konton för tillgångar, avsättningar och skulder ska specificeras i en sido­ord­nad bokföring i den utsträckning som behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick.

Rättelse av bokföringspost Man ska ange när en rättelse har skett och vem som gjort den. Det ska också framgå hur rättelsen hänger ihop med den ursprungliga noteringen.

Verifikationer För varje affärshändelse ska det finnas en verifikation. Verifikationen ska innehålla uppgifter om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. Verifikationen ska också förses med ett verifikationsnummer som möjliggör identifiering från bokföringen.

21

Bokslutet Kap 2.indd 21

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Hur den löpande bokföringen avslutas (Kapitel 6) I bokföringslagen finns bestämmelser om vem som ska avsluta sina räkenskaper och om det kan göras med ett årsbokslut eller genom en årsredovisning.

Företag som tillhör någon av följande kategorier ska avsluta bokföringen med årsredovisning:

1. aktiebolag, 2. ekonomiska föreningar, 3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), 3b. konsortier enligt rådets förordning om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) 4. företag som omfattas av lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, 5. stiftelser som är bokföringsskyldiga, 6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kr, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kr, 7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för var och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kr, c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kr.

Andra företag ska, om de inte upprättar årsredovisning, avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut. Ett årsbokslut består av en resultaträkning och en balansräkning.

Upplysningar ska lämnas om tillämpade principer för värdering av tillgångar, avsätt­ ningar och skulder, om hur värdet av anläggningstillgångarna har beräknats samt om hur stor del av de totala skulderna som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. Det ska vara färdigställt senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Före­ tag med en nettoomsättning på högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning får upprätta årsbokslut i förenklad form. Ett förenklat årsbokslut består av resultat- och balansräkning.

Kraven på en årsredovisning framgår av bestämmelserna i årsredovisnings­lagen (se vidare kapitel 17).

Förvaring och arkivering (Kapitel 7) Arkiveringstiden för räkenskapsinformation är 7 år. Räkenskapsmaterialet ska arkiveras i Sverige. Endast om det finns särskilda skäl får verifikationerna tillfälligt arkiveras 22

Bokslutet Kap 2.indd 22

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

utomlands. Räkenskapsinformation ska bevaras i vanlig läsbar form, i mikroskrift eller på något maskinläsbart sätt. Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier ska vara varaktiga och lätt åtkomliga. Även sådan utrustning som behövs för att kunna skriva ut räkenskapsmaterialet, t ex datorer och skrivare, måste arkiveras i 7 år. All räkenskapsinforma­tion ska alltid kunna skrivas ut i läsbar form. Räkenskapsinformation kan utöver den löpande bokföringen även vara attestregler, kontoplaner, inventeringslistor m m. Även avtal, ansvarsförbindelser, företagsinteckningar och andra sådana handlingar som är av betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden, betraktas som räkenskapsinformation.

Årsredovisningslagen Bokföringslagen och årsredovisningslagen har anpassats så att de helt ansluter till var­ andra. I redovisningslagstiftningen ska alla bokföringsskyldiga omfattas av samma regler.

Regler för bokslut och årsredovisning finns i årsredovisningslagen som gäller för alla företag.

Rättvisande bild Balansräkningen, resultaträkningen och noterna till dessa ska tillsammans ge en ”rättvisande bild” av företagets ställning och resultat. I lagen finns bestämmelser om vilka upplysningar som ska lämnas i notform.

På många punkter är årsredovisningslagen tvingande, men mycket har också lämnats åt normgivande organ och praxis att fastställa. Årsredovisningslagens krav på rättvisande bild innebär att avvikelser från vad som följer av allmänna råd och rekommendationer måste följas av upplysning om detta samt om skälen för avvikelsen.

Anvisningar och rekommendationer God redovisningssed Som tidigare nämnts är bokföringslagen en generell lag som inte i detalj an­ger hur bokföringen ska skötas. Lagen anger att bokföringsskyldighet ska fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Anledningen till att begreppet god redovisningssed används i så många sammanhang, och är så centralt, är att lagstiftaren inte i onödan har velat binda sig för detaljregler som snart kan visa sig vara otidsenliga eller omöjliga att tillämpa.

Det är inte heller möjligt att i lagtexten förutse alla situationer som kan uppkomma med tanke på att nya branscher uppstår och ny teknik ständigt tas i bruk. God redovisningssed måste alltså fortlöpande preciseras. Begreppet god redovisningssed är på många sätt avgörande för hur företagens redovisning i praktiken sköts.

Begreppet god redovisningssed innebär att redovisning upprättas i enlighet med til�lämplig lagstiftning, samt med allmänna råd och rekommendationer från normgivande organisationer. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed.

23

Bokslutet Kap 2.indd 23

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Bokföringsnämnden skriver att innehållet i ”god redovisningssed” är: • allmänna råd respektive rekommendationer från normgivande organ, bl.a. BFN. • de svar man får om man tolkar de konkreta bestämmelserna i redovisningslagarna med normala, juridiska tolkningsmetoder, eller • en etablerad företagspraxis som är förenlig med lag och normgivning och som håller god kvalitet.

Vad som är god redovisningssed kan skilja sig åt från företagskategori till företagskategori. Svaret på frågan vad som i ett visst fall är god redovisningssed behöver alltså inte bli detsamma för ett mindre företag som för ett större.

Bokföringsnämnden (BFN) Bokföringsnämnden är en myndighet under regeringen som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning. Detta sker genom att nämnden meddelar allmänna råd (BFNAR) om tillämpning av bokföringslagen och årsredovisningslagen. Därtill ger nämnden ut vägledningar och uttalanden.

Bokföringsnämnden är statens expertorgan på redovisningsområdet. Nämnden biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor, deltar i utredningar och yttrar sig över författningsförslag. En annan viktig uppgift är att avge yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär.

Sedan 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1–K4). För varje kategori finns ett heltäckande paket med regler. Utgångspunkten är de regler i bokföringslagen enligt vilka företag är skyldiga, eller i vissa fall kan välja, att upprätta: 1. Förenklat årsbokslut (K1) 2. Årsbokslut (K2) 3. Årsredovisning (K3) 4. Årsredovisning enligt internationella redovisningsregler (IAS/IFRS) (K4)

Utgångspunkten är att bokföringslagen anger vilka företag som ska upprätta årsredovisning (K3) och vilka som ska upprätta årsbokslut (K2).

Fyra kategorier av Koncernredovisning K4 företag – fyra regelenl IAS/IFRS (ÅRL 7:33) verk Årsredovisning

(BFL 6:1) Bokföringslagen Årsbokslut

K3

(BFL 6:3)

K2

Förenklat årsbokslut (BFL 6:3)

K1

24

Bokslutet Kap 2.indd 24

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Företag som ska upprätta årsbokslut, men vars nettoomsättning uppgår till mindre än 3 miljoner kronor, får istället välja att upprätta årsbokslut i förenklad form. Då tillämpas kategori 1 (K1). Detta gäller i praktiken enskilda näringsidkare, handelsbolag med fysiska ägare och ideella föreningar.

Företag som ska upprätta årsredovisning hamnar i utgångsläget i kategori 3 (K3). Dessa regler har sin grund i International Accounting Standards Board’s (IASB) International Financial Reporting Standards (IFRS) för små och medelstora företag (SME) och ska tillämpas senast från 2014. Mindre företag, exempelvis mindre aktiebolag, får dock til�lämpa reglerna i K2 vid upprättande av årsredovisning1. Flertalet aktiebolag som klassificeras som mindre kan förväntas välja att tillämpa reglerna i K2, eftersom dessa är något enklare än reglerna i K3. Bokslutet från början tar sin utgångspunkt i reglerna för mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1 Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag – K2).

Sedan 2005 är samtliga företag inom EU som har värdepapper noterade på en reglerad marknad i en medlemsstat och som är underställda en medlemsstats lagstiftning skyldiga att upprätta koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder såsom de antagits av EU. Dessa internationella redovisningsstandarder ges ut av International Accounting Standards Board (IASB). Dessa företag tillämpar reglerna i K4.

BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2) I denna vägledning har Bokföringsnämnden samlat de regler som privata aktiebolag som är mindre företag kan välja att tillämpa vid upprättande av årsredovisning. Vägledningen innehåller lagregler, Bokföringsnämndens allmänna råd samt kommentarer och exempel, där kommentarerna ger information om hur redovisningen i praktiken ska gå till.

Om ett företag väljer att tillämpa detta allmänna råd ska det tillämpas i sin helhet. Ett företag får inte samtidigt tillämpa annan normgivning när årsredovisning upprättas. Om en fråga inte är reglerad i rådet ska vägledning sökas i första hand i regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor och i andra hand i grundläggande redovisningsprinciper.

I förhållande till K3-reglerna präglas K2 av förenklingar. Försiktighetsprincipen ges större tyngd. Bland annat bygger K2 helt på värdering till anskaffningsvärde, även i fall där årsredovisningslagen tillåter värdering till verkligt värde. Det är inte tillåtet att aktivera utgifter för egenupparbetade immateriella tillgångar, exempelvis forskning och utveckling. Väsentlighetsregler har införts för gränsvärden när nedskrivningar och avsättningar ska göra.

1 Ett mindre företag definieras i årsredovisningslagen som ett företag som inte är ett större företag, där större företag är ett företag som uppfyller mer än ett av följande villkor: a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor

25

Bokslutet Kap 2.indd 25

31/10/15 10:44 AM

2. lagar och regler för redovisning

Det allra mesta som tas upp i Bokslutet från början är tillämpligt för alla företag. Det gäller bokförings- och bokslutslogik, grundläggande periodiseringsproblematik etc. I en del frågor finns avvikelser mellan regelverken. Det gäller framförallt värderingsfrågor, men även vissa andra frågor. Den regelmässiga utgångspunkten för Bokslutet från början är då BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2). I vissa fall görs utvikningar i boken. Då omnämns det särskilt.

FAR FAR är en organisation för revisions- och rådgivningsbranschen. Organisationens medlemmar är främst auktoriserade och godkända revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter och skattekonsulter. Även FAR har betydelse för utformningen av god redovisningssed. FAR utarbetar rekommendationer och uttalanden som i första hand vänder sig till dels de personer som upprättar årsredovisningar, dels revisorer. Syftet med dessa rekommendationer och uttalanden är dels att beskriva vad som utgör god redovisningssed, dels att ge en tolkning av vissa bestämmelser i lagen.

Bokföringsnämndens Allmänna råd och uttalanden och FARs rekommendationer finns samlade i den samlingsvolym som ges ut varje år av FAR Förlag – FARs Samlingsvolym.

26

Bokslutet Kap 2.indd 26

31/10/15 10:44 AM

Sakregister A aktiekapital 230 analytisk granskning 320 anläggningsregister 70 anläggningstillgång 105, 117, 149 anskaffningsvärdesprincipen 18 arbete på löpande räkning 129 arbete till fast pris 130 årsredovisning 247 årsredovisningslagen 23 avläsningsmetod 49 avskrivning 105 avskrivningsplan 107 avskrivning utöver plan 178 avstämning 68 B balanserad vinst 239 balansräkning 31, 268 baskontoplan 43 bokföringslagen 18 bokföringsnämnden 24 bokföringsskyldiga 20 bokföringsskyldighet 20 bokslutsdispositioner 175 bokslutsplanering 217 bokslutstablå 58 bolagsskatt 209 byggnader 156 D den löpande verksamheten 295 detaljgranskning 320 dubbel bokföring 31 E eget kapital 229 ekonomisk livslängd 106 extern redovisning 11 F FAR 26 fastigheter 156 finansiella anläggningstillgångar 150 finansieringverksamheten 295 flerårsöversikt 253 fondemission 231 försiktighetsprincipen 17 fortlevnadsprincipen 17

förvaltningsberättelse 251 förvaltningsrevision 321 fritt eget kapital 238 G god redovisningssed 23, 248 god revisionssed 319 goodwill 156 grundbokföring 21 H hjälpbokföring 69 huvudbokföring 21 huvudregeln 180 I immateriella anläggningstillgångar 156 ingående balans 33 interimsfordringar 73, 145 interimsskulder 75 internkontrollgranskning 320 intern redovisning 11 inventarie av mindre värde 105 inventarier 160 inventering 95, 121 investeringsverksamheten 295 K kassaflödesanalys 295 kodsträng 34 kompletteringsregeln 180 kontinuitetsprincipen 18 konto 30, 46 kontogrupp 46 kontoklass 46 korttidsinventarie 105 kundfordring 131 kundförluster 131 kundreskontra 69, 71 kursdifferenser 166 L lagerredovisning 121 leverantörsreskontra 69, 73 löpande bokföring 21 M mark 157 markanläggningar 157

340

Bokslutet Aersredov lag.indd 340

31/10/15 10:41 AM

sakregister

maskiner 160 matchningsprincipen 18 materiella anläggningstillgångar 150 medelantal anställda 264 N nedskrivning 162 neutralitetsprincipen/objektivitetsprincipen 18 noter 263, 280 nyemission 231 nyttjandeperiod 106 O obeskattade reserver 175 omsättningstillgång 118, 120 osäkra fordringar 131 P pågående arbete 129 periodbokslut 14 periodisering 77 periodisering enligt bruttometoden 82 periodisering enligt nettometoden 82 periodiseringsprincipen 17 postulat 16 principen om bruttoredovisning och kvittningsför­ bud 18 principen om individuell värdering (post för postprincipen) 17 principen om konsekvent tillämpning 17

rättvisande bild 23, 249 realisationsprincipen 18 redovisningsprinciper 16, 263 redovisningsrevision 320 reservfond 238 resultatdisposition 254 resultaträkning 31, 257 revisionsberättelse 322 revisor 319 revisorspåteckningen 322 S saldo 30 sektorer 295 sidoordnad bokföring 21, 69 skattekonto 210 skattesubjekt 208 substansgranskning 320 T tilläggsupplysningar 263, 280 U uppskrivning 163 uppskrivningsfond 238 V valutakursdifferenser 167 varulager 120 väsentlighetsprincipen 17 verifikation 21

R räkenskapsår 20 räkenskapsenlig avskrivning 178

341

Bokslutet Aersredov lag.indd 341

31/10/15 10:41 AM

Johansson • Johansson • Sandell

Bokslutet från början FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK

Bokslutet från början är speciellt lämplig för praktiskt inriktade kurser på utbildningsföretag, Yh-utbildningar, Komvux, studieförbund och inom ramen för företagsintern utbildning. Tack vare den klara pedagogiska linjen är den även utmärkt för självstudier.

Målet är att läsarna ska lära sig göra bokslut och årsredovisning för ett mindre företag eller kunna assistera i detta arbete i en större rörelse.

Till boken finns separat facit med fullständiga lösningar.

Bokslutet från början har skrivits av Rolf Johansson, Christer Johansson och Niklas Sandell. Rolf och Christer har långvarig erfarenhet av redovisningsarbete och undervisning för yrkesverksamma vuxna. Niklas är verksam som universitetslektor vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet.

Bokslutet från början

Bokslutet från början är en kombinerad fakta- och övningsbok som är en direkt fortsättning på grundboken i bokföring, Bokföring från början. I denna bok fördjupas kunskaperna. Steg för steg behandlas de olika områden man måste behärska för att kunna upprätta ett fullständigt bokslut med årsredovisning i enlighet med årsredovisningslagens krav. För varje moment finns ett stort antal övningar.

Bokslutet från början Rolf Johansson Christer Johansson Niklas Sandell

Bokslutet från början utgör tillsammans med Bokföring från början ett heltäckande läromedelspaket i bokföring, årsbokslut och årsredovisning.

11:e upplagan

FAKTA- OCH ÖVNINGSBOK

Best.nr 47-11233-3 Tryck.nr 47-11233-3

11:e upplagan

4711233 Bokslutet fr borjan Fakta_final.indd 1

2015-11-09 14:51