9789147097159

Best.nr 47-09715-9 Tryck.nr 47-09715-9-00

9

789147 097159

Det biologiska ledarskapet

00 Biologiska ledarskapet.indb 1

11-03-18 14.20.56

00 Biologiska ledarskapet.indb 2

11-03-18 14.20.56

Thomas Lundqvist

Det biologiska ledarskapet

00 Biologiska ledarskapet.indb 3

11-03-18 14.20.56

Det biologiska ledarskapet ISBN 978-91-47-09715-9 © 2008 Författaren och Liber AB Redaktör: Lars-Olof Naessén Omslag: Daniel Åberg Omslagsbild: Bruce Rolff/bestdesign/stockxpert Grafisk form: Daniel Åberg Bilder inlagan: Chris Browne, ©KFS/Distr.Bulls Upplaga 2:1 Tryck: Kina 2011

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

00 Biologiska ledarskapet.indb 4

11-03-18 14.20.56

Innehåll Författarens förord .................. 7

Initiativnivåer och biologiska faser ............ 45 Ytterligare faktorer som styr vårt agerande .50

Några utgångspunkter .............10

Att reflektera över ................................... 61

Drivkrafter .............................................. 10 Bromsar och hinder . ............................... 12

kapitel 1

Medfödda program ..................15 Arv och miljö . ......................................... 15 Gruppsocialisering .................................. 20 Några slutsatser ..................................... 23 Att reflektera över ................................... 24

kapitel 2

Vår hjärna ...............................26

kapitel 4

Hur utnyttja människans biologiska förutsättningar? ...... 63 PDM – Positive Deviation Method . ........... 64 Fallgropar och risker ............................... 67 Uppmärksamma de små idéerna och ta de små stegen .................................... 69 Några andra metoder .............................. 73 Att reflektera över ................................... 76

kapitel 5

Höger och vänster hjärnhalva .................. 26

Att förändra ditt och andras beteende ................................79

Vårt minne .............................................. 27

Förändringsstrategier .............................. 79

BrainScan-metoden ................................. 29

Förändringsprocessens fallgropar . ........... 90

Att reflektera över ................................... 33

Metoder och tekniker för förändring . ........ 92 Att reflektera över ................................ 109

kapitel 3

Vad styr vårt agerande? .......... 35

kapitel 6

Olika tanketillstånd .................................. 35

Biologisk kommunikation ........ 111

Oro, stress och rädsla ............................. 36

Några utgångspunkter ........................... 111

Hjärnans kemi styr .................................. 41

Retorikens grunder . .............................. 118

Hur vi fungerar tillsammans med andra – FIRO-teorin ........................................... 44

Några tips för bra kommunikation . ......... 122

00 Biologiska ledarskapet.indb 5

11-03-18 14.20.56

Samtal ................................................. 131

kapitel 8

CCM – Cognitive Communication Method .134

Rekrytering – Biologisk rekrytering ............................164

Att reflektera över ................................. 137

Några utgångspunkter för rekrytering ..... 164 kapitel 7

Biologisk rekrytering© . ......................... 172

Kundservice, marknadsföring och försäljning .......................139

Några ingredienser i biologisk rekrytering .175

Kundservice . ........................................ 139

Att reflektera över ................................. 191

Metoden i praktiken ............................... 179

Biologisk försäljning© ........................... 143 Biologisk marknadsföring© . .................. 156

kapitel 9

Att reflektera över ................................. 162

Några avslutande reflektioner .192 Att reflektera över ................................. 195 Litteraturtips ......................................... 195

00 Biologiska ledarskapet.indb 6

11-03-18 14.20.56

Författarens förord Att vända något. Att få medmänniskor istället för motmänniskor är kanske en ledares svåraste och samtidigt viktigaste uppgift. Jag har själv upplevt hur viktigt det är att lyckas vända motarbetare till medarbetare och det är bland annat dessa erfarenheter som jag redovisar i den här boken.

Hur motiverar och inspirerar man människor på arbetet? Boken är tänkt att ge dig nya tankar och reflektioner kring frågor av det slaget.

Jag har också kryddat boken med ett antal bra metoder, tekniker och övningar som jag hoppas du kommer att prova på. Jag tror på citatet: • Det jag hör glömmer jag.

• Det jag ser kommer jag ihåg.

• Det jag gör förstår jag.

Ett problem, som är välkänt för både mig och dig, är att det är svårt att ta till sig nya idéer och börja använda dem. Som jag utvecklar i boken är det viktigt att komma ihåg att: • Det svåra är inte att få folk att acceptera nya idéer.

• Det svåra är att få dem att överge de gamla.

7

00 Biologiska ledarskapet.indb 7

11-03-18 14.20.56

Jag har kallat boken för Det biologiska ledarskapet och det gör jag av flera skäl. Boken vill hjälpa dig att leda dig själv och komma dit du vill och den riktar sig också till den som ska leda andra exempelvis som chef.

Men jag vill också peka på att biologin i oss leder oss i väldigt hög grad.

I boken vill jag visa att nya strategier och nytt tänkande ger nya resultat. Du kommer att få tillgång till nya metoder och övningar som ger dig möjlighet att själv skapa din egen framgång. Mina tankar baserar sig på biologisk forskning och den senaste hjärnforskningen. Vi kan öva upp våra hjärnor och skapa nya handlingsmönster om vi gör det på rätt sätt och långsamt. Tanken är att stärka kopplingarna i hjärnan genom att öva oss i nya tankar och idéer.

Att göra något konkret, som i en övning eller genom att testa en ny metod, leder dig framåt. Motsatsen däremot – att inte göra någonting – är sällan eller aldrig en bra lösning. Att sätta i gång med något skapar förväntningar, vilket aktiverar hjärnans belöningssystem och när man sedan når målet blir belöningen ännu starkare. Att göra något, att genomföra något ökar också vår känsla av kontroll, vilket också bidrar till fortsatt framgång.

Jag är sedan ett antal år vd för Junibacken – ett upplevelse- och barnmuseum i Stockholm – och har i den rollen, och redan tidigare, haft möjlighet att i praktiken testa nya idéer och tankar om ledarskap. När det visade sig att idéerna fungerade uppmärksammades det på olika sätt och det kom frågor från utomstående hur jag gjorde. Detta ledde till att jag började föreläsa för andra och att jag nu har skrivit denna bok.

Processen har pågått i mer än 10 år men redan under min utbildning till civilekonom kom jag i kontakt med olika ledarskapsfrågor. Jag blev redan då mer intresserad av människorna bakom siffrorna än själva siffrorna.

Slutligen, tack för att du har skaffat boken. Tanken med den är att väcka lust hos dig som läsare. Varje kapitel avslutas med ett avsnitt som jag kallar för Att reflektera över och jag vill verkligen rekommendera dig 8

00 Biologiska ledarskapet.indb 8

11-03-18 14.20.56

att göra det. Gå gärna in på min särskilda webbplats www.brainscan.se och kommentera och dokumentera dina reflektioner och tankar. Det leder till att andra kan ta del av dina synpunkter och reflektioner och du får ännu mer att reflektera över.

Och det är ju bra.

Stockholm oktober 2008

Thomas Lundqvist

9

00 Biologiska ledarskapet.indb 9

11-03-18 14.20.56

Några utgångspunkter Om du vill utvecklas, förbättra dig och bli mer framgångsrik gäller det i första hand att göra små ändringar i små steg. Det här är en metod som japanerna kallar för Kaizen och den utgör en viktig beståndsdel i deras framgångsrecept.

Jag tror inte på stora förändringar eftersom det brukar vara svårt att upprätthålla dem långsiktigt. Det är som när jag köper ett träningskort: första tiden tränar jag mycket för att sedan gradvis minska träningen till att slutligen ha dåligt samvete för att jag köpt ett träningskort som bara ligger oanvänt.

Drivkrafter

Boken kommer alltså inte att diskutera ”de stora ändringarna” utan ger dig i stället hjälp att ta de första små stegen i ditt utvecklings- och förändringsarbete. Den ger dig också insikter om hur du och andra i din omgivning fungerar, framför allt utifrån en biologisk utgångspunkt.

Se - och bli sedd En grundläggande drivkraft hos oss alla är att vi vill bli sedda. Vi vill att någon ska se oss för den vi är. Detta är något som följer oss från vaggan till graven.

10

00 Biologiska ledarskapet.indb 10

11-03-18 14.20.56

Men för att bli sedd måste du också själv se! Ett enkelt grundläggande knep handlar om att se din omgivning och visa det. Hälsa på dina nära och kära som du hälsar på den sötaste av katter eller hundar. Om du också rör vid dem förstärker du kontakten.

På arbetet är det likadant. Gå runt och hälsa personligen på alla i din närhet. Det är en investering som tar dig några minuter och som ger dig mångfalt tillbaka. Stanna upp och säg något med ett leende och se personen i ögonen. Lär dig och använd personens namn. Ställ gärna en extra fråga och visa intresse för svaret.

Just samspelet och kommunikationen mellan dig och andra är det recept som biologerna föreskriver för att skapa ett bra arbetsklimat och bra relationer med din omgivning. Att kommunicera på ett klart och tydligt sätt är något som den här boken kommer att hjälpa dig med. Den innehåller flera bra övningar för att skapa tydligare kommunikation och undvika konflikter.

Positiv återkoppling En viktig drivkraft är uppmärksamhet och i synnerhet positiv uppmärksamhet. Boken kommer att hjälpa dig att förstå vikten av beröm. Att slösa med beröm är det billigaste och enklaste sättet att skapa motivation för stora förändringar i ditt och andras liv. Att lägga märke till och konkretisera de små guldkornen hos dig och andra är verkligen som att vaska guld. Du blir rikt belönad.

Mål och drömmar Att motivera dig själv och andra kräver också en plan, konkreta mål men också drömmar. Jag skiljer medvetet på mål och drömmar. Jag anser att de flesta individer och företag som inte lyckas har stora mål men små drömmar. För att lyckas bör det vara det omvända förhållandet, 11

00 Biologiska ledarskapet.indb 11

11-03-18 14.20.56

det vill säga små mål men stora drömmar. Med små mål menar jag det du och din omgivning kan göra denna vecka eller nästa vecka och med drömmar menar jag det du vill uppnå nästa år.

I stället för att kalla det för långsiktiga mål, visioner eller något liknande föredrar jag att kalla dem för just drömmar. Det betyder ju inte att det är orealistiska drömmar.

Tänk på att både mål och drömmar kan ändras.

Bromsar och hinder

Självklart finns det också negativa drivkrafter och svårigheter och de kommer jag också att ta upp. Men det är angeläget att komma ihåg att de negativa drivkrafterna är starka och effektiva såväl som de positiva och därför bör man försöka eliminera de negativa och ersätta dem med positiva drivkrafter i stället.

Rädslor Rädslor, såväl medfödda som förvärvade, är en drivkraft för alla människor och det är något som jag diskuterar mera utförligt i boken. Ett effektivt sätt att motverka rädslor är att du blir sedd och uppmuntrad. Du bör utnyttja alla möjligheter att skapa en kultur i din omgivning att det är ok att misslyckas. Att få till stånd en sådan kultur gör märkligt nog att det uppstår färre misslyckanden.

Du kommer i boken att få ta del av metoder som jag brukar använda, bland annat PDM, Positive Deviation Method, som ger dig ett konkret verktyg att skapa positiva drivkrafter och en vinnande kultur.

Fallgropar, överdriven entusiasm och brist på planering Det förekommer brister och fallgropar i alla metoder. Den vanligaste fallgropen är att du blir så motiverad av det som står i boken att du vill 12

00 Biologiska ledarskapet.indb 12

11-03-18 14.20.56

testa allt på en gång och har för bråttom. Hur många har inte när våren kommer föresatt sig att börja motionera regelbundet och efter några alltför ambitiösa joggingturer kunnat konstatera att resultatet blev en rejäl träningsvärk, sträckningar eller andra skador.

När det blir så beror det oftast på att du inte har en plan för hur du ska göra. Jag tycker det engelska uttrycket: ”If you fail to plan you plan to fail”, är viktigt att tänka på.

En annan fallgrop som du säkert känner igen är att du lär dig något nytt, kanske i samband med en kurs eller när du läser en bok. När du kommer tillbaka till jobbet och förmedlar dina tankar – kanske entusiastiskt – händer det ofta att du inte lyckas kommunicera budskapet så att effekten blir den du hade hoppats på.

Detta beror många gånger på att det saknas kunskap om hur människans hjärna fungerar och du känner kanske inte heller till hur du ska kommunicera på bästa möjliga sätt. Du är troligen inte medveten om hur resonans och spegelneuroner fungerar, något som jag kommer att behandla i boken.

Brist på styrning av vuxna ...

Ytterligare ett exempel på en fallgrop har att göra med styrning, eller snarare brist på styrning. Du kanske ger dina medarbetare i uppgift att arbeta på ett nytt sätt men du styr dem inte i tillräcklig omfattning. Vill du ändra på saker och ting måste du själv deltaga aktivt. I början krävs det alltid ett större mått av styrning för att sedan kunna släppa lite på styrningen. De flesta människor tycker faktiskt att det är tryggt och befriande med tydliga ramar och styrning i alla fall i början av projekten.

... och av barn Motsvarande fenomen dyker upp på hemmaplan. Jag har barn på högstadiet och de ber ofta om hjälp med matte, historia, svenska och andra 13

00 Biologiska ledarskapet.indb 13

11-03-18 14.20.56

ämnen. Det kan vara allt från recensioner till förhör. Tidigare sade jag alltid: ”Försök först på egen hand och skriv recensionen.” ”Om du sedan stöter på problem så kan jag hjälpa dig.”

Det upplägget var oklokt inser jag nu, för självklart kommer sonen eller dottern kvällen innan det ska vara klart att konstatera att de har ”kört fast”. Det blir då en stressad och trist stämning och det leder ofta till konflikt och kamp om vem som ska skriva klart recensionen.

Att göra tvärtom, att sätta sig tillsammans med sonen eller dottern innan de börjar skriva recensionen, är mycket klokare. Tillsammans kan vi då diskutera innehåll, uppläggning, hållpunkter och målsättningar.

Tydligt och klart finns jag med dem i början så de känner trygghet att utföra arbetsuppgiften. Längs projektets gång stämmer vi av några få gånger och processen med att skriva recensioner förlöper nu utan problem. Jag behöver sällan eller aldrig vara med ens i starten för nu vet de hur de ska göra.

Sammanfattningsvis kan du genom din insats, bland annat genom aktiv styrning, frammana de positiva drivkrafterna och eliminera de negativa.

Därigenom kan du på ett ganska enkelt sätt skapa nya förutsättningar och nya mönster att lyckas.

Jag tycker att jag har nått vissa framgångar och jag vill i boken dela med mig av mina erfarenheter för att därigenom hjälpa dig att lyckas.

14

00 Biologiska ledarskapet.indb 14

11-03-18 14.20.56

kapitel 1

Medfödda program

Kunskap om människans medfödda program är viktig då man ska leda människor i företag och organisationer. Många reaktioner och handlingar är förhållandevis omedvetna och utgår från både våra anlag och våra erfarenheter.

Alla människor har medfödda program och ökad kunskap om dessa program kan ge dig ett försteg i relationer med andra människor. Det är dessutom mycket roligare och mer lustfyllt att leda människor om du förstår mer om hur du själv och andra fungerar.

Arv och miljö

Vad är då nedärvt – finns i generna – och vad beror på den omgivande miljön? Det är en fråga där många åsikter har funnits, finns och kommer att finnas. Själv är jag av den uppfattningen att det är en stor del av våra beteenden och vårt sätt att vara som är medfött och nedärvt – biologiskt – och det är en åsikt som du kommer att återfinna på många ställen i boken.

Jag har valt att kalla det för Biologiskt Ledarskap©.

15

00 Biologiska ledarskapet.indb 15

11-03-18 14.20.56

Det mesta är medfött Jag vet att många känner en stor tveksamhet att betrakta oss människor som djur men faktum är att vi är ett däggdjur bland alla andra. Av 1 271 aminosyror har vi 1 261 gemensamma med schimpansen. Teoretiskt är det möjligt med organbyte och blodtransfusion mellan schimpans och människa. Varför skulle vi människor göra alla dessa djurförsök om vi inte var lika djuren och därmed kan dra slutsatser av försöken?

Hur kan vi då veta vad som är medfött eller vad som är inlärt? I vissa fall är det enkelt medan det kan vara svårare att se i andra exempel.

Ett bra exempel på medfött beteende kan man iaktta hos en nyfödd fågelunge om man tar den från mamman direkt från födseln och föder upp den själv. Då kan man följa vad som händer när den blir äldre och vad den kan göra trots att den aldrig har sett hur en annan fågel beter sig eller vad den gör. En fågelunge kan när den blir äldre bygga ett perfekt bo trots att den aldrig sett ett bo. Detta tyder på att förmågan att bygga bo för en fågel är medfödd.

Går vi över till oss människor kan vi ta exemplet med ett barn som är blint vid födseln. Det uppvisar samma mimik, leende, rynkad panna och plutande underläpp som en seende. Detta tyder på att kroppsspråket till stor del är medfött och inte inlärt.

Vad säger forskningen?

Som jag har konstaterat är frågan om arv och miljö ständigt diskuterad och det finns – och kommer att finnas – många meningar om vilken av faktorerna som dominerar. Själv tycker jag att Steven Pinker, professor på Harvarduniversitet i USA, har en balanserad syn på frågan. Han menar att gener står för 40–50 % av det som formar vårt beteende, gemensam uppväxt för 0–10 % medan unika livshändelser svarar för 40–50 %.

Det som är uppseendeväckande i Steven Pinkers slutsatser är att han menar att den gemensamma miljön har mycket liten betydelse. Hur kom16

00 Biologiska ledarskapet.indb 16

11-03-18 14.20.56

mer han fram till den slutsatsen? Ett exempel är att enäggstvillingar liknar varandra till 50 % oavsett om de växt upp tillsammans eller inte.

Detta tyder på att gemensam uppväxtmiljö inte är så betydelsefull. Ett annat exempel är att syskon som vuxit upp tillsammans inte är mer lika i sina beteenden än syskon som skilts vid födseln.

En slutsats av detta är att föräldrar inte har den stora påverkan vi vanligtvis tror. Kan det vara så att vi som föräldrar anpassar oss till barnens medfödda genprogram?

Biologin kan enligt Konrad Lorenz jämföras med en värmepanna som har en termostat. Termostaten styr pannan så att pannan startar. Detta leder till att temperaturen höjs varvid termostaten slår ifrån och stänger av pannan. Då sjunker temperaturen, vilket resulterar i att termostaten slår på pannan. Och processen fortsätter på det viset. Systemet består bara av två olika delar men i och med att de är sammankopplade har ett självreglerande system uppkommit som dessutom är relaterat till yttervärldens temperatur.

Vad vi kan se är att summan är större än delarna och att allt hänger ihop. En termostat och en värmepanna som är separerade är något helt annat än om de är sammankopplade. Vi tror att vi kan förklara ett system genom att ta isär delarna – något man brukar kalla för reduktionism – men resultatet blir ju att vi förstör systemet. Förenklar vi verkligheten för mycket blir det fel.

Människan skiljer sig från djuren Även om jag tidigare har konstaterat att människan kan betraktas som ett djur är det stora skillnader mellan människor och övriga djur. Utöver vår förmåga att tala finns en rad andra faktorer.

17

00 Biologiska ledarskapet.indb 17

11-03-18 14.20.56

Sinnena har olika kapacitet Sinnenas kapacitet skiljer sig stort mellan människor och djur.

När det gäller synen har människan mycket dålig syn på natten medan många djur har mycket bättre syn på natten än på dagen. Redan i skymningen ser vi sämre, vilket tyder på att människan fungerar bäst på dagen. Alltså bör man om möjligt arbeta under dagtid.

På dagen ser vi människor bara ljus inom ett snävt område från cirka 400 till 700 nanometers våglängd, det vill säga från blått till rött. Ormar exempelvis ser infrarött ljus, något som våra varma kroppar avger, vilket gör att ormarna kan se oss tydligt i mörkret. Många fåglar och insekter ser ultraviolett ljus. Vi människor har mycket svårt att se skillnad på hona och hane av blåmes. Fåglarna själva har inga problem då de ultravioletta teckningarna ser helt annorlunda ut – för dem.

Ett annat sinne där det skiljer sig mycket mellan människor och djur är hörseln. När det gäller ljud så hör vi människor, med vissa åldersvariationer, 16 till 20 000 svängningar per sekund. Elefanter hör infraljud, det vill säga under 16 svängningar per sekund och delfiner och fladdermöss hör 40 000 svängningar per sekund. Många djur kommunicerar med varandra med ljud där de använder frekvenser som vi inte kan uppfatta och vi hör dem alltså inte.

När det gäller luktsinnet är vi helt underlägsna de flesta andra djur.

Någon tycker sig kanske ha ett bra luktsinne men en människa skulle naturligtvis inte, som en hund, kunna sniffa fram tre gram amfetamin från en försluten väska. De flesta djur har ett mycket bättre luktsinne och de kommunicerar och signalerar till stor del med lukter. När det gäller dofter och doftsignaler och människans förmåga att sända och ta emot dessa signaler – feromoner – är det ett relativt outforskat område.

Vi skickar hela tiden ut signaler men vi kan inte tyda dem.

18

00 Biologiska ledarskapet.indb 18

11-03-18 14.20.56

Djuren kan inte medvetet planera Vad är det mer som skiljer människor från djur? En viktig sak är människans förmåga att planera och förutse konsekvenser, en förmåga som djuren saknar. Men, invänder du kanske, djur som samlar föda för vintern då? Det tyder väl på att djur kan planera och förutse konsekvenser?

Nej, det sker rent instinktivt. Om du skulle hjälpa en ekorre att samla så slutar den inte att samla. Omvänt gäller också. Om du skulle tömma lagren av föda för ekorren så börjar den inte på nytt att samla.

Varför och av vilken orsak man gör något eller med vilken avsikt, är ytterligare något som skiljer människa och djur. Det brukar man på engelska kalla för ”theory of mind”. En apa kan härma dig när du diskar men om tallriken blir ren eller inte är ointressant för en apa.

Det är inte mycket som har ändrats När man diskuterar nya och gamla företeelser och fenomen kan det ibland verka som om det inträffat något revolutionerande nytt. Men om man börjar skärskåda argumentationen finner man att något nytt egentligen inte inträffat. Om man tar ett nu aktuellt exempel som utbrändhet, förefaller det att vara en helt ny företeelse. Men redan för 100 år sedan drabbades människan av neuroasteni, hjärntrötthet.

Det är inte vi människor som ändras – i varje fall sker förändringarna mycket långsamt – utan det är redskapen och verktygen som ändras och dessa ändringar är av övergående natur och påverkar oss inte biologiskt.

Vi kommer sannolikt inte att få mindre fingrar för att vi ska kunna SMS:a bättre utan vi anpassar knapparna istället.

Kommunicerat har vi gjort i tusentals år men idag har vi andra redskap att signalera med. Vi signalerar – medvetet eller omedvetet – vår status med vår röst och vårt ordval och språkbruk. Till detta kommer kläder, tjänstebil och storleken på arbetsrum. Detta finns inom alla kulturer världen över och den kultur man tillhör bestämmer beteendet. I Japan är 19

00 Biologiska ledarskapet.indb 19

11-03-18 14.20.57

djupet på bugningen ett uttryck för rangordningen. I katolska kyrkan är det färger: påven i vitt, kardinaler i rött och vanliga präster i svart.

Motsvarande beteenden finns också i hela djurvärlden.

Status och rangordning Hur människan relaterar sig i förhållande till andra – vilken status eller rangordning man har – påverkar oss alla mycket. Genom att prova och leka ser vi hur vi står i förhållande till varandra. Detta gäller alla sociala djur.

Rangordningsprogrammet i människan finns för att vi ska hitta rätt position i alla de sociala situationer vi befinner oss i under livets faser. På jobbet leder detta till kraftmätningar och andra uttryck som jag kommer att beskriva längre fram i boken.

Rangordningsprogrammet blir framför allt aktuellt då gruppen blir större. Vi har då ingen möjlighet att kontrollera alla relationer emellan gruppens medlemmar.

Gruppsocialisering

Som jag har konstaterat tidigare beror inte allt på generna utan en del beror också på omgivningens inverkan. Här spelar naturligtvis föräldrarna en roll men det intressanta är att en stor del av påverkan sannolikt kommer från umgänget med jämnåriga.

Barn anpassar sig till det yttre till föräldrarnas belöning och bestraffning men låter det inte påverka dem på ett djupare plan. De skaffar sig istället en position för nästa fas i sin utveckling. Barn till invandrare lär sig språket perfekt oavsett om föräldrarna pratar svenska med dem. Pratar dina barn som du eller som sina kompisar?

20

00 Biologiska ledarskapet.indb 20

11-03-18 14.20.57

Gruppens påverkan är stark Fenomenet att anpassa sig till sin omgivning är också mycket tydligt när du börjar på en ny arbetsplats. Det dröjer inte många veckor innan du klär dig som de andra och till och med pratar som de andra. I en doktorsavhandling från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm drar Jens Hemphälä till och med slutsatsen att det sociala nätverket på jobbet är avgörande för dels prestationen, dels hälsotillståndet hos medarbetaren.

Huruvida tonåringar röker eller hamnar i klammeri med rättvisan beror således till stor del på umgänget och inte nödvändigtvis på föräldrarna. Slår ungdomar in på brottets bana med att snatta och klottra för att få vuxenstatus? Om föräldrarna vore den enda förebilden att ta efter skulle ungdomarna snarast sortera tvätt och betala räkningar.

Arv och miljöfaktorer samverkar Det är alltid svårt att veta vad som är medfött och vad som är inlärt, särskilt som det hela tiden förekommer en samverkan mellan dessa faktorer.

Korrelationseffekter, som medför att arv och miljöfaktorer blir mer likartade, kan vara av tre slag: passiva, aktiva och reaktiva.

Låt oss se på ett exempel. Två gymnastiklärare får barn och passivt får barnet sannolikt gener som gör det mer motoriskt anpassat och ger det ett försteg jämfört med andra barn. Sannolikt kommer också barnet att följa med sina föräldrar på gymnastik och självt vilja träna sina motoriska färdigheter. Till detta kommer också att föräldrarna kommer att uppmuntra 21

00 Biologiska ledarskapet.indb 21

11-03-18 14.20.57

barnet att fortsätta med gymnastik, vilket kan ses som en aktiv korrelationsfaktor. Sannolikt kommer barnet att prestera duktigt, vilket leder till beröm och förstärkning av anlaget, den så kallade reaktiva effekten.

De tre olika korrelationseffekterna förstärker det redan befintliga medfödda biologiska arvet. Detta är förklaringen till att många barn går i föräldrarnas spår när det gäller idrott, yrkesval och val av partner och så vidare.

Inlärning genom härmning Inlärning – särskilt de första lärospånen – hos både människor och djur sker i huvudsak genom härmning. Härmning är ett bra exempel på att människan är både programmerad och påverkad av olika miljöfaktorer.

Allt du har lärt dig hittills har du i princip lärt dig av andra. Det kan vara dina föräldrar, din fröken, din fotbollstränare eller dina vänner.

Vi ser hur andra gör och vi härmar deras beteenden. Genom historien har det förekommit olika synsätt på just inlärning av barn. Den franske filosofen och författaren Roussaeu tyckte att vi skulle lämna barnen i fred medan hans engelska kollegor Hobbs och Locke tyckte motsatsen. Människan är ond och måste styras hårt. Disciplin är mycket viktigt.

Strax före millennieskiftet år 2000 hittade forskarna spegelneuronen som förklarar att det är naturligt och lätt att härma och efterlikna andra och att imitering/spegling är en mer eller mindre medfödd reflex. När vi gör saker speglar vi varandras beteenden. Hundar kan exempelvis halta om deras ägare gör detta. Om någon i din närhet gäspar leder det ofta till att även du gäspar. Ett annat exempel är att när någon börjar klappa händerna, så följer oftast alla andra med. Eller att alla reser sig när någon gör det. Tittar vi på fotografier med olika ansiktsutryck så imiterar vi – mer eller mindre omedvetet – samma uttryck.

22

00 Biologiska ledarskapet.indb 22

11-03-18 14.20.57

Problem och möjligheter Åtta av tio människor anses vara problemorienterade medan två av tio är möjlighetsorienterade. Utvecklingsmässigt har detta varit till fördel för människan. Om alla hade trott att det fanns mat på andra sidan kullen hade alla blivit uppätna av tigrar och om alla hade trott att det fanns tigrar bakom kullen hade ingen vågat jaga. En rimlig blandning är optimalt i de flesta grupper.

Det vanligaste felet vi gör är att vi bildar grupper där medlemmarna är så lika varandra som möjligt. Vi vill gärna ha ja-sägare omkring oss eftersom vi tycker att det blir så mycket lättare i alla sammanhang. Historien och all erfarenhet visar dock på motsatsen. Det är viktigt att omge sig med personer som har olika personlighetsprofil inte minst när det gäller att lösa problem. Med en sådan inställning är det mycket lättare att hantera alla människor i din omgivning. Det gör att du ser mer positivt på olikheter.

Några slutsatser

Det går inte att bortse från att människan är en biologisk varelse. I gruppen uppstår en rangordningsprocess och som ledare måste man förstå och ta hänsyn till detta och inte ingripa i onödan. Skulle störningar uppstå gäller det att hantera dem på rätt sätt. Tanken med boken är egentligen att skapa förutsättningar för att undvika situationer och om möjligt förebygga dem.

Det är ett samspel som påverkar oss människor. Vi är styrda av våra medfödda program men vi kan också göra medvetna val. Impulskontroll gör att vi kan hantera de medfödda instinkterna och aktivt välja hur vi vill reagera.

Tänk på att du som person har mycket mindre påverkan än du tror och gruppens påverkan är större än du tror.

23

00 Biologiska ledarskapet.indb 23

11-03-18 14.20.57

Tänk också på att stress är bra. Det är brist på vila som är det farliga.

Hellre solbränd än utbränd!

Att reflektera över Nedan har jag ställt några frågor som jag ber dig reflektera över. Anteckna gärna. Du kan också via webbplatsen www.brainscan.se göra dina reflektioner och ta del av andras.

• Har du något exempel på där du reagerade instinktivt och som om du vore ”programmerad”? I vilken situation skedde det? Varför tror du att du reagerade så? Var det en för- eller nackdel att du reagerade som du gjorde? Vilka slutsatser drar du för framtiden av händelsen?

• Kan du beskriva en situation då rangordningen i en grupp blev synlig? Vad berodde det på? Var det bra eller dåligt? Skulle det ha kunnat undvikas?

• Hur skulle du vilja agera när medlemmar i gruppen blir utstötta?

• Ytterligare reflektioner.

24

00 Biologiska ledarskapet.indb 24

11-03-18 14.20.57

Best.nr 47-09715-9 Tryck.nr 47-09715-9-00

9

789147 097159