Issuu on Google+

K I G O G A D E P O S HĂ„L

Liselotte Ohlson


ISBN 978-91-47-08013-7 © 2008 Liselotte Ohlson och Liber AB

Christine Ineborn, Ulla Lindqvist Segelman Anna Hild B I L D R E D A K T Ö R : Inga-Britt Liljeroth T E C K N A R E : Helena Halvarsson V I N J E T T E R : Helena Halvarsson P R O D U K T I O N : Thomas Sjösten REDAKTION:

F O R M G I VA R E :

Andra upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

KO P I E R I N G S F Ö R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


INNEHÅ

LL

1. Hej, hur mår du?

6

Att vara vän med sig själv Självförtroende Självkontroll

Fysisk hälsa

Ett tvärvetenskapligt ämne

10

Ett holistiskt synsätt

13

Stress

87

Hälsopedagogik är en process

18

91

Upplevelsebaserad verksamhet

20 25

35

Hälsopedagogik och fritid

A- och B-individer

Oro, ångest och depressioner

49

53

Emotionell och andlig hälsa

56

Bredbandseffekter och spiraler 57

Organisera och planera

109

Projektorienterat arbete

114

Övningar och arbetsmetoder Hälsoprofiler ADL

106

118

132

133

Aktiva och ansvarsfulla

62

deltagare

Livsstil och resurser

104

Att arbeta fritt från värderingar

46

2. Livsstilens betydelse för hälsan

135

Kartläggning av processer 136

64

Välbefinnande och hälsa

66

Ett salutogent perspektiv

71

5. Vad en hälsopedagog bör kunna

142

KASAM – en känsla av sammanhang

Nyfikenhet och kreativitet

71

Motivation och behov

95

99

4. Hälsopedagogiskt arbete

39

Social hälsa

84

En modell för beteendeförändring 90

14

Samlevnad och sexuell hälsa Psykisk hälsa

82

8

Självuppfattning – självbild Vad är hälsa?

3. Hälsopedagogik – vad är det?

75

Etik och moral

146

Organisation och kommunikation

148

144


6. Hälsa på gruppnivå Gruppens livsstil

156

Vilka grupper tillhör vi? Barn

154

157

160

Ungdomar Vuxna

162

163

Föräldrar

164

Gruppen 65 år och äldre Genusperspektivet

165

169

Socioekonomiska grupper

173

Grupper med olika kulturer och religioner Hälsa hos människor med funktionshinder Grupptryck

175 176

177

Att förmedla normer

180

Syftet med gruppindelning

181

7. Hälsa på samhällsnivå 186 Folkhälsa

189

Ansvaret hos regering och riksdag Mål för folkhälsan

192

194

Faktorer som skapar ohälsa

197

Att mäta hälsa och ohälsa

202

Lagar och bestämmelser

206

8. Hälsa i ett globalt perspektiv Stora olikheter i världen

213

Folksjukdomar och naturkatastrofer Internationella organisationer

216

218

Agenda 21 – ett samarbetsprojekt på global nivå Register

228

212

222


ELS D Y T E B S N LE 2 . L I V S S TI N FÖR HÄLSA

E

Livsstilen har stor betydelse för den individuella hälsan. Livsstilen är ett övergripande begrepp. Det omfattar våra värderingar och vår livsåskådning, våra relationer till andra människor och hur vi använder vår tid. I livsstilen ingår också våra levnadsvanor när det gäller exempelvis kost, motion och alkohol.


64

Det är du själv som väljer din livsstil, och det är du som kan påverka den. Visserligen kan du få rådet att sluta röka, men det är bara du själv som kan ändra på dina rökvanor – om du vill.

Livsstil och resurser Vår livsstil och hälsa är kopplad till hur mycket vi utnyttjar våra personliga resurser. De som är fysiskt friska skulle till exempel kunna röra på sig mer. De med ekonomiska resurser skulle kunna välja en sundare kost. Även tiden kan betraktas som en resurs. Genom att förbättra vår förmåga att planera vår tid, skulle vi kanske kunna umgås mer med familj och vänner. En del av dessa resurser, till exempel våra motionsvanor, styrs av oss själva och kallas därför livsstilsfaktorer. Andra faktorer, som ekonomin, är mer övergripande. Dem har vi som enskilda individer svårare att påverka. DIS KUT ERA

Diskutera med en kamrat. Vilka resurser har ni? Vilka av dessa utnyttjar ni till fullo? Vilka skulle ni kunna förbättra? Finns det några resurser som ni försummar helt? Varför, i så fall? Beror det på livsstilsfaktorer eller faktorer som ni inte kan påverka?

Friskfaktorer och riskfaktorer Livsstilen kan vara både en friskfaktor och en riskfaktor. Den kan alltså både förbättra och försämra möjligheterna till god hälsa. Livsstilen fungerar som friskfaktor om den bidrar till att tillfredsställa våra grundläggande behov och stimulerar oss fysiskt, psykiskt och socialt. Men det är inte enkelt att hitta bästa möjliga nivå (en optimal nivå) av stimuleringen. Det får varken vara för mycket (överstimulering) eller för lite (understimulering).

livsstilsfaktor


65

Att tillfredsställa ett fysiskt behov genom att motionera är bra, men tränar man extremt hårt så tar kroppen stryk. Riskfaktorer är vissa beteenden eller företeelser som kan resultera i sjukdomar eller olyckor. Att använda droger, vara fysiskt inaktiv eller socialt isolerad är riskfaktorer. Överviktiga har en ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar. Rökare drabbas oftare än andra av lungcancer. I många fall är faktiskt livsstilen den största orsaken till att man har problem med hälsan. Då måste man ändra livsstil, och det är inte alltid så enkelt. Ett exempel är när man har problem med vikten. Att byta livsstil kring mat- och motionsvanor är svårt. Det räcker inte med att följa veckotidningarnas snabbkurer. Man måste även ändra värderingar och beteenden. En exklusiv klädstil behöver inte betyda en stor plånbok. Den kan i stället vittna om en kreativ livsstil där man bland annat klär sig med second hand-fynd.


66

Många livsstilsförändringar kräver stora ansträngningar. Detta kan inverka negativt på den egna hälsan, eftersom det ofta framkallar stress. Livsstilsförändringar kan också hindras av sociala, ekonomiska eller kulturella faktorer. Det är inte så lätt att försöka sluta dricka alkohol, när de man umgås med använder mycket alkohol. För att lyckas kanske det krävs en omfattande livsstilsförändring – att man byter umgänge. En del riskfaktorer, som ärftliga sjukdomar, olyckor och vår omgivande miljö, kan vi inte göra så mycket åt.

Välbefinnande och hälsa Det finns ett samband mellan upplevelsen av hälsa och upplevelsen av välbefinnande. Välbefinnande är inte bara frånvaron av sjukdomar. Välbefinnande handlar om i vilken utsträckning vi trivs med vårt liv och vår livsstil. Det innebär att sjuka, eller personer med funktionshinder, mycket väl kan uppleva välbefinnande och anse att deras hälsa är god. Fysiskt friska personer däremot kan, av den ena eller andra anledningen, tycka att de inte upplever något välbefinnande alls och att de har en dålig hälsa. Tillfredsställelse är något annat. Tillfredsställelse hör bland annat ihop med mat och sexualitet. En person som svälter i ett krigsdrabbat land upplever tillfredsställelse när hon får något att äta. Men den totala livssituationen är så dålig att hon inte känner något välbefinnande. Hur tillfreds man är med livet och i vilken grad man känner välbefinnande kan bero på hur man trivs med • sig själv som person; dels med det yttre som ålder, kön och utseende, dels med det inre som humör och självförtroende • sin familj och sina vänner • skolan, arbetet och fritidssysselsättningarna • tillgången på resurser som tid, pengar och miljö och hur man använder dessa resurser.


67

En viktig uppgift för oss alla, såväl på det individuella planet som i samspelet med andra människor, är att finna meningsfullhet i tillvaron. Det innebär bland annat att man vågar: • lita på sig själv • vara självständig • vara spontan och ärlig • vara medmänsklig • visa självkännedom. Att våga visa självkännedom innebär att du inte ska göra dig mindre och obetydligare än vad du är. Det är falsk blygsamhet. Du är en bra människa. Och först när du känner det fullt ut kommer du att respektera andra och se dem som bra människor, oavsett ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, social bakgrund etc. Förståelse för och kärlek till sig själv och livet gör tillvaron meningsfull. Det ger välbefinnande, kanske till och med lycka.

”Lycka är när det du tänker, det du säger och det du gör är i harmoni.” (Mahatma Gandhi, 1869–1948)

DIS KUT ERA

Diskutera med en eller flera kamrater. Tror ni att massmedia kan påverka hur någon trivs med sitt liv? På vilket sätt, i så fall?


68

ÄLV TE ST A DI G SJ

Vad vill du med ditt liv? En läkare vid namn Robert Eliot har föreslagit fyra prov som man kan göra för att finna svaren på vad man vill med sitt liv. Vad är välbefinnande och livskvalitet för dig? 1. Gravstenen Vad vill du att det ska stå på din gravsten? Hur vill du bli ihågkommen av de efterlevande? Som den som nådde framgångar i jobbet, den som uppnådde en viss examen eller den som bodde på en speciell plats? Kanske vill du att det ska stå att du var en god förälder, en god medmänniska eller något annat? 2. Sex månader kvar att leva Om du skulle få beskedet att du bara hade sex månader kvar att leva, vad skulle du göra då? Vad är egentligen riktigt viktigt i ditt liv? Vad är det du egentligen vill ägna tid och kraft åt? 3. Femårsprovet Vad vill du uträtta, uppleva och genomföra de närmaste fem åren? 4. När gjorde du något roligt? Tänk efter, när gjorde du senast någonting roligt? Vad var det, och tillsammans med vem? Försök att berika ditt liv med mer av den varan, så kommer du att öka ditt välbefinnande!


69

Coping Inom hälsopedagogik används ofta begreppet ”coping”. Det är ett engelskt ord som betyder att ”kunna handskas med”. Coping kan vara både positiv och negativ. Man kan med andra ord ta till positiva eller destruktiva metoder för att handskas med, ”copa med”, en krävande situation. Ett exempel är den stressade ensamstående tvåbarnsföräldern som har behov av fysisk aktivitet men som inte hittar någon kvällstid till detta. En positiv coping skulle vara att tillfredsställa behovet genom att börja gå eller cykla till jobbet. Negativ coping är om föräldern tar sig ett par starköl varje kväll, då barnen har somnat, för att i alla fall “unna sig något”. För att kunna förändra beteenden som är negativa, till exempel beteendet ovan, måste man vara medveten om varför man agerar på ett visst sätt, och vilka konsekvenser det kan få.


70

Coping kan vara avgörande när det gäller att röra sig mot det som är friskt, det vill säga att utveckla och förstärka friskfaktorerna. Detta kallas för att utveckla copingstrategier.

Anpassning Ett begrepp som hänger nära samman med coping är anpassning. Man agerar i båda fallen på ungefär samma sätt. Men att göra en eller flera mindre anpassningar är oftast lindringare än att behöva tillämpa coping. Det kan handla om mycket små förändringar för att man ska kunna anpassa sig och rätt utnyttja sina resurser och förutsättningar. Coping däremot kräver mer omfattande omställningar för att man ska kunna tillvarata livets möjligheter. När en människa flyttar till ett nytt land och en ny kultur förändras hennes liv. Då måste hon kanske till viss del anpassa sig för att kunna behålla eller förbättra sin hälsa. En svensk, som tycker om skidåkning, kan inte fortsätta åka skidor om hon flyttar till Grekland. Vad hon däremot kan göra är att anpassa sig till den nya miljön och börja med löpning, simning eller någon annan motionsform. I ett hälsopedagogiskt sammanhang är det vanligt att arbeta med anpassning tillsammans med enskilda personer och grupper. Hälsopedagogerna försöker då komma med förslag till små förändringar och anpassningar, som kan bidra till en bättre hälsa och livskvalitet.

DIS KUT ERA

Försök komma på anpassningar som du eller någon i din omgivning har gjort eller tvingats göra för att klara av en viss situation, och som påverkade din egen eller någon annans hälsa. Diskutera två och två eller i mindre grupper.


71

Ett salutogent perspektiv

patogent

holistiskt

Man kan betrakta hälsa och livsstil ur olika perspektiv. Det salutogena perspektivet fokuserar på människans möjligheter, inte hennes svårigheter. Man utgår från frågan hur det kommer sig att så många människor förblir friska, trots att de utsätts för alla möjliga påfrestningar. I vissa fall kan dessa personer till och med utvecklas vidare och växa som människor! Man sätter fokus på människans möjligheter, inte hennes svårigheter. Det salutogena perspektivet ser inte en människa som en sjuk patient. Alla människor som lever är mer eller mindre friska, det är utgångspunkten. En eller flera bakterier, som orsakar en sjukdom hos en människa, är ju en mycket liten del av hela människan. Även om sjukdomen är allvarlig kanske människan i det stora hela ändå är frisk, om man utgår från det salutogena perspektivet. Det patogena perspektivet, som fokuserar på ohälsa och sjukdom, genomsyrar fortfarande en stor del av sjukvården. Och trots att hälsoområdet och friskvården står för en holistisk syn på människan, utgår perspektiven ofta från det sjuka.

KASAM – en känsla av sammanhang Aaron Antonovsky

Varför upplever en del människor hälsa, medan andra upplever ohälsa? Det tycks vara så att en del människor hanterar de stressorer, som vi alla utsätts för, bättre än vad andra gör. Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi, har skrivit om och studerat det salutogena perspektivet. Han menar att skillnaden i hur olika människor påverkas av stressorer bottnar i en känsla av sammanhang eller brist på sammanhang. När vi upplever sammanhang blir nämligen de stressorer vi utsätts för begripliga. Stressorer finns alltid runt omkring oss, och det är inget vi ska koncentrera oss på att motverka, menar Anatonovsky. Vi ska


snarare lära oss att leva med dem, vi ska använda oss av coping. En del stressorer kan till och med vara hälsofrämjande! Antonovsky har skapat en teori som kallas ”Känsla av sammanhang” – KASAM. Följande tre huvudbegrepp är centrala inom KASAM: • begriplighet • hanterbarhet • meningsfullhet. Det salutogena perspektivets centrala utgångspunkt är att en stark KASAM är avgörande för om vi framgångsrikt ska kunna hantera livets stressorer och därmed bevara vår hälsa.

Begriplighet Begriplighet är kärnan i KASAM. Det handlar om i vilken utsträckning man upplever inre och yttre information som begriplig. Uppfattar man informationen som ordnad, sammanhängande,


73

strukturerad och tydlig? Eller upplever man den snarare som kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig? Människor med hög känsla av begriplighet överraskas inte av oväntad information eller stimuli. De kan i stället begripa den, sätta den i ett sammanhang eller kanske till och med förutsäga den.

Hanterbarhet Hanterbarhet är vår förmåga att ha tillräckliga resurser för att möta de krav som ställs på oss. Resurser som står till förfogande behöver inte vara ekonomiska. Det kan lika gärna handla om exempelvis den egna kunskapsnivån, det politiska styret i det land man bor i eller ens sociala nätverk. Har man en hög känsla av hanterbarhet, upplevs inte livet som orättvist. Man känner sig inte som ett offer för omständigheterna, även om man missat en skrivning eller har fått negativt svar på en jobbansökan. Tråkiga och olyckliga saker händer i de flestas liv. De som har en hög nivå av hanterbarhet kommer att klara sig och gå vidare.

Meningsfullhet Meningsfullhet handlar om delaktighet, att aktivt medverka i de händelser som skapar såväl vårt öde som våra dagliga erfarenheter. Människor med hög nivå av meningsfullhet är motiverade. De utsätter sig för utmaningar, och de engagerar sig.

Att mäta KASAM Känslan av sammanhang mäts med hjälp av enkätfrågor. Frågorna utgår från vad det är som påverkar människan och hennes känsla av sammanhang. De är indelade i tre underavdelningar: i vilken utsträckning personerna upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.


74

ÄLV TE ST A DI G SJ

BEGRIPLIGHET När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1

2

3

4

5

har aldrig den känslan Hög KASAM = låg poäng

6

7

har alltid den känslan

Har det hänt att du blev överraskad av beteendet hos personer som du trodde du kände väl? 1

2

3

4

5

6

har aldrig hänt Hög KASAM = låg poäng

7 har ofta hänt

HANTERBARHET Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken? 1

2

3

4

5

6

har aldrig hänt Hög KASAM = låg poäng

7 har ofta hänt

Vilket påstående beskriver bäst hur du ser på livet? 1 2 3 det går alltid att finna en lösning på livets svårigheter Hög KASAM = låg poäng

4

5

6 7 det finns ingen lösning på livets svårigheter

MENINGSFULLHET Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig? 1 2 3 4 5 6 7 mycket sällan eller aldrig mycket ofta Hög KASAM = låg poäng Livet är: 1

2

alltigenom intressant Hög KASAM = låg poäng

3

4

5

6

7

fullständigt enahanda/enformigt


75

Motivation och behov Det liv man lever, och den livsstil man väljer, handlar mycket om hur stor motivation man har. Motivationen fungerar nämligen som en drivkraft. Den gör att vi utför saker för att tillfredsställa våra olika behov. Exempelvis behovet av att vara aktiv och kreativ eller att vila och återhämta sig. Vilka behov vi har som enskilda individer beror dels på vårt arv, dels på vår miljö. Vissa människor har till exempel ett stort behov av att motionera och röra på sig, medan andra är mer motiverade att läsa böcker, laga mat eller spela musik.


76

En del behov är grundläggande: att röra på sig, äta, dricka, sova och att känna närhet. Om dessa behov inte är tillfredsställda, kan man inte tillgodogöra sig övriga behov. Men det händer ändå att man inom det hälsopedagogiska arbetet försöker uppfylla mindre väsentliga behov först. Tänk dig till exempel att en ung, stökig kille placeras i en familj, där han får mat, kläder och de sociala behoven tillfredsställda. Men han får varken närhet eller kärlek. Så vill man få honom att börja leva ett sundare liv och erbjuder honom olika hälsofrämjande aktiviteter. Men eftersom en del av hans grundläggande behov ännu inte är tillgodosedda, kommer han inte att kunna ändra sin ohälsosamma livsstil.

Inre och yttre motivation När vi talar om motivation är det viktigt att skilja på inre och yttre motivation. Inre motivation är att vi gör något för att vi har en inre drivkraft, en egen vilja att göra det. Vi gör det inte därför att vi måste, utan därför att vi vill. Yttre motivation handlar om att vi gör något därför att någon annan vill det, eller för att vi ska få en belöning eller en ersättning. Det kan vara ”morötter” i form av betyg, lön, berömmelse eller erkännande. Hälsopedagogik går ut på att stärka människors inre motivation, så att de själva känner att de vill förändra sin livsstil och leva sundare. Hur viktigt det är att man själv är motiverad att förändra sina vanor, visar följande historia. På en arbetsplats med hög ljudnivå fick de anställda information om buller, hörselnedsättningar och de goda resultat som kunde uppnås med hörselskydd. Man visade även hörselskydden och hur de skulle användas. Därefter fick alla egna, utprovade hörselskydd. Efter en månad gjorde man en uppföljning på hur många som använde hörselskydden. Det visade sig att nästan ingen av de yngre männen på arbetsplatsen gjorde det. Varför inte? Svaret blev ofta: ”De förstör frisyren.” Om denna historia är sann


77

eller inte, spelar mindre roll. Men den visar vikten av motivation för att uppnå hälsofrämjande åtgärder. Om man känner ett starkare behov av en snygg frisyr än av att skona hörseln, kommer man inte att använda hörselskydd, så enkelt är det. Ännu svårare är det att motivera människor som resonerar så här: ”Det är ingen risk att jag får lungcancer. Det krävs ju att man ska ha rökt i minst trettio år och jag har bara rökt i tre år.” ”Risk och spänning är viktigt för mig. Jag behöver farliga aktiviteter för att känna att jag lever.” ”Det gäller inte mig. Jag är bara tjugosex år och jag vet att jag motionerar för lite. Men varför ska jag bry mig om sådana saker som att man kan drabbas av benskörhet i klimakteriet? Det är alldeles för långt dit.” ”Det går ändå åt skogen för mig. Det har det gjort för alla i min närhet. Arbetslöshet, drogproblem, sociala bekymmer, det är mitt liv i ett nötskal.” ”Det är inte mitt problem om jag blir sjuk eller skadad. Det får samhället ta hand om. Det finns massor av experter och doktorer som får fixa mig den dag jag blir sjuk.”

DIS KUT ERA

Vad är det som motiverar dig att göra vissa saker och avstå från andra? Hur förklarar du det utifrån resonemanget om att motivation handlar om att tillfredsställa behov? Vad i ditt liv gör du utifrån inre respektive yttre motivation? Diskutera med en eller flera kamrater.


78

Hur identifieras behoven? I hälsofrämjande verksamheter ska man allra först kartlägga vilka behov som finns och vilka av dessa som bör prioriteras. Därefter måste man skilja på reaktiva och proaktiva behov. Reaktiva behov är behov som du själv tycker att du har. Proaktiva behov är behov som någon annan bedömer att du har, till exempel de personer som arbetar med hälsofrågor. Reaktiva behov liknar inre motivation. Proaktiva behov liknar på många sätt yttre motivation. Ett exempel är att en person uttrycker ett behov av längre öppettider på ungdomsmottagningen (reaktivt behov). Detta framför han till dem som arbetar med hälsofrågor i kommunen. Ett proaktivt exempel kan vara ett företag som erbjuder de anställda träning på arbetstid. Företaget agerar då utifrån vad de tror att deras anställda har behov av. Detta behov är dessutom något som är bra för hela företaget (friskare personal). Dagens hälsofrämjande arbete utgår oftast från reaktiva behov. Det innebär att man inom hälsopedagogiken sätter individen i centrum. Om man i stället satsar på proaktiva åtgärder, är risken stor att man genomför aktiviteter och kampanjer för behov som man tror finns, men som individerna själva inte upplever att de har.

reaktiva behov proaktiva behov

Fyra dimensioner av behov Det finns många beskrivningar och teorier kring människans behov. Den kanske mest kända är den amerikanske psykologen Abraham Maslows (1908–1970) behovspyramid. Sociologen Jonathan Bradshaw har beskrivit människans behov utifrån följande fyra dimensioner.

Abraham Maslow Jonathan Bradshaw


79

1. Normativa behov är de behov som experter, exempelvis läkare,

bedömer att andra har. Det normativa behovet är starkt förknippat med expertisens kunskap och erfarenheter. I dag vet expertisen till exempel att rökning har starka samband med hjärt- kärlsjukdomar. Därför kan läkaren säga att rökaren har ett behov av rökavvänjning för att förbättra sin hälsa. Allteftersom ny kunskap blir tillgänglig inom ett område, får expertisen nya normativa behov att förmedla. 2. Behovet av upplevelser utgår från vad den enskilda individen

upplever. Den individuella bedömningen är alltså utgångspunkten. Vad upplever du när du ser en film? Vad upplever din kompis när ni lagar mat tillsammans? 3. Uttryckta behov är de behov som individer eller grupper ut-

trycker att de har. Någon eller några tycker att de har ett behov av arbetstidsförkortning. De uttryckta behoven kan stå i konflikt med de normativa. I exemplet med arbetstidsförkortningen kanske det är arbetsgivaren som står för normerna och svarar för expertkunskaperna. Många behov blir aldrig uttryckta. 4. Relativa behov uppstår när olika grupper jämför sig med varandra. En kvinna kanske säger: ”Kvinnor i min ålder, som har en liknande familjesituation, tycks ha mer egen tid för kulturaktiviteter. Kvinnan uttrycker ett relativt behov. Hon önskar att hon hade lika mycket resurser (tid) för bio- och teaterbesök som många andra har.


80

UPPGIFTE

R

1. Förklara begreppet salutogent respektive patogent perspektiv. 2. Beskriv två situationer som kräver coping. Redovisa sedan hur en positiv respektive negativ coping skulle kunna se ut, anpassad till respektive situation, 3. Redogör kort för och exemplifiera likheter och skillnader mellan begreppen coping och anpassning. 4. Förklara med hälsorelaterade exempel begreppen inre och yttre motivation. 5. Redogör med egna ord för KASAM:s tre delar, genom att beskriva hur de kan påverka hälsan. 6. Förklara begreppet livsstil, gärna utifrån en jämförelse med begreppet hälsa. 7. Livsstilen omfattar våra värderingar och vår livsåskådning. Vad betyder begreppet livsåskådning? 8. Utgå från figuren på sidan 63. Välj en av dessa levnadsvanor och beskriv din livsstil utifrån den. 9. Livsstilsförändringar är krävande. Har du någon gång gjort en sådan förändring? Beskriv vad och hur du gjorde. Om du svarat nej på frågan, finns det något du nu skulle vilja ändra på i din livsstil? Vad, i så fall, och hur skulle du göra?


232

BILDFÖRTECKNING Siffrorna anger sida och bildens placering på sidan. Axelsson, Linda/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 65:1 Bjurling, Hans/Johnér Bildbyrå AB 37 Blåvarg, Susanna/Johnér Bildbyrå AB 55 Bävman, Johan/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 75 DeYoung, Michael/Corbis/Scanpix 224-225 Dubois, Mikael/Johnér Bildbyrå AB 27 Ekegren, Robert/Scanpix 150 Fleck, Elfriede/Bildarkivet 33 Frennesson, Peter/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 168, 171 Friberg, Annette/Scanpix 145 Gow, Jessica/Scanpix 15, 179, 191 Handelman, Bob/Alamy/Lucky Look 111 Hansen, Paul/Scanpix 134 Henriksson, Janerik/Scanpix 116 Hjort, Håkan/Johnér Bildbyrå AB 42-43 Hoang Dinh Nam/AFP/Scanpix 219 Holzer, Jurek/SvD/Scanpix 98 Hyse, Lennart/Scanpix 196 Håkansson, Bonny/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 65:2 Kristiansen, Ingemar D/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 131 Larman, Janet/Corbis/Scanpix 217 Larsson Ask, Björn/SvD/Scanpix 50-51 Larsson, Emma/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 166 Leonardsson, Patrik/N-Naturfotograferna/Pixelfactory 201 Lindeborg, Martin/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 159 Löfqvist, Thomas/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 107 Maslennikov, André/Scanpix 21 Nilsson, Ola/Sydsvenskan Bild/IBL Bildbyrå 161 Palm, Ulf/Scanpix 194 Pearce, Stuart/IBL Bildbyrå 46 Reutschi, Martin/Keystone/Scanpix 25 Rosenkvist, Ann-Sofi/Scanpix 84 Schlyter, Fredrik/Naturbild/Johnér Bildbyrå AB 9 Spantrans/IBL Bildbyrå 123 Stering, Erich/Scanpix 175 Swartz, Marie/Scanpix 93 Tedesjö, Eva/Scanpix 72 Workbook/Johnér Bildbyrå 69 Ögren, Lotta/Scanpix 205


Hälsopedagogik ställer de grundläggande frågorna: Vad är hälsa och livskvalitet? Vad måste man tänka på om man arbetar med hälsopedagogik? Vad är hälsa på individnivå, gruppnivå samt samhälls- och globalnivå? Boken är tänkt att ge dig vägledning i hälsopedagogik – ett tvärvetenskapligt ämne med ett holistiskt synsätt som tar hänsyn till hela människan och hennes totala livsmiljö. De kunskaper som texten förmedlar hjälper dig att leda både dig själv och andra till bättre hälsa. Hälsopedagogik hjälper dig att reflektera över hur vår hälsa påverkas av vår livsstil och våra levnadsvanor och att det är viktigt att vara vän med sig själv eftersom vår självbild påverkar hälsan, inte minst vår psykiska hälsa. Andra faktorer som påverkar hälsan är kulturella skillnader, samhällsvillkor och globala förändringar. Insprängda i kapitlen finns regelbundet återkommande diskussionsuppgifter. Varje kapitel avslutas med både enklare och mer krävande uppgifter samt praktiska övningar. Liselotte Ohlson har undervisat i idrott och hälsa samt i psykologi. Förutom erfarenheterna från skolan har hon dessutom arbetat med både nationella och internationella projekt med anknytning till hälsa: vård och omsorg, sociala frågor, idrott, sex och samlevnad samt ledarutbildning.

Best.nr 47-08013-7 Tryck.nr 47-08013-7


9789147080137