Support
vandring genom evangelierna visar Caroline Krook hur de bibliska personerna kan beröra oss och vår egen livshistoria, betydligt närmare än vi kanske tror. Mötesplatser berättar om de människor som på olika sätt förändrades av Jesus. Jungfru Maria, kvinnan vid Sykars brunn, Sackaios, aposteln Johannes och många fler. Personerna placeras in i kyrkoåret och i en kulturell och historisk kontext. Insprängda i porträtten finns Caroline Krooks finstämda andakter – mötesplatser – som blir till spännande samtal mellan läsare och bibeltext.
ISBN 978-91-526-3519-3
9
789152 635193
verbum
caroline krook
Efter mer än 40 års tjänstgöring gick Caroline Krook i pension 2009 efter att ha varit församlingspräst och fängelsepräst i Lunds stift, domprost och biskop i Stockholms stift. Möten med människor i själavård och undervisning har alltid intresserat henne, både det talade och det skrivna ordet har varit självklara redskap för henne. Nu bjuder hon in läsaren till sina mötesplatser. Platser där tid och rum inte längre har någon betydelse.
mötesplatser
nyma gestalter som levde för länge sedan. I en personlig
mötesplatser
m
människorna vi möter i Bibeln är mycket mer än ano-
verbum
caroline krook
Omslagets framsida visar den tionde och sista keramiska reliefen i sviten Via Dolorosa (1972), skapad av konstnären Stig Carlsson och skänkt till Sankt Hans kyrka i Lunds stift av församlingens medlemmar. Tavlan visar Maria Magdalena. Likt en projektor visar hon på allt det underbara, det stora och fantastiska som ändå finns kvar, som skett och kan ske genom kärlekens evangelium.
Innehåll TILL ATT BÖRJA MED . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 ADVENTSTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Johannes döparen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Maria – Herrens moder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
JULTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Ett julspel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
TIDEN EFTER JUL – TRETTONDAGSTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Josef från Nasaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Ägaren till fikonträdet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Kvinnan vid Sykars brunn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Den lame mannen vid fårdammen i Betesda . . . . . . . . . . . . . . . . .
46 51 52 59
FASTETIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Kvinnan med balsamflaskan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Den kanaaneiska kvinnan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 En kvinna med blödningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69
Passionstiden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 Rådsherrarna Nikodemus och Josef från Arimataia . . . . . . . . . . . 72 Stilla veckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Lasaros av Betania . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 Skärtorsdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5
Mötesplatser C Krook inl.indd 5
2012-07-02 13.07
Långfredagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Via Dolorosa – Smärtornas väg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 PÅSK- OCH PINGSTTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 Maria Magdalena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93
TREFALDIGHETSTIDEN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 Tolv lärjungar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 Aposteln Andreas och aposteln Filippos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 Aposteln Petrus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 Aposteln Jakob, Sebedaios son . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Aposteln Johannes, Sebedaios son . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 Sebedaios söners mamma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Aposteln Tomas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 Aposteln Judas Iskariot och Aposteln Mattias . . . . . . . . . . . . . . 148 Aposteln Matteus och Simon Seloten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 154 Övriga apostlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 Marta och Maria i Betania, Lasaros systrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 160 Kvinnan man ville stena . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164 En ung man som ägde mycket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 En förlamad man . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 En fattig änka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 172 Tullmannen Sackaios i Jeriko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173
ALLHELGONATIDEN OCH TIDEN VID KYRKOÅRETS SLUT . . 177 Domssöndagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 180 Fyra evangelister – fyra olika vittnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 TILL SIST . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 6
Mötesplatser C Krook inl.indd 6
2012-07-02 13.07
Adventstiden
i den mörkaste tiden på året tänder vi ljus. I fönstren brinner sjuarmade ljusstakar, på köksborden står ljusstakar med fyra ljus, över gator och gränder och runt skyltfönster tänds tusentals ljusdioder. Allt är en förberedelse för julen. Ordet advent betyder ankomst och det är naturligtvis Kristi ankomst det handlar om, hans födelse på jorden av en jordisk kvinna på en bestämd jordisk plats. Han föds inte som tanke eller idé utan som människa. I kyrkan bekänner vi honom som sann Gud och sann människa. De fyra ljusen i adventsstaken betecknar de fyra adventssöndagarna före jul, förberedelsetiden. Kyrkans år börjar med den första söndagen i advent. Det är en festdag då Jesus hyllas som konung, då han rider in i Jerusalem på en åsna. Vi sjunger kungssången för att hylla honom, Hosianna, Davids son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn. I kyrkans år har det funnits två perioder av eftertanke, bot och bättring, fastetid. Det har varit tiden före jul och tiden före påsk. Nu är väl adventstiden snarare julfrossa än julfasta, även om jag tror att många längtar efter ett annat sätt att leva, ett 10
Mötesplatser C Krook inl.indd 10
2012-07-02 13.07
enklare. Skillnaderna mellan rika och fattiga blir påtaglig under advent och vi längtar efter att en utjämning ska ske. Och vem är rik och vad är fattigdom? Adventstiden handlar både om Jesu ankomst på en jordisk plats, men också om hans ankomst vid tidens slut och hans ankomst varje dag i en människas hjärta. Det är en beredelsetid och en glädjens tid, vi förväntar glädje. Två gestalter präglar adventstiden i kyrkans år. Det är Johannes döparen och Maria, Herrens moder.
JOHANNES DÖPAREN I norra delen av Lund ligger Sankt Hans kyrka som invigdes 1971. Jag tjänstgjorde där under kyrkans första decennium. Ett av de första uppdrag jag fick var att lämna ett förslag till inskription på kyrkklockorna som höll på att gjutas. Traditionen sa att det funnits en källa som kallades Sankt Hans källa i närheten av kyrkan. Sankt Hans är det danska namnet på den gestalt vi kallar Johannes döparen. Den stora kyrkklockan föreslog jag skulle kallas Johannesklockan med inskriptionen: Johannes döparen säger ”Mitt ibland er står en som ni inte känner”. Han har något viktigt att berätta. Då som nu. Johannes döparen kallas i kristen tradition den siste profeten eller den Högstes profet, en som pekar mot den kommande Frälsaren. Han var prästson, son till Sakarias och Elisabet. Evangelierna berättar förhållandevis mycket om honom. Elisabet och Maria, Jesu mor, var släkt. Det berättas i bibeln att Maria gav sig iväg till sin äldre släkting när hon förstod att hon var gravid. Maria var en bli11
Mötesplatser C Krook inl.indd 11
2012-07-02 13.07
vande tonårsmamma som borde hunnit med vigselakten först och den andra var en grånad prästfru som passerat menopaus. Mot alla mänskliga beräkningar hade Elisabet blivit gravid och sonen fick namnet Johannes. Sakarias glädje uttrycks i en lovsång och hör till de texter som dagligen läses i klostertraditionen, liksom Marias lovsång då hon möter Elisabet. Dessa lovsånger finns i Lukasevangeliets första kapitel. Johannes var upprörd över samhällets förfall, kungahusets förfall och enskilda människors likgiltighet. Kungen hade gift sig med sin halvbrors hustru. Johannes upplevde att människors kärlek kallnade och laglösheten tilltog. Han utförde reningsdop i floden Jordan, ett dop som innebar att man verkligen längtade efter syndernas förlåtelse och ville leva ett nytt och renare liv. Det var ett omvändelsedop. Johannes klädde sig enkelt och åt vad marken gav. Han pekade inte på sig själv utan på den vars sandalremmar han inte var värdig att knyta. Han citerade profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka. Varje klyfta skall fyllas, varje berg och höjd skall sänkas. Krokiga stigar skall rätas och steniga vägar jämnas. Och alla människor skall se Guds frälsning.
12
Mötesplatser C Krook inl.indd 12
2012-07-02 13.07
I Storkyrkan har jag väldigt många gånger lyssnat till Händels Messias och jag hör musiken inom mig: Every valley shall be exalted and every mountain and hill made low, the crooked straight and the rough places plain. Musiken och den engelska texten förstärker de bibelcitat jag hört så många gånger. Det ska ske en utjämning! Fram till Jesu krubba är det slät mark, i hans namn skall det inte längre finnas några skillnader på människor, inte hög eller låg, rik eller fattig, kvinna eller man, kung eller slav. Johannes predikan berörde människor, de kom ut i stora skaror och lyssnade till hans stränga ord. Redan är yxan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt skall huggas bort och kastas i elden. Människorna frågade oroligt vad de skulle ta sig till och han svarade mycket enkelt att den som har två skjortor ska ge bort den ena till den som inte har någon skjorta alls och den som har bröd ska göra likadant. Ett sådant budskap går det aldrig att säga att man inte förstår, att det är för ordrikt eller för komplicerat. Det är ett budskap som det inte går att komma undan. Jesus kom ut i öknen och ville också döpas av Johannes, men Johannes ville inte döpa Jesus. Jesus behövde inte något dop till syndernas förlåtelse eller till omvändelse. Tvärtom säger Johannes om Jesus att han är Guds lamm som tar bort världens synd. Trots denna tvekan döps Jesus av Johannes och bibeln berättar om en öppen himmel och en duva som stannar över honom, som ett andligt tecken. Det kristna dopet sker alltid i vatten och med bön om Anden och i namn av den treenige guden, Fader, Son, Ande. Jesus 13
Mötesplatser C Krook inl.indd 13
2012-07-02 13.07
döpte inte någon själv. I början av hans verksamhet döpte dock hans lärjungar, men det handlade fortfarande om dopet till bot och bättring. Dop i kristen mening skedde först på den första pingstdagen efter Petrus predikan då församlingen utökades med omkring tre tusen personer. Om detta kan man läsa i Apostlagärningarnas två första kapitel. Johannes dog en förskräcklig död. Herodes Antipas som regerade i Galileen hade låtit fängsla Johannes i irritation över hans utfall mot hans trassliga äktenskapliga affärer och giftermål med sin halvbror Filippus hustru Herodias. Herodes Antipas ville egentligen döda honom men vågade inte för folket som beundrade Johannes. Vid en födelsedagsfest dansade Herodias dotter Salome för honom så behagfullt att han lovade att ge styvdottern vad hon än önskade sig. På uppmaning av sin mor bad hon om Johannes döparens huvud på ett fat. Kungen ville för skam skull inte ta tillbaka sitt löfte utan lät halshugga Johannes och hans huvud bars in på ett fat.
Johannes döparen i konst och litteratur Johannes är lätt att känna igen i konsten. I ortodoxa kyrkors skärmvägg framför altaret, ikonostasen, finns alltid Johannes döparen och Maria, de två som står vid porten till julen. Ett underbart och ofta återkommande motiv i konsten är Marias och Elisabets möte i Juda bergsbygd. De båda kvinnorna vänder sig mot varandra i en varm omfamning. Scenen brukar kallas visitatio. De båda små kusinerna Jesus och Johannes avbildas ofta i lek med varandra och med mödrarna en bit ifrån. Man känner igen bar14
Mötesplatser C Krook inl.indd 14
2012-07-02 13.07
net Johannes på att han pekar eller bär på ett litet lamm. När han avbildas som vuxen är det ofta med en flagga med ett lamm. Ibland avbildas han senig och klädd i kamelhårsmantel. Själva dopscenen med Johannes stående i floden Jordan när Jesus döps är vanlig. Duvan finns alltid med på något sätt. Den hemska scenen med hans huvud på ett fat har naturligtvis inspirerat konstnärer inte minst under barockens svulstiga stilideal. Legenden berättar att huvudet och fatet begravdes av en kvinna på Olivberget och återfanns av en munk när man skulle bygga en kyrka där. Under medeltiden bar man på Johannes dödsdag den 29 augusti runt ett fat för att gudstjänstdeltagarna skulle kunna kyssa det och anropa helgonet om hjälp mot huvud- och halssjukdomar. På en del bilder har Johannes döparen ett sår vid vänstra ögonbrynet. Legenden berättar att Herodias, sedan hon i sin tur tagit emot fatet med hans huvud, stack en hårnål i hans tunga. Den tunga som fördömt hennes synd. Samtidigt högg hon en kniv i hans panna. Ända sedan urpremiären i Dresden 1905 har Richard Strauss opera Salome haft en aura av skandalsuccé omkring sig. Oscar Wilde som skrivit texten beskriver en flicka som i sitt tonårsuppror vill bort från den depraverade värld hon befinner sig i och till slut begär sin fars liv. Sparsmakad litteratur är Pär Lagerkvists roman Mariamne (1967). Det är en roman om despoti och kärlek. Mariamne var Herodes den stores andra hustru. Han låter döda både henne och deras gemensamma barn. Herodes båda äldsta söner gifter sig i tur och ordning med Herodias. Det är Herodias dotter Salome som begär Johannes döparens huvud på ett fat. 15
Mötesplatser C Krook inl.indd 15
2012-07-02 13.07
Johannes döparen i kyrkans år Den första söndagen i advent är en stor kyrkogångsdag i den svenska traditionen och många sjunger med glädje ”Bereden väg för Herren! Berg, sjunken, djup, stån opp!” (Sv Ps 103). Psalmens ord knyter an till Johannes döparen. Tredje söndagen i advent handlar om Johannes döparen som den som banar väg, bereder väg för Jesus. Första söndagen efter trettondedagen handlar om när Jesus döps av Johannes i floden Jordan. Söndagen efter midsommardagen är Johannes döparens dag i kyrkans år. Den 24 juni räknas som hans födelsedag. Eftersom man tänkte sig att Johannes var ett halvår äldre än Jesus firas hans födelsedag vid midsommartid i våra kyrkor, numera söndagen efter midsommardagen, tidigare själva midsommardagen. I Danmark och Norge kallas midsommarafton för Sankt Hans afton och på kvällen tänder man Sankt Hans-bålen. Johannes döparens födelsedag har firats ända sedan 300- eller 400-talen.
Johannes döparen i bibel och psalmbok Det finns mycket att läsa i bibeln om Johannes döparen: Födelse (Lukasevangeliet 1:5 f) Som förkunnare (Matteusevangeliet 3:1 f) När han döper Jesus (Matteusevangeliet 3:13 f, Markusevangeliet 1:9 f, Lukasevangeliet 3:21 f) Bereder vägen för Jesus (Johannesevangeliet 1:15 f) Kallas av Jesus för Elia (Matteusevangeliet 11:14) Sista vittnesbörd (Johannesevangeliet 3:22–4:3) Fängelsevistelse och halshuggning (Matteusevangeliet 14:3 f) 16
Mötesplatser C Krook inl.indd 16
2012-07-02 13.07
Sänder bud till Jesus (Matteusevangeliet 11:2 f) Jesu syn på Johannes (Lukasevangeliet 7:24 f) Psalm 426, Hör du rösten? Ser du mannen? är en psalm som handlar om Johannes döparen skriven av Kurt Sundén 1970.
Jag talar med Johannes Vad skulle du säga till oss, Johannes? Skulle du tala om vår vapenexport som är störst i hela världen i förhållande till vår folkmängd? Skulle du måla upp för oss vad våra klusterbomber tillverkade i Sverige ställer till med, hur de skadar barn och bönder? Eller skulle du mest oroa dig över vårt slöseri med jordens resurser? Hur skall det gå för isbjörnarna? Det är så mycket vi vet, men ändå inte bryr oss om. Du skulle påminna oss. Kanske skulle du rikta hårda ord mot både kung och politiker, bankdirektörer och omvårdnadschefer. Vad skulle du säga till mig? Jag tror jag anar det. Du skulle tala om mitt ansvar och påminna mig om att inte bekymra mig över andras brister utan räta upp mitt eget sätt att leva.
M
17
Mötesplatser C Krook inl.indd 17
2012-07-02 13.07
Det finns mycket jag kan göra. Du ger mig hopp, hopp om att kunna ändra mig.
MARIA – HERRENS MODER Älskad, sönderälskad, avvisad, bortkastad, återfunnen. När jag tänker på Maria tänker jag ungefär så här: Innan Maria födde sitt första barn hade hon en fantastisk och genomgripande upplevelse. En ängel gick genom rummet. Hon förstod att hon var gravid och hon förstod att det barn hon skulle föda var utvalt till en alldeles speciell uppgift i världen. Till att börja med delade hon inte den upplevelsen med någon annan än en annan kvinna som hon talade i förtrolighet med, Elisabet, Johannes döparens mor. Säkert fanns det ändå en hel del som hon bar som en hemlighet i sitt hjärta. Somliga upplevelser i livet varken kan eller skall man dela med sig av. Då kan det hända att de går sönder, försvinner, blir för vardagliga. Hon födde barnet under obekväma omständigheter, borta från sitt eget hem. Så tror jag att hon började hoppas att hennes son skulle bli den Messias som hela folket otåligt väntade på och längtade efter. En Messias som skulle vara en stark politisk och religiös, kraftfull ledare som skulle kunna samla det judiska folket och driva ut ockupationsmakten, romarna. Maria fick svårt att acceptera den väg Jesus valde. Barnen går sina egna vägar, föräldrarnas egendom blir de ald18
Mötesplatser C Krook inl.indd 18
2012-07-02 13.07
rig och sällan uppfyller de föräldrarnas på förhand uppgjorda planer och förväntningar. En gång kom Maria och Jesu syskon för att hämta hem Jesus. Naturligtvis av omtanke, för att skydda honom. Han är inte riktigt klok, sa de. Han är från sina sinnen. Vid det tillfället gav Jesus den heliga familjekänslan en törn. Han pekar på lärjungarna och säger: ”Här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.” Maria finns också med vid korset och hon upplever en mors stora smärta att se sitt förstfödda barn dö. Hon finns med i den första församlingen. Vad Maria upplevt däremellan vet vi inte. När de hemska timmarna vid korset är över samlar några kvinnor ihop sig och veckan börjar igen. Livet måste gå vidare, trots smärta, sorg och vaknätter. Kvinnorna kommer till graven för att ordna det praktiska. Och livet går verkligen vidare! Maria lär vara världens vanligaste flicknamn i dess olika språkdräkter: Mary och Mirjam t ex. Den lutherska kyrkan har ett minst sagt ambivalent förhållande till jungfru Maria, men ett något stabilare till Maria, Herrens moder. När jag var ung fanns det ingen möjlighet att gå in i en av Svenska kyrkans kyrkor och tända ett ljus. Det var ”katolskt” därför att det oftast var framför helgonbilderna ljusentändes och möjligheten försvann i och med reformationen på 1500-talet. Men när seden återkom på 1970-talet var det som om vanan och behovet aldrig varit möjligt att utplåna. Martin Luthers och Olaus Petris och de andra reformatorernas inställning till Maria och helgonen var konsekvent. Gud allena är stor! 19
Mötesplatser C Krook inl.indd 19
2012-07-02 13.07
Och vi har ingenting annat att lita till än Guds nåd, framhöll man gång på gång. Varken Maria eller andra gudfruktiga föredömen har några extra förtjänster eller värdighet, inga överskjutande förtjänster (meritumtänkande), som kan komma oss vanliga syndare till del och uppväga något av det vi inte kunde eller förmådde. Vi ska förvisso ”ära” Maria och helgonen och försöka efterlikna dem i godhet, menade Luther. Den Mariadyrkan han såg i sin egen kyrka förkastade han. Han ansåg att den skymde Kristus. Visserligen handskades våra reformatorer varligt med mycket av Mariafromheten men på 1600-talet försvann de flesta helgon- och Mariabilder från altarskåpen. I Lunds domkyrka har jag själv varit med om att bära upp en medeltida Mariaskulptur från en undanskymd plats i kryptan till en plats nära högaltaret. Numera ligger där nästan alltid blommor, där finns tända ljus och människor från jordens alla hörn stannar ofta till en stund. Under upplysningstiden, med Carl von Linné i spetsen, försökte man rensa ut alla blomnamn med kristen anknytning, men namn som hade anknytning till antikens gudavärld fick vara kvar. Men folkfromheten utplånade inte namnen. Gullvivan är Marias nycklar och länge, länge fanns en urgammal ramsa som kanske till och med hade ett hedniskt ursprung ”Jungfru Maria, låna mig nycklarna dina att öppna mitt liv och föda mitt barn”. Man bäddade gärna en födande kvinnas säng med gulmåra, Marie sänghalm, vars starka doft ansågs både sövande och dövande. Liljekonvaljen kallades Vår frus tårar, daggkåpan var hennes kjol och kungsljuset hennes kyrkogångsljus. Den blå oansenliga blomman vi kallar jungfrulin var en förkort20
Mötesplatser C Krook inl.indd 20
2012-07-02 13.07
ning av Jungfru Marie linne. Jag tänker mig att mödrar länge, länge fortsatte att berätta för barnen om Marie sju sorger och hennes sju glädjeämnen, när de tillsammans räknade prickarna på nyckelpigan som landat på armen. Det betydde tur. Maria är med dig, sa man. I en kyrka i Skåne undrade man länge varför gamla kvinnor fortsatte att niga vid ett visst ställe i kyrkan. Så småningom hittade man en sedan länge övermålad Mariabild, trots att man glömt bilden fanns seden av en knixande nigning kvar i flera hundra år. Vissa gamla Mariadagar har länge funnits kvar i vår almanacka, men i och med nya och moderna namnlängder har denna anknytning till viss del försvunnit. I katolsk tradition firar man Marias födelsedag den 8 september. Namnet Alma denna dag betyder den milda. Dagen efter Augusta, drottning, är numera Anita och Anette. Om hon föddes den 8 september så avlades hon nio månader tidigare, alltså 8 december och denna dags namn, Virginia, betyder ”den jungfruliga”. Dagen efter, den 9 december, är hennes mors dag, Annadagen. Vi lägger ju ingen lutfisk i blöt längre men min mors och mormors generation visste att man skulle göra det denna dag. Bondepraktikan blev också en undervisning om helgondagar. Många känner nog igen orden ”Marias obefläckade avlelse” och tror att det handlar om Jesu födelse utan mans medverkan, men det handlar om Marias egen tillkomst. För att kunna föda Kristus, Guds son, tänkte man sig att hon själv måste vara helt ren, född helig och felfri. Bara så kunde hon vara gudaföderska. Den 21 november har Helga namnsdag. Ända fram till 1701 stod det ”Marie offers dag” jämsides med namnet Helga, den dag då 21
Mötesplatser C Krook inl.indd 21
2012-07-02 13.07
Maria ansågs ha burits fram i templet. Den 2 juli hette fram till 1901 ”Marie besökelse” och syftar på Elisabet och Marias möte när båda var gravida. Namnsdagen är fortfarande Rosa och rosen är Marias blomma framför andra.
Maria i konst och litteratur I den medeltida konsten finns en mängd framställningar av Maria med sitt lilla barn i famnen där hon själv sitter i sin egen mammas knä. Anna själv tredje brukar en sådan grupp kallas. Teologiskt uttrycker bilden det teologiska sambandet mellan Jesu födelse och Marias födelse, men det är också en bild av hur tre generationer ger varandra ömhet och behöver varandra. Det framstår som gudomligt för mig – och vanligt. Teologer har ofta krånglat till det som kunnat vara så enkelt. Den vackra, fulländade rosen var ofta en symbolbild för Maria själv och många folkvisor och hymner från medeltiden beskriver henne som en ros. Jag vet en så dejelig ros är vit som liljeblad när jag på henne tänker så görs mitt hjärta glad. Från slutet av medeltiden framställs Maria ofta som rosenkrans madonna. Hon står på en månskära med Jesusbarnet på armen, omgiven av en krans av rosor. Hon hyllas av knäböjande grupper av människor, både fattiga och påvar och kejsare. Rosenkrans är ett annat namn för radband som används inom katolska kyrkan. Bru22
Mötesplatser C Krook inl.indd 22
2012-07-02 13.07
ket att be böner efter radband är en mycket gammal sed i många religioner, såväl bland muslimer, tibetanska munkar och nu även i Svenska kyrkan genom Martin Lönnebos introduktion av en krans med Livets pärlor, Frälsarkransen. Den vilda rosen, nyponblomman, har fem kronblad, ibland symboliserade de Marias namn men även Jesu fem sår. Den heliga Birgitta lät bladen också symbolisera Marias dygder: ärbarhet, barmhärtighet, mildhet, skönhet och gudomlig glädje. I Birgittasystrarnas huvuddok finns de fem röda märkena. Madonnaliljan, den vitaste av alla liljor, är oskuldens blomma och därför finns den nästan alltid med i framställningar av bebådelsen. Har liljekvisten tre blomkalkar syftar det på hennes renhet och oskuld före, under och efter Jesu födelse. Det religiösa symbolspråket utvecklades under medeltiden och framåt. Om flera blommor finns på samma målning är de ofta sju till antalet. Det heliga talet förknippades med den heliga Jungfrun. När konstnären vill framhålla hennes ödmjukhet målar han violer, vill han framhäva henne som den mäktiga himladrottningen sätter han dit blå irisblommor. Skyddsmantelmadonnan är en medeltida bild, men det finns också nutida skyddsmantelmadonnor, framförallt skulpturer av Lena Lervik. Maria håller ut sin stora mantel och omsluter alla männi skor. Pietá är en bild av en moders stora sorg när hon har sitt döda barn i knät. Den mest kända pietágruppen är förmodligen den som finns i Peterskyrkan i Rom av Michelangelo.
23
Mötesplatser C Krook inl.indd 23
2012-07-02 13.07
Efter reformationen försvann en mängd helgonbilder från våra svenska kyrkor. Skulpturer bars upp på vinden och altarskåp togs bort och ersattes av nya bilder. Lunds domkyrkas stora altarskåp har som huvudmotiv Marie kröning, ett motiv som inte var gångbart efter reformationen. Skåne var ju danskt vid tiden för reformationen och där var man inte lika sträng med att förändra kyrkorna. Vissa fattiga församlingar hade inte råd att skaffa nya skulpturer och de gamla målningarna ansågs omoderna, gömdes undan, kanske på vinden och räddades på så sätt till vår tid. På Historiska museet i Stockholm finns en ansenlig samling av medeltida framställningar av Maria. Haaken Gulleson var verksam som skulptör och målare i Hälsingland på 1500-talet. Många rosenkindade madonnabilder finns bevarade från hans verkstad. Himladrottningen i Heda kyrka i Östergötland står inte längre på vinden. Skulpturen är från 1100-talets mitt. Verner von Heidenstam har diktat om henne i Nya dikter, 1915: Åtta hundra julenätter såg jag tända sina ljus. Barn, hör vad jag täljer! Konungar kysste min fot. Gömd sitter jag. Damm höljer mig. Bed mig ej om vad du har kärt, ej om guld och ej om namn. Gå, förnekare! Blott hos den som tror sker under. … Den har tro för vilken mycket är heligt. 24
Mötesplatser C Krook inl.indd 24
2012-07-02 13.07
Maria har varit en oerhörd inspirationskälla för konstnärer, diktare och tonsättare. Under medeltiden uppstod en rik legendbildning kring henne och i klostren frodades Mariamystik och Mariaerotik, inte minst genom den heliga Birgitta av Vadstenas uppenbarelser. Hon avbildades på väggar och tak i våra kyrkor, hon snidades i trä och höggs i sten. I altarskåpen framställdes händelser ur hennes liv. Hon blev den rena jungfrun, den unga bruden, den kärleksfulla modern, den sörjande modern … och till sist himmelens härskarinna.
Maria i kyrkans år Tre Mariadagar finns under kyrkans år i den lutherska kyrkan. Sedan 1983 firar vi åter fjärde söndagen i advent, söndagen före jul, som Herrens moders dag. Det var den första Mariadagen i kyrkan, långt innan några andra fanns. Katolska kyrkan firar Maria denna dag och de allra flesta lutherska och anglikanska kyrkor. (Precis som varje barns födelsedag också är mammans dag så är naturligtvis också juldagen, 25 december, en dag med Maria i centrum.) Den 2 februari, Kyndelsmässodagen, kallas också Marie kyrkogångsdag. Dagen lär ha sitt ursprung i en hednisk botgörarfest som firades med ljus och facklor men som kristnades på 300-talet. Den fyrtionde dagen efter Jesu födelse frambar Josef och Maria ett offer i templet i enlighet med föreskrifterna. Ända fram till förra sekelskiftet var dagen en vanlig kyrktagningsdag för kvinnor som fött barn. Från 1772 är dagen inte helgdag utan firas närmaste söndag. Den 25 mars, nio månader före jul, är Marie bebådelsedag och firas från och med 1952 närmaste söndag. 25
Mötesplatser C Krook inl.indd 25
2012-07-02 13.07
Det finns inga ”namnsdagar” i namnlängden från 2001 på kyndelsmässodagen 2 februari och Marie bebådelsedag 25 mars.
Maria i bibel och psalmbok Jag är glad över att ha fått uppleva Marias återkomst i vår luthers ka kyrka, både bildmässigt, förkunnelsemässigt och i våra psalmer. Ur körmusiken försvann hon aldrig. Texter som aldrig skulle förekomma i psalm eller förkunnelse har utan vidare kunnat sjungas av kören – ofta på latin. En av mina egna favoritpsalmer är Olov Hartmans Mariapsalm från 1964. Den har nummer 482 och heter Salig du och högt benådad. Hartman är en mästare på att uttrycka svårbegriplig teologi poetiskt. I psalmboken har vi en ofta sjungen och mäktig Mariahymn, 480, Var hälsad, Herrens moder. Texten är skriven av Bo Setterlind från en latinsk Salve Regina-hymn från 1687. Genom en mycket liten ändring av Bo Setterlinds ursprungliga text kunde psalmen godkännas av Svenska kyrkans högsta beslutande organ och få plats i vår psalmbok. Från början stod det ”Sjung till henne Herrens lov” men genom ändringen ”Sjung med henne Herren lov” uttrycker den sjungande församlingen inte tillbedjan till Maria utan enbart en tillbedjan till Kristus. En annan vers i psalmen som vållat viss osämja lyder: Du födde Ljuset i vårt liv, o Maria! / Din lydnad är vår förebild, o Maria! Den lydnad som det talas om i psalmen är den lydnad som innebär att gå in under Guds kallelse, utan att veta konsekvenserna av 26
Mötesplatser C Krook inl.indd 26
2012-07-02 13.07
det eller förhandla om villkoren. Maria sa: ”Ja, jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt.” Det finns feminister som omfattar Maria med någon form av hatkärlek. Ibland är hon feministers värsta fiende, den undergivna, den dyrkade som inte har någon egen vilja. Då ändrar man gärna versraden i psalmen och sjunger ”din styrka är vår förebild”. Det är först om hon blir en förebild för mod och framtidstro som feminister kan älska henne. Jag kallar mig själv gärna feminist men en förutsättning för att Maria skall kunna vara en förebild för mig är att hon var en vanlig flicka, född av vanliga föräldrar som själva fått barn på vanligt sätt. När man under tidig kristen tid accepterat det orimliga i att GUD föddes av en vanlig kvinna, passerade hennes blodiga sköte, fick man istället göra något alldeles särskilt av denna kvinna. Redan i evangelierna, hos Matteus och Lukas, finns berättelser om speciella och märkvärdiga händelser kring avlelse och födelse. Man tänkte sig att den som födde Gud måste vara helt ren själv. Själva dogmen om den heliga jungfruns obefläckade avlelse är sen, men tanken att Maria föddes utan arvsynd är en gammal tanke. Dogmen i den katolska kyrkan proklamerades 1854. Ännu senare är den katolska dogmen om Marie upptagelse, som innebär tron på att hon upptagits till himlen med kropp och själ. För många med katolsk eller ortodox tro är det svårt att tänka sig att Maria skulle haft ett normalt samliv med Josef. När det i evangelierna talas om Jesu bröder och systrar tolkar man detta som släktingar, kusiner eller barn till Josef i ett tidigare äktenskap. För en medeltida teolog var det bokstavligt talat otänkbart att Maria menstruerade som en vanlig kvinna, tvättade småbarnstvätt och levde samman med Josef. 27
Mötesplatser C Krook inl.indd 27
2012-07-02 13.07
Nej, hon var semper virgo, alltid jungfru. Hon var också coredemtrix, medfrälserska. Luther tog avstånd ifrån att hon skulle ha en förhärligande del av frälsningsverket. Det är Kristus och ingen annan som är frälsare, sa han med bestämdhet. Maria möter oss ofta i bibeln: Bebådelsen (Lukasevangeliet 1:26 f, Matteusevangeliet 1:18 f) På besök hos Elisabet (Lukasevangeliet 1:39 f) Hennes lovsång (Lukasevangeliet 1:46 f) Jesu födelse (Lukasevangeliet 2:1 f) När Jesus är 12 år (Lukasevangeliet 2:41 f) Vid bröllopet i Kana (Johannesevangeliet 2:1 f) Familjen oroar sig (Matteusevangeliet 12:46 f, Markusevangeliet 3:31 f, Lukasevangeliet 8:19 f) Vid Jesu kors (Johannesevangeliet 19:25 f) I den urkristna församlingen (Apostlagärningarna 1:12 f)
Jag talar med Maria Eviga moder, nu vill jag luta mitt huvud mot dig. Jag vill lägga mitt huvud i ditt knä och tala om allt det, som kvinnor överallt och i alla tider har talat med varandra om. Jag vill tala med dig på samma sätt som kvinnor gör på huk vid Ganges stränder, eller som de som möts vid brunnen,
M
28
Mötesplatser C Krook inl.indd 28
2012-07-02 13.07
eller på torgen eller på gatorna, på symötena, i frisersalongen, i höghuslägenheterna eller i villaträdgårdarna. Lågmält vill jag tala med dig om besvikelser och förhoppningar, om barnen – eller om barnlösheten. Om min oro och ängslan för världen, för mina kära och deras framtid. Jag vill tala med dig om ansvar, ömhet, trötthet, glädje. Och utan att avbryta mig lyssnar du stilla. Du som vet allt men lyssnar till mina ord som hörde du dem för första gången och när du lyssnar växer jag, jag mognar, blir vuxen. Jag blir kvinna. Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Du har blivit mor, Maria. Hur mår du, mamma? Var det svårt för dig, hade du en hand att krama? Fanns det mat och värme för er? Nu tänker jag på alla mödrar som föder under svåra förhållanden, i grottor, på stampade jordgolv eller i flyktinglägren. Jag ber om mod åt alla tonårsmödrar, 29
Mötesplatser C Krook inl.indd 29
2012-07-02 13.07
lindring för våldtagna och hopp åt förtvivlade. Gud, tack för alla människor i vår värld som arbetar för bättre villkor åt havande, födande och nyförlösta kvinnor. När åtta dagar hade gått och man skulle omskära pojken fick han namnet Jesus. Den man har gett ett namn har man ett förhållande till, ett ansvarstagande som inte upphör, inte äganderätt – bara kärleksrätt. Den man har gett ett namn finns för alltid i ens värld, är en del av den värld man själv är medveten om. Adam gav djuren namn, barnet tar in sin värld genom att benämna. Maria, när ditt barn på åttonde dagen fick sitt namn bekräftat visste du att han skulle vandra genom en farlig värld, men du visste inte att hans namn skulle bli porten till det liv som aldrig dör. Det är bra att man inte vet; framtid handlar om förtröstan, det förgångna om försoning och nuet om närvaro.
30
Mötesplatser C Krook inl.indd 30
2012-07-02 13.07
De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. Det är så lätt att gå förbi där man borde stanna. Om man verkligen vågar ”gå in i huset” kan något helt oväntat ske. Kanske ”huset” just nu är mitt eget jag och jag måste våga gå in i mig själv, huka mig i dörren och gå in i mörkret. Maria, ljuset från din sons krubba lyser också i mitt mörker, fördriver det mörka, men jag måste anstränga mig att hitta. Den enklaste vägen går förbi. Jag vill hitta fram, hitta till det väsentliga. Också när Jesus var tolv år gammal gick de dit upp som seden var vid högtiden. Då festen var över och de skulle hem igen, stannade pojken Jesus kvar i Jerusalem utan att föräldrarna visste om det. Maria, du frågar: Var är min son? Så frågar alla mödrar, och du delar din oro med alla mödrar i alla tider. Medan han ännu talade till folket kom hans mor och hans bröder. De stod utanför och ville tala med honom, och någon sade till honom: ”Din mor och dina bröder står där ute och vill tala med dig.” 31
Mötesplatser C Krook inl.indd 31
2012-07-02 13.07
När slutar en mor att oroa sig för sitt barn? Vad hjälper det att barnet sedan länge lämnat sina föräldrar och lever sitt eget liv? Maktlös och på avstånd kan hon bara se på, hon kan inte gripa in, hindra eller hjälpa. Det är ingen idé, smärtan efter att ha blivit avvisad finns kvar. Hennes barn har valt sin väg. Hon måste låta det ske, finnas kvar utan att komma för nära. En gång delade hon allt med barnet, nu står hon utanför med en oavbruten oro. Men vid Jesu kors stod hans mor. Maria, din son är död, ditt förstfödda barn, din smärtas, stolthets, oros och glädjes son. Han finns inte mer, hans kropp är stel och kall, bortom din förmåga att värma och trösta. En moder med sin döde son i famn! En ordlös smärta, en ensamhetens cirkel sluter sig kring henne. Innanför den kan ingen nå henne. Än dröjer det länge innan Maria förstår att hennes sons död betyder 32
Mötesplatser C Krook inl.indd 32
2012-07-02 13.07
att ingen längre behöver sörja som vore vi utan hopp. Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder. Den som sörjer vill vara ifred, bakom reglade dörrar. Det är lugnast så, ingen kan ändå förstå. Ändå kan orden ”gå bort ifrån mig” egentligen betyda ”kom nära, håll om mig”. Till sist måste någon laga mat och duka, göra upp eld och hämta vatten. Var det du, Maria? Det svåraste är bortvändheten, ensamheten trots röster och andras närvaro. Men när bordet dukades och ni bröt brödet och delade vinbägaren bröts ensamhetens mur. Ni var tillsammans och han som ni alla saknade var också där. Den första fysiska smärtan går över, sorgen som hindrar andningen och lägger sig som en sten över bröstet. Det lättar, det ljusnar. Sorgen och saknaden finns kvar men det finns också plats för glädjen. 33
Mötesplatser C Krook inl.indd 33
2012-07-02 13.07
Sorgen tar inte längre över hela livet, styr inte längre allt. Vad var det som hände, Maria, när saknaden efter hans fysiska närvaro istället blev trygghet, inte bara för dig utan för alla? Ditt barn är inte längre ditt, din son inte din, begränsad av din kärlek. Var det länge sedan han dog? Nu har tiden blivit betydelselös. För han finns all tid, alltid hos dig. Och hos oss alla andra. Nu och alltid och i all evighet. Maria, när kyrkan blev kyrka var du med. Den oförklarliga kraften gavs också åt dig och med den modet att hålla ut. Lovsången och glädjen blev er egendom, Ni höll samman – i jublande, uppriktig glädje.
34
Mötesplatser C Krook inl.indd 34
2012-07-02 13.07
