9789176789575

JOHANNA GRÖNBÄCK är statsvetare, filosofie master Lunds universitet och forskningsassistent.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

NILS KARLSON är docent, statsvetare och nationalekonom.

Han är författare till flera böcker om lönebildning och arbetsmarknad i Sverige och internationellt, välkänd föreläsare och VD för Ratio.

Ultima Ratio:

HENRIK MALM LINDBERG är fil dr. ekonom-historiker och arbetsmarknadsforskare samt lärare på AKPA, Stockholms universitet.

H. Malm Lindberg • N. Karlson • J. Grönbäck

KONFLIKTREGLERNA hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Samtidigt som dessa regler formar partsrelationer och kollektivavtalssystem är de inbäddade i ländernas politiska och historiska sammanhang. Hur skiljer sig då de svenska konfliktreglerna från dem i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige?

I boken jämförs konfliktreglernas utformning, til�lämpning och förändring i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige.

Titeln, ultima ratio, syftar på en princip som innebär att alla andra rimliga åtgärder ska prövas innan man tillgriper stridsmedel. Ultima ratio, proportionalitet och fair play är exempel på rättsprinciper som innebär ett slags överdriftsförbud. De finns i olika former i de undersökta länderna, men har ännu begränsat genomslag i svensk rätt.

Ett viktigt drag är Europarättens växande betydelse. ­ I vissa fall har den, som i Lavalmålet, begränsat konflikt­ rätten, i andra fall vidgat den. Här redovisas också den spänning som finns mellan internationella och nationella rättsordningar, vilket i sin tur accentueras av globaliseringen.

Boken riktar sig såväl till studerande på universitet och högskolor som till praktiker och parter som vill få kunskap om konfliktreglernas utformning.

Författarna är alla verksamma vid Forskningsinstitutet Ratio.

Henrik Malm Lindberg Nils Karlson Johanna Grönbäck

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

ISBN 978-91-7678-957-5

Sv_konfliktregler_int_pers_hela.3_förfPres.indd 1

2015-11-06 10:52

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv Henrik Malm Lindberg, Nils Karlson och Johanna GrÜnbäck

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2015 Upplaga 1:1 ISBN 978-91-7678-957-5 Produktion: eddy.se ab, Visby 2015 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Tfn: 018-65 03 30, fax: 018-69 30 99 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Holmbergs i Malmö, 2015

Innehållsförteckning FÖRORD 5 FÖRKORTNINGAR 15 1 INLEDNING 19

1.1 Inledning och syfte 19 1.2 En första översikt 21 1.3 Material och metod 28 1.3.1 Val av fall 28 1.3.2 Underlag och intervjuer 29 1.3.3 Hur stor är jämförbarheten? 30 1.4 Definitioner och begrepp 31 1.4.1 Vad betyder begreppen? 31 1.5 Kollektivavtalssystem och ramvillkor för strejk­ reglerna 34 2 DANMARK 37

2.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 37 2.2 Konfliktreglernas legala status 40 2.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 40 2.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 41 2.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 43 2.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 44 2.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 45 2.2.6 Begränsningar i konflikträtten 46 Krav på proportionalitet eller liknande? 46

7

Begränsningar för vissa grupper 48 Hur ser lockouträtten ut? 49 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 49

2.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 49 2.2.8 Hur fungerar medling? 50 2.2.9 Övrigt 51 2.3 Konfliktreglerna i praktiken 51 2.3.1 Konfliktfrekvens 51 2.3.2 Konfliktmönster 52 2.4 Förändringar av konfliktreglerna 53 2.4.1 Läget för de danska konfliktreglerna 53 2.4.2 Vilka förändringar har skett? 54 2.5 Sammanfattning 56 3 NORGE 57

3.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 57 3.2 Konfliktreglernas legala status 59 3.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 59 3.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 60 3.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 64 3.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 65 3.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 65 3.2.6 Begränsningar i konflikträtten 66 Krav på proportionalitet eller liknande? 66 Begränsningar för vissa grupper 67 Hur ser lockouträtten ut? 68 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 68

3.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 68 3.2.8 Hur fungerar medling? 69 3.2.9 Övrigt 70 8

3.3 Konfliktreglerna i praktiken 71 3.3.1 Konfliktfrekvens 71 3.3.2 Konfliktmönster 72 3.4 Förändringar av konfliktreglerna 72 3.4.1 Läget för de norska konfliktreglerna 72 3.4.2 Vilka förändringar har skett? 73 3.5 Sammanfattning 73 4 FINLAND 75

4.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 75 4.2 Konfliktreglernas legala status 77 4.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 77 4.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 78 4.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 80 4.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 80 4.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 81 4.2.6 Begränsningar i konflikträtten 81 Krav på proportionalitet eller liknande? 81 Begränsningar för vissa grupper 82 Hur ser lockouträtten ut? 83 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 83

4.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 83 4.2.8 Hur fungerar medling? 84 4.2.9 Övrigt 84 4.3 Konfliktreglerna i praktiken 85 4.3.1 Konfliktfrekvens 85 4.3.2 Konfliktmönster 85 4.4 Förändringar av konfliktreglerna 86 4.4.1 Läget för de finska konfliktreglerna 86 4.4.2 Vilka förändringar har skett? 86 4.5 Sammanfattning 88 9

5 TYSKLAND 89

5.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 89 5.2 Konfliktreglernas legala status 92 5.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 92 5.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 93 5.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 96 5.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 96 5.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 97 5.2.6 Begränsningar i konflikträtten 98 Krav på proportionalitet eller liknande? 98 Begränsningar för vissa grupper 99 Hur ser lockouträtten ut? 100 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 100

5.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 101 5.2.8 Hur fungerar medling? 102 5.2.9 Övrigt 102 5.3 Konfliktreglerna i praktiken 103 5.3.1 Konfliktfrekvens 103 5.3.2 Konfliktmönster 104 5.4 Förändringar av konfliktreglerna 105 5.4.1 Läget för de tyska konfliktreglerna 105 5.4.2 Vilka förändringar har skett? 105 5.5 Sammanfattning 106 6 NEDERLÄNDERNA 108

6.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 108 6.2 Konfliktreglernas legala status 111 6.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 111 6.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 112 6.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 113 6.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 114 10

6.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 114 6.2.6 Begränsningar i konflikträtten 115 Krav på proportionalitet eller liknande? 115 Begränsningar för vissa grupper? 115 Hur ser lockouträtten ut? 116 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 116

6.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 116 6.2.8 Hur fungerar medling? 117 6.2.9 Övrigt 117 6.3 Konfliktreglerna i praktiken 118 6.3.1 Konfliktfrekvens 118 6.3.2 Konfliktmönster 119 6.4 Förändringar av konfliktreglerna 120 6.4.1 Läget för de nederländska konfliktreglerna 120 6.4.2 Vilka förändringar har skett? 120 6.5 Sammanfattning 121 7 STORBRITANNIEN 122

7.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 122 7.2 Konfliktreglernas legala status 125 7.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 125 7.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 126 7.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 128 7.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 129 7.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 130 7.2.6 Begränsningar i konflikträtten 130 Krav på proportionalitet eller liknande? 130 Begränsningar för vissa grupper 131 Hur ser lockouträtten ut? 131

11

Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 131

7.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 132 7.2.8 Hur fungerar medling? 132 7.2.9 Övrigt 133 7.3 Konfliktreglerna i praktiken 134 7.3.1 Konfliktfrekvens 134 7.3.2 Konfliktmönster 135 7.4 Förändringar av konfliktreglerna 135 7.4.1 Läget för de brittiska konfliktreglerna 135 7.4.2 Vilka förändringar har skett? 136 7.5 Sammanfattning 138 8 SYDEUROPA 139

8.1 8.2 8.3 8.4

Kort om arbetsmarknadsmodellen 139 Konfliktreglernas legala status och tillämpning 140 Konfliktreglerna i praktiken 142 Förändringar av konfliktreglerna 143

9 SVERIGE 144

9.1 Kort om arbetsmarknadsmodellen 144 9.2 Konfliktreglernas legala status 147 9.2.1 Var regleras konfliktreglerna? 147 9.2.2 Hur är konfliktreglerna utformade? 148 9.2.3 Domstolarnas roll vid arbetstvister 150 9.2.4 Hur är reglerna om varsel utformade? 151 9.2.5 Hur är reglerna för sympatiåtgärder ut­formade? 152 9.2.6 Begränsningar i konflikträtten 153 Krav på proportionalitet eller liknande? 154 Begränsningar för vissa grupper 154 Hur ser lockouträtten ut? 155 Medlemsomröstningar, behövs de och hur går de till? 155

12

9.2.7 Sanktioner vid otillåtna stridsmedel 155 9.2.8 Hur fungerar medling? 156 9.2.9 Övrigt 157 9.3 Konfliktreglerna i praktiken 158 9.3.1 Konfliktfrekvens 158 9.3.2 Konfliktmönster 158 9.4 Förändringar av konfliktreglerna 159 9.4.1 Läget för konfliktreglerna 159 9.4.2 Vilka förändringar har skett? 159 9.5 Sammanfattning 161 10 JÄMFÖRANDE ANALYS 162

10.1 Utgångspunkter och gemensamma drag 162 10.2 Fallande konfliktnivåer 164 10.3 Stor variation i konfliktreglernas legala status 166 10.4 Inskränkningar i konflikträtten 168 10.5 Domstolarna och konfliktreglernas praxis 173 10.6 Europarättens ökade betydelse 175 11 LÄRDOMAR FÖR SVERIGE 178

11.1 De svenska konfliktreglerna i internationellt perspektiv 179 11.2 Normhierarkin och kollektivavtalens roll i Sverige 181 11.3 Fallande konfliktnivåer även i Sverige, men viss oro under ytan 183 11.4 Grundläggande rättsprinciper tar sig in i svensk konflikträtt 184 11.5 Varthän är vi på väg? 186 REFERENSER 188 APPENDIX 214 SAKREGISTER 222

13

JOHANNA GRÖNBÄCK är statsvetare, filosofie master Lunds universitet och forskningsassistent.

Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

NILS KARLSON är docent, statsvetare och nationalekonom.

Han är författare till flera böcker om lönebildning och arbetsmarknad i Sverige och internationellt, välkänd föreläsare och VD för Ratio.

Ultima Ratio:

HENRIK MALM LINDBERG är fil dr. ekonom-historiker och arbetsmarknadsforskare samt lärare på AKPA, Stockholms universitet.

H. Malm Lindberg • N. Karlson • J. Grönbäck

KONFLIKTREGLERNA hör till arbetsmarknadens viktigaste spelregler. Samtidigt som dessa regler formar partsrelationer och kollektivavtalssystem är de inbäddade i ländernas politiska och historiska sammanhang. Hur skiljer sig då de svenska konfliktreglerna från dem i våra viktigaste konkurrentländer? Finns lärdomar för Sverige?

I boken jämförs konfliktreglernas utformning, til�lämpning och förändring i Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och Sverige.

Titeln, ultima ratio, syftar på en princip som innebär att alla andra rimliga åtgärder ska prövas innan man tillgriper stridsmedel. Ultima ratio, proportionalitet och fair play är exempel på rättsprinciper som innebär ett slags överdriftsförbud. De finns i olika former i de undersökta länderna, men har ännu begränsat genomslag i svensk rätt.

Ett viktigt drag är Europarättens växande betydelse. ­ I vissa fall har den, som i Lavalmålet, begränsat konflikt­ rätten, i andra fall vidgat den. Här redovisas också den spänning som finns mellan internationella och nationella rättsordningar, vilket i sin tur accentueras av globaliseringen.

Boken riktar sig såväl till studerande på universitet och högskolor som till praktiker och parter som vill få kunskap om konfliktreglernas utformning.

Författarna är alla verksamma vid Forskningsinstitutet Ratio.

Henrik Malm Lindberg Nils Karlson Johanna Grönbäck

Ultima Ratio: Svenska konfliktregler i ett internationellt perspektiv

ISBN 978-91-7678-957-5

Sv_konfliktregler_int_pers_hela.3_förfPres.indd 1

2015-11-06 10:52