9789144122182

HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling Teknik, samhälle och livskvalitet

H å k a n Gu l l i k s s on U l f Hol mgr e n

Tredje upplagan OCH LIVSKVALITET TEKNIK, SAMHÄLLE

HÅKAN GULLIKSSON ULF HOLMGREN

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bok­utgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 35742 ISBN 978-91-44-12218-2 Upplaga 3:1 © Författarna och Studentlitteratur 2011, 2018 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Signalera Omslagsbild: Sun God/Shutterstock.com Printed by Dimograf, Poland 2018

INNEHÅLL

Förord 7 1 Det hållbara samhället – en översikt 11

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 1.9 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14

Begreppet hållbarhet 13 Modellering av grundläggande förlopp 16 Vad säger skräckvisionerna? 18 Några goda nyheter 21 En (kort) historia om hållbarhet 23 Systemtänkande och kritiskt tänkande 30 Mätning 33 Riskanalys 34 Vad gör politikerna? 36 Vad gör ingenjörerna? 37 Vad tror du om hållbarhet? 38 Vad säger boken om hållbarhet? 39 Tankelekar 40 Första slutsatsen 41

2 Jag och livskvalitet 43

2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10

Vi lever våra liv 43 Livskvalitet 44 Behov 45 Lycka och lyckoforskning 47 Hur står det till med lyckan ute i världen? 48 Attityd, tro, beteende, etik, moral och norm 50 Jaget 54 Vår personliga moderna världsbild 61 Vår egen berättelse – upplevelser 75 Kan vi bli lyckligare? 83

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

3

Innehåll

2.11 2.12 2.13 2.14

Det goda, meningsfulla livet 85 Tankenötter 89 Din världsbild 90 En världsbild 90

3 Socialt hållbart 91

3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 3.9 3.10 3.11 3.12 3.13 3.14

Social hållbarhet 92 Vad är fullständigt ohållbart? 93 Den sociala dimensionen 94 Vår moderna världsbild 97 Global social hållbarhet 101 Nationell social hållbarhet 102 Politik och demokrati 103 Välfärd 120 Framsteg 129 Vad säger psykologerna och sociologerna? 130 Våra berättelser och deras medier 136 Uppgifter att fundera över 139 Din sociala världsbild 140 Grupplösningar 141

4 Ekologiskt hållbart 143

4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 4.8 4.9 4.10

Livet på jorden – den stora berättelsen 144 Ekologi 146 Ekologiska problem – historien 154 Ekologiska problem – en översikt 156 Nationellt miljöarbete – miljöbalken, miljökvalitetsmål och indikatorer 175 Ekologisk hållbarhet 177 Att vara ekologisk 186 Frågor att fundera på 192 Din ekologiska världsbild 193 Paniklösningar 196

5 Ekonomiskt hållbart 197

5.1 5.2 5.3 4

Vad är ekonomisk hållbarhet? 199 Vad är marknadsekonomi? 201 Balans mellan utbud och efterfrågan 205

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Innehåll

5.4 5.5 5.6 5.7 5.8 5.9 5.10 5.11 5.12 5.13

Balansering av resurser 208 Nationalräkenskaper och tillväxt 209 Miljöekonomi 216 Ekologisk ekonomi 225 Social ekonomi 231 Ekonomi och etik 234 Ekonomi och lycka 236 Kluriga frågor 237 Din ekonomiska världsbild 239 Hopplösningar 241

6 Teknik och hållbarhet 243

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10 6.11 6.12

Vad är teknik? 244 Teknik och livskvalitet 245 Filosofiska synsätt på tekniken 246 Teknik och beteenden 250 Teknikanvändning och hållbarhet 251 Informationsteknik (IT) 268 Teknik och demokrati 277 Teknikutveckling och hållbarhet 278 Något om vacker teknik och hållbarhet 283 Frågestunden 285 Din tekniska världsbild 285 Attitydförändraren 287

7 Framtiden 289

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10

Förhållningssätt till framtidsfrågorna 291 Perspektiv på framtider 295 Framtidsstudier 301 En framtid enligt FN:s hållbarhetsmål 306 Vad händer när …? 323 Vad händer om …? 328 Undringar 338 Faktor 10 339 Din världsbild och några lösningar 339 Den svarta svanen 341

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

5

Innehåll

8 Att ändra attityd 343

8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11

Psykoanalys för hållbarhet 344 Alienation eller partnerskap 345 Etiska dilemman 346 Undermedvetna tankemönster 348 Vinna över sig själv till den rätta sidan 352 Ändra andras attityd 361 Från attitydförändring till handling 365 Tillbaka till fundamenta 368 Bryderier 369 Din världsbild och attityder 369 Slutklämmen 370

Referenser 373 Appendix 1 Dokumentation av livsstil 387 Appendix 2 Dokumentera din vardag. Är den hållbar? 389 Appendix 3 Hur jag blir ekologiskt rumsren 395 Appendix 4 Organisationer, aktörer och arbetsformer 399 Appendix 5 De mänskliga rättigheterna 405 Appendix 6 FN:s hållbarhetsmål (SDG) 411 Person- och sakregister 435

6

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

FÖRORD

Visionen: Ett globalt folkhem med en långsiktigt hållbar resursanvändning och en ständigt ökande och jämlik livskvalitet.

Författarnas utgångspunkt

För ett antal år sedan blev vi tillfrågade av Umeå universitet att utveckla och hålla i en kurs i hållbar utveckling för ingenjörer. ”Ja, det är klart”, sa vi och började arbeta med kursen, i studentmun kallad HUT. Den här boken är ett resultat av kursen och speglar dess innehåll.

Vi har lärt oss en hel del sedan första upplagan, som kom 2011, och det har vi försökt knåda in boken, samtidigt som vi riktat upp strukturen och anpassat innehållet till utvecklingen. Det händer en hel del på hållbarhetsområdet!

Trots att kursen är tänkt för ingenjörer vill vi inte fokusera alltför mycket på tekniken som orsak, möjlighet eller lösning. Vi vill bredda synfältet och ge studenterna möjlighet att diskutera ekonomiska, sociala, ekologiska och kanske rent av filosofiska frågeställningar. Själva diskussionen runt problembeskrivningar, åsikter och attityder med andra ser vi som mycket viktig, och då måste man också kunna stötta sina argument med fakta.

I kursen har vi genom åren hållit fast vid tre huvudlinjer. Den första handlar om vad livskvalitet är och vad som är viktigt i livet. Studenterna börjar kursen med att föra en sorts dagbok över vardagliga händelser i sitt liv och graderar dessa vardagssysslor efter en lyckofaktor på skalan 0–10. Inte oväntat hamnar sysselsättningar som förutsätter materiella artefakter ofta långt ner på listan, medan sociala aktiviteter och varandets aktiviteter rankas högre upp – att somna om, att åka skidor, att lyssna på radioprogrammet Spanarna, att besöka familj och vänner, att kela med katten och naturligtvis att pussas.

Huvudlinje två handlar om att kunna hantera det ekologiska, det sociologiska och det ekonomiska språket och att kunna utnyttja den

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

7

Förord

modellvärld som dessa tre områden använder i sina analyser. Tre av vardagssysslorna som identifierades i den första övningen analyseras i kursen på personlig, lokal och global nivå ur synvinklarna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Ett hållbart samhälle kan inte bli verklighet utan förändringar av attityder och beteenden. Vår tredje huvudlinje är att låta kursdeltagarna studera sina egna och andras attityder och beteenden, och försöka förändra dem.

Denna bok speglar kursens upplägg. Vi börjar i kapitel 1 med att introducera begreppet hållbar utveckling, systemtänkande och kritiskt tänkande. Kapitel 2 handlar om livskvalitet och lycka. Därefter kommer ett kapitel för var och en av de tre hållbarhetsdimensionerna – social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Kapitel 6 handlar om teknik, och här är idén att visa på hur beroende vi är av tekniken, och att detta inte behöver vara ett problem utan snarare en viktig komponent i lösningen.

Som avslutning har vi två kapitel som tar upp möjligheter och metoder för att ta oss till ett hållbart samhälle. Kapitel 7 fokuserar på lösningar med fokus på teknik och politik, och i kapitel 8 vänder vi på perspektivet och söker förändring inifrån och ut. Vi som individer måste förändra oss själva och andra. Hur gör vi det?

Under de gångna kurserna har vi fått stöd från ett stort antal personer vid Umeå universitet och från externa föreläsare. Björn Forsberg har vidgat våra vyer och visat på omställningstankens möjligheter. Karl Johan Bonnedahl har visat oss bredden av ekonomernas tänkande och stöttat oss på seminarier, och Håkan Joëlson har berättat om sitt huvudintresse: elbilar. Detta är bara några exempel, och vi vill tacka dem alla för att de generöst delat med sig av sitt kunnande. Vi har efter bästa förmåga integrerat deras bidrag i boken.

Vi vill också tacka alla studenter, vänner och övriga kollegor som diskuterat, stöttat och ifrågasatt genom åren. Ett speciellt tack vill vi rikta till Acke Jernberger, Thomas Mejtoft, Albin Holmgren, Daniel Larsson och Tova och Runa Gulliksson. Vi har i de kurser vi genomfört haft målsättningen att förändra studenternas medvetande kring hållbarhetsfrågorna, och vi iakttar med förtjust förvåning hur också våra egna handlingsmönster, åsikter och attityder genomgår en process av ständig nydaning. Vi överlämnar nu boken, med stort förtroende, i dina händer och hoppas att den ska hjälpa dig att utveckla och vitalisera din diskussion med dig själv och andra.

8

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

Förord

Författarna i tabellform.

Egenskap

Håkan, äldre medelåldern

Ulf, äldre medelåldern

Yrke

Ingenjörslärare

Ingenjörslärare

Var

Umeå universitet

Umeå universitet

Huvudsaklig inriktning

Design, webbteknik, data­kommunikation

Elektronik, signal­behandling

Engagemang för ett hållbart samhälle

Tio år, diskussioner, kurser

Fyrtio år, diskussioner, kurser

Attityd

Positiv

Kritiskt granskande

Andra viktiga upplysningar

Åker skidor

Tjärar båtar

Tänkande

Brett

Djupt

Viktigt i denna bok

Filosofi

Statistik

Särskilt huvudbry

Klyftorna mellan fattiga och rika

Klimathotet

Vi som skrivit boken är som sagt tekniker, och detta är ett udda släkte.

Av någon outgrundlig anledning är vi ofta optimister. Antagligen främst för att vi, tack vare utbildning och av ohejdad vana (och kanske genetiskt betingat), är programmerade att praktiskt lösa problem – inte bara att prata om dem, analysera dem, vända och vrida på dem, illustrera dem, generalisera dem, göra metaforer och fabler om dem, sjunga om dem, problematisera dem eller skapa diskurser runt dem. Ingenjörer har också en del andra egenheter, och vi ber er ha överseende med om vi några gånger skulle bli alltför mycket tekniker.

Umeå i oktober 2017 Ulf och Håkan

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

9

KAPITEL 1

Det hållbara samhället – en översikt Att rädda klimatet är en sak, att göra det med hedern i behåll är en helt annan.

Folke Tersman

Introduktion av begreppet hållbarhet • Exempel på problem balanseras med några positiva nyheter • Modellering av grundläggande förlopp • Om systemtänkande och riskanalys • Vad gör politikerna och ingenjörerna? • En kort historia om hållbarhet på global, nationell och regional nivå • En motivering till bokens innehåll och upplägg

Året är 1966, och en av de första bilderna av jorden från rymden tas från en rymdsond (se figur 1.1). Bilden bidrog till att skapa en medvetenhet om hur sårbara vi och vår jord är. I en enorm rymd sitter vi på ett litet, litet klot med en atmosfär som har en tjocklek motsvarande målarfärgen på en fotboll.

Den tunna atmosfären återskapas hela tiden av levande organismer och är en förutsättning för liv. Lufthavets sammansättning styrs av en skör balans mellan växtvärldens fotosyntes och djurens respiration.

Man kan lätt tänka sig detta tunna skal, fyllt av liv, som en levande organism. Grekerna förknippade också jorden med en gudinna, Gaia – jordens, moderlighetens och fruktbarhetens gudinna.

Figur 1.1 Jorden och vi sedda från rymden.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

11

1 Det hållbara samhället – en översikt

I den tunna biosfären pågår en intensiv aktivitet. Den art som mer än de andra präglar situationen på jorden är människan. Miljarder människor äter, andas, älskar och arbetar. Några miljoner åker i denna stund bil för att komma till arbetet eller för att träffa vänner. De styr på fyra hjul, en skvätt bensin och ett antal hundra kilo metall lackerad i noga utvalda färger mellan mänskliga aktiviteter. Ett antal miljoner använder samtidigt sina mobiltelefoner.

Alla vi miljarder människor som på olika sätt påverkar planeten tar vår invanda världsbild för given och vår tillvaros villkor som självklara.

Vår världsbild är för oss bara vanligt sunt förnuft. Den utmanas och ifrågasätts inte i vardagen utan fungerar som en referenspunkt utifrån vilken vi kan bedöma det som händer och sker. Tidsandan smittar av sig på livsstilar som gör vissa val självklara, som till exempel vilka prylar som ska köpas och vilken mat som ska ätas.

Det vi gör, världsbilden vi har och tidsandan vi tar för given skapar problem i form av resurstryck, föroreningshot och fördelningsproblem.

Sunt förnuft säger att vår livsstil måste anpassas till Moder jord och de begränsningar jordens produktionsförmåga sätter för ett långvarigt nyttjande. Speciellt när vi vet att vi kommer att bli många fler människor på jorden. Vi måste leva hållbart – men det gör vi inte nu.

Från de globala breda penseldragen i beskrivningen ovan kan det verka som att det du och jag gör inte spelar någon roll – vi är ju bara två av flera miljarder – men det är en rejäl tankevurpa. Om inget av det du gör spelar roll, vem är det då som gör det som spelar roll? Alla mänskliga aktiviteter spelar roll, och det inkluderar definitivt dina inköp, din huvudvärkstablett och din bilkörning. Allt hänger ihop och påverkar.

Det minsta man kan begära är att du och jag inte ska belasta systemet mer än vår uthålligt beskärda del.

Vi får nog helt enkelt sucka (om vi är av den suckande typen), acceptera fakta och ta på oss att lösa problemet med att göra mänskligheten hållbar, tillsammans. Det är en meningsfull uppgift som till och med kommer att bli inspirerande och kul!

Världen förändras ständigt. Många av problemen och lösningarna relaterar direkt eller indirekt till ett antal trender som vi kommer att belysa ur olika perspektiv. Här följer en kort sammanfattning av några av trenderna som vi för närvarande ser som väsentliga: • Jordens befolkning ökar. Vi blir fler, äldre och flyttar till städer.

• Några blir rikare, samtidigt som klyftorna ökar både mellan

och inom länder.

12

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

• Globaliseringen ökar och Kina blir allt mäktigare.

• Vi konsumerar och producerar mer. Energibehoven ökar.

• Människan förändrar naturen och resurserna utarmas.

• Det vi konsumerar påverkar oss, via nya material och beteenden.

• Tekniska förändringar och de sociala förändringar som följer

med dem är snabba. De sker på ett tiotal snarare än hundra år.

Inom en generation måste mänskligheten politiskt och tekniskt hitta vägar till ett hållbart samhälle. Det är människan som står för påverkan, som har kontrollen och ansvaret. Vi lever i antropocen – männi­ skans tidsålder.

1.1 Begreppet hållbarhet Hållbarhet är numera ett vanligt ord. Allt kan vara hållbart: hållbart skogsbruk, hållbar energi, hållbart resande, hållbar tillväxt och så vidare. Vi har väl alla en känsla av vad begreppet står för, men låt oss precisera det en smula. En viktig definition av hållbarhet gavs av Brundtlandkommissionen i FN-dokumentet Our common future från 1987, i svensk översättning med titeln Vår gemensamma framtid (Hägerhäll 1988): En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Begreppet bygger på två nyckelkoncept: • konceptet ”behov”, speciellt de grundläggande behoven hos världens fattiga vilka bör ges högsta prioritet och • idén om att tekniken och social organisation begränsar miljöns möjligheter att möta nuvarande och framtida behov.

Det som kan vara överraskande här är att definitionen pekar på hur viktig den sociala situationen är för en hållbar utveckling. Andra viktiga faktorer som nämns i rapporten är ekonomi, teknik och miljö.

För att illustrera några av alla faktorer som är inblandade kan vi ta ett exempel, som vi även sammanfattar i figur 1.2: Eva kör bil till sin pojkvän Adam … Hon har jobbat hårt för att betala bilen, och nu har bensinpriset stigit så att hon knappt har råd att åka denna helg. Helvete! … Hon har läst på internet att det kanske ska bli ännu dyrare … Mer skatt, förstås … Hon har till och med gjort ett

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

13

1 Det hållbara samhället – en översikt

irriterat Facebookinlägg … En oljepipeline sprängs samtidigt i luften i Irak av en terroristcell … Ett jetplan fyllt med turister flyger över och ser den svarta röken stiga upp i atmosfären … En sån där etanolbil som de skrutit med på jobbet har hon inte råd att byta till … Majs och sockerrörsodlingar för biogas ersätter skogen i Amazonas … ”Fan, jag får nog börja lifta”, tänker hon och ler …

Det finns flera olika förhållningssätt till hållbar utveckling. Av historiska skäl är de ofta miljörelaterade, med en nypa ekonomi och ett kryddmått sociala faktorer.

En första kategorisering är att skilja på svag och stark hållbarhet.

Stark hållbarhet är striktare med avseende på naturresurserna och til�låter inte att vi tär på dem. Vi får bara leva på ”räntan” av det som kommer att växa upp igen eller återfödas. Att plocka upp olja ur marken är inte att tänka på.

För svag hållbarhet formuleras ett villkor: att samhällets totala ”kapital” inte får minska. De olika kapitalslagen kan sammanfattas som • naturkapital – icke-förnybara resurser som till exempel järn och

olja, men även förnybara som skog och fisk

• realkapital – tillverkade saker som bilar, maskiner och byggnader

• humankapital – de kunskaper och erfarenheter som människor har

• socialt kapital – institutioner, beteenden och andra kulturyttringar.

Regeln för svag hållbarhet är att summan av naturkapital, realkapital, humankapital och socialt kapital inte får minska över tiden. Man kan med andra ord tillåta en viss överexploatering av naturresurserna i utbyte mot sociala framsteg, kunskapsutveckling eller en utbyggd

Hotad regnskog

Normer och moral

Bränsleteknik Välstånd

Global politik

Utsläpp

Figur 1.2 Begreppskarta som illustrerar några av de faktorer som påverkar hållbarhet.

14

Nationell politik

Bensinskatt Oljebrist

Media

Religion

Utbildning

Personliga resvanor

Äkta kärlek Tillväxt

Trafikskatt

Internet

Regionalpolitik Personlig ekonomi

Matbrist

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

infrastruktur. I praktiken kan exempelvis en häckningsbiotop viktas mot en bro som reducerar restid och energiförbrukning.

När det gäller att lösa hållbarhetsproblem på olika politiska nivåer är det ofta ett grundvillkor att den ekonomiska utvecklingen inte får äventyras. Att utvecklingsländerna inte är intresserade av ett status quo kan man ju förstå, men att välmående industriländer kräver generella och generösa välståndsökningar och tillväxt är svårare att motivera. Notera att Brundtlandkommissionens definition talar om hållbar utveckling, alltså inte enbart om ett hållbart samhälle.

Rapporten säger att om alla ska ha samma levnadsstandard som de industrialiserade länderna och befolkningen ökar enligt prognosen så måste industriproduktionen öka fem till tio gånger. Det kommer att allvarligt störa jordens ekosystem och tära på jordens resurser (FN 1987, kap. 8, punkt 25).

När det gäller teknologi är slutsatsen att den kommer att fortsätta förändras och ge mänskligheten enorma möjligheter men samtidigt nya risker som måste hanteras (FN 1987, kap. 8, punkt 39).

1.1.1 NÅGRA ALTERNATIVA DEFINITIONER AV HÅLLBAR UT VECKLING

Vi har redan introducerat den vanligaste definitionen av hållbarhet, den som Brundtlandkommissionen föreslog. En alternativ definition är att samhället utvecklas på ett sådant sätt att livskvaliteten inte minskar över tiden. Den leder till frågor om huruvida livskvalitet går att mäta och om den är samma sak för dig och mig. Ofta låter man den ekonomiska aktiviteten i en region, bruttonationalprodukten (BNP), svara mot livskvalitet, ett mått som i dag ifrågasätts.

Ytterligare en definition av hållbar utveckling är att naturkapitalet inte får minska över tiden, det vill säga stark hållbarhet. Detta är ett mycket tufft villkor, speciellt på kort sikt. Om vi i stället bygger definitionen på svag hållbarhet kan den formuleras som att hållbar utveckling är att sköta resurserna så att en hållbar avkastning av varor och tjänster garanteras. Med bättre metoder kan vi till exempel utnyttja marken bättre och ge oss själva tillåtelse att leka med överskottet. Notera att avfallet också ska vara under kontroll, vilket innebär restriktioner på till exempel gifter i jordbruket. Om vi tullar på icke-förnybara naturresurser måste vi se till att ersätta dessa, till exempel med smartare teknik (substitutionsprincipen).

Med bättre kunskap om ekosystem och andra komponenter skulle © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

15

1 Det hållbara samhället – en översikt

vi kunna definiera hållbar utveckling som att upprätthålla de socio­ ekologiska systemens resiliens över tiden (resiliens är ett mått på den störning som systemet kan hantera). Definitionen förutsätter att vi förstår hur ekologiska och sociala system fungerar och kan lista ut när de riskerar att bryta samman. Om vi inte vet exakt hur ett ekosystem fungerar måste vi ha stora säkerhetsmarginaler. Samverkande ekosystem är mycket komplexa, och om vi inte vet hur ett antal sådana ekosystem kommer att bete sig behövs flexibilitet för att snabbt kunna hantera oförutsedda förändringar.

1.2 Modellering av grundläggande förlopp En grundläggande modell för det uthålliga samhället skulle kunna vara att leva på räntan och inte röra kapitalet. Kapitalet är i detta fall naturresurserna, som kan delas upp i olika typer beroende på om de är förnybara eller inte: • Flödesresurser – solinstrålning, vatten i älvar och så vidare –

förnybara. Denna typ av resurser har den fantastiska egenskapen att resursbasen inte förbrukas när den används. Att omvandla solstrålning till elektricitet eller värme i en solfångare påverkar inte framtida solstrålning. Att utnyttja vattenkraft påverkar inte storleken på älvens vattenflöde, mer än lokalt. Att ta till vara vindkraften påverkar inte vindens styrka eller riktning.

• Fondresurser – naturresurser som ger avkastning i en viss takt som

inte får överskridas. Till denna kategori hör de flesta biologiska system: växtodling, djurhållning, jakt och fiske. Överexploatering av fondresurser slår ofta tillbaka på människan genom plötsliga nedgångar i produktionsförmågan.

• Lagerresurser – naturresurser som finns i begränsad mängd och

som inte kan förnyas, eller som återskapas mycket långsamt.

En del kan återanvändas i ursprunglig eller ny form, medan andra bara förbrukas och måste ersättas med annat om de tar slut.

Exempel är olja och andra fossila bränslen.

Utsläppet av växthusgaser är ett exempel på en process som kan modelleras över tiden. Kurvorna i figur 1.3 beskriver många typiska sociala, ekonomiska och ekologiska förlopp ute i verkligheten. De ljusgrå staplarna beskriver ett förlopp med linjär tillväxt. När man går från vänster till höger ökar värdet med 80 för varje ny stapel. Det startar med värdet 16

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0

10

20

30

40

50

Figur 1.3 Konstant ökning över tiden (linjär – grå staplar) och procentuell ökning (exponentiell – svarta staplar).

1 och slutar med 50 × 80 = 4 000. De svarta staplarna representerar en exponentiell tillväxt där varje stapel är 20 procent större än den föregående. Här sker ökningen först långsamt, för att mot slutet skena i väg mot oändligheten.

Tänk dig att du varje arbetsdag cyklar förbi en liten damm. På vatten­ ytan lever en växt med blad som flyter på ytan. Vi tänker oss att bladytan fördubblas varje dag (det är kanske orealistiskt, men illustrativt). En måndag morgon cyklar du förbi och upptäcker till din förvåning att hela ytan är täckt av gröna blad, som du knappt sett tidigare. Faktum är att bladtäckningen bara två dagar tidigare, när du cyklade förbi senast, var endast en tiondel av dammen och för en vecka sedan knappt en procent.

Tyvärr uppför sig många av problemen vi har som den svarta kurvan i figur 1.3 och visar upp ett exponentiellt beteende. Många kräver till exempel en årlig ökning av omsättningen i företag på 20 procent. Detta ger en exponentiell tillväxt så att vi efter ett år har fått en ökning på 20 pro­cent, efter två år 44 procent, efter tio år 619 procent och efter femtio år en omsättningsökning på 910 000 procent! Även om få utsläpp ökar med 20 procent kan man med rätta fråga sig hur någon typ av utsläpp eller resursutnyttjande som ökar exponentiellt skulle kunna fortsätta i längden utan att den omgivande miljön kollapsar.

Allt slår i taket med exponentiell tillväxt: befolkningsmängd, utsläpp, energikonsumtion, matproduktion, antal bilar i världen, BNP, papperskonsumtion, omsättningen på börsen, flygtrafiken, antalet tevekanaler i världen och så vidare. Exponentiell tillväxt är alltid ohållbar.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

17

1 Det hållbara samhället – en översikt

Människan har svårt att mentalt och med sina sinnen uppfatta exponentiella beteenden, men det finns fler faktorer som vi har svårt för. En är att system ofta är kopplade och alltså påverkar varandra på sätt som inte alltid är uppenbara. Om arbetslöshetsersättningen ändras kan mycket väl sjuktalen följa med.

Ett exempel på ett viktigt försök att modellera och simulera världen som sociala, ekonomiska och ekologiska återkopplade system gjordes 1972 av en grupp forskare från MIT. Organisationen Romklubben, som hade initierat forskararbetet, publicerade resultaten i boken Tillväxtens gränser (Meadows m.fl. 1972), där de utifrån simuleringen visade att den ekonomiska tillväxten skulle utarma jordens resurser om den fortsatte.

Problemen skulle börja synas tydligt efter 2030. Simuleringen har upprepats 1992 och 2002 med samma nedslående resultat.

Ett problem med modellering av hållbarhetsfrågor och därmed för forskningen inom området är att det inte finns några enkla svar. Det problemet uppstår så fort människor deltar i ett system.

1.3 Vad säger skräckvisionerna?

Nothing special, just crisis.

Lettlands finansminister Atis Slakteris strax efter finanskrisen 2009

Det kommer att vara så lite siffror som möjligt i denna bok. Siffrorna finns ju på nätet om man lärt sig vad man ska söka efter. Några siffror petar vi in här och där eftersom vi anser att det är viktigt att åtminstone känna till vissa storleksordningar. I diskussioner väger siffror alltid tungt, och om man känner till storleksordningar kan man lättare avslöja eller ifrågasätta uppenbara lögner och påhitt.

Klimathotet är ett av de svåraste problemen. Vad säger siffrorna där? Ökningen av utsläppen av koldioxid har planat ut eller till och med minskat något. Det är bra, men problemet är att det som spelar roll för klimatförändringen är att koncentrationen av koldioxid i atmosfären stadigt ökar. Koldioxid som släpps ut hänger kvar under lång tid (minst hundra år) så även ett utplanat utsläpp leder det till stora problem.

Halten ökar med i genomsnitt 2 ppm (parts per million, miljondelar) per år, och koncentrationen av koldioxid är nu över 400 ppm och fort­ sätter att öka, vilket kan jämföras med den förindustriella nivån som var 260–280 ppm. Gränsen för farliga klimatförändringar sattes tidigare till 350 ppm.

18

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

Parismötet 2015 om klimatet (COP21) presenterade modeller som pekar på att 470–510 ppm ger 1,5–2 graders temperaturökning. Tillkommer gör 0,3 grader från jordens termiska tröghet (även om vi slutar att släppa ut i morgon). Vi får backa två miljoner år för att hitta motsvarande koncentrationer av växthusgaser i atmosfären.

Sveriges andel av de globala utsläppen var 1,6 promille 2010, och den andelen har minskat sedan dess. Ingen stor andel, men vi är en fortfarande en del av problemet, speciellt per capita. Hur kan vi hjälpa de andra, och speciellt de som släpper ut koldioxid när de producerar det som vi sedan konsumerar? Vi köper det kineserna tillverkar i smogen av kolutsläppen.

Utsläppen från EU är cirka hundra gånger större än Sveriges (2010), och USA:s utsläpp är ungefär 50 procent större än EU:s. Kina släppte 2015 ut dubbelt så mycket som USA (PBL 2016).

Lika bra att bränna av ångestlistan på en gång. Alla har ändå hört det mesta, så skräckvisionerna fungerar knappast längre för att motivera eller stämma till eftertanke. Vad vi listar är en ofullständig sammanfattning med sammanställda siffror och kommentarer ur diverse artiklar och böcker: • Befolkningsexplosionen – vi är nu sju miljarder människor på

jorden och på väg mot tio miljarder, eller ännu fler.

• Växthuseffekten – koldioxiden ligger allt tjockare runt jorden,

isarna smälter så att isbjörnarna dör och havsvattennivån ökar med en meter, två meter, tolv meter, sjuttio meter inom hundra år.

• Överkonsumtionen – av allt från värktabletter och kläder till

vitaminer och godis. Fetma och diabetes har blivit folksjukdomar, om man inte bor på ställen där undernäring och svält råder. Låga råvarupriser under 2010-talet driver på konsumtionen och ökar trycket på resurser och miljö.

• Det ekologiska fotavtrycket breddas – det motsvarar för många rika

länder mellan tre och sju jordklot. Kuba var det enda landet på jorden som kunde kalla sig hållbart enligt FN:s hållbarhetsindex 2015.

• Antalet kemikalier i vår vardag ökar– där finns 20 000–30 000

otestade ämnen, 830 olika typer av desinficeringsmedel som kan vara farliga eller inte, 3 600 biocidprodukter. Genomsnittskvinnan sveper in sig med minst 500 kemikalier per dag, och en enda av dessa dofter kan kräva över 100 kemikalier. Undvik helst parabener

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

19

1 Det hållbara samhället – en översikt

(metyl-, etyl-, propyl- och butyl-parabener), dietanolaminsalt (cocamide diethanolamine [DEA], triethanolamine [TEA]), nonoxynol eller nonylfenoletoxilat, ftalater (kan anges som DEHP, DHP, eller DBP5) med flera.

• Oljebrist och brist på mineraler hotar – till exempel en brist på

fosfor som behövs för matproduktionen.

Regnskogarna försvinner med två fotbollsplaner i sekunden. Om det fortsätter så är de borta inom hundra år. När skogen huggs ner rinner den bördiga jorden bort och ger problem med vattenförsörjningen. Övergödning leder till algblomning, tillförseln av kväve och fosfor har fördubblats sedan 1940-talet. Rovdrift på fisk. Utrotning av arter hotar biologisk mångfald. Luftföroreningar med försurning som följd.

Korallrev som bleknar bort. Extrema väderförhållanden. Ökenspridning. Extrem fattigdom (nästan en miljard människor lever på under 15 kronor per dag). Den procent som är rikast äger mer än de övriga 99 pro­centen tillsammans. Tekniken löper amok. Sociala medier håller på att slå sönder mänskliga relationer. Tempot har drivits upp. Vi kan inte sova. Hatet på nätet hotar demokratin. Virusepidemier, megastäder, skuldfällor, ohälsa, global migration och religiös terrorism.

Förutom denna typ av brister och problem finns det system och beteenden som verkar rätt så snurriga. Några exempel hämtade från Sundqvist (2003 s. 89–90) är: • Sverige exporterar fyra miljoner liter vatten och importerar åtta

miljoner liter.

• Fisk fångas i Norge, fileas i Kina och äts i Sverige.

• Smink i USA omsätter 8 miljarder USD. Grundläggande utbildning

till alla skulle kosta 6 miljarder USD. Rent vatten och sanitet till alla skulle kosta 9 miljarder USD. Grundläggande sjukvård och mat till alla skulle kosta 13 miljarder USD. • Mat till husdjur i Europa och USA omsätter 17 miljarder USD. • Cigaretter omsätter bara i Europa nästan 60 miljarder USD. • Antalet hästar i Sverige har aldrig varit större, 355 000 stycken 2016, och det finns fler hästar än kor.

• Amerikanska centralbankens första bankstödspaket i november 2008 var på mer än 800 miljarder USD. Konjunkturpaketet av G20 i november 2009 var på 1 000 miljarder USD.

20

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

För att lägga lök på laxen är det dessutom ganska lätt att sabotera arbetet för dem som försöker reda ut allt elände. Vi får dras med demokratiskt valda ledare som bryter tidigare underskrivna avtal och lägger veton i FN:s säkerhetsråd, beslutsfattare som utsätts för lobbying, reklam och mutor, vi har överklaganden och fördröjningar och så vidare. Vi vet att strategin ”starkast vinner” bara slutar lyckligt för den starkaste på kort sikt, men beslutsfattarna bryr sig inte.

Vad tänkte du när du läste listorna ovan? Kände du dig olycklig?

Desperat? Arg? Orolig? Kanske kände du att det där inte var något nytt?

Vad man känner säger en hel del om den attityd man har till problemen och vad man är villig att offra för att lösa dem.

Att vara optimist har sina risker. Man kanske inte börjar åtgärda problemen i tid eller underskattar dem på något annat sätt. Man kanske tycker att de som klagar är gnällspikar och att det inte alls är någon fara på taket. Men att vara pessimist är ofta ännu sämre. Apati och uppgivenhet är en dålig start på äventyret mot ett hållbart samhälle. Att vara hoppfull positiv realist verkar vara en bra kompromiss: att agera allteftersom man kritiskt granskar data och lär sig mer.

Ingenjören, riskkapitalisten och Silicon Valley-pionjären Eugene Kleiner har sagt: ”There is a time when panic is the appropriate response.” Är det så? Nja, knappast. Inte än i alla fall. Så vad ska vi göra? Kanske lära oss lite mer om problemen och hitta ett personligt sätt att ge sig på dem. Ska det gå åt helvete, ska det väl i det alla fall inte vara mitt eller ditt fel!

1.4 Några goda nyheter För att inte läsaren redan nu ska ge upp och ge bort boken på första bästa födelsedagsfest ska vi ge en del uppmuntrande fakta.

Ur ett lite längre perspektiv har människan haft några fullständigt fantastiska hundratal år. Vi har i stora delar av världen fått bukt med svälten, som tidigare var ett globalt fenomen och skoningslöst kunde slå till var som helst om skörden slog fel. Många sjukdomar är under kontroll, och det är nu hundra år sedan den sista globala farsoten spanska sjukan slog till mot Sverige. Aids är det närmaste vi kommit sedan dess. De ständiga krigens tid ligger ännu längre tillbaka. Första och andra världskrigen var undantag. Det första världskriget minns knappt någon nu levande, och även minnet från andra världskriget är på väg att blekna bort. Fortfarande hänger kärnvapenbilan över oss, men det är inte troligt att någon kommer att tvingas dö i en skyttegrav. Våld är ett © F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

21

1 Det hållbara samhället – en översikt

mindre problem i dag i världen än någonsin. År 2012 dödades 120 000 i krig och 500 000 i våldsbrott. Det är färre än de 800 000 som tog sitt liv och de 1,5 miljoner som dog av diabetes (Harari 2016).

Våld, svält, fattigdom, epidemier är inte längre våra största problem, och utvecklingen verkar i mångt och mycket gå åt rätt håll. I listan som följer sammanfattas något av detta. Vi börjar med lite om godhet och givmildhet: • Fler människor ger mer till välgörande ändamål, ger av sin tid och

arbetar frivilligt för olika hjälporganisationer.

• Sverige lägger 1 procent av BNP på bistånd (1 miljard USD) och amerikaner cirka 2 procent av sin BNP på välgörande ändamål (300 miljarder USD).

Om vi tittar ur perspektivet hälsa och lycka, gäller följande:

• Antalet extremt fattiga som lever på mindre än 1,25 USD, och som

med största sannolikhet tycker det är olyckligt, har minskat med 50 procent.

• Världshälsan är förbättrad. Fler lever längre och är friskare. Polio är nästan helt utrotat. Dödsfall relaterade till cancer har minskat med 20 procent under de senaste två decennierna. Eritrea, Etiopien, Malawi och Moçambique har minskat barnadödligheten med 40 procent. Barnadödligheten har aldrig varit så låg i människans historia.

• Antalet barn som tvingas att gifta sig blir stadigt färre.

• Läskunnigheten ökar.

Det finns också en hel del positivt att säga om utvecklingen av miljön: • Forskare hyser nu hopp om att ozonlagret ska återskapas

(men det var nära att allt gick åt pipan).

• Organisationen Green Belt Movement har planterat 30 miljoner

träd sedan 1977.

• Plastpåsar är förbjudna i Frankrike sedan 2016.

• Försäljningen av Fairtrade-märkta varor fortsätter att öka.

• Det finns fler havsörnar i dag än på femtio år. Beståndet av

tigrar ökade 2016 för första gången på många decennier.

Och slutligen kanske vi trots allt går mot en fredligare och mer rättvis jord: 22

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

1 Det hållbara samhället – en översikt

• Det blir allt färre konflikter, och färre människor dör i krig. Fred i

Colombia efter 52 års inbördeskrig. Burma fick en civil president.

• Grundskolor öppnar igen i östra Aleppo där Syrienkriget var som

värst.

• Jämställdheten har ökat i världen.

Vi avslutar detta positiva avsnitt med ett utdrag ur en dikt: Goda nyheter under det senaste dygnet: Planeten fortsatte att vrida sig runt sin egen axel som vanligt med resultat att solen gick upp överallt på jorden.

Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade.

Jorden välsignades med 340 000 helt nya ljuvliga människobarn.

Hedda Waldenström

1.5 En (kort) historia om hållbarhet Här följer en kort resumé över några viktiga dokument och händelser som rör hållbar utveckling.

1.5.1 DE MÄNSKLIGA RÄT TIGHETERNA

En lämplig startpunkt för att diskutera ett hållbart samhälle är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Deklarationen antogs 1948 i Paris efter förslag av en FN-kommission under ledning av Eleanor Roosevelt. Av de 56 deltagande nationerna röstade 48 för, medan åtta länder lade ner sin röst. Man får hoppas att exempelvis Sovjetunionen, Sydafrika och Saudiarabien hade goda skäl att avstå. Konventionen är indelad i 30 artiklar, och hela listan finns i appendix 5 i denna bok. Några utvalda artiklar lyder som följer: Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 22. Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

23

1 Det hållbara samhället – en översikt

Artikel 25. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död,och ålderdom eller annan av försörjning under omständigheter Håkan Gulliksson Ulf Holmgren ärförlust båda civilingenjörer hans eller hennes kontroll. och undervisar utanför kring hållbarhetsfrågor vid Umeå universitet.

När man läser igenom utdraget (och ännu tydligare när man läser hela listan) inser man att det finns mycket kvar att jobba för här i världen.

Man bör också vara medveten om att rättigheterna speglar en väster­ ländsk syn på hur ett samhälle ska fungera. Här talas till exempel om nationalstat, äktenskap, vetenskapens framsteg, skydd för materiTEKNIK, SAMHÄLLE OCH LIVSKVALITET ella intressen, individens rätt och hur viktigt det är med arbete och rätt till–fritid.

Hållbar utveckling Teknik, samhälle och livskvalitet har en bred

HÅLLBAR UTVECKLING

ansats där social, ekologisk och ekonomisk kunskap tillsammans ger läsaren en grund att stå på för att analysera samband och 1.5.2 kring AGENDA 21 Ansatsen leder även fram till ett problematisera ämnet. antal förhållningssätt inför framtiden, vilka presenteras i boken.

Ett betydelsefullt handlingsprogram är Agenda 21 som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED) i Rio Boken är strukturerad i fyra delar där den första diskuterar livs-de Janeiro 1992 1992a). Vid samma konferens skrevs 27 principer runt miljö och kvalitet och (FN ger läsaren verktyg att själv sätta ord på innebörden utveckling ner i Riodeklarationen (FN 1992b). var i sin tur baserad av livskvalitet. Den andra delen redogör för begrepp ochDen modeller på Our common futureoch (Vårsociologiska gemensamma framtid) från Brundtlandinom de ekonomiska, ekologiska disciplinerna. kommissionen 1987). hållbarhetsproblemen En grundläggande tanke Kunskaper som behövs för(FN att förstå på i Agenda 21 är djupet. Bokens del lägger till teknikdimension och däreftersom är relativt att tredje alla medborgare skaen engageras lokalt och agendan lyfts blickenheltäckande mot framtiden en fjärde FNs hållbarhetsmål förändring tar iupp saker del somdär fattigdomsbekämpning, behandlas tillsammans med möjligheter till attitydförändringar. av konsumtionsmönster, rättsliga instrument och mekanismer, skydd Sammantaget ges en heltäckande beskrivning av ämnet som av atmosfären, åtgärder mot avskogning, miljöanpassad hantering av både inspirerar och utmanar läsaren.

Hållbar utveckling – Teknik, giftiga kemikalier med mera. samhälle och livskvalitet erbjuder en vid utblick över samhällets hållbarhetsarbete med hållbarhetsfrågor och ett rikt referensmaterial till 1.5.3 aktuell forskning inom alla de områden som berörs.

MILLENNIEMÅLEN Boken ger också strategier för och tips på hur du som individ Vi fortsätter våratt lillablihistoria och är nu framme vid år 2000. Då togs kan tänka och bete dig för mer hållbar. de åtta så kallade millenniemålen fram av FN. Målen förfinades till Denna tredje tydligare framtidsfokus baserat 21 upplaga punk­ter, har somett alla har mätbara indikatorer.

Målenpåär relativt ambiFNs hållbarhetsmål.

Boken har uppdaterats både vad det tiösa, och uppdraget var att fram till 2015 se till attgäller tekniska och andra lösningar med bäring på hållbarhet.

• extrem fattigdom och svält skulle halveras

Tredje upplagan

• alla barn skulle gå i skolan

• jämställdheten skulle öka och kvinnors ställning stärkas • barnadödligheten skulle minska med två tredjedelar

24

Art.nr 35742

© F ö r fatta r na och S tud e ntlitt e r atu r

studentlitteratur.se