Issuu on Google+

Omslag_Vikingatid_Basbok

09-02-05

13.54

Sida 1

Vikingatiden Lindström • Wahlbom

Koll på Vikingatiden Är du nyfiken på vilka vi är? Undrar du varifrån vi kommer? Historia handlar om att försöka förstå det som varit och hur saker och ting hänger ihop. I den här boken kan du och dina elever läsa om hur det var att leva här i våra trakter under vikingatiden. Sverige så som det ser ut idag fanns ju inte. Texterna och bilderna i boken är lättlästa, lustfyllda och lärorika. Till varje uppslag i basboken finns ett uppslag i aktivitetsboken. Där får eleverna möta spår från vikingatiden, jämföra nu och då samt fundera på kluriga frågor. Låt dina elever bli historiedetektiver! 622-8492-3 Koll på Vikingatiden, basbok 622-8494-7 Koll på Vikingatiden, aktivitetsbok 622-5934-2 Koll på Vikingatiden, lärarhandledning

ISBN 91-622-8492-3

9

www.bonnierutbildning.se

789162 259327 (9686-5)

Jonathan Lindström

Elisabeth Wahlbom

BONNIERS


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 2

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10

Redaktör: Eva Follin Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Bildredaktör: Elisabeth Wahlbom Illustrationer: Jonathan Lindström Koll på Vikingatiden ISBN 91-622-8492-3 © 2005 Jonathan Lindström, Elisabeth Wahlbom och Bonnier Utbildning AB

Första upplagan Tredje tryckningen

Speciellt tack till: Kungliga Myntkabinettet Riksantikvarieämbetet Statens historiska museum

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller BONUS-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Printed in Sweden by Printing Malmö AB, 2009


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 3

INNEHÅLL VIKINGATIDEN På jakt efter vikingatiden Hur kan vi veta något? Hur såg det ut här då?

VIKINGAFÄRDER Vikingaskeppet och Ingvar En påhittad viking

VIKINGARNAS HEM Huset och maten Kläderna Smida järn och väva tyg Runor

VEM BESTÄMDE HOS VIKINGARNA? En vikingakung Birka – kungens stad Brott och straff Sagor och skatter

VIKINGARNAS TRO Att blota till gudarna Döden Vikingarna blir kristna

4 6 8 10

12 14 16

18 20 22 24 26

28 30 32 34 36

38 40 42 44

3


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 4

VIKINGATIDEN Hej och välkommen! I den här boken kommer du att få läsa om vikingarna och deras tid. Vikingatiden tog slut för mer än 900 år sedan. Ändå finns det spår kvar från människorna som levde då. Här ser du några. Så här fina kunde vikingaskeppen vara.

Vikingarna gillade glaspärlor.

Vikingahjälmarna hade inte horn.

Saker i guld och silver var populära.

4


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 5

Jag har skrivit om min stackars son Holme på den här runstenen. Han dog på vikingafärd i Italien.

Vilka var vikingarna? Idag brukar vi kalla alla människor som levde under vikingatiden för vikingar. Från början var det bara de män som seglade ut i världen på sina vikingaskepp som kallades vikingar. Vikingarna är kända som sjörövare men de var handelsmän också. Deras resor kallas vikingafärder. Vikingarna var nordbor. De kom från de områden som idag är Sverige, Norge och Danmark. Alla människor från våra trakter gav sig inte ut på vikingafärder. De allra flesta stannade kvar hemma och levde som bönder.

En vikingastaty gjord av horn.

Idag brukar vi kalla alla människor som levde under vikingatiden för vikingar.

Vad tänker du på när du hör ordet viking?

5


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 6

På jakt efter vikingatiden Tiden mellan år 800 och år 1100 brukar vi kalla för vikingatiden. Under dessa århundraden var vikingarna havens herrar. Forskarna tror att ordet viking hör ihop med Viken. Det är havsviken där Oslo ligger idag. Men redan under vikingatiden betydde viking sjörövare. Här under ser du en tidslinje. Den visar bara vikingatiden. Ser du årtalen? Följ slingan så kan du se några viktiga saker som hände under vikingatiden.

JÄRNÅLDERN

ÅR

VIKINGATIDEN →

800

1. År 793 anfaller vikingarna det engelska klostret Lindisfarne. Det brukar räknas som vikingatidens början.

2. Vikingarna grundar Sveriges första stad, Birka.

6

Gode Tor, om någon är dum ska man hämnas!

ÅR

3. Vikingarna tror på många olika gudar, till exempel Tor, Oden, Frej och gudinnan Freja.

4. Ungefär år 830 besöker munken Ansgar Birka. Han berättar om den kristna tron, Gud och Jesus.

900

5. När någon dör bränns hon på ett bål. Sedan begravs de brända benen under en jordhög nära gården.

6. Svenska vikingar reser mest österut, till Ryssland.


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 7

Vad är speciellt för vikingatiden? • Nordborna reste ut i världen. Det var tack vare sina vikingaskepp som de kunde segla långt bort. På färderna både plundrade och handlade de med andra folk. Ibland stannade vikingarna kvar utomlands och bosatte sig där. • Människorna i Sverige bytte religion. Nere i Europa var människorna kristna. Vikingarna var inte kristna. De trodde på många olika gudar. Deras religion kallas för asatro. Så småningom blev allt fler människor i Sverige kristna. De övergav sina gamla gudar och började tro på en enda gud, den kristna guden. Men det tog över 300 år innan Sverige blev kristet och en del av Europa.

Freja

MEDELTIDEN →

ÅR

1000

7. Olof Skötkonung är den förste svenske kungen som säkert går över till kristendomen.

ÅR Gode Gud, om någon är dum ska man förlåta! Om man kan.

10. I slutet av vikingatiden är många människor kristna.

1 100

12. När vikingarna börjar begrava sina döda vid kyrkan kan man säga att vikingatiden är slut.

11. Ett av de sista vikingatågen sker omkring år 1040. Det får namnet Ingvarståget.

8. Vikingarna upptäcker Nordamerika omkring år 1000. 9. De flesta runstenarna är från vikingatiden.

Vad tror du att vår tid kommer att kallas i framtiden?

7


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 8

Hur kan vi veta något? För att ta reda på saker om vikingarna måste man vara lite som en detektiv. De som arbetar med att undersöka spåren kallas arkeologer. Alla foton i den här boken visar riktiga spår från vikingatiden. Men man måste inte vara arkeolog för att hitta spår. Det kan du också göra. Här är några spår som vikingarna har lämnat efter sig:

Gravhögar Vikingarna begravde ofta sina döda under jordhögar. Idag ser gravarna ut som gräskullar. Ser du dem?

Runstenar I slutet av vikingatiden reste vikingarna stora stenar med runtecken på. Där berättade de om sina släktingar som dött och vad de hade varit med om.

Fynd Arkeologer gräver ofta i jorden för att leta efter saker från vikingatiden. Fynden kan till exempel vara svärd, glaspärlor eller silvermynt.

Ögonvittnen som berättat Den tyske munken Ansgar besökte Birka. I Tyskland skrev en vän ned vad ögonvittnet Ansgar hade sett. Boken finns kvar.

Sagor Det finns många spännande sagor från vikingatiden. De handlar om gudar och hjältar. Allt i sagorna är inte sant.

8


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.10

Sida 9

En liten gravhög 1. Ibland hittar arkeologerna gravar med skelett från vikingatiden. I Smedby i Uppland grävde arkeologerna ut en liten gravhög. 2. Långt nere under sand och stenar hittade de ett skelett. Det fanns inga saker i graven.

3. Skelett kan berätta mycket. Det här skelettet var bara 125 cm långt. Alltså var det ett barn. Barnet hade tappat mjölktänderna framtill. Stora, nya tänder hade vuxit fram. Nya tänder brukar barn få när de är 9–10 år. Därför tror arkeologerna att barnet var ungefär så gammalt när det dog.

Vikingatid

4. På ett av barnets lårben fanns spår av en inflammation. Den måste ha gjort mycket ont. Kanske ledde inflammationen till blodförgiftning och till att barnet dog.

5. Vi vet inte så mycket om det här barnets liv. Men vi kan gissa att det var en flicka. Vi kallar henne för Gyda. Tack vare arkeologerna vet vi att Gyda funnits!

Nu ska du få veta mer om hur det var när jag levde!

Vår tid

Har du sett något spår från vikingatiden?


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 10

Hur såg det ut här då? Ett färdigt land som hette Sverige fanns inte på Gydas tid. På kartan kan du se var Gyda bodde. Under vikingatiden var Sverige täckt av skog och vildmark. Då bodde det bara några hundratusen människor här, nu bor det nio miljoner.

Var bodde människorna? Vikingarna var bönder och de bodde på sina gårdar. Vissa gårdar låg ensamma, andra låg tillsammans i små byar. De flesta gårdarna låg nära en sjö, en å eller vid havet. Områden som människor odlat upp och bor i brukar kallas för bygder. Mellan bygderna fanns stora skogar. Det kunde vara både farligt och svårt att ta sig igenom de största skogarna. Enklaste sättet att resa mellan bygderna var med båt.

Folk bodde nära vattnet i uppodlade områden.

Sverige före Sverige Oftast fanns det en storman som styrde och ställde i bygden. En storman var en rik bonde som hade en stor gård. Ibland hade han egna krigare på gården. Var han mycket rik och mäktig blev han kanske kung över ett större område. Det fanns flera vikingakungar samtidigt. De krigade ofta mot varandra. I slutet av vikingatiden blev sveakungen den mäktigaste kungen av alla vikingakungarna. Han styrde över både svear och götar. Sveakungen kunde vara en storman från svearna eller från götarna. Hans rike kallas för Sveariket.

10


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 11

Sveariket Sam uta erna och n jäg bodd a fin skinn re oc e i no af lät till f h fisk rr. De mö o a nst lk i s re. D var in er på öder. e såld te bö sin S a s ame e päls nder ake rna a r. had r e

Under vikingatiden var länder inte lika viktiga som idag. Länder fanns ju knappt. Det viktiga var i vilken bygd man bodde och vilken grupp människor man tillhörde. På kartan ser du var några grupper bodde.

Sa m

e rn

a

Sveariket är början på det som är Sverige idag. Det är till och med samma ord. Säg Svea rike snabbt så hör du.

Här är en sked med samiskt flätmönster.

Hej, där bodde jag! Jag tillhörde svearna. Våra bygder låg kring Mälaren.

Storsjön

Jämtarna bodde i Jämtland. Där finns vår nordligaste runsten.

NORGE

SVEARIKET

e här. a bodd • Svearn Mälaren

BIRKA

Västgötarna bodde här.

Vätte rn

Vä ne rn

Östgötarna bodde här.

Gutarna bodde på Gotland.

DANMARK

Hur tror du att det såg ut där du bor under vikingatiden?


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 12

A NL Ö GR AM D R NO

IK ER

ND

ISLAND

A

Atlanten

VIKINGAFÄRDER

IRLAND

Den 8 juni år 793 kom vikingar seglande över havet till det rika klostret Lindisfarne. Klostret låg på en ö utanför England. Vikingarna dök upp så snabbt att de överraskade människorna på ön. Vikingarna angrep direkt, slog ihjäl munkar och plundrade klostret på kyrkosilvret och andra värdefulla saker. Det här är det första kända vikingatåget. Vikingarna skulle fortsätta att plundra längs Europas kuster och floder under flera hundra år. De angrep kyrkor, kloster och städer.

ENGLAND

FRANKRIKE

12

PO RTU GA

De danska och norska vikingarna seglade mest väster ut, längs Europas kuster. Några seglade ännu längre väster ut, ända till Nordamerika. Vikingarna kallade Nordamerika för Vinland. De svenska vikingarna seglade oftast öster ut, till Ryssland. Vikingarna kallade Ryssland för Gårdarike. Sedan fortsatte de in i landet på floderna ända ner till Turkiet och Iran.

L

Färder i väst och öst

SPANIEN


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 13

Ishavet

Vikingafärderna var farliga Gyda skulle knappast ha varit med på ett vikingatåg. Det var mest unga män som gav sig ut på de farliga resorna. De ville få rikedom och ära. Resorna kunde ta flera år. På runstenar kan man läsa om vikingatåg och män som aldrig kom hem.

NORGE SVEA RIKET

• Lindisfarne

RYSSLAND

DANMARK

Floden Volga

Betala annars anfaller vi! Engelsmännen var rädda för plundringstågen. För att slippa bli anfallna började de betala lösen i silver till vikingarna. Lösensummorna kunde vara flera ton silver. Betalningarna kallades för Danagäld.

Alla vikingafärder var inte plundringståg. Många färder var lugna handelsresor. Vikingarna lastade då sina skepp med djurskinn, pälsar och slavar. Väl framme hos främmande folk bytte de till sig saker som inte fanns hemma; pärlor, silver, smycken och andra lyxiga saker.

a isk sp t Ka ave h

Ekorrskinn mot glaspärlor

Floden Dnepr

Svarta havet

AL IT

Istanbul

IRAN

IE N

TURKIET Hur tror du att glaset från Iran hamnade i Sverige?

Medelhavet 13


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 14

Vikingaskeppet och Ingvar Vikingarna älskade sina skepp. De kunde kalla dem ”de slanka, stormstarka bränningsdjuren”. Skeppen var snabba och låg grunt i vattnet. Därför gick det att segla in i grunda vikar och upp längs floderna och överraska folk. En annan bra sak med vikingaskeppen var att man kunde både ro och segla dem.

Vikingaskepp Det största vikingaskepp som har hittats är nästan 30 meter långt. Fast det finns berättelser om skepp som var mer än dubbelt så långa. De stora skeppen seglade på haven i väster och användes mest av de norska och danska vikingarna. Skeppen som for österut var mindre, ungefär 10–12 meter. De behövde vara små och smidiga för att ta sig fram på floder och för att vikingarna skulle orka släpa dem på land förbi farliga forsar.

Seglet var fyrkantigt. Det var ofta gjort av ylle. Skeppen styrdes med en åra. Den satt på höger sida. Det är därför vi kallar högra sidan på en båt för styrbord idag.

14

Längst fram på fina krigsskepp kunde det finnas ett drakhuvud i trä.


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 15

Det sista stora vikingatåget – Ingvarståget 2. Ingvar seglade österut med ungefär 30 skepp och flera hundra män. Han skulle hjälpa en furste i Ryssland med ett krig.

1. Ingvar var en ung släkting till den svenske kungen. Han gav sig av på ett av Sveriges mest kända vikingatåg.

3. Efter några år hos fursten fortsatte Ingvar och hans män till trakten av Iran som då kallades Särkland. Där samlade de rikedomar.

4. Men på hemvägen blev många sjuka. Ingvar och många av hans män dog. Det var år 1041. Ingvar blev 25 år gammal.

5. Några få som varit med på resan lyckades komma hem och berätta vad som hänt.

6. I Sverige restes många runstenar över dem som dött så långt hemifrån. De kallas Ingvarsstenar. Dem kan man titta på än idag. Det talades länge om det stora vikingatåget. Efter 200 år skrevs det en saga om det. Med sagans och runstenarnas hjälp har arkeologerna kunnat lista ut vad som hände Ingvar.

På den här Ingvarsstenen står det: De for manligen fjärran efter guld och österut gav örnen föda. De dog söderut i Särkland. (Att ge örnen föda = att döda människor.)

Hur tror du att det var att resa på ett vikingaskepp?

15


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 16

En påhittad viking Efter vikingatiden skrev man ner sagor om vikingarnas gudar och äventyr i böcker. Sagorna är en blandning av saker som hänt i verkligheten och saker som är påhittade. En sådan saga är sagan om Styrbjörn Starke. Den skrevs ned på Island flera hundra år efter vikingatiden.

Sagoböckerna från Island är ofta väldigt vackra. Texten är skriven för hand på sidor av kalvskinn.

Snorre på Island Snorre Sturlasson var en mäktig storman som levde på Island på 1200-talet. Han reste mycket och besökte både Norge och Sverige. Både hemma och på resorna fick han höra många sagor och historier om vikingatiden. Han skrev ner dem. Hans mest berömda bok kallas Snorres Edda. Den handlar om vikingarnas gudar. Tack för att du skrev ned vikingarnas sagor, Snorre!

16


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 17

Sagan om Styrbjörn Starke

1. Kung Olof dog plötsligt på en fest i Uppsala. Han hade en son som hette Styrbjörn. Men Styrbjörn var liten. Därför fick hans farbror Erik bli kung istället för lille Styrbjörn.

4. När Styrbjörn var 12 år började han tjata om att få vara med och styra Sverige. Han tjatade i flera år. Men kung Erik sa nej och på tinget kastade folk sten på honom.

2. Styrbjörn var en argsint unge. En gång på en fest slängde han på skoj en kappa över Åke, en av kung Eriks män.

5. Styrbjörn krävde sedan att kung Erik skulle ge honom skepp och män till ett vikingatåg. Till slut fick han 60 skepp. Men då fick han lova att vara borta i 3 år.

7. I tre dagar slogs de i ett slag som kallas ”Slaget på Fyrisvallarna”. Till slut blev Styrbjörn Starke dödad i striden.

3. Då råkade Åke stöta till Styrbjörns näsa med ett dryckeshorn. Styrbjörn blev så arg att han slog ihjäl Åke.

6. När Styrbjörn var vuxen kom han tillbaka. Nu hade han massor med skepp och krigare. Han kom för att slåss mot kung Erik. Styrbjörn kallades nu för Styrbjörn Starke, för han var så argsint och stark.

8. I sagan sägs det att guden Oden hjälpte kung Erik att vinna. Erik vann många strider under sitt liv och fick därför namnet Erik Segersäll. Segersäll betyder han som segrar.

Vad tycker du verkar vara påhittat i sagan?

17


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 18

VIKINGARNAS HEM Skogen var viktig. Där jagade man och hämtade timmer och ved, och plockade nötter och bär.

Gravhögar, där gamla släktingar ligger begravda. På åkern odlade man korn och vete. Säden malde man själv. Mjölet användes till gröt och bröd.

Vikingatidens ficklampa var en brinnande trästicka.

Det fanns ofta flera hus på gården. Ett hus bodde man i. Några hus var förråd. I andra hus hade man djuren.

Man hade hästar, oxar, kor, får, grisar och höns. De gav kött, mjölk, smör och ägg.

Tänk dig så tyst och mörkt det måste ha varit när Gyda levde. Inga bilar, ingen tv och inga lampor. Det kunde vara över en timmes vandring till närmaste gård. Nästan alla människor bodde på landet under vikingatiden.

Vikingarna gjorde nästan allt själva! Allt människorna behövde fick de tillverka själva: maten, kläderna och huset. Spadar, vispar, vävstolar och alla andra redskap som man måste ha på en gård fick de också göra själva. Det gick åt mycket tid och arbete för att skaffa mat. Det som blev mat fanns på gården och i naturen runt gården. Under vikingatiden fanns inga affärer.

18


Vikingatiden_Basbok

09-02-05

14.11

Sida 19

Högtider Högtider var trevliga avbrott i vardagen. Då hade man fest. Festerna kallades blot. Höstblotet var vikingarnas nyårsfest. Höstblotet, julblotet och vårblotet var tre stora högtider. På blotfesten träffades man, offrade till gudarna och pratade om både roliga och viktiga saker.

Olika sysslor på gården

!

m a

rig

om Ont at m

RS MA

Ett fiskeljuster

APRI L

Vår Plöj blot, a å fe k s e rn t ig oc

M

AJ

n

! en så h

BER OKTOBER TEM N Nyår m P SE Slakta blot, en set d höst- OVE o p a r I M fes sk t ! Go bo ST tt

FE

B Sp inn RU vä a t va r

RI

a

Sk ö åk rd er

ligen Änt ar! m som

JUNI

Skörd a höet

JULI

AU

GU

om t

I

ng

! blo Jul skinka

JANUA R

Hugga v ed och timm er

Hu

R BE

BER CEM med E D t

A och åd yg t

tt!

Kvinnor och män hade ofta olika sysslor på gården. Kvinnor spann tråd av fårens ull och vävde tyg. Männen högg timmer, snickrade och slaktade. När det var mycket att göra, som vid skörden, fick man hjälpas åt. Barnen fick hjälpa till så snart de kunde. Så här kunde ett år på gården se ut:

Varför var det ont om mat under våren?

19


Omslag_Vikingatid_Basbok

09-02-05

13.54

Sida 1

Vikingatiden Lindström • Wahlbom

Koll på Vikingatiden Är du nyfiken på vilka vi är? Undrar du varifrån vi kommer? Historia handlar om att försöka förstå det som varit och hur saker och ting hänger ihop. I den här boken kan du och dina elever läsa om hur det var att leva här i våra trakter under vikingatiden. Sverige så som det ser ut idag fanns ju inte. Texterna och bilderna i boken är lättlästa, lustfyllda och lärorika. Till varje uppslag i basboken finns ett uppslag i aktivitetsboken. Där får eleverna möta spår från vikingatiden, jämföra nu och då samt fundera på kluriga frågor. Låt dina elever bli historiedetektiver! 622-8492-3 Koll på Vikingatiden, basbok 622-8494-7 Koll på Vikingatiden, aktivitetsbok 622-5934-2 Koll på Vikingatiden, lärarhandledning

ISBN 91-622-8492-3

9

www.bonnierutbildning.se

789162 259327 (9686-5)

Jonathan Lindström

Elisabeth Wahlbom

BONNIERS


9789162259327