Page 1

Denna bok ger kunskap om hur och varför stressreaktioner och utmattningsproblematik uppkommer och hur de yttrar sig. Framför allt får du redskap för hur man tar sig igenom förloppet från sjukskrivning, återhämtning och planering till arbetsåtergång. Exempel varvas med konkreta strategier och författaren berättar vad som kan vara svårt, samtidigt som hon visar en framkomlig väg för hur man stegvis tar sig tillbaka. Vanliga frågor, farhågor och situationer som kan uppstå beskrivs, samt hur man hanterar dem – både som medarbetare och som chef.   Forskning visar att en välplanerad återgång vid stressrelaterad problematik kraftigt ökar möjligheterna att komma tillbaka i arbete. Den här boken hjälper den sjukskrivna och arbetsgivaren att tillsammans ta de steg som behövs, genom att underlätta förståelse och samordning. Att skapa nya beteendemönster – hos individen och på arbetsplatsen – är av stor betydelse för att återgången ska bli hållbar i längden. Tillbaka till jobbet vänder sig både direkt till dig som är drabbad av stressproblematik och till chefer och HR-personal som följer medarbetare genom en rehabilitering. Boken är även till hjälp för närstående och andra som vill förstå och veta mer om området.

Foto: Carola Björk

Åsa Kruse är med.kand., leg. psykolog och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon är verksam inom företagshälsovården och har mångårig erfarenhet av att föreläsa, handleda och arbeta med stressrelaterad ohälsa.

ISBN 978-91-27-81759-3

Åsa Kruse TILLBAKA TILL JOBBET

Hur vet man vad som är lagom takt vid rehabilitering? Vilka reaktioner är vanliga? Hur ser arbetsgivarens roll och ansvar ut?

Åsa Kruse

TILLBAKA TILL JOBBET

Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

9 789127 817593

NOK_KRUSE_TILLBAKA_TILL_JOBBET_omslag.indd Alla sidor

2016-06-27 16:31


Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 2

2016-06-29 09:48


INNEHÅLL

Inledning  9 1. VAD HÄNDER OCH VARFÖR?  13

Jill 13 Hur kan man gå in i väggen?  16 Arbetsplatser är olika  19 Vad stressar vi över?  21 Patrik 23 Förloppet från stress till utmattning  25 Linda 28 Vems är egentligen ansvaret?  31 Myter om utbrändhet  35 Vad kan man göra som chef ?  38 2. NÄR MAN LÄMNAT OCH GÅTT HEM 42

Skuld- och misslyckandekänslor  42 Att ta jobbet från en arbetsnarkoman  43 Först distans och vila  44 Patrik 45 Linda 46 Jill 48

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 5

2016-06-29 09:48


Vad säger man till barnen?  49 Vad ska sjukskrivningen användas till?  50 Arbetsgivarens roll och ansvar  53 Vad kan man göra som chef?  55 3. ATT TA HAND OM SIG SJÄLV OCH SINA REAKTIONER 57

Ångest och depression   57 När hjärnan inte fungerar  61 Labil och överkänslig  63 »Allergiska besvär« och kravfobi  64 Patrik 65 Linda 66 Jill 67 Vård och företagshälsovård  69 Betydelsen av motion och rörelse  73 Hålla igång ett socialt liv  75 Kontakt med jobbet  76 Vad kan man göra som chef?  77 4. ATT FÖRBEREDA FÖR ÅTERGÅNG 80

Vem ska styra planering – chefen, Försäkringskassan eller jag?  80 Rehabiliteringen är inte slut för att man börjar jobba  82 Jobba utifrån och in i stället för inifrån och ut  84 Rehabmöten 86 Sociala besök på jobbet  87 Jill 87 Linda 89 Patrik 93 Vad kan man göra som chef?  95

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 6

2016-06-29 09:48


5. FÖRSTA DAGEN TILLBAKA 98

Jill 101 Patrik 103 Linda 104 Vad kan man göra som chef?  105 6. ATT GRADVIS TRAPPA UPP 107

Att gå från ett steg till nästa  108 Bra och dåliga dagar  110 Bakslag 111 Vem ska vara gränssättaren?  112 Vad kan man göra som chef?  113 7. HÅLLA BALANS OCH RIKTNING – NU OCH FRAMÅT 116

Den nya versionen av mig  116 Att hålla balansen  117 Längtan tillbaka till rollen som Stålmannen  119 Vanliga fällor  120 Patrik 128 Jill 129 Linda 131 Missnöjda kollegor  132 Vad kan man göra som chef?  133 8. BAKSLAG OCH ÅTERFALL 137

Dra i handbromsen direkt  138 Utvärdera – vad hände?  138 Åtgärder 139 Bakslag ingår  141 Linda 141

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 7

2016-06-29 09:48


När jobbet ändå inte fungerar – när ska man tacka för sig och gå?  143 Vad kan man göra som chef?  144 9. VERKTYG SOM KAN VARA BRA ATT HA 146

Balans på energikontot  146 Lära känna sina tidiga stressignaler  149 Träna på att sätta gränser och säga nej  149 Vikten av tydlighet  153 Gränser i relationer  154 Krav och perfektionism  158 Att bli sin egen tidsstudieman  160 Långsamövningar 162 Pauser och återhämtning  164 10. FÖREBYGGANDE ARBETE 166

Vad kan man göra som individ?  166 Vad kan organisationen göra?  168 11. SLUTORD 174 REFERENSER och lästips  175 REGISTER  177

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 8

2016-06-29 09:48


Inledning

När jag först fick frågan om jag ville skriva den här boken började en massa frågor från både patienter med stressproblematik och från chefer dyka upp i mitt huvud, och samla ihop sig i olika teman: Vad är det som händer när man drabbas av utmattning? Varför drabbas just jag? När är det dags att ta sig tillbaka till arbetet? Är det inte nödvändigt att bara vila? Kommer jag någonsin att bli bra igen? Jag drog slutsatsen att det finns väldigt många frågor som behöver svar och det var därför jag bestämde mig för att ge mig in i projektet och skriva boken, vilket har varit väldigt roligt. Tillbaka till jobbet vänder sig både till dig som är drabbad av arbetsrelaterad stress och utmattning, och till anhöriga, kollegor, chefer och HR-personal som vill lära sig mer om vilka olika faser man ofta går igenom som drabbad. Det handlar om att förstå vad som händer, vad orsakerna kan vara och hur det kan kännas. Bokens kapitel beskriver dels vanliga orsaker till att man drabbas av stressrelaterad problematik, dels ett typiskt förlopp i kronologisk ordning, från att man blir sjukskriven och hur man kan uppleva och hantera sina egna reaktioner, till planering av återgången och hur man stegvis tar sig an den. Alla stressrelaterade tillstånd är förstås inte identiska och   •  9

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 9

2016-06-29 09:48


följer inte alltid samma förlopp. Det finns situationer som är mer okomplicerade, där arbetsuppgifterna och/eller belastningen är det enda som behöver rättas till, och så är problemet löst. Den typen av problematik tar jag inte upp här av förklarliga skäl. Boken följer också några fall som beskrivs i de olika faserna och kapitlen, från att man bryter ihop och går hem till att man stegvis återgår till jobbet. Det finns dessutom några kapitel som behandlar förebyggande arbete och som presenterar ett antal generella verktyg som kan vara bra att praktisera i vardagen, samt ett kapitel om hur man hanterar återfall. I slutet av de flesta kapitlen finns avsnittet »Vad kan man göra som chef?«, tänkt att ge tips och praktiska råd i varje steg av förloppet från sjukskrivning till fullständig återgång för dig som följer en medarbetare genom hela rehabiliteringskedjan. De fall som beskrivs i boken kanske inte går att kalla typiska, men de är vanligt förekommande. Den rehabiliteringsgång som boken ger exempel på berör fall där orsaken till utmattningen finns både hos den anställda och hos arbetsgivaren. Stressproblematik är alltid individuell, den har olika orsaker och ger olika symtom. Därför måste behandlingen också vara individanpassad, det finns inga generella lösningar rakt av. Jag har arbetat med stressrelaterad ohälsa i 15 år, vilket har inkluderat kontakter med både drabbade, deras chefer, HRpersonal och andra behandlande yrkeskategorier. Jag började först läsa medicin (eftersom jag ursprungligen tänkte bli läkare), något som bidragit till intresset för hur kroppen påverkas av psyket och vice versa. När jag så småningom blev psykolog i stället började jag relativt snart att arbeta med utbildning kring och behandling av stressproblematik, först inom en privat verksamhet med inriktning mot stress, senare inom företagshälsovården. Självklart har alla erfarenheter från mitt ar-

10  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 10

2016-06-29 09:48


bete varit mycket lärorika och gett mig en inblick i hur olika arbetsplatser kan vara, hur olika organisationer fungerar och vilka olika behov och förutsättningar människor har för att kunna anpassa sig till just sin arbetsmiljö och sin arbetsgivares krav. Jag vill rikta ett stort tack till alla mina patienter, nuvarande och tidigare, som under arbetet med boken paraderat förbi i mitt minne och gett mig fortsatt inspiration och idéer till ämnen som måste tas upp. Jag har lärt mig otroligt mycket av er! Självklart är de fall och exempel som tas upp i boken helt fiktiva och representerar en sammanvägning av vad som ofta är generella/typiska svårigheter. Jag vill också tacka Åsa Norrman på Natur & Kultur som kom med idén till den här boken och gav mig förtroendet att skriva den. Hon har gett mig väldigt bra återkoppling och uppmuntran hela vägen.

Inledning  •  11

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 11

2016-06-29 09:48


Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 12

2016-06-29 09:48


1. VAD HÄNDER OCH VARFÖR?

Jill När hjältar faller på film är det först ingen som tror att det är sant eller att det kan inträffa. Det tar tid både för hjälten och omgivningen att förstå vad som har hänt. Så var det med Jill. Hon var som själva urberget på sin arbetsplats – trodde alla. Jill har alltid trivts på sitt jobb, hon tycker om att hjälpa människor, att finnas till hands och ge stöd och service. Och hon märker att hon blir uppskattad för det. Jill är undersköterska i en screeningverksamhet och har med åren tagit på sig mer och mer ansvar och arbetsuppgifter. Hon är schemaläggare, skyddsombud och den som sköter all beställning av förbrukningsmaterial, eftersom hon har koll. Jill har jobbat länge i verksamheten, känner de flesta och är den som vet var allting finns och vilka rutiner som gäller. Eftersom hon är avdelningens kunskapsbank är det många som kommer och frågar henne om olika saker eller ber om hennes synpunkter Jill har en chef, men hon är inte alltid tillgänglig och därför kallar kollegorna skämtsamt Jill för »vice«, eftersom hon uppfattas som nästan lika mycket chef som chefen själv. Inte för att hon har tagit på sig en auktoritär ledarroll, utan för att hon oftast har svar på alla frågor och kan det hon håller på med ut   •  13

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 13

2016-06-29 09:48


i fingerspetsarna. Jill är utåt sett ett under av serviceanda och hjälpsamhet, men inuti uppfattar hon alla behov och frågor från kollegorna som obestridliga krav som måste verkställas genast. Att säga nej eller säga ifrån är otänkbart, det förekommer inte i hennes värld. Hon är uppfostrad till att alltid sätta andra i första rummet och hjälpa till när hon kan. Däremot kliver hon inte fram i officiella sammanhang. Hon vill inte ta plats eller göra sig märkvärdig och jämför sig ofta med andra på ett sätt som alltmer undergräver hennes låga självkänsla. Ständigt är hon rädd för att göra fel, skriva slarviga journalanteckningar eller inte vara tillräckligt snabb. Hon är kort sagt rädd för att inte leva upp till sina egna krav på hur man ska vara för att duga. Jill känner alltid ett ansvar för att alla andra måste må bra och vara nöjda, och är de inte det är det hon som måste uppmuntra dem och skapa god stämning, hon mår helt enkelt inte bra annars. Till Jill går man och talar om vad man vill ha gjort och får hjälp direkt. Av den anledningen blir hon störd många, många gånger per dag mitt i det hon själv håller på med. Ofta får hon avbryta det hon gör och gå iväg för att verkställa någon annans önskemål direkt, för att sedan försöka hitta tillbaka till det hon gjorde och börja om från början. Avdelningen som Jill arbetar på är satt under besparing och det senaste halvåret har man bantat personalen från fjorton till elva. Dessutom har man mitt i allt detta nyanställt en person. Det är en kollega som Jill uppfattar som hysteriskt krävande, som alltid vill att Jill prioriterar att hjälpa henne, och Jill kan inte säga ifrån. Jill är gift och har två barn, en 23-årig dotter som flyttat hemifrån och en 19-årig son som nyligen fått en adhd-diagnos. Jill har alltid försökt vara hans stöttepelare och vapendragare genom de svårigheter han mött, både i skolan och med kompisarna. Hon har röjt undan de värsta riskerna för honom, änd-

14  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 14

2016-06-29 09:48


rat rutiner, bytt skolor och slagits för hans rättigheter. Hon ser till att sonen sköter skolan och inte sitter uppe på nätterna med fel saker, som dataspel. Hon har många bra vänner som hon umgås med och hennes man Anders stöttar henne – när han är hemma. Han har ett jobb där han reser mycket och har därför inte haft samma möjlighet att ställa upp. Jill är med andra ord van vid att det till vardags mest är hon och sonen. Hon har tagit huvudansvaret hemma och har inte sett några problem i det – tidigare. Men så en höst börjar maken börjar bli krasslig, till en början diffust och i perioder, men så småningom får han så svåra magproblem att han inte kan jobba. Först vet man inte vad han drabbats av, han är under utredning och oron gnager i Jill. För att kunna ta hand om honom börjar hon flexa ut tidigt och försöker göra en del administrativa uppgifter hemma för att kompensera. Ofta får hon ta till sena kvällar. Hon märker ganska snart att hon inte hinner med, hon är helt enkelt alldeles för trött och börjar skjuta upp saker som måste göras. Hon har ont i axlar och rygg, vaknar ofta med värk och en känsla av att ha varit spänd hela natten. Det känns knappt som om hon har sovit, mest bara domnat bort. På jobbet känner hon det som en enorm ansträngning att vara trevlig. Irritationen växer i henne samtidigt som hon anstränger sig maximalt för att hålla stilen och vara sitt vanliga vänliga jag. Varje dag börjar kännas som ett maratonlopp och när Jill kommer hem värker kroppen, hon känner sig totalt slut. Maken försöker avlasta så gott han kan hemma, men Jill vill inte att han anstränger sig för mycket, hon ser ju att han inte heller orkar. När en helg har passerat är Jill allt annat än utvilad, snarare känner hon sig in till döden trött när hon går till jobbet. När vintern kommer händer det att hon helt enkelt inte kommer upp på morgonen och till sin egen stora förskräckelse börjar VAD HÄNDER OCH VARFÖR?  •  15

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 15

2016-06-29 09:48


hon stanna hemma och sjukanmäler sig vissa dagar. Hon skäms, för det är inte alls likt henne, men hon resonerar med sig själv och tänker att om hon bara får en extra dag att vila ut så kanske resten av veckan går lite lättare. En dag frågar hennes chef efter några viktiga patientuppgifter som Jill har ansvar för. Hon stirrar på sin chef, det känns som om huvudet är i en glasbubbla och hon har ingen aning om vad chefen menar. Det känns som om hjärnan har sagt upp sig, gått hem och lämnat henne kvar på jobbet. Chefen lutar sig fram och frågar hur det är, säger att hon tycker Jill har verkat så stressad den sista tiden. Jill sjunker ihop över skrivbordet och börjar gråta, chefen lägger en hand på hennes axel och säger: »Nu tycker jag att du ska gå hem.«

Hur kan man gå in i väggen? När detta skrivs är stressrelaterad psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning och också den sjukskrivningsorsak som ökar mest. Begreppen utmattning och utbrändhet, som ofta används när det handlar om stressrelaterad psykisk ohälsa, är diffusa benämningar med en ganska blandad innebörd, och de betecknar ett tillstånd som människor har olika uppfattning om. Många förknippar det med att arbetsbelastningen har blivit så hög att man till slut inte orkar med mer, men det är inte alltid så det förhåller sig. Man skulle snarare kunna säga att det handlar om en situation där den psykiska belastningen (stress, press och krav) på grund av olika orsaker har blivit så hög att man inte längre klarar av att hantera denna belastning och samtidigt vara produktiv. Det finns många olika orsaker till att man går in i väggen. Visst kan det vara så att arbetsbelastningen under en längre period har varit alldeles för hög, vilket flera faktorer kan med-

16  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 16

2016-06-29 09:48


verka till. Dels har kraven i arbetslivet successivt ökat med ständiga neddragningar, där färre ska åstadkomma mer, ungefär som i fallet med Jill. Många roller och tjänster är numera gränslösa och går att expandera helt efter eget huvud. Dels ställs det höga krav på produktivitet i dag, vad man än jobbar med. De flesta organisationer – statliga, kommunala såväl som privata – är personalmässigt hårt slimmade. Pensionsavgångar ersätts inte och man tar inte alltid in vikarier vid föräldraledigheter eller sjukdom, utan hoppas att det ska hålla ändå. Detta leder till en dominoeffekt hos de medarbetare som blir kvar och ska hantera bördan efter dem som är sjukskrivna, samtidigt som de ska klara av sina ordinarie arbetsuppgifter. Det finns empiriskt stöd för att personalneddragningarna i de svenska landstingen i början av 1990-talet var orsaken till den våg av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa som följde några år senare, och som kulminerade i mitten/slutet av 1990-talet. Sjukskrivningarna sjönk sedan i samband med de begränsningar i sjukförsäkringen som gjordes en bit in på 2000-talet, men i dag är de på väg upp igen. Det finns också forskning som visar att arbetsmiljön har betydelse för risken att drabbas av psykisk ohälsa. Om man inte känner att man har kontroll över och möjlighet att påverka sin situation, eller om man känner bristande stöd och obalans mellan arbetsinsatsen och den belöning man får, ökar risken att man drabbas. Men det finns också andra vanliga orsaker som ligger bakom det som kallas utmattning. Det kan handla om allt ifrån konflikter på jobbet till privata kriser som gör att man under en period inte orkar med. Ofta kan man klara stress (eller psykisk press) under en begränsad tid inom ett område i livet, men om det uppstår en stressfaktor till på ett annat område så blir det svårare att balansera situationen. Det är till exempel tufft VAD HÄNDER OCH VARFÖR?  •  17

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 17

2016-06-29 09:48


att klara av både en separation, eller att ta hand om gamla och sjuka föräldrar eller ett tonårsbarn som har spårat ur, samtidigt som man ska vara effektiv och hålla ihop på jobbet. Det är inte alltid så att man är för mycket eller för lite av något (t.ex. för ambitiös eller har svårt att sätta gränser), ibland är det helt enkelt de omständigheter man blir utsatt för som gör att man inte klarar av sin situation. Då handlar rehabiliteringen inte om att jobba med sig själv – utan det är själva situationen som måste ändras. Inte sällan är orsaken till utmattning att kraven som ställs har blivit, eller upplevs som, för höga. Det behöver dock inte handla om krav som kommer utifrån, utan ibland kan det vara krav som kommer inifrån en själv och som till slut blir övermäktiga. Själva definitionen av stress handlar om att kraven som ställs hotar att överskrida de resurser man har för att klara av en viss situation. Men – det behöver inte alltid handla om de faktiska kraven, utan det kan också handla om hur man som individ tolkar kraven. Vi tolkar ju krav, situationer och vår egen förmåga olika beroende på vad vi har med oss för tidigare erfarenheter av liknande situationer, och vad vi har för bild av oss själva och omvärlden. Det som av en person uppfattas som absolut omöjligt att uppnå kan för en annan person kännas som ett rimligt krav eller mål. Många gånger beror det på att den senare personen kanske har en mer avspänd attityd till det som ska presteras och till att eventuellt misslyckas eller lämna ifrån sig ett mer mediokert resultat. Det är vanligt att de inre kraven handlar om prestations­ ångest, där man inte tror att det man gör är tillräckligt bra utan ständigt driver på sig själv av rädsla för att man inte ska duga. Besläktat med detta är också en överdriven rädsla för att göra fel och misstag eller att bli synad som bluff. Vidare kan

18  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 18

2016-06-29 09:48


det handla om hur man uppfattar sin egen kapacitet och sina resurser för att lösa ett problem. Ett dåligt självförtroende i ett sammanhang där man ska prestera kan förstås göra att situationen känns alldeles för krävande. Man hamnar då i en ond cirkel av osäkerhet och oro som ytterligare försämrar prestationsförmågan. Det finns förstås även andra, kanske mer uppenbara, omständigheter som kan leda till utmattning. Det kan handla om att jobbet har fått spela en alldeles för stor roll under en lång tid, ofta för att man drivs av en lust att åstadkomma saker som man ser och tror att man kan förverkliga. Det blir då svårt att sätta gränser eftersom jobbet är engagerande och lustfyllt. Så i högt tempo, utan en tanke på att det kan bli för mycket, kör man sig själv in i den berömda väggen.

Arbetsplatser är olika Det går inte att generellt säga att en viss typ av arbetsplatser är svårare än andra, även om det självklart är så att alla arbetsplatser, branscher och organisationer har sin kultur och sina speciella krav. Vi är också olika som människor och vi tar oss fram i olika miljöer med skilda egenskaper. Det som passar som hand i handske för en person kan vara rena stressfällan för en annan. Det är till exempel svårt att vara säljare om man inte ser det som en rolig utmaning att sälja och kan ta avslag från kunder med en klackspark. Vissa människor uppskattar och blir stimulerade av akuta verksamheter, av att allt ställs på sin spets hela tiden och att de måste utmana sig själva för att snabbt kunna ändra leveransen efter nya beslut och prioriteringar. De kommer till sin rätt på arbetsplatser som kräver hög flexibilitet och förmåga till snabba omställningar av sina medarbetare. Andra skulle gå under av stress i en sådan miljö. ViVAD HÄNDER OCH VARFÖR?  •  19

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 19

2016-06-29 09:48


dare finns det människor som är tillräckligt bra på att sätta gränser och värna om sin integritet för att klara av att vara vårdande, stödjande och se till andras behov under hela arbetsdagen. De kan koppla bort jobbet och inte låta det gå ut över fritiden. De tar inte på sig skulden om deras kunder inte mår bra. Andra tar den typen av arbete med sig hem och kan kanske inte sluta grubbla över det som eventuellt inte blev bra. Även om det inte går att generalisera när det gäller arbetsplatser, så vet vi att vissa typer av yrken är mer förknippade med stress och utmattning än andra. Det gäller till exempel det som kallas kontaktyrken, där arbetet går ut på att ha hand om människor på olika sätt, som inom vården, i omsorgsyrken eller i skolan. Särskilt utsatta är de yrken där man hanterar människor med behov och problem av olika slag, framför allt i kombination med att det finns krav på hög produktionstakt. Att till exempel »jaga pinnar« i vården (uppnå ett visst antal patientkontakter per dag) är en sådan stressfaktor eftersom det ställer dubbla och delvis motsägelsefulla krav på de anställda. De ska dels tillgodose människors behov av att bli lyssnade till så att de känner sig väl omhändertagna, dels ska de arbeta fort eftersom nästa patient eller klient är bokad om en kvart. Sedan är förstås också arbetsplatser med en dålig arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt, en grogrund för att skapa stress och utmattning hos de anställda. Både att jobba i buller, vara utsatt för kemikalier i lokaler med dålig ventilation eller att jobba i en fysiskt riskfylld miljö över huvud taget, skapar stress. På liknande sätt uppstår det stress på arbetsplatser med en dålig psykosocial arbetsmiljö, där det finns mycket konflikter, informella ledare eller grupper som styr över andra, konkurrens och dåligt ledarskap. Sådana arbetsplatser skiljer sig från bra arbetsplatser, som ofta har medarbetare med hög so-

20  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 20

2016-06-29 09:48


cial kompetens som de använder på ett fredligt sinnat sätt för att antingen undvika gnissel eller för att lösa de konflikter som kan uppstå. De har också tydliga roller för sina anställda, alla vet vad som förväntas och man riskerar därför inte att trampa varandra på tårna. Dessutom är ledarskapet tydligt utan varken konflikträdsla eller auktoritärt styrande.

Vad stressar vi över? Det finns många saker som vi stressar över, på det privata planet kan det vara:

• Familjeförändringar • Relationsproblem • Sjukdom, ohälsa • Rollförändringar • Ekonomi • Semester, jul, högtider Det som brukar kallas normala livskriser – som gör att man på något sätt måste ställa om och anpassa sig till en ny situation – är potentiella stressorsaker. Det kan exempelvis handla om att flytta hemifrån, bli sambo, få barn, att barnen flyttar ut eller att man avslutar sitt arbetsliv och blir pensionär. Sådana anpassningar kräver extra ansträngning och det är inte säkert att man alltid har de extra resurserna just när man behöver dem. Till och med det som ska vara roligt och avkopplande, som semester och högtider, blir ofta stressfällor eftersom man någonstans känner att man inte kan leva upp till kraven och förväntningarna så som man har uppfattat dem.

VAD HÄNDER OCH VARFÖR?  •  21

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 21

2016-06-29 09:48


När det gäller arbetslivet kan stressen i stället handla om:

• Arbetsbelastning • Neddragningar • Fusioner • Bristande ledarskap • Underbemanning • Otydliga mål eller direktiv • Oklara roller • Bristande kompetensmatchning • Bristande återkoppling och kommunikation • Dålig fysisk arbetsmiljö • Tidsbrist • Prestationskrav • Informationshantering • Tillgänglighet En vanlig orsak till stor stress i arbetslivet är alla former av otydlighet. Det kan vara att man inte vet vad som förväntas, inte är klar över sin roll och hur den avgränsas gentemot andras roller, att man inte får återkoppling av sin chef när det gäller prestationer och ambitionsnivå eller att ledarskapet är otydligt. De senaste åren har informationsflödet omkring oss dessutom ökat enormt, mycket på grund av (jag tänker inte säga tack vare) de smarta telefonernas intåg som gör att vi är uppkopplade dygnet runt och att information från alla håll regnar över oss. Mobilerna har på kort tid blivit både våra bästa vänner och destruktiva parasiter, som äter sig in i våra liv. Många uppfattar det som att de förväntas vara uppkopplade mot jobbet dygnet runt och att de ska svara på mejl och sms på fritiden. Vi uppviglar därmed omedvetet varandra i en kultur där det ses som normalt att alltid vara tillgänglig och kommunicera. På det sättet får vi aldrig vila.

22  •  TILLBAKA till JOBBET

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 22

2016-06-29 09:48


Patrik Patrik är 42 år, arbetar som konsult och tycker att han har världens roligaste jobb. Han har alltid varit framgångsrik, successivt fått alltmer utmanande uppdrag, större och krävande kunder och har stort förtroende i branschen. Han har bytt jobb i snitt vart tredje år för att komma vidare och utvecklas. Patrik var gift i fem år. Han separerade ganska nyligen och någonstans börjar det pyra i hans medvetande att han troligen jobbade bort sin relation. Det blev aldrig några barn vilket Patrik är lättad över, med tanke på hur jobbig separationen skulle ha blivit då. Sedan han skiljde sig har han i stort sett bara jobbat – inte för att han nödvändigtvis måste, men för att han tycker det är så kul och för att han alltid engagerar sig till 120 procent i det han gör. Han har dessutom tagit på sig en del införsäljningsuppdrag där han ska vara företagets ansikte utåt och presentera dess verksamhet i olika sammanhang. Det tar också tid. Patrik har en del vänner, men de flesta av dem har familj och småbarn, och då räcker livet bara till för att ta en öl någon gång ibland. Det gör att Patrik jobbar också på helgerna. Han har inga syskon, men en mamma som oroar sig över hur han mår. Hon har bett honom att ta det lite lugnare och anar samtidigt att hans separation har blivit en fribiljett för honom in i obegränsat arbete, på gott och ont. Kanske förstår hon att arbetet just nu är ett sätt för honom att ta sig igenom tillvaron med skygglapparna på. Patrik har kopplat på ett tunnelseende där bara jobbet ingår. Han lyssnar inte på omgivningens kommentarer om hans höga tempo. Till och med hans chef har uttryckt oro över hur Patrik lever, eftersom han har noterat att Patrik mejlar på nätterna och helgerna också. Patrik själv är dock van vid att vifta undan VAD HÄNDER OCH VARFÖR?  •  23

Tillbaka till jobbet_inlaga.indd 23

2016-06-29 09:48


Denna bok ger kunskap om hur och varför stressreaktioner och utmattningsproblematik uppkommer och hur de yttrar sig. Framför allt får du redskap för hur man tar sig igenom förloppet från sjukskrivning, återhämtning och planering till arbetsåtergång. Exempel varvas med konkreta strategier och författaren berättar vad som kan vara svårt, samtidigt som hon visar en framkomlig väg för hur man stegvis tar sig tillbaka. Vanliga frågor, farhågor och situationer som kan uppstå beskrivs, samt hur man hanterar dem – både som medarbetare och som chef.   Forskning visar att en välplanerad återgång vid stressrelaterad problematik kraftigt ökar möjligheterna att komma tillbaka i arbete. Den här boken hjälper den sjukskrivna och arbetsgivaren att tillsammans ta de steg som behövs, genom att underlätta förståelse och samordning. Att skapa nya beteendemönster – hos individen och på arbetsplatsen – är av stor betydelse för att återgången ska bli hållbar i längden. Tillbaka till jobbet vänder sig både direkt till dig som är drabbad av stressproblematik och till chefer och HR-personal som följer medarbetare genom en rehabilitering. Boken är även till hjälp för närstående och andra som vill förstå och veta mer om området.

Foto: Carola Björk

Åsa Kruse är med.kand., leg. psykolog och leg. psykoterapeut med KBT-inriktning. Hon är verksam inom företagshälsovården och har mångårig erfarenhet av att föreläsa, handleda och arbeta med stressrelaterad ohälsa.

ISBN 978-91-27-81759-3

Åsa Kruse TILLBAKA TILL JOBBET

Hur vet man vad som är lagom takt vid rehabilitering? Vilka reaktioner är vanliga? Hur ser arbetsgivarens roll och ansvar ut?

Åsa Kruse

TILLBAKA TILL JOBBET

Hållbar återgång efter stressrelaterad ohälsa

9 789127 817593

NOK_KRUSE_TILLBAKA_TILL_JOBBET_omslag.indd Alla sidor

2016-06-27 16:31

Profile for Smakprov Media AB

9789127817593  

9789127817593  

Profile for smakprov

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded