1.3 Lagstiftningshistorik från början av 1900-talet År 1920 tillkom ”den nya” giftermålsbalken efter nordiskt lagsamarbete. Den ersatte ”den äldre” giftermålsbalken i 1734 års lag och viss annan lagstiftning. Lagstiftningen skedde i två etapper. Redan år 1915 hade antagits en lag om äktenskaps ingående och upplösning. Den lagen arbetades in i den nya giftermålsbalken (GB) samtidigt som äktenskapets ekonomiska rättsverkningar fick en ny utformning. Den nordiska lagstiftningen var för sin tid synnerligen modern. Den innebar ett brott med äldre principer, vilka ansågs föråldrade. De värderingar som blev styrande för den nya lagstiftningen fick först flera decennier senare sin motsvarighet i de flesta andra europeiska länder. Det kan här inte bli fråga om någon närmare redogörelser för de förändringar i lagstiftningen som genomfördes för 85–90 år sedan. Påpekas kan emellertid att mannens överhöghet över kvinnan då bröts. Idén om jämställdhet mellan makarna fick bestämma utformningen av det nya giftorättssystemet genom regler om vardera makens äganderätt och särförvaltning över sin egendom samt frihet från andra makens skulder. Samtidigt bibehölls tanken på gemenskap mellan makarna genom giftorätten i sin nya utformning, dvs. som ett krav på hälftendelning vid äktenskapets upplösning, men med bibehållen äganderätt till vars och ens tillgångar för vardera maken under bestående äktenskap. En annan viktig nyhet i den samnordiska lagstiftningen var att äktenskapsskillnad blev möjlig på liberalare grunder än tidigare. Lång och varaktig söndring mellan makarna godtogs som en principiell grund för äktenskapsskillnad. (Denna utveckling har Agell beskrivit närmare i uppsatsen Individ, familj, stat. Om värderingar i familjerättslagstiftningen under 1900-talet, SvJT 1984 s. 715–739. Se också Sörgjerd, Reconstructing Marriagein a Changing Legal and Societal Landscape.) Under decennierna efter GBs tillkomst vidtogs visserligen en del smärre förändringar i lagen. Först genom tillsättningen av en parlamentariskt sammansatt lagstiftningskommitté (de s.k. familjelagssakkunniga) 1969 fick emellertid lagstiftningsarbetet en inriktning mot mera ingripande förändringar i balkens principer. I direktiven förutskickades bl.a. att rätten till äktenskapsskillnad i framtiden borde vara grundad på liberalare principer än vad söndringsprincipen medgav; vardera makens önskan att upplösa ett äktenskap borde respekteras. Vidare diskuterades i direktiven vilken inställning lagstiftaren borde ha till samboende mellan man och 22
11-35 Iustus Äktenskap 22 aug.indd 22
2011-08-22 10.11