Issuu on Google+

afi gr eo G

P R IO

rg n be so hl ks i A Isa iw id W av D

8


Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587 642 02 Projektledare/redaktör: Ingela Bengtsson Grafisk form: Axel Henriksson/Pussel, Soya Kommunikation Omslag: Axel Henriksson/Pussel, Soya Kommunikation Omslagsbild: Bomullsbalar, Elfenbenskusten. Foto: Yann Arthus Bertrand, © Ina Agency. Illustrationer: Tomas Lindell/Rithuset Bildredaktör: Soya Kommunikation Texter: Wiwi Ahlberg: texter i kapitel 2, 3, 4, 5 David Isaksson: texter i kapitel 1, 6, 7 samt flertalet reportage Håkan Borgström: texter i kapitel 3 Kjell Haraldsson: texter i kapitel 5 Faktagranskning: Kjell Haraldsson PRIO Geografi 8 ISBN 978-91-523-0574-4 © 2013 Wiwi Ahlberg, David Isaksson, Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Livonia Print, Lettland 2013


afi gr eo G

P R IO

rg n be so hl ks i A Isa iw id W av D

8


Innehåll Hur länge räcker jorden? Hållbar utveckling

Energi och ny teknik 7

Vårt omättliga behov av energi

53

Naturesurser12

Vad är energi?56

Hur ska vi minska vår miljöpåverkan?16

Förnybara källor tar inte slut

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck?

17

Mindre rök och mindre bränsle62

Hur vänder vi utvecklingen?

19

Billigare solenergi66

Varför finns det inga fiskar i korallreven längre?22 ”Politikerna måste bli modigare”24 Kortfattat27

58

Energi, klimat och miljö

70

Ändlig energi

71

Livet i Qatar74

Att spara energi

79

Hur använder vi energi?82 Kortfattat85

Jordskorpan – ett förråd Mineral, metall och malm

31

Ville inte sälja till gruvan – då sköts hon35

Jord, skog och hav

Metaller36

Jordbruk89

Industrimineral och andra mineral

Jordbruk i världen

38

93

”Rädda vår ö, stoppa kalkbrottet!”39

Smart foder och mikrolån95

Gruvbrytning i Sverige

44

Tjugo kilo bananer!97

Kol, olja, naturgas

47

Risodlingar översvämmas av saltvatten99

Kortfattat50

Torka – en ond cirkel101 Jordbruk i världen102

Jordbruk i Sverige

104

Ekologiskt på Husa gård 109

Världens skogar

110

Skog112 Regnskogen i Kamerun114


Innehåll

v

Handel och kommunikation Forts. Jord, skog och hav

Varför handlar vi med varandra?

159

De svenska skogarna

115

Globalisering162

Havet – en naturresurs

120

Handeln växer snabbt

166

Fiske122

Transporter168

Mangroveträsk eller jätteräkor124

Sidenvägen nu och då169

Morgon på fiskmarknaden i Tokyo126

Morgon på Donaufloden171

Fiske i Sverige

127

Välsignade lastbil173

Kortfattat131

Snabba tåg175

Kommunikation176 Globaliseringen179 Kortfattat181

Tillverkning och tjänster Industrin utvecklas – när och var?

135

Var ligger industri och varför?

137

Uppfinningarnas betydelse

139

Industribranscher141 Industri i världen

143

Textilarbetare i Kambodja145 Industrin i världen146 Tjänster149 Väktare i Sydafrika150

Tjänster151 Turism152 Poolgästerna154 Kortfattat156

Stora städer ”Homo urbanus” – stadsmänniskan

185

Miljonstaden Angkor187 Vilse i Marrakech189

Varför söker sig människor till städer?

195

”De kom på natten och rev våra hus”196

Framtidens städer

198

Brasilia – den planerade staden199 Jordens storstadsområden200 Kortfattat208


H rä ur ck lä er ng jo e rd en ?

V hu ilka r a sl nv ag Va än s r d i de es nn Va r v urs e kl rf b i d er ö im r är em ha at gå hå m rd ? rv llb öt e io a en t s ru ch a? å tv tr ec ög kl tp in g? å


Hur länge räcker jorden?

Det är fullt med bilar på parkeringen utanför det stora lågprisvaruhuset i Halland. Därinne ligger varorna staplade i lådor, på hyllor och i förföriska högar. Trots att kundvagnarna är enorma är det inga problem att fylla dem med råge. Allt är ju så billigt så varför inte passa på? Någon timme senare rullar vi ut på parkeringen. Även om ingen i familjen tänkt köpa mer än några ”småsaker” så blir bilen mer än knökfull. Det är en vanlig onsdag i Ullared.

Kan man ha shopping som hobby? Ja, det verkar så. Om man undersöker hur vi använder vår fritid, så går det åt mycket tid för att kolla in och handla nya kläder och prylar. Att konsumera har blivit något av det viktigaste i många människors

liv – de senaste mobilerna, de nyaste kläderna, de häftigaste bilarna … Just kläder och prylar kan vara ett sätt för både äldre och yngre att uttrycka sin personlighet och sin grupptillhörighet. Många av de saker vi köper använder vi ett tag och sedan gör vi oss av med dem. Mycket har blivit billigare genom åren, till exempel elektronikvaror. På återvinningsstationerna hamnar numera fullt fungerande teveapparater, för att det är jämförelsevis billigt med nya modernare sorter. När teven kom på 1950-talet kunde den kosta nästan två månadslöner för en arbetare (1000–1500 kronor). När de första mobilerna började säljas i början av 1980-talet, kostade de från 15 000 kronor och uppåt – drygt 40 000 i dagens penningvärde. Numera slängs varje år tusentals mobiltelefoner i Sverige, ofta inte för att de slutat fungera utan för att det kommit nya modeller som är mycket bättre och roligare.

Idag har de flesta många saker, betydligt fler ägodelar än den som var ung för femtio–sextio år sedan.

Gosedjur är ofta bland de första prylar en ny liten människa blir ägare till.

Hållbar utveckling?

7


8

Hur länge räcker jorden?

Hårda fakta om bomull Ett annat exempel är kläder. Under första halvan av 1900-talet gick kläder och skor ofta i arv och lagades innan de slutligen var utnötta. Man hade inte råd att sy upp eller köpa nytt särskilt ofta. Men idag är kläder jämförelsevis billiga. Bara de senaste 10–15 åren har klädkonsumtionen i Sverige ökat med över 50 procent. I medeltal importeras varje år 15 kilo textil per person. Men visste du att dina klädinköp påverkar energiåtgång och vattenförbrukning i länder som till exempel Elfenbenskusten, Peru eller Indien? Jeansen du kanske har på dig är gjorda av bomull som kräver enorma vattenmängder och energi då den odlas. Bomullen i våra kläder produceras på stora odlingar som hotar miljön och jordens sötvattensförsörjning. Det går åt 25 000 liter vatten för att odla den bomull som behövs till en T-shirt!

Idag kommer ungefär 40 procent av all textil i världen från bomullsplantan. Fibrerna som används sitter på fröna. Redan för 5000 år sedan tillverkades kläder av bomull. I Sverige blev bomullskläder vanliga först på 1800-talet genom industrialiseringen och den ökande världshandeln. Dessförinnan var ull och lin de viktigaste textilråvarorna eftersom de går att framställa här. Bomull odlas i tropiska och subtropiska områden i till exempel Kina, USA, Indien, Pakistan, Uzbekistan, Turkiet, Brasilien och i flera afrikanska länder, som Senegal och Mali. I många områden sker det mesta av arbetet för hand och skörden kräver mycket arbetskraft. Därför är många av bomullsproducenterna låglöneländer. Att bomull även odlas i ett land med högre löner som USA, beror på att landets regering ger ekonomiska bidrag till bomullsodlingen. Även inom EU, i Grekland och

Att köpa gammalt är det nyaste! Tidigare var kläder dyrt, idag är det så billigt att många köper massor med nya kläder som de nästan aldrig använder. Men det finns också de som gör tvärtom – istället för att köpa många billiga plagg av dålig kvalitet, väljer allt fler idag att köpa second hand. Att gå klädd i någon annans gamla avlagda kläder har av en del uppfattats som lite skamligt, något som visade att man inte hade tillräckligt med pengar. Det påminde om tider då många i Sverige fick lappa, laga och vända på slantarna. Idag heter det inte längre begagnat, utan vintage och är hetare än någonsin. Det har gått så långt att klädkedjor startar egen försäljning av second hand­kläder från sitt eget märke.


Hur länge räcker jorden?

Aralsjön Förutom höga temperaturer kräver bomull mycket vatten. Enligt en uträkning krävs 29 000 liter för att producera ett kilo bomull. Bomullsfälten konstbevattnas och ligger gärna i närheten av stora floder och vattendrag. Men konstbevattning i torra områden innebär risker, både att jorden försaltas och vattendragen torkar ut. Det är vad som hänt med Aralsjön i Uzbekistan, en gång världens fjärde största sjö. Aralsjön får sitt vatten från Syr-Darja och Amu-Darja, floder som förser åtskilliga länder med vatten längs vägen. Nu är 90 procent av Aralsjön borta och alla fiskarter också. Söder om sjön råder stor vattenbrist. Området och den tidigare sjöbottnen är idag en saltöken där giftiga rester från bekämpningsmedel yr omkring. Bekämpningsmedlen användes i den intensiva bomullsodlingen under 1900-talet som skulle göra Sovjetunionen självförsörjande på bomull.

2000

2012

När vatten avdunstar snabbt blir salter kvar och förstör den uttorkade marken. I öknarna i Arasjöområdet finns dessutom giftiga rester från bekämpningsmedel. Satellitbilder från Nasa augusti 2000 och augusti 2012.

Hur gör du dig av med hela kläder som du inte längre vill använda? (procent) Ganska Mycket Antal Aldrig Ibland ofta ofta Alltid svarande Lämnar till välgörenhet

13

35

17

15

20

1499

Säljer till secondhandaffär

89

8

1

0

1

1478

Säljer själv på Internet

89

8

1

1

1

1477

Säljer på loppmarknad

88

10

1

0

1

1475

Ger bort till familj och vänner

28

49

13

9

4

1491

Slänger i soporna

38

46

7

5

4

1488

Byter bort

90 8 1 0 1 1479 Källa: SOM-undersökning, Göteborgs universitet 2011.

9


10

Hur länge räcker jorden?

Spanien, får bomullsodlare ekonomiskt stöd. När bomullen sedan bearbetas inom textilindustrin, används många miljöskadliga kemikalier, särskilt vid färgningen. Det går att odla och bearbeta bomull på mer miljövänliga sätt än de vanliga metoderna, men skördarna blir mindre och det går fortfarande åt mycket vatten. En annan lösning är därför att använda mindre bomull och på så sätt minska bomullsodlingen. För samtidigt som vi köper alltmer kläder finns det undersökningar som visar att vi slänger i medeltal åtta kilo textil i soporna varje år. Det vore mycket bättre för miljön om kläder kunde återanvändas. Och om de nu ändå slängs borde de gå till återvinning i stället för att eldas upp med de brännbara soporna.

20 procent av jordens befolkning (1,4 miljarder) använder 80 procent av resurserna och 80 procent (5,6 miljarder) använder 20 procent.

Naturresurser blir varor De många miljoner produkter som varje år köps och säljs, produceras med hjälp av naturresurser. En stor del av naturresurserna hämtar vi i jordskorpan runt om i världen, men mycket av det vi behöver kommer också från skogen, havet och jordbruket. (Se kapitel 2 och 4) För att råvarorna ska kunna bearbetas till olika 20 procent (1,4 miljarder) av jordens befolkning använder 80 procent av jordens resurser (5,6 miljarder) använder 20 procent. fördelade Resurserna är ojämnt produkter i industrier runt om i världen krävsoch det80 procent energi. Det måste också finnas handelsplatser där Ordet resurs används om något som är en tillgång, som är bra att ha. ”Lina är en bra resurs för laget” människor kan köpa och sälja varorna. Hela kedjan, från råvaror till tillverkning och försäljning av olika kan man till exempel säga om en bra back eller produkter är beroende av transporter, till lands, till mittfältare. Men oftast när vi pratar om resurser sjöss, på räls och i luften. (Se kapitel 3, 5 och 6) menar vi något som har att göra med pengar, eller Den största delen av de varor som produceras i som kan omvandlas till pengar, som till exempel världen köps och konsumeras av människor som våra naturresurser. bor i städer. Det var i städerna som de första hanDe senaste tvåhundra åren har människor delsplatserna växte fram och numera bor de flesta använt mer resurser än under hela människans tidigare historia. Men användningen av våra gei städer. Det är ofta i städerna som de människor mensamma resurser och rikedomar är väldigt som har mest pengar bor. (Se kapitel Stora städer)


Hur länge räcker jorden?

Vattnets kraft, solens strålar eller vinden – vad som är förnybart eller inte blir extra tydligt när det gäller vår användning av energi.

ojämnt fördelad över jorden, dels mellan olika länder, men också mellan människor i varje land. I dag lägger 20 procent av jordens befolkning beslag på 80 procent av resurserna. Det är ungefär samma siffror som när det gäller inkomster, 20 procent får drygt 80 procent av inkomsterna. De fattigaste 20 procenten delar på en procent av inkomsterna. Av siffrorna ser man att det är de rikaste som också utnyttjar jordens resurser mest. Är det då också den rika femtedelen som kan påverka jordens framtid? Eller ska de åttio procenten förbruka ännu mindre?

Olika slags resurser De flesta av de naturresurser vi använder är ändliga. Det vill säga att de inte skapas på nytt (utom möjligen efter flera miljoner eller miljarder år) och

att de därför någon gång kommer att ta slut. Förnybara resurser är däremot resurser som nybildas. Det här blir extra tydligt när man pratar om vår energianvändning. Till ändliga, icke-förnybara energikällor hör kol och olja. Till förnybara räknas vatten, sol och vindkraft som i princip aldrig kan ta slut. Ett annat sätt är att dela in de resurser vi använder i flödesresurser, lagerresurser och fondresurser. Flödesresurser är resurser som nybildas och som i princip inte kan ta slut: Solenergi är ett exempel på en flödesresurs som inte kommer att ta slut förrän vår sol slocknar och det tar förmodligen åtminstone fem miljarder år till. Lagerresurser är det däremot knepigare med. Till lagerresurser räknar man mineraler, metaller,

11


12

Geografi

Grafik

Naturresurser

Flödesresurser Förnybara – nybildas.

Lagerresurser Ändliga – nybildas under lång tid eller inte alls.

”Ständigt flödande” Sol, vind, vatten och vågor är förnybara/oändliga

Fondresurser Förnybara – nybildas om de vårdas. Ur jordskorpan Mineral, fossila bränslen, uran, sten, gas är ändliga/inte förnybara

Ur naturen Träd, växter, djur är förnybara/ oändliga om de inte överutnyttjas


13

Hållbar utveckling Ekonomisk utveckling måste alltid ta hänsyn till miljö och samhälle. Exempelruta Ekologiska fotavtryck

Marken och havsytan som krävs för att alla varor Textexempel och tjänster som vi använder ska produceras och transporteras.

Yta för koldioxidupptag

Betesmark

Skogsmark

Fiskevatten

Odlingsmark Exempel

Exempel Bebyggd mark

Exempel

Exempel


14

Hur länge räcker jorden?

olja och naturgas och det tar många miljoner år innan de bildas på nytt. Mitt mellan flödesresurser och lagerresurser finns fondresurser. Till fondresurser räknas skog, grödor som växer, fisk och vilda djur. Fondresurserna nybildas, bara vi inte utnyttjar dem för mycket. Om vi till exempel fiskar för mycket så kan inte fiskebeståndet återbildas och antalet fiskar minskar. Ja, fiskarter kanske helt försvinner om vi är oförsiktiga! Nybildandet av fondresurser som växter, fisk och vilda djur är beroende av att ekosystem bevaras och att miljön i stort är bra. Om naturen och haven är förorenade eller om det inte finns någon mark för djur att röra sig fritt på, så minskar antalet växtarter, fiskar och vilda djur.

Tre slags hållbar utveckling ”Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar. Vi har den som ett lån från våra barn och barnbarn.” Indianskt ordspråk

Du har säkert hör uttrycket hållbar utveckling förut, men vad betyder det egentligen? Med hållbar utveckling menas att vi ska lämna ifrån oss jorden till nästa generation i samma skick som idag. Målet är att förbättra levnadsstandarden för oss människor, samtidigt som vi ska se till att kommande generationer också får chansen att ha det lika bra. Vi ska helt enkelt inte bara tänka på oss själva utan också på dem som kommer att leva på jorden när vi är döda.

Tikal – en storstad med miljöproblem Tikal i dagens Guatemala var på 200-talet huvudstaden i ett mäktigt mayarike. På den tiden räknar man med att det bodde upp mot 90 000 personer i Tikal, vilket gjorde att Tikal hade samma befolkningstäthet som Los Angeles har idag. Tikal var både en militär stad och ett religiöst centrum. Men på 900-talet började nedgången. Den stora befolkningen gjorde att alla träd i området avverkades. Följden blev att hettan ökade och marken eroderade och förstördes. Vid den tiden hade man också utrotat en stor del av de vilda djur som fanns i området. Man skulle kunna säga att Tikal var den första miljökatastrofen som människor skapade och den första stad som människor tvingades överge på grund av en klimatkatastrof. Kommer det att bli fler städer som vi tvingas överge i framtiden?


Hur länge räcker jorden?

Det är knappast hållbart att göra semesterresor med flyg varje år. Går det att åka tåg istället? Eller kan man hitta semestermål på närmre håll?

Hållbar utveckling handlar inte bara om natur och miljö, utan man brukar också tala om ekonomisk och social hållbarhet. Det kan till exempel betyda att ekonomisk utveckling inte får ske till priset av ett segregerat (uppdelat) och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål. Det handlar om att tänka långsiktigt och satsa resurser för att alla i samhället ska kunna leva på ett hållbart sätt. Hållbarhet handlar också om de val som var och en gör när vi köper varor och tjänster. Hur påverkar de saker som vi köper miljön? Vilken roll spelar maten vi äter? Och är det verkligen rätt att åka på semesterresor med flyg om vårt flygande bidrar till den globala uppvärmningen?

Hållbara val som många kan göra Människor måste kräva av sina politiker och regeringar att de för en politik som innebär hållbar utveckling. Men mycket kan också vanliga människor själva påverka, genom att alltid försöka välja det mest hållbara alternativet. De som ansvarar för hus och andra byggnader kan byta från olje- eller elvärme till bergvärme och isolera bättre. Vi alla kan tänka mer på hur vi använder varmvatten. Vi kan bada mindre, duscha i stället och inte diska i rinnande vatten. Många skulle kunna flyga mindre och åka mindre bil. Att gå, cykla eller åka kollektivt är också exempel på mer miljömässigt hållbara val. Att spara el genom att inte glömma bort att släcka och stänga av apparater är viktigt.

15


16

Geografi

Reportage

Vad tycker du att vi ska göra för Rubrik att minska vår miljöpåverkan? Armin 15 år, Sarajevo För att minska vår miljöpåverkan måste vi minska mängden av sopor vi slänger på gatorna och parkerna. Jag tycker att vi också måste sluta köra bilar som använder bensin och istället välja diesel eller, ännu bättre, köra på alternativa bränslen eller el.

Kaitlyn, 14 år, Washington, USA – Jag tror att vi kan förbättra miljön genom att minska vårt beroende av fossila bränslen, framför allt kol, olja och naturgas. Vi kan alla hjälpa till med att förbättra vår lokala miljö genom att plantera träd och annat. Vi – hela världen – måste också förbjuda alla kemikalier som hotar jordens skyddande ozonskikt.

Katiuca, 14 år, Aruba Aruba där jag bor är en liten ö i Västindien dit det kommer massor med turister. Vi pratar ofta om miljön i skolan. Det där med sopor är ett stort problem, därför måste alla vara noga med att slänga sina sopor på rätt sätt så att vi kan hålla Aruba rent! (Aruba är en nederländsk koloni med självstyre)

Exempelfaktaruta Omar 14 år, Tunis Exempelfaktaruta – Det är nog inte så många

som pratar om miljön här, men en sak jag tycker är fel är att de röker så mycket. Det är inte bra för miljön eftersom det blir rök överallt, och inte heller för hur man kommer att må sen. Jag tänker aldrig börja röka!


Hur länge räcker jorden?

Trots att Kungsörnen har varit fridlyst i Sverige i snart hundra år, räknas arten som nära hotad. Det finns cirka 500 par idag och många fler hot än tjuvjakt och boplundring: Elledningar och vindkraftverk, järnvägar, blyhagel från jakt är några exempel.

Orangutanger finns i regnskogen på Borneo och Sumatra och eftersom de lever i träden försvinner de i takt med att skogen avverkas. Skog huggs ned och bränns, bland annat för att anlägga palmoljeplantager.

När det gäller mat går det också att göra många val som kan göra skillnad, särskilt på lite längre sikt. Bland annat kan man tänka på att försöka välja matvaror som inte kräver onödigt stora resurser att odla och föda upp eller långa transporter för att nå konsumenten. Att köpa kläder från företag som betalar levnadslöner. Att välja elektronikprodukter där metallerna köps in på rätt sätt. Att inte handla med företag som betalar mutor eller ingår andra olagliga uppgörelser är också exempel på socialt och ekonomiskt hållbara val.

Hur stort är ditt ekologiska fotavtryck? Det går inte att leva utan att också påverka miljön på olika sätt, eftersom allting vi använder – maten vi äter, våra kläder, prylar, transportmedel – påverkar miljön där det produceras. Och ju mer vi konsumerar – och producerar – desto större blir vår egen påverkan. För att se hur stor vår påverkan är och hur mycket av jordens resurser vi förbrukar talar man idag ofta om var och ens ekologiska fotavtryck. Det är ett sätt att mäta hur mycket vi påverkar miljön genom vårt sätt att leva. Det ekologiska fotavtrycket

17


18

Hur länge räcker jorden?

Antal jordklot 3,0 1960–2008

n Ekologiskt fotavtryck 2,5

2,0

2008–2050, scenarier

Sopsortering och återvinning

n Nuvarande nivå fortsätter

n Hastigt minskad resursförbrukning 1,5

1,0

0,5

0,0

1960

1970

1980

1990

2000

2010

2020

2030

2040

2050

År

Källa: www.footprintnetwork.org

är den landyta som behövs för att förse befolkningen i ett visst område med mat, transporter och bränsle och för att ta hand om avfall och utsläpp. Det ekologiska fotavtrycket räknar till exempel även med hur mycket regnskog som har skövlats för att palmoljan till chipsen ska kunna odlas. Men också transporterna och koldioxidutsläppen, som beror på den förlorade skogen. (Se bild s. 13) För att räkna ut storleken på ett ekologiskt fotavtryck tittar man på landets yta och granskar landets användning av naturresurser. I snitt har varje människa i världen ett ekologiskt fotavtryck motsvarande ungefär två hektar (20 000 kvadratmeter). I den rika delen av världen gör vi av med enorma resurser genom att bland annat köra bil och äta importerad mat. Det gör att vårt ekologiska fotavtryck blir stort. De rika ländernas ekologiska fotavtryck är i genomsnitt ungefär sju hektar per person. I Afrika är det bara 1,3 hektar per person. Med allt det som förbrukas idag skulle det behövas en halv jord till! (På Världsnaturfondens webbplats kan du räkna ut ditt eget ekologiska fotavtryck: www.wwf.se)

Trettio kilo per person och år – så mycket sopor producerade var och en som bodde i Sverige i början av 1900-talet. Idag har sopberget ökat till nästan ett halvt ton per person, men det är bara en mindre del som går till soptippen. Det mesta återvinns eller återanvänds. I Sverige har vi regler och lagar som styr vad man får slänga och hur. Producenterna har också ett ansvar för att återvinna sina produkter. Producentansvaret innebär att den som tillverkar en vara ska ta hand om den när den är uttjänt och inte används mer. Tanken är att produkterna ska tillverkas så att de är lättare att återvinna. Lagen om producentansvar gäller åtta typer av produkter Förpackningar, däck, returpapper, bilar, elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och lysrör), batterier, läkemedel samt radioaktiva produkter.

Ibland räknas även avfall in som en förnybar energikälla. Sopor och andra bränslen eldas idag i kraftvärmeverk och ger oss värme och el.


Hur länge räcker jorden?

Konsumentmakt Staten kan genom lagar reglera vad företagen får eller inte får göra och aktieägarna kan välja styrelse och tillsätta chefer som gör saker och ting rätt. De senaste åren har man börjat tala allt mer om CSR, företagens sociala ansvar. Förkortningen kommer av de engelska orden Corporate Social Responsibility. Med CSR menas att företagen inte bara har ansvar inför aktieägarna utan även inför samhället i stort. Men en viktig makt över företagen har vi alla som konsumenter. Om ett företag uppträder ansvarslöst kan det leda till att konsumenter eller andra företag slutar köpa deras varor eller tjänster. Det här vet många företag, särskilt de som säljer varor som till exempel kläder, möbler och livsmedel direkt till vanliga konsumenter. Därför är de ofta extra försiktiga. Det finns olika märkningar som hjälper dig att veta om en produkt har producerats på ett miljömässigt bra sätt, eller om den är producerad med godtagbara villkor för de som arbetar. För att en vara ska använda en miljömärkning så krävs det att produktionen kontrolleras noga. Ofta finns det oberoende kontrollanter som reser runt och undersöker arbetsvillkor eller hur något producerats. Sen är det förstås så att även en miljömärkt vara påverkar miljön. All produktion innebär ju att resurser tas från naturen. Men det handlar inte bara om vad vi köper eller inte köper, utan också var vi väljer att jobba i framtiden. Många arbetar på företag som förstör miljön, behandlar sina medarbetare illa och bidrar till att militärdiktaturer kan styra över människor. Men forskning visar att de flesta vill arbeta på företag som gör en bra insats även för samhället.

Hur vänder vi utvecklingen? Den fråga som många tänker på när vi talar om hållbar utveckling är växthuseffekten och hotet mot det globala klimatet. Vi talar alltmer om global uppvärmning. I atmosfären är det framför allt de tre gaserna vattenånga, koldioxid och metan som förhindrar att markytans värmestrålning fortsätter ut i rymden. Värmestrålningen stannar alltså kvar i atmosfären där den värmer upp luften. Den totala mängden vattenånga i luften är i stort sett densamma från år till år, från århundrade till århundrade. Däremot har mängden koldioxid och metan ökat med 37 % sedan mitten av 1800-talet. Medeltemperaturen har under samma tid ökat med 0,8 grader. Beräkningar tyder på att temperaturen ökar allt snabbare, kanske så mycket som med fyra grader till år 2100.

19


20

Hur länge räcker jorden?

Märkningar som visar på hållbarhet KRAV För att få ett märke från kontrollföreningen KRAV krävs att ingen besprutning med gifter har gjorts och ingen konstgödsel har använts. Dessutom ska djuren ha haft det bra.

Svanen Svanen är en miljömärkning i Norden. Den används på allt från rengöringsmedel till möbler och hela hotell. För att få använda märkningen ska hela produktionen vara miljöanpassad.

Bra miljöval Bra miljöval är en märkning från Svenska Naturskyddsföreningen och fungerar på samma sätt som Svanen. Dessutom kan hela butiker få märkningen Bra miljöval om de har många miljövänliga produkter och om de tagit bort de allra mest skadliga varorna.

Fair trade (Rättvisemärkt) Om en vara är rättvisemärkt vet du att odlaren/producenten i ett fattigt land har fått en skälig lön och jobbat under vettiga förhållanden. Fair trade innebär ofta att bönderna är garanterade en lägsta ersättning för det de producerar. Om råvarupriserna går ner på världsmarknaden så får de fortfarande lika mycket betalt.

Om temperaturen i haven ökar, löses korallreven upp. Isarna smälter och havsnivån stiger. Lågt liggande landområden översvämmas. Ökande temperatur ger även värmeböljor med torka, skogsbränder och vattenbrist som följd. Jordens odlingsbara mark minskar och det blir ont om mat. En förändring av klimatet kan få allvarliga följder för livet på jorden. Isbjörnar, tigrar och många andra djur- och växtarter hotas av utrotning. Miljoner människor riskerar brist på rent vatten. Stormar drar in och förstör städer och odlingar. Det är lätt att bli orolig över det som sker. Och visst är problemen i världen många. Men det händer också positiva saker. Människors uppfinningsrikedom gör att vi ständigt kommer på nya lösningar på problem och utmaningar. Människor orsakar miljöproblem, men skapar också lösningar

till problemen. Därför pågår det idag också mycket forskning och teknikutveckling för att ta fram nya, mer miljövänliga produkter.

Klimatmöten och miljömål De flesta länder är överens om att utvecklingen måste bli mer hållbar och att vi måste använda våra resurser på att bättre sätt än idag. Det svåra är att komma överens om hur det ska gå till i praktiken – och vem som ska behöva avstå för att det ska bli bättre. År 1972 hölls FN:s första stora internationella möte om miljön och världens framtida utveckling. Mötet ägde rum i Stockholm och Sverige var ett av de pådrivande länderna. Tjugo år senare, år 1992, hölls ett nytt möte om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Då enades


Hur länge räcker jorden?

En pelikan tvättas ren från olja i samband med oljeutsläppen efter olyckan på oljeplattformen Deepwater Horizon i Mexikanska golfen år 2010.

Träd skyddar marken och trädens rötter håller kvar vatten. Träd bidrar till att bevara biologisk mångfald. I tropiskt jordbruk kan trädplantering i odlingarna förbättra den känsliga marken.

länderna om att all utveckling måste bli hållbar. I fortsättningen skulle världens politiker inte bara väga in ekonomi, utan även samhälle och miljö när de fattar beslut. Och så antogs ett handlingsprogram inför det 21:a århundradet, Agenda 21. Målet är att världens regeringar, kommuner och viktiga grupper i samhället ska arbeta för att skapa utveckling och utrota fattigdomen – utan att äventyra miljön för kommande generationer. Sveriges riksdag har antagit sexton så kallade miljökvalitetsmål som vi ska uppnå senast år 2020 (se s. 23) och alla kommuner har egna Agenda 21-program.

minskas. Många, inte minst miljöorganisationer från olika länder, är kritiska till att politiker och experter åker runt, håller möten och pratar utan att något händer. En anledning till att mötena inte leder framåt är att de människor i världen som idag har det gott ställt, inte alltid är beredda att ge upp sin livsstil för att hjälpa miljön på lång sikt. Till exempel sådant som att äta och färdas mer klimatvänligt. De länder i särskilt Afrika och Asien som varit fattiga men som nu utvecklas snabbt tycker inte att det är rätt att de rika länderna hindrar dem från att utvecklas. Rika länder som varit industrialiserade länge är oroliga för att inte kunna konkurrera med industrin i fattigare länder om de går med på hårdare krav för sina utsläpp. Ungefär så här kan det låta vid klimatförhand-

Varför går det så trögt? Sedan mötet i Rio 1992 har det hållits många toppmöten om klimatfrågan och en allt viktigare fråga har blivit hur utsläppen av växthusgaser ska kunna

21


22

Geografi

Reportage

Varför Rubrikfinns det inga fiskar i korallreven längre? Exempeltext

Exempelmellanrubrik På med tuberna, kolla att luften är påsatt, cyklopet rengjort Exempeltext och undervattenskameran med. Kommer vi att se några sköldpaddor, muränor, kanske delExempelmellanrubrik finer eller hajar? Varje Ön text Roatan avslutas liggermed i Karibien, en diamant. utanför ◆ det centralamerikanska landet Honduras kust. Den är en del av världens näst längsta korallrev som börjar i Florida i USA och slutar i Colombia i Sydamerika. Många som kommer till Roatan gör det för att dyka och uppleva det fantastiska djurlivet i korallreven som omger kusten. I korallreven lever och livnär sig en hel mängd arter, allt från plankton och svampar till fiskar och sköldpaddor. Men de senaste åren har fisk-

beståndet minskat, både matfisk och annan fisk. En trolig anledning är den globala uppvärmningen. Satellitmätningar och vattenprover tyder på att mängden växtplankton minskar när havet blir varmare. Eftersom plankton genom fotosyntesen omvandlas till näring, så innebär färre plankton att näringskedjan i haven störs och arter försvinner. Temperaturhöjningen gör också att korallerna bleknar och dör. Det blir inte lika många vackra fiskar att titta på, här i världens näst längsta korallrev. Frågan är, kommer det överhuvud taget att finnas några fina korallrev kvar att se om femtio år? Hallå, Nemo var tog du vägen?

Exempelfaktaruta Exempelfaktaruta


Hur länge räcker jorden?

lingarna: ”Ni har ju redan smutsat ned jorden, då var det ingen som sa att det var något problem. Nu när vi vill få det bättre försöker ni hindra oss!” Risken finns att befolkningen i de fattigare länderna tappar förtroendet de rika länderna.

Klimatfrågan är därför en fråga om global rättvisa. De som förbrukar mest har störst ansvar. Kommer man överens och genomför åtgärder blir alla jordens invånare vinnare, lyckas man inte blir alla förlorare.

Sveriges miljömål för hållbar utveckling 1. Begränsad klimatpåverkan Minskade utsläpp av växthusgaser. 2. Frisk luft Minskade utsläpp av svaveldioxid, kväve­ dioxid och marknära ozon. 3. Bara naturlig försurning Minskade utsläpp av svavel och kväve i mark och vatten. 4. Giftfri miljö Minskade utsläpp av metaller och andra ämnen som kan skada människors hälsa eller den biologiska mångfalden. 5. Skyddande ozonskikt Minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. 6. Säker strålmiljö Höjt skydd mot strålning från radioaktiva ämnen. 7. Ingen övergödning Minskade utsläpp av bland annat fosfor och kväve i vatten. 8. Levande sjöar och vattendrag Skydda och återställa sjöar och vattendrag. 9. Grundvatten av god kvalitet Användning av mark och vatten får inte ha negativa följder för grundvattnet.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Bland annat minskat buller från båttrafik och skydd mot utrotningshotade fiskar och fåglar. 11. Myllrande våtmarker Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 12. Levande skogar Bland annat skydd för utrotningshotade arter. 13. Ett rikt odlingslandskap Skydda kulturlandskapen och den biologiska mångfalden. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen ska bevaras så ursprungliga som möjligt när det gäller biologisk mång­ fald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. 15. God bebyggd miljö Bland annat bevara kulturhistoriskt värde­ fulla byggnader. 16. Ett rikt växt- och djurliv Bland annat bevara biologisk mångfald.

23


24

Geografi

Reportage

”Politikerna Rubrik måste bli modigare” Exempeltext

Exempelmellanrubrik Exempeltext

Exempelmellanrubrik Varje text avslutas med en diamant. ◆

Exempelfaktaruta Exempelfaktaruta

Johan Rockström har på många sätt bidragit till kunskaper om hur människan påverkar miljön.

Johan Rockström är miljövetare och en av Sveriges främsta experter när det gäller klimatförändring och hur mycket jorden egentligen tål. Om detta har han bland annat gjort en bok tillsammans med fotografen Mattias Klum.

Hur vet vi säkert att jordens medeltemperatur ökar och att klimatet förändras? Sedan mitten av 1800-talet har vi temperaturmätningar att utgå ifrån. När vi ska undersöka hur klimatet och medeltemperaturen förändrats, studerar vi isborrkärnor från till exempel Antarktis


25

Rubrik

och Grönland. På så sätt kan vi få kunskap om klimatet flera hundra tusen år tillbaka i tiden. Sammantaget visar dessa metoder att dagens halter av växthusgaserna koldioxid och metan i atmosfären Exempeltext är mycket högre än de har varit på åtminstone 800 000 år. Vi lever nu i en period av snabb kliExempelmellanrubrik matförändring och jordens medeltemperatur har Exempeltext stigit med cirka 0,8 grader de senaste hundra åren.

Exempelmellanrubrik Vad kommer klimatförändringarna att leda till? Varje text avslutas Stigande havsnivåer, med minskad en diamant. utbredning ◆ av havsis, översvämningar, värmeböljor, smältande glaciärer och minskande korallrev och regnskogar är några exempel. Konsekvenserna blir speciellt allvarliga om medeltemperaturen stiger med mer än tre grader. I regioner där man redan är drabbade av svält, som i Afrika och Asien, kommer svältperioderna att pågå under längre tid och drabba många fler miljoner än idag. Områden som är utsatta för torka kommer att få ännu större problem med tillgång på rent vatten.

Iskärnor som borrats ur de arktiska isarna till exempel kan ge information om hur klimat och miljö har förändrats genom tiderna.

Vad behöver vi (Sverige och världen) göra för att bromsa klimatförändringarna? Det behövs en modigare politik för att ställa om våra samhällen, alltifrån hur vi producerar mat och hur vi bor till hur vi transporterar oss. SveHur kommer det sig att vi verkar bry oss så lite? rige kan vara ett föredöme som vågar gå före och Exempelfaktaruta pröva nya lösningar. Människor fortsätter att handla som tidigare, politikerna pratar på och företagen vill inte göra Exempelfaktaruta Vad kan man själv göra för att bromsa något? klimatförändringarna? En anledning är att klimateffekterna ännu inte syns särskilt mycket, åtminstone inte här i SveAtt cykla istället för att ta bilen, åka tåg istället rige. Men vi forskare varnar för att vi kan stå inför för att flyga och att värma sitt hus med bergvärme plötsliga storskaliga förändringar, så kallade trösistället för olja är några bra exempel. Men många keleffekter, när vi når vissa kritiska nivåer av växtglömmer bort att det vi äter står för ungefär en husgaser i atmosfären. En annan anledning är att fjärdedel av våra utsläpp av växthusgaser. Att äta det länge varit för billigt för företagen att smutsa mindre kött från gris och nöt som utfordrats med ner och dyrt för konsumenter att handla miljövänkraftfoder baserat på spannmål, palmolja och soja, ligt. Men det börjar förändras. Allt fler har förstått är därför också ett bra sätt att bidra till minskade utsläpp. att miljön utgör själva basen för vår framtid.


26

Hur länge räcker jorden?

Nya farleder i Arktis? Klimatet i Arktis förändras. Isens avsmältning har gått så snabbt att man har börjat tala om nya fartygsleder genom Arktis. Sjövägen mellan Rotterdam och Yokohama skulle bli ungefär hälften så lång, jämfört vägen via Suezkanalen. Även avståndet från västra Europa till hamnarna på Nordamerikas västkust skulle förkortas, jämfört med vägen genom Panamakanalen. Men om detta blir möjligt beror på hur klimatet utvecklas. Om istäcket minskar finns också intresse från olika länder att leta efter olika råvaror i Arktis, till exempel olja och gas. Men då finns genast risk att olika bolag eller länder kan hamna i tvister med varandra. För vem är det som ska äga Arktis om det blir en ny mer isfri kontinent? Idag hör Grönland till Danmark och Svalbard tillhör Norge, medan ögruppen Frans Josefs land tillhör Ryssland.

— Medeltemperatur mindre än 10°C i juli. - - - Norra polcirkeln

Uppgifter 1. Ge exempel på hur konsumtionen av olika varor har ökat i Sverige. 2. Hur fördelar sig användningen av jordens naturresurser i världen? 3. Ge exempel på hur naturresurser kan delas in i olika typer.

6. Vad kan man visa genom att räkna ut och jämföra ekologiska fotavtryck? 7. Vad innebär det att företag har ett socialt ansvar? 8. Vad säger a) KRAV-märkning och b) Fair Trade-märkning om en vara?

4. Vad innebär uttrycket hållbar utveckling?

9. Vad är Agenda 21?

5. Ge några exempel på hållbara val som man

10. Varför går klimatsamarbetet mellan

kan göra själv?

världens länder så trögt?


27

Geografi

KORTFATTAT

Hur länge räcker jorden? Hållbar utveckling

Tre slags hållbarhet

Alla varor produceras med hjälp av natur-

Hållbar utveckling innebär att använda jordens

resurser. Råvarorna kan komma från jord-

resurser så att den kan lämnas vidare i samma

skorpan eller från skogen, jorden eller havet.

skick till nästa generation. Hållbar utveckling

Tillverkningen av varorna kräver också energi.

handlar både om ekonomi, miljö och sociala

Transporter behöver energi, vare sig de sker till

frågor i samhället. Beslut kring ekonomisk

lands, till sjöss eller i luften.

utveckling måste inte bara ta hänsyn till om

Naturresurserna kan delas in i flödesresurser (sol, vatten, vind) och fondresurser (jord, skog, växter, djur) som är förnybara och lagerresurser (mineraler, olja, kol) som inte är förnybara. Sedan industrialiseringen började, har jor-

något är ekonomiskt lönsamt, utan också till hur miljö och människor påverkas. Till exempel måste anställda ha tillräcklig lön och bra arbetsmiljö, samtidigt som utsläpp eller användningen av olika råvaror inte får skada naturen eller bidra till konflikter.

dens befolkning använt mer naturresurser än under hela människans tidigare historia. Men resurserna är ojämnt fördelade – 20 procent av människorna använder 80 procent av resurserna.

20 procent (1,4 miljarder) av jordens befolkning använder 80 procent av jordens resurser och 80 procent (5,6 miljarder) använder 20 procent.


28

Geografi

KORTFATTAT

Hur länge räcker jorden? Ekologiska fotavtryck

Hur vänder vi utvecklingen?

Den jordyta som krävs för att producera alla

Internationella miljömöten har hållits sedan

varor och tjänster som en människa använ-

1970-talet. Sedan Rio-mötet 1992 finns ett

der brukar kallas ”en människas ekologiska

gemensamt handlingsprogram för världens

fotavtryck”. Uppdelat på alla jordens invå-

länder, som innebär att den politiska och eko-

nare blir det ungefär två globala hektar mark

nomiska utvecklingen ska ta hänsyn till miljön

per person. Men människor i ett antal länder

och till människors livsvillkor.

använder mycket mer än sin del, så mycket att det egentligen skulle behövas ett halvt jordklot till.

Under de senaste åren har klimatfrågan blivit allt viktigare och FN ordnar numera klimatkonferenser varje år. Ändå går det trögt att

Återvinning är ett sätt att minska fotavtrycket,

bromsa utsläppen av växthusgaser. Människor

men också att ta reda på fakta om de varor

i rika länder vill inte alltid ge upp sin livsstil

och tjänster vi köper. Olika märkningar kan ge

och försämra sin konkurrenskraft. Människor

snabb information. Som konsument kan man

i fattigare länder kan inte förstå varför det

i hög grad bestämma vilka varor man vill köpa

aldrig kan bli deras tur att få leva bekvämt och

och inte.

använda jordens resurser.


9789152305744